Invasiva främmande arter med förbud från
|
|
- Siv Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: INVASIVA FRÄMMANDE ARTER FÖRBUD FRÅN E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE Invasiva främmande arter förbud från Från och den 3 augusti 2016 är det förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 37 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, enligt EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Efter den 3 augusti 2017 blir det också förbjudet att sälja dessa arter. Art namn Baccharis halimifolia Cabomba caroliniana Callosciurus erythraeus Corvus splendens Eichhornia crassipes Svensk namn Organism Förekommer vilt i Sverige Miljöeffekter Saltbaccharis Växt Nej Konkurrerar andra växter, giftigt för boskap- Kabomba Vattenväxt Ja, en förekomst Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan påverka vattenanvändning. Pallasekorre Däggdjur Nej Predation på fågel, konkurrens inhemska ekorrar. Huskråka Fågel Nej Predation på fågel, äter grödor, kan sprida sjukdomar till andra djur. Vattenhyacint Vattenväxt Nej, men förekommer Bildar täta be- i akvarier stånd som och trädgårdsdammar tränger ut andra växter och på- verka djurliv. Ansvarig myndighet 1
2 Heracleum sosnowskyi Herpestes javanicus Hydrocotyle ranunculoides Lagarosiphon major Eriocheir sinensis Ullhandskrabba Vattenlevande evertebrat Ja, men reproducerar sig inte i svenskt vatten Konkurrerar vattenlevande djur och växter, kan sprida kräftpest, underminerar strandbrinkar och vägbanker. Tromsöloka Växt Ja Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan ge upphov till hudskador. Bredloka Växt Nej Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan ge upphov till hudskador. Javanesisk mungo Flytspikblad, Penningablad Afrikansk vattenpest Däggdjur Nej Predation på groddjur, reptiler och fåglar. Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan, kan påverka hela det akvatiska ekosystemet. Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan, kan påverka hela det akvatiska ekosystemet. Heracleum persicum
3 Ludwigia grandiflora Ludwigia peploides Lysichiton americanus Muntiacus reevesi Oxgroda Groddjur Nej Konkurrerar inhemska grodarter, predation på fisk och andra inhemska arter. Storblommig ludwigia Vattenväxt Nej, kan finnas i akvarier eller trädgårdsdammar Konkurrerar andra flytbladsväxter, påverkar hela det akvatiska ekosystemet. Krypludwigia Vattenväxt Nej Konkurrerar andra flytbladsväxter, påverkar hela det akvatiska ekosystemet, begränsar möjligheten att använda vattenmiljön för rekreation. Gul skunkkalla Kinesisk (röd) muntjak Växt Ja, finns på ett flertal lokaler i södra delarna av landet Däggdjur Nej Beter bort markvegetation och kan skada skogsplanteringar, kan överföra sjukdomar till andra djur. Lithobates (Rana) catesbeianus Konkurrerar inhemska växter, stor påverkan på våtmarker, förändrar habitat.
4 Myocastor coypus Myriophyllum aquaticum Nasua nasua Orconectes limosus Orconectes virilis Vanlig näsbjörn Gulvårtskräft a Taggkindskräfta Nej Nej Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Sumpbäver Däggjur Nej Stor påverkan på vegetation genom betning, skador på odlingar och skogsbruk. Storslinga Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan och konkurrerar andra vattenväxter, begränsar möjligheterna att använda vattenmiljön för rekreation. Däggdjur Nej Predation på fåglar, groddjur och reptiler.
5 Oxyura jamaicensis Pacifastacus leniusculus Parthenium hysterophorus Perccottus glenii Persicaria perfoliata (Polygonum perfoliatum) Amerikansk kopparand Signalkräfta Amursömnfisk Fågel Nej, men har häckat någon enstaka gång i Sverige Ja Växt Nej Påverkan på gräsmarker, är ett ogräs som ger minskad produktion av grödor, giftig för boskap. Fisk Nej Predation på andra fiskar, groddjur och insekter, kan bära på sjukdomar, kan minska produktionen av kommersiellt viktiga fiskarter. Gisselpilört Växt Nej Konkurrerar ut andra växter, giftig för människor och djur. Hybridiserar sig den utrotningshotade Europeiska kopparanden. Största hot mot den inhemska flodkräftan, kan bära på kräftpest, konkurrerar flodkräftan. Flikpartenium
6 Procambarus clarkii Röd sumpkräfta Procambarus sp. fallax f. virginalis Marmorkräfta Nej Nej, men har observerats någon enstaka gång Procyon lotor Tvättbjörn Däggdjur Nej, men har observerats ibland. Förekommer i djurpark. Pseudoras-bora parva Pueraria montana var. lobata (Pueraria lobata) Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Kan bära på kräftpest, ev. konkurrerar den inhemska flodkräftan. Predation på fåglar och fågelägg och groddjur, konkurrerar inhemska rovdjur, skadar odlingar och egendom. Bandslätting Fisk Nej Konkurrens inhemska fiskar om föda, kan bära på flera smitsamma sjukdomar, kan minska produktivitet i vilda fiskbestånd samt i fiskodlingar. Japansk arrowrot, Kudzoböna Växt Nej Mycket snabbväxande och tränger ut inhemska växter.
7 Sciurus carolinensis Sciurus niger Tamias sibiricus Threskiornis aethiopicus Trachemys scripta Gråekorre Däggdjur Nej Konkurrerar den inhemska rödekorren, predation på fågel och ägg, förstör träd, överför sjukdomar till inhemska ekorrar. Östlig rävekorre Sibirisk jordekorre Helig ibis Fågel Nej Predation på fåglar och groddjur. Rödörad, gulbukad samt gulörad vattensköldpadda Reptil Ja, men reproducerar sig inte i svensk natur. Predation på och konkurrens andra vattenlevande groddjur och fisk samt insekter, kan bära på salmonella. Däggdjur Nej Konkurrerar inhemsk rödekorre, predation på fågel och ägg, förstör träd, överför sjukdomar till inhemska ekorren. Däggdjur Nej Predation på fågel och ägg, skadar nötbärandeträd och buskar, bärare av borrelia.
8 Vespa velutina nigrithorax Sammetsgeting Insekt Nej Predation på sociala getingar och bin, har stor negativ påverkan på pollinering och honungsproduktion, artens stick kan ge allergisk reaktion dödlig utgång. s hemsida om främmande arter:
9 NATURVÅRDSVERKET TEMAORD HÖGST TRE RADER ÅÅÅÅ-MM-DD
Invasiva främmande arter med förbud från
POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER FÖRBUD FRÅN 2016-08-03 2016-07-20 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE Invasiva
Invasiva främmande arter. Dr. Nils Carlsson
Invasiva främmande arter Dr. Nils Carlsson Bakgrund Skillnad mellan främmande och invasiv Arter sprider sig naturligt, men inte över biogeografiska barriärer och i dagens takt! Arter med unika, lokala
Invasiva främmade arter med förbud från augusti 2017.
1(10) Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten 2017-07-05 Invasiva främmade arter med förbud från augusti 2017. Det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 49 arter
Förslag till plan för hanteringsåtgärder av oavsiktliga spridningskanaler för invasiva främmande arter
Förslag till plan för hanteringsåtgärder av oavsiktliga spridningskanaler för invasiva främmande arter Sammanfattning Syftet med utredningen var göra en analys av de oavsiktliga spridningskanalerna för
Ändringar i Brukstariffen (THB II)
Förtullningsenheten Liisa Kangassalo Cirkulär 20.7.2016 Nr 060/2016 Ändringar i Brukstariffen (THB II) Ändringar i varukoder Varukod Varubeskrivning Tariffenlig tullsats; K; S gäller fr.o.m. 1.7.2016:
Hanteringsplan fo r beka mpning av invasiva
Hanteringsplan fo r beka mpning av invasiva fra mmande arter 13.3.2018 Innehållsförteckning I BAKGRUND 2 Invasiva främmande arter 2 Att ta fram och godkänna en hanteringplan 2 Hanteringsplanens huvudsakliga
Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter
Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter 1. Bakgrund och mål I projektet Spridningen hos invasiva främmande arter i EU och bekämpningsåtgärder (EU- HAVI) kartlades förekomsten av de
Handlingsplan mot spridningsvägar för invasiva främmande arter. EU-rapportering juni 2019
SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y Handlingsplan mot spridningsvägar för invasiva främmande arter EU-rapportering juni 2019 3 Förord I arbetet mot invasiva främmande arter i Sverige
Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter
Erja Huusela-Veistola, Esa Erkamo, Katja Holmala, Terho Hyvönen, Sirkka Juhanoja, Kaarina Kauhala, Kauko Koikkalainen, Maiju Lehtiniemi, Antti Miettinen, Eija Pouta, Terhi Ryttäri, Natalia Räikkönen, Jari
tema: oönskad biologisk mångfald
FRÅN CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD ÅRG 21 NR 2, 2016 tema: oönskad biologisk mångfald BIbDIVERSE FRÅN CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD Nummer 2, 2016 Biodiverse är en tidskrift från CBM, Centrum för biologisk
Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse
Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse Torbjörn Ebenhard Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Redovisning av uppdrag från Naturvårdsverket enligt överenskommelse
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Information om hur du hjälper till att stoppa introduktion och spridning av invasiva främmande dammväxter. Rädda dammen och naturen från snabbväxande
Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter
Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Vad är en främmande art? En art som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utberedning.
Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter - förebyggande och hantering av introduktion och spridning Sofia Brockmark En främmande art, vad är det? En art som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits
EU:s regler 1 för hantering av invasiva främmande arter av unionsbetydelse frågor och svar 2
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-04-26 EU:s regler 1 för hantering av invasiva främmande arter av unionsbetydelse frågor och svar 2 Bakgrund En av de viktigaste
LÄNSSTYRELSERNA OCH INVASIVA FRÄMMANDE ARTER
LÄNSSTYRELSERNA OCH INVASIVA FRÄMMANDE ARTER Planerings- och samverkansmöten i Malmö, Örebro, Umeå, november 2018 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency 2018-12-19 1 Mål och syfte med
SARF-Info december 2015. Innehåll
SARF-Info december 2015 Utgiven av Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund Innehåll SARF fyller 70 år! Påminnelse om medlemsavgift Nomineringsförslag till Akvariets Oscar 2015 (50-årsjuileum) Akvariets
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.9.2013 COM(2013) 620 final 2013/0307 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig
REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN
REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN Stockholm 11 juni 2018 Ulf Larsson Karolina Åsman Ellinor Lindblad Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Artikelserie om invasiva främmande växter
Examensarbete i journalistik, 15 hp, framlagd VT 2016 Stockholms Universitet, institutionen för mediestudier Enheten för journalistik, medier och kommunikation Artikelserie om invasiva främmande växter
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308
Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1
Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport
Naturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.
Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Invasiva främmande arter
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande
Beslut om skyddsjakt efter två halsbandsparakiter
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2018-10-03 Ärendenr: NV-06781-18 Beslut om skyddsjakt efter två halsbandsparakiter Naturvårdsverket
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker
Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept 2013 Naturvärdesbedömning av våtmarker Uppdraget 2009 Enkel, standardiserad metod Genomförande ca ½ dag per objekt Ta fram användbara kriterier för uppföljning av biologisk
Beslut om skyddsjakt efter en sibirisk jordekorre
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren (3)naturvardsverket.se BESLUT 2017-06-01 Ärendenr: NV-04004-17 Beslut om skyddsjakt efter en sibirisk jordekorre Naturvårdsverket
Beslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Maria Björkman Tel: 010-698 14 47 maria.bjorkman @naturvardsverket.se BESLUT 2017-11-16 Ärendenr: NV-04371-17 Beslut om godkännande
UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud
2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Rensning och underhåll av dikningsföretag
Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,
En kostnads-nyttoanalys av svenska hanteringsalternativ för tio invasiva främmande arter HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN OCH NATURVÅRDSVERKET
En kostnads-nyttoanalys av svenska hanteringsalternativ för tio invasiva främmande arter HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN OCH NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6809 SEPTEMBER 2018 En kostnads-nyttoanalys av svenska
Vresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Multifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Grunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Vilda djur och snöskotertrafik
Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
DNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Populationernas ekologi (sid )
Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Allemansrätten en unik möjlighet
1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Lag. om hantering av risker orsakade av främmande arter. Lagens syfte
Lag om hantering av risker orsakade av främmande arter I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser om tillämpningen av Europaparlamentets
MILJÖBALKSDAGARNA 2019
MILJÖBALKSDAGARNA 2019 Nils Carlsson Anna Sandström Anders Sjölund Martin Påhlman Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-04-10 1 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER SÅ PÅVERKAS KOMMUNERNA OCH
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns
Övervakning av främmande arter i Mälaren
Övervakning av främmande arter i Mälaren rapport 6375 januari 2011 Övervakning av främmande arter i Mälaren Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:
1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka
ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Yttrande över remiss rörande redovisning av förslag till svenska regler och åtgärder för invasiva främmande arter, ert dnr NV
1(5) Naturvårdsverket 106 48 Stockholm över remiss rörande redovisning av förslag till svenska regler och åtgärder för invasiva främmande arter, ert dnr NV-02066-15. Sammanfattning Länsstyrelsen i är generellt
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Upprop Främmande arter i Västra Götaland 2015
Upprop Främmande arter i Västra Götaland 2015 2015-09-14 www.biologiochmiljo.se Uppdragstagare: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Omslagsbild: Gustav Johansson, Hydrophyta Produktion:
2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel
Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är
Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...
Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.
Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Områdesskydd och artskydd
Områdesskydd och artskydd signe.lagerkvist@jus.umu.se Naturvård Bakgrund Områdesskydd - Efter enskilt beslut - Direkt enligt lag Natura 2000 Artskydd 2 Övergripande naturvård Bakgrund 1909 års lagar om:
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Beslut om godkännande av arten Macrolophus pygmaeus för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Maria Björkman Tel: 010-698 14 47 maria.bjorkman @naturvardsverket.se BESLUT 2017-11-16 Ärendenr: NV-04826-17 Beslut om godkännande
Europeiska unionens officiella tidning L 317/35
4.11.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 317/35 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av
Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Bakgrund...
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2018-02-19 Ärendenr: NV-01402-18 Mårdhundsprojektet P-A Åhlén
Våra sötvattenkräftor
F I N A N S I E R A T A V M I L J Ö M I L J A R D E N Våra sötvattenkräftor - spelar de någon roll? Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB på uppdrag av Stockholm Vatten, 2008 2 Innehållsförteckning
Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans
eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13-
I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2018-02-19 Ärendenr: NV-01125-18 Mårdhundsprojektet P-A Åhlén
Beslut om godkännande av arten Phytoseiulus persimilis för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Maria Björkman Tel: 010-698 14 47 maria.bjorkman @naturvardsverket.se BESLUT 2017-11-16 Ärendenr: NV-04706-17 Beslut om godkännande