Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdag den 6 september 2016, klockan 18:00 Plats Folkes konferens, lilla salen, Kulturhuset, Sjödalstorget 1 Huddinge (2 grupprum är bokade kl till förmöten) Ärenden Allmänhetens frågestund (15 min) Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information från förvaltningen 4 Budgetuppföljning 5 Behov av åtgärder i BMX-hallen, Visättra KFN-2016/ Offert Idrottshall på Glömsta 4:17/18 Handlingar skickas ut senare KFN-2014/ Remissvar: Klimatanpassningsplan för Huddinge kommun KFN-2016/ Remissvar: Detaljplan för område vid Hälsovägen - utökat förfarande Remisshandlingar: KFN-2016/

2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Remissvar: Detaljplan för Kurvan 2 och 5, Ikea och Ikano, normalt planförfarande KFN-2016/ Remissvar: Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP - medborgarförslag KFN-2016/ Remissvar: Skapa en motorgård mellan Sjötorpsskolan och badudden i Skogås - medborgarförslag KFN-2016/ Remissvar: Skapa ett ungdomscafé på yttertorget i Skogås centrum - medborgarförslag KFN-2016/ Remissvar: Huddinge kommun ser över behovet av utegym även i Skogås - medborgarförslag KFN-2016/ Remissvar: Elljusspår sätts upp längs med strandpromenaden i Skogås - ända från Österhagen till badviken i Mörtvik - medborgarförslag KFN-2016/ Meddelanden och delgivningar 16 Övriga frågor Huddinge den 22 augusti 2016 Vibeke Bildt Ordförande Anna Falk Sekreterare

3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Högland, Marina Marina.Hogland@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Behov av åtgärder i BMX-hallen, Visättra Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat och ger förvaltningen i uppdrag att vidta föreslagna åtgärder. Sammanfattning 2005 byggdes en BMX-hall i anslutning till Visättar sportcenter. Hallen initierades och byggdes av föreningen Capital Bikepark Locals som bildades i samband med detta. Initiativtagare var Andreas Lindquist och hallen byggdes med visst stöd från Huddinge kommun och Huge fastigheter med ett tillfälligt bygglov fram till Hallen har sedan dess drivits i föreningens regi. Hallen är i akut behov av åtgärder för att klara verksamheten framöver. I hallen bedrivs väldigt bra verksamhet för barn och unga och föreningen når många. Ansökan om nytt tillfälligt bygglov måste omedelbart skickas in av föreningen för att hallen ska kunna drivas vidare. Förvaltningen föreslår att så görs med sikte på en permanent lösning med permanent bygglov 2021 och att de akuta bristerna genomförs under hösten Beskrivning av ärendet 2005 byggdes en BMX-hall i anslutning till Visättar sportcenter. Hallen initierades och byggdes av föreningen Capital Bikepark Locals som bildades i samband med detta. Initiativtagare var Andreas Lindquist och hallen byggdes med visst stöd från Huddinge kommun och Huge fastigheter med ett tillfälligt bygglov fram till Hallen har sedan dess drivits i föreningens regi. Föreningen har nu skickat ett brev till förvaltningen för att beskriva nuläge och framtida behov för hallens och verksamhetens överlevnad. (bilaga 1) En överenskommelse slöts med föreningen angående upplåtelsen (bilaga 2) från och med Vid utebliven uppsägning löper avtalet 3 år i sänder och nuvarande löptid gäller fram till Avtalet är inte uppsagt. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) Föreningen Capital Bikepark Locals har idag mer än 2000 registrerade medlemmar i medlemsregistret och mer än 400 aktiva medlemmar. 88 % av besökarna är mellan 7-25 år och snittåldern på en besökare är 13,6 år med spridning från 3 till 55 år. Andelen flickor är dagsläget mindre än 5 %. De aktiva medlemmarna kommer från flera olika kommuner i Stockholmsområdet. Verksamheten bedrivs främst vintertid samt vid dåligt väder även under sommarhalvåret. Utanför hallen finns också ramper men dessa är i mycket dåligt skick och måste antingen avvecklas eller bytas ut. Förvaltningen har tillsammans med föreningen tittat på åtgärdsförslag och en slutlig offert kommer tas in för att ersätta nuvarande ramper. Ramperna är ett viktigt komplement till BMX-hallen som avlastning och nyttjande vid bra väder. Hallen är byggd med en stålkonstruktion och tält på en asfaltyta och är därför inte lämplig/möjlig som en permanent lösning. Under senare år har dräneringsproblemen kring hallen eskalerat till nuvarande nivå där åtgärder omgående måste vidtas för att fortsatt verksamhet ska kunna bedrivas i hallen. Förvaltningen har tillsammans med Huge sett över behoven av insatser för att verksamheten ska kunna fortsätta på kort sikt. Behov finns att se över dräneringen, rensa befintliga rör och diken för att minska risken för översvämning. Dessa åtgärder bör genomföras omgående. Föreningen har även påtalat ett problem med takläckage som pågått ett antal år och orsakat höga värmekostnader och problem med vattenläckage i hallen. Utöver de problem som föreningen beskriver med den befintliga hallen så lämnar föreningen ett antal förslag till vidareutveckling av verksamheten. Förvaltningens synpunkter Hallen är i akut behov av åtgärder för att klara verksamheten framöver. I hallen bedrivs väldigt bra verksamhet för barn och unga och föreningen når många. Förvaltningen har mottagit ett antal e-postmeddelanden från unga och vuxna som vill visa stöd för verksamheten men oroar sig för hallens skick och föreningens ork att driva verksamheten vidare på samma sätt som tidigare. Avgörande är att ett nytt bygglov erhålls. Förhoppningen är att kunna få igenom ett temporärt bygglov under fem år för att under den tiden hitta en permanent lösning. Förvaltningen föreslår att kommunen tar ansvar för att ta fram en lösning och att även se över ansvarsfrågan vid en permanent lösning. En permanent lösning innebär en ny bottenplatta för hallen och en mer hållbar konstruktion som klarar dagens krav på energiförbrukning, ventilation och brandsäkerhet mm. En sådan lösning föreslås arbetas in i förvaltningens lokalförsörjningsplan för 2021.

5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) Förutsatt att ett tillfälligt bygglov erhålls måste dränering och rensning göras omgående och takläckaget åtgärdas genom lagning. Förvaltningen föreslår att åtgärderna genomförs och finansieras inom ramen för förvaltningens ordinarie budget. Detta möjliggörs genom förseningar inom ramen för ridsatsningen förutsatt att åtgärderna genomförs under Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Klicka här för att ange text. Bilagor 1. Brev från föreningen 2. Överenskommelse om upplåtelse Beslutet delges Capital Bikepark Locals

6 Huddinge Till Huddinge kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Föreningen Capital Bikepark Locals begär om hjälp/stöd från Huddinge kommun för att: A. Kunna finnas kvar på nuvarande plats och i nuvarande form B. Utveckla och utöka verksamheten Föreningens prioritets- och åtgärdslista 1. Dränering Dräneringen runt hallen och parkeringen är det största problemet just nu och måste lösas snarast. Under vårvintern då snön och isen började smälta samlades stora mängder vatten utanför och mot fasaden på hallen. Resultat var att vatten kom in i hallen och täckte delar av golvet samt att det vart isbana på parkeringsytan utanför hallen. En fungerande dränering måste till snarast för att inte ramper och golv i skall skadas av fukt/väta samt för att det inte skall börja mögla i hallen. Om golv och ramper tagit skada av det vatten som läckt in är för tidigt att säga. Just nu går avfuktare dygnet runt för att torka ut hallen. Om det inte funkar måste ramperna demonteras och golvet tas bort. En gissning är att det tar 1-2 månader för 4 starka snickare att åtgärda detta. 2. Takläckage och hög värmekostnad Ett annat problem är takläckage vi haft under flera år men som temporärt lösts med hinkar. För att åtgärda detta skulle duken behöva bytas ut. Om vi byter ut duken mot en isolerduk får vi förutom ett tätt tak, bättre värme i hallen, lägre uppvärmningskostnad och bättre marktätning mellan mark och hall jämfört med vad vi har idag om duken grävs ned i dräneringsschaktet runt hallen. Mycket att vinna på att göra detta i samband med dränering. Den offert vi fått är på kr exkl. moms för ny duk och isolering till den befintliga hallen. Den inkluderar ytterduk, innerduk, isolering, transporter samt monteringsarbetet. Lösningen består av en ytterduk som monteras utanpå hallstommen sedan en innerduk som monteras invändigt på hallstommen och mellan dessa placeras isoleringen. Denna lösning medför ett större ombyggnationsarbete av de ramper och andra byggnationer i hallen som är placerade utefter hallens väggar. Vi har nu bett att få en ny offert med en annan typ av isolerduk där ytterduk, isolering och innerduk är gjord i ett stycke och kan läggas på utifrån. Denna kombinerade isolerduk kan dock vara något dyrare enligt leverantören men medför mycket mindre påverkan på våra befintliga ramper och byggnationer i hallen.

7 Huddinge Större hall För att fler skall kunna åka samtidigt behöver vi utöka hallen. Första steget är då att förlänga den befintliga hallen. Vi har lyckats fått tag på begagnad hallstomme 27x15m från Norge som det kan tillverkas en ny duk till och på det sättet fått ett väldigt fördelaktigt pris ca: kr exkl. moms. (se bifogad offert). Denna offert inkluderar begagnad hallstomme 27x15m, ytterduk, innerduk, isolering, (för hela hallen 57x15m) transporter samt monteringsarbetet. Lösningen består av en ytterduk som monteras utanpå hallstommen sedan en innerduk som monteras invändigt på hallstommen och mellan dessa placeras isoleringen. Denna lösning medför ett större ombyggnationsarbete av de ramper och andra byggnationer i hallen som är placerade utefter hallens väggar. Vi har nu bett att få en ny offert med en annan typ av isolerduk där ytterduk, isolering och innerduk är gjord i ett stycke och kan läggas på utifrån. Denna kombinerade isolerduk kan dock vara något dyrare enligt leverantören men medför mycket mindre påverkan på våra befintliga ramper och byggnationer i hallen. Vi återkommer med ny prisuppgift då vi fått den nya offerten. Den nya utökade ytan behöver sedan fyllas med ramper m.m. Med erfarenhet från tidigare byggnationer i hallen uppskattar vi att det kan kosta upp till kr i material och arbetskostnad, även om det mesta arbetet görs ideellt. Detta arbeta kan dock göras i omgångar över tid.

8 Huddinge Utrymme för toalett, omklädning, kontor, samlingslokal/mötesrum Toalett samt uppvärmt utrymme för omklädning, samlingslokal/mötesrum och kontor är efterfrågat. Detta skulle troligen kunna lösas genom uppställning av arbetsbodar utefter hallen. 5. Utöka med ytterligare en hall För att få in fler typer av cykling så behövs på sikt mer ytor. Mountainbike cykling i olika former ökar och efterfrågan av en hall för att träna teknik i under vinterhalvåret är stort. Det finns idag utrymme för att fysiskt kunna placera en ytterligare hall bredvid den nuvarande. Denna hall skulle kunna inredas med fokus på MTB med pumptrack, teknikbanor med hopp, drops, balanshinder, dirttrack, doserade kurvor, m.m. Uppskattad kostnad för en ny MTB-hall ligger mellan 2-3miljoner kr beroende på hall lösning och inredning. För denna hall behövs inte en hårdlagd yta (asfalt/betonggolv). Hinder, hopp, teknikbanor m.m. kan byggas på en dränerad grusplan.

9 Huddinge Medlemsstatistik Föreningen Capital Bikepark Locals har idag mer än 2000 registrerade medlemmar i medlemsregistret. Föreningen har idag mer än 400 aktiva medlemmar (perioden ). 88% av besökarna är mellan 7-25år. Snittålder på en besökare är 13,6år med spridning från 3 till 55år Andelen flickor är dagsläget mindre än 5%. De aktiva medlemmarna kommer från flera olika kommuner i Stockholmsområdet. Capital Bikepark Locals aktiva medlemmar t.o.m Kommunfördelning Kommun Per kommun % fördelning Stockholm 99 24,9% Huddinge 73 18,4% Nacka 57 14,4% Botkyrka 33 8,3% Värmdö 30 7,6% Haninge 20 5,0% Nynäshamn 13 3,3% Tyresö 13 3,3% Salem 12 3,0% Järfälla 9 2,3% Övriga 38 9,6% Totalsumma ,0% Under jan och feb i 2016 var hallen öppen vid 37 tillfällen. o Det var i snitt ca 15 besökare per tillfälle. När det är för många är på plats samtidigt i hallen (>20) blir det för trångt och en del väljer då att gå därifrån. Medlemstillströmning av nya medlemmar per år o st o st o st o st o st o st (under jan feb) Hallen är mest öppen under vintersäsongen eller då det är dåligt väder under sommarhalvåret. Oftast är hallen öppen ca 3 timmar per gång. På skollov arrangeras ibland rookiecamp för skolungdom.

10 Huddinge Föreningshistorik Capital bikpark bildades 2005 på initiativ av Anderas Andy Lindqvist och föreningen Capital Athletics med visst stöd från Huddinge kommun och Huge bostäder. Föreningens verksamhet präglas av att sporter som BMX, skateboard, kickbikes är spontanidrotter där man droppar in när det är öppet och känner för att åka. Dom flesta besökarna efterfrågar inte fasta och regelbundna träningstider utan bara mer öppet, större hall och nya ramper. Hallen har varit en träningsbas och besökts av samtliga av Sveriges framgångsrikaste BMX/MTB freeride/slopstyle cyklister som flertalet gjort sig stora namn ute i världen, här är några exempel: Andreas Lindqvist BMX 2 st. VM guld, 3 st. VM silver, 1 VM Brons, 4 st. Guinness Världsrekord. Stefan Åkesson Skateboard 2 st. VM guld, 2 st. Världsrekord. Adrian Malmberg 1 VM guld. Martin Söderström största namnet någonsin inom MTB slopestyle. Max Fredriksson 2016 största hopp inom MTB slopestyle och besökt hallen sedan han just lärt sig cykla. I år tog han en 7e plats i Crank Works Alex Alanko är ena av medlemmarna som hjälper till att hålla öppet i hallen och han är just nu en av Sveriges största hopp på internationella tävlingar. Listan kan göras dubbelt så lång. Föreningen i media Media uppvaktningen har varit stor sen vi öppnade hallen. Dom flesta kanaler och tidningar både stora och lokala har någon gång visat eller skrivit om hallen. Allt från Aftonbladet till som nu senast i Södra Sidan. Anläggningen har varit med i TV flera gånger, här är några exempel: Lilla Sportspegeln har haft flera säsonger av trickskola och How to filmer från hallen, nu senast denna vintersäsong och dessa avsnitt kommer även att gå i repris på SVT i vår samt finnas tillgängliga på SVT Play. Du är vad du äter i TV3. Grannfejden med Robert Aschberg där vi genom BMX och Skate medlat fred bland bittra grannar. Uppvaktningen från media har under dessa 10 år varit stor både i Sverige och utanför Sveriges gränser.

11 Huddinge Föreningens framtid Om föreningen får ekonomiskt stöd / hjälp för att åtgärda de akuta problemen och utöka åk-ytorna så har föreningen goda möjligheter att utveckla verksamheten framöver. Fler kan åka samtidigt Ökat intresse mer öppet Fler riktade aktiviteter för tjejer, nybörjare, integration av nyanlända, m.m. Mer lovaktiviteter Utökade möjligheter för att hyra ut till skolor på friluftsdagar m.m. MTB cykling när ytterligare hall finns på plats. Intresse finns från andra MTB och BMX föreningar att hyra hallen för att ha teknikträning för deras medlemmar. Mer information För mer info om Capital Bikepark: För mer info om inomhus bikepark: Lilla Sportspegelns How to filmer på SVT Play: Med vänlig hälsning, Styrelsen Capital Bikepark Locals Andeas Lindqvist Ordf. Capital Bikepark Locals

12

13

14 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Klimatanpassningsplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 12 juli 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I samband med framtagandet av ny översiktsplan för Huddinge kommun togs också fram en klimat- och sårbarhetsanalys för kommunen. I denna föreslogs ett antal åtgärder som kommunen bör arbeta vidare med för att begränsa kommunens sårbarhet utifrån kommande klimatförändringar. Förvaltningen instämmer i rapportens slutsats att tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra. Rapporten rör i första hand samhällsviktig verksamhet, något som förvaltningen menar även har en betydelse i planeringsprocesserna kring om- till- och nybyggnation inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Beskrivning av ärendet Huddingen kommun växer vilket, enligt kommunens översiktsplan innebär en befolkning på mellan år 2030 i jämförelse med dagens drygt invånare. Därtill planerar kommunen att skapa förutsättningar för mellan och nya arbetstillfällen. Handlingsplanen för klimatanpassning handlar om konsekvenserna för kommunen i ett förändrat klimat och vilka åtgärder som krävs för att minska effekterna på lång sikt. Det är en stor utmaning som väntar och för att lyckas krävs samarbete mellan samhällets alla aktörer. I samband med framtagandet av ny översiktsplan för Huddinge kommun togs också fram en klimat- och sårbarhetsanalys för kommunen. I denna föreslogs ett antal åtgärder som kommunen bör arbeta vidare med för att begränsa kommunens sårbarhet utifrån kommande klimatförändringar. Genom tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan gröna och blå strukturer bidra till att både lösa utmaningar POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

15 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) och bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra. Samverkan mellan olika planer blir därför en viktig metod för att säkerställa en resurseffektiv planeringsprocess där till exempel delar av klimatanpassningen är till nytta även för andra områden, i utvecklingen för en hållbar, attraktiv och robust kommun. De viktigaste iakttagelserna från analysen sammanfattas nedan: Framförallt bebyggelse, men även samhällsviktig verksamhet riskerar att påverkas negativt i ett framtida klimat. Flera bostadshus riskerar att översvämmas vid höga flöden i vattendrag (framförallt Tyresån), men framförallt på grund av skyfall. Viktiga samhällsfunktioner är idag lokaliserade till områden som riskerar att påverkas; till exempel 73 förskole- och skolbyggnader samt flera sjukhus- och vårdcentralsbyggnader i områden som utgör topografiska sänkor. E4/E20 vid Kungens kurva ligger i en topografisk sänka. Nynäsbanan öster om Länna är i dagsläget utsatt eftersom spåren där passerar ett område med dålig markstabilitet. Även vissa planerade förtätnings-, exploaterings- och verksamhetsområden riskerar att påverkas. Bland annat är 126 hektar bebyggelse planerad i områden som utgör topografiska sänkor, till exempel stora områden kring Huddinge station. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att planen, så som den är utformad, har en begränsad relevans för nämndens uppdrag. Dock finns indirekta kopplingar mellan planen och nämndens ansvarsområde där förvaltningen strävar efter att skapa ett hållbart Huddinge med minimal klimatpåverkan i verksamheten vilket i förlängningen kan bidra till goda effekter på de övergripande klimatmålen. Förvaltningen instämmer i rapportens slutsats att tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra. I de prioriteringar som görs i rapporen och som kan anses relevanta för kultur- och fritidsförvaltningen skall arbetet genomföras på sådant sätt att det bidrar till förverkligandet av de klimatmål som sätts upp. Rapporten rör i första hand samhällsviktig verksamhet, något som förvaltningen menar även

16 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) har en betydelse i planeringsprocesserna kring om- till- och nybyggnation inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samtliga sektioner på samhällsbyggnadsavdelningen Trygghets- och säkerhetssektionen Sektionen för kvalitet och projekt Kommunikationsavdelningen Lokalplaneringsenheten Klimatanpassningsplan för Huddinge kommun Med andledning av rådande och kommande klimatförändringar har ett förslag till handlingsplan för klimatanpassning tagits fram för Huddinge kommun. Denna bygger på en tidigare gjort klimat- och sårbarhetsanalys som har gjorts för kommunen. Förslaget till handlingsplan går nu ut på samråd. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 22 september Handläggare: Katarina Persson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Interna remissinstanser på kommunstyrelsens förvaltning är välkomna att lämna sina svar till huddinge@huddinge.se. Toralf Nilsson Administrativ direktör Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

18 Handlingsplan för klimatanpassning Huddinge kommun

19 INLEDNING INNEHÅLL I denna rapport presenteras Huddinge kommuns handlingsplan för klimatanpassning. I handlingsplanen redogörs översiktligt för de områden där vi förväntar oss störst förändringar i Huddinge kommun på grund av ett förändrat klimat. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa, men eftersom vi har byggt vårt samhälle för att passa ett visst klimat, så måste kommunen anpassas efter de ändrade förutsättningarna. Handlingsplanen specificerar ett antal prioriterade åtgärder där vi förväntar oss störst förändringar. Åtgärderna har tagits fram utifrån en analys av kommunens risk- och sårbarheter tillsammans med kommunens egna tjänstemäns erfarenheter och kunskaper. I handlingsplanen presenteras också en översiktligt kostnadsanalys för att genomföra åtgärderna samt kostnadsuppskattningar över vilka kostnader som kan komma att uppstå om inte handlingsplanen genomförs. Handlingsplanen har tagits fram under perioden februari 2016 till juni Kontaktperson hos Huddinge kommun har varit Katarina Persson. WSPs utredningsgrupp har bestått av Anna Risberg, Joakim Thanke Wiberg Maria Näslund, Ulrika Isberg och Karin Carlsson. Marie Åslund och Anna Gronow har varit delaktiga i avsnittet om att beskriva samband mellan olika uppdrag i förhållande till klimatanpassning. Karin Carlsson har varit projektledare. Flera olika tjänstemän inom Huddinge kommun har bidragit till arbetet dels genom en workshop som genomfördes tillsammans med kommunen samt genom att de bistått med underlagsmaterial. Ett flertal arbetsmöten har genomförts under projektets gång för framtagning och bearbetning av underlag till handlingsplanen. Bakgrund och utgångspunkter Samband mellan olika uppdrag I kommunen Analys av risk och sårbarheter Åtgärder Översiktlig kostnadsanalys Sammanfattande kommentarer Kontakt: Karin.carlsson@wspgroup.se Anna.risberg@wspgroup.se

20 Bakgrund och utgångspunkter 2 3 Samtidigt som Huddinge kommun fortsätter sitt arbete med att minska utsläppen av växthusgaser, är det viktigt att även arbeta med klimatanpassning. Det kan till exempel innebära att nya riktlinjer/regler införs eller att konkreta åtgärder vidtas för att skydda befintlig och framtida bebyggelse. Huddingen kommun växer vilket, enligt kommunens översiktsplan innebär en befolkning på mellan år 2030 i jämförelse med dagens drygt invånare. Därtill planerar kommunen att skapa förutsättningar för mellan och nya arbetstillfällen. Handlingsplanen för klimatanpassning handlar om konsekvenserna för kommunen i ett förändrat klimat och vilka åtgärder som krävs för att minska effekterna på lång sikt. Det är en stor utmaning som väntar och för att lyckas krävs samarbete mellan samhällets alla aktörer. I samband med framtagandet av ny översiktsplan för Huddinge kommun togs också fram en klimat- och sårbarhetsanalys för kommunen. I denna föreslogs ett antal åtgärder som kommunen bör arbeta vidare med för att begränsa kommunens sårbarhet utifrån kommande klimatförändringar. Utifrån tidigare genomförd klimat- och sårbarhetsanalys samt andra kända underlag har WSP analyserat kommunens sårbarhet i ett förändrat klimat, med särskilt fokus på kommunens roll och rådighet. För att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga och vem inom kommunen som har ansvar för respektive problemområde med tillhörande åtgärder genomfördes en workshop tillsammans med ett flertal funktioner inom den kommunala organisationen samt externa aktörer som ansågs vara berörda av frågan. Syftet med workshopen var att: Identifiera åtgärder och aktiviteter utifrån sårbarheten och målet med handlingsplanen Fördela ansvaret för åtgärderna på nämnder och bolag samt externa aktörer Prioritering av åtgärder, specificering av tidplan/starttid för åtgärd, specificering av uppföljning Utifrån den inledande analysen och resultaten från workshopen har sedan ett förslag till handlingsplan tagits fram. Handlingsplanen presenteras tillsammans med översiktliga kostnadsbedömningar för respektive åtgärd samt identifierade potentiella ekonomiska konsekvenser av att inte genomföra åtgärderna. Konsekvenserna redovisas kvantitativt så långt det är möjligt. Effekter såsom ekologiska och sociala beskrivs och bedöms kvalitativt. Följande funktioner och externa aktörer deltog vid workshopen: Samhällsbyggnadsavdelningen; Staben, Mark- och exploateringssektionen, Plansektionen, Gatu- och trafiksektionen Huge Fastigheter, Stockholm Vatten, SRV återvinning, Södertörns brandförsvarsförbund.

21 Utmaning: Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat 4 4 Dagens samhälle är uppbyggt under en lång tid och inte anpassat till de klimatförändringar som förväntas. Men med de klimatförändringar som vi redan ser idag, och de som är att vänta, ändras förutsättningarna. Dessa förändringar har redan och kommer fortsätta att innebära nya utmaningar för olika områden i samhället. Klimatförändringarna kan orsaka stora skador på bebyggelse och en mängd olika funktioner kan påverkas. Beroende av vilka förebyggande åtgärder som vidtas och hur man utformar staden kommer det resultera i olika risker gällande ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. Problemanalysen i figur 1 ger en förenklad översikt av de bakomliggande orsakerna till att utmaningen uppstår och de effekter man har att hantera kopplat till utmaningen. De viktigaste orsakerna har identifierats från de bakgrundsrapporter som funnits tillgängliga för arbetet. Utgångspunkten för handlingsplanen har varit att genom att analysera problembilden föreslå åtgärder som stärker Huddinges anpassningsförmåga utifrån problembilden. Figur 1. Förenklad problembild av utmaningen att utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Regn och höga flöden Ras,skred och erosion Temperaturhöjning Förändrad markanvändning Orsaker Utveckla en robust och attraktiv stad i ett förändrat klimat Utmaning Stadens utveckling Samhällsviktiga verksamheter Hälsa Effekter

22 Samband mellan olika uppdrag i kommunen 5 Figur 2. Samband mellan olika uppdrag i förhållande till klimatanpassning I figur 2 illustreras hur olika strategiska arbeten, program och planer som har koppling till klimatanpassningsarbetet eller där klimatanpassningsarbetet har fakta att inhämta, samverkar. Det handlar också om hur vi kan bygga ett flexibelt samhälle som kan anpassas till vår föränderliga värld som finns i samhällsutvecklingen. I bilden illustreras också hur kommunen påverkas av olika omvärldsfaktorer, där klimatförändringarna är en stor faktor. Andra omvärldsfaktorer såsom demografiks utveckling och världsekonomin är andra faktorer som också påverkar. Det finns även andra omvärldsfaktorer som inte är med i bilden som påverkar såsom digitalisering och till exempel utveckling av ny infrastruktur exempelvis en ny fordonsflotta med elbilar. Huddinge kommun Översiktsplan 2030 styr den fysiska utvecklingen och mark- och vattenanvändningen i kommunen såsom lokalisering och utformning av bebyggelse och infrastruktur. Handlingsplan för klimatanpassning, dagvattenstrategi, gestaltningsstrategi och uppdrag att synliggöra ekosystemtjänster i samhällsplaneringen är beslutade dokument eller pågående arbeten med syfte att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas enligt inriktning i kommunens översiktsplan. Kommuner har god vana att arbeta med till exempel dagvattenstrategier och grönplaner, men det nya och ibland utmanande, är att koppla ihop de separata delarna för att se hur de samverkar. Det innebär att man strävar efter att bygga flexibilitet och anpassningsförmåga istället för att uppnå vad som på kort sikt ser ut att vara effektivt. Det handlar både om motståndskraft, anpassningsförmåga och vid en stor störning även förmåga till omställning. Dagvattenstrategin visar hur kommunen ska arbeta med dagvattenfrågan i olika planskeden, strategin antogs Handlingsplan för klimatanpassning syftar till att säkerställa att Huddinge kommun är anpassad för de kommande klimatförändringarna som förväntas 2050 så att medborgarna kan känna sig trygga och säkra. Därutöver pågår också arbete inom kommunen med att ta fram en gestaltningsstrategi samt ett pilotprojekt för synliggörande av ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Syftet med gestaltningsstrategin är att öka och tydliggöra Huddinges ambitioner när det gäller arkitektur-, gestaltning- och stadsbyggnadsfrågor. Den ska vara ett verktyg för alla berörda aktörer under hela samhällsbyggnadsprocessen för att skapa attraktiva och levande stadsmiljöer. Pilotprojektet om ekosystemtjänster handlar om att gå från ord till handling genom att systematisera arbetet med ekosystemtjänster utifrån kommunens översiktsplan.

23 Urbana ekosystemtjänster, till hjälp för klimatanpassning 66 Ekosystemtjänster är ett begrepp med syfte att tydliggöra människans beroende av naturen. Ekosystemtjänsterna delas vanligtvis in i fyra kategorier: stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster. Genom att integrera grönområden med växter och vattendrag i staden kan vi skapa urbana ekosystemtjänster. Mångfunktionell grönska är eftersträvansvärt i stadsmiljöer där yta ofta är en begränsande faktor. Grönskan kan hjälpa till att reglera lokalklimatet samtidigt som den är en plats för rekreation med skugga och naturupplevelser. Grönskan kan placeras mellan husen, på taken (gröna tak) eller på väggarna som vertikal grönska, eller som träd längs gatorna. Genomsläpplig mark, dammar och våtmarker kan ta hand om regnvatten genom flödesutjämning. Genom tidig samverkan i planprocessen mellan olika kompetenser och intressenter kan gröna och blå strukturer bidra till att både lösa utmaningar och bidra till att skapa miljöer där människor trivs och mår bra. Samverkan mellan olika planer blir därför en viktig metod för att säkerställa en resurseffektiv planeringsprocess där till exempel delar av klimatanpassningen är till nytta även för andra områden, i utvecklingen för en hållbar, attraktiv och robust kommun. Figur 3. Urbana ekosystemtjänster, illustration Magnus Petersson, källa C/O CITY, bearbetad av WSP.

24 Mål med handlingsplanen. 7 7 Målet med handlingsplanen är att: Prioritera mellan åtgärder inom kommunens dagliga processer och planering där åtgärder krävs för att stå bättre rustade inför ett framtida förändrat klimat. Identifiera ansvar och samverkan. Bedöma kostnader för genomförande av åtgärder samt bedöma riskkostnader om ingenting görs. Avgränsningar: Handlingsplanen avgränsas till kommunens geografiska område. Analysen utgår från Översiktlig Klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge från 2012, vilken togs fram av IVL i samband med arbetet med ny översiktsplan i kommunen. Handlingsplanen omfattar inte åtgärder för att minska klimatpåverkan, för detta hänvisas till Miljöprogram för Huddinge kommun Fullersta kvarn by Holger Ellgard

25 8 ANALYS AV RISK OCH SÅRBARHETER

26 Risker och sårbarheter Påverkan på befintlig bebyggelse, infrastruktur, samhällsviktig verksamhet, miljö och hälsa, natur- och kulturmiljö samt framtida etableringsområden 9 9 Utifrån de underlag som Huddinge kommun tillhandahållit har ett arbetsmaterial i form av tabeller och kartor sammanställts. Risker, sårbarheter och möjligheter som pågående klimatförändring innebär för kommun har analyserats. Analysen har gjorts för befintlig och planerad bebyggelse och verksamhetsområden, befintliga och planerade kommunikationer/vägar, samhällsviktig verksamhet, natur- och kulturmiljöområden, miljöförvaltningsanläggningar, förorenad mark samt vattenskyddsområden. De klimatfaktorer som varit möjliga att analysera med hjälp av ArcGIS är olika översvämningsskikt för Mälaren 1, och Tyresån 2, områden som utgör topografiska sänkor, områden med dålig stabilitet samt områden med risk för stranderosion. Källor för dessa GIS-skikt med verksamheter och klimatfaktorer redovisas i Bilaga 1. De viktigaste iakttagelserna från analysen sammanfattas nedan: Framförallt bebyggelse, men även samhällsviktig verksamhet riskerar att påverkas negativt i ett framtida klimat. Flera bostadshus riskerar att översvämmas vid höga flöden i vattendrag (framförallt Tyresån), men framförallt på grund av skyfall. Viktiga samhällsfunktioner är idag lokaliserade till områden som riskerar att påverkas; till exempel 73 förskole- och skolbyggnader samt flera sjukhus- och vårdcentralsbyggnader i områden som utgör topografiska sänkor. E4/E20 vid Kungens kurva ligger i en topografisk sänka. Nynäsbanan öster om Länna är i dagsläget utsatt eftersom spåren där passerar ett område med dålig markstabilitet. Även vissa planerade förtätnings-, exploaterings- och verksamhetsområden riskerar att påverkas. Bland annat är 126 hektar bebyggelse planerad i områden som utgör topografiska sänkor, till exempel stora områden kring Huddinge station. Det är viktigt att notera att karteringen för Tyresån inte omfattar hela Tyresåns sjösystem utan endast vissa delsträckor. Därmed omfattas inte förhållandena kring Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran eller marker uppströms Flemingsbergsviken. En annan viktig synpunkt är att ingen riktig skyfallssimulering har gjorts, vilket innebär att det finns mycket osäkerheter för de områden och verksamheter som pekats ut att de ligger i topografiska sänkor eftersom detta underlag enbart är en GISanalys av lågpunkter i terrängen. GIS-analysen kan både överskatta och underskatta riskområden. Underlaget användes som diskussionsunderlag vid en workshop Upplägg för workshopen redovisas i bilaga 2. Kompletterande iakttagelse som lyftes fram vid workshopen var att det är inte bara förändrade klimatförhållanden som kommer att få betydelse för kommunens anpassningsförmåga. Även förändrad markanvändning i och med kommunens starka tillväxtplaner kommer att få stor betydelse för kommunens anpassningsförmåga. Påverkanan från temperaturhöjningen var en annan aspekt som lyftes fram. Vid tidpunkten för analysen fanns inget kartunderlag tillgängligt för att analysera mer i detalj vilka områden i kommunen som löper större risk att drabbas av exempelvis värmebölja eller skogsbrand. I den senaste klimatprognosen från SMHI beräknas medeltemperaturen öka med mellan tre och fem grader i Stockholms län. Kommunen arbetar med att ta fram en solkarta, vilken kan användas till exempel för att kartera riskområden för värmebölja. Utsnitt ur kartorna och tabeller med sammanställningar för hela Huddinge redovisas på nästkommande sidor. Kartorna och tabellerna har kompletteras med viktiga iakttagelser från workshopen. Eftersom dagens 100-årsflöde och BHF är karterat för både Tyresån och Mälaren är dessa flöden de enda som finns med i i de sammanfattande tabellerna som presenteras på kommande sidor. På karta kan det ibland vara svårt att se skillnader mellan 50-, 100- och 200-årsflöde eftersom översvämningsskikten inte skiljer sig så mycket. Samtliga kartor som använts i analysen levereras som bilaga till denna handlingsplan. 1) Dagens höga flöden från IVL:s analys (Q100 och BHF) 2) Dagens höga flöden från IVL:s analys (Q100 och BHF) samt flöden i dagens (Q50) och ett framtida klimat år 2100 från MSB:s översiktliga översvämningskartering(q100 och Q200

27 Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt Figur 4. Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt i Huddinge kommun Övriga byggnader = Industribyggnader + Komplementbyggnader + Verksamhetsbyggnader + Övriga byggnader *Sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran saknar översvämningskartering **Karterat ett buffertområde på 100 m från strandlinjen ***Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Det är framför allt översvämning i topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på befintlig bebyggelse i Huddinge kommun. Det finns dock områden som är sårbara för flera klimatfaktorer. Exempelvis är mer än hälften av de byggnader som ligger i områden utsatta för stranderosion även känsliga för höga flöden. Mindre än 15% av de byggnader som riskerar att drabbas av översvämning vid beräknat högsta flöde ligger även i områden med risk för översvämning på grund av skyfall. Viktiga samhällsfunktioner som riskerar att påverkas är: distributionsbyggnader, förskolor, skolor, pumpstationer, sjukhus och transformatorstationer. Vid workshopen identifierades översvämningar längs Fullerstaån som ett problemområde. Avrinningen från Gömmaren till Trehörningen sker via ån. Enligt Stockholm Vatten kan ån avleda ett klimatanpassat 10-årsregn och har därmed tillräcklig kapacitet ur ett ansvarsperspektiv enligt valagen. Däremot finns risk för översvämning vid större regn, tex 100- årsregn samt om bebyggelsen runt ån skulle öka. Figur 5. Exempel vid Drevviken i Norra Huddinge vid Stortorp strax öster om Nynäsvägen. Det blåa och lila är översvämningsskikt. Orange är områden med dålig markstabilitet. Byggnader inramade med turkos färg är Stortorps äldreboende (samhällsviktig funktion). Andra områden som identifierades vid workshopen var Snättringe och översvämningar längs Lissmaån, med risk för påverkan i Länna. Vid Snättringe pågår ett åtgärdsarbete på dagvattensystemet i syfte att minska översvämningsrisken vid dimensionerande 10-årsregn. I Skärholmen finns det redan idag problem med avledning av dagvatten och förtätning och exploatering pågår/planeras. Det finns också problem med dagvatten norr om Vistaberg. Detta område rinner ned mot Glömstadalen och Glömstadiket vars kapacitet är begränsad, utredning pågår för att bedöma hur stor kapacitet diket har. Tillkommande exploateringar i dikets avrinningsområde riskerar att förvärra situationen. Andra problemområden som identifierades var lågpunkt utmed Häradsvägen i tunnel till busshållplats/bostadsområde. Ett problemområde som inte framgår av GIS-analysen är del av Trångsund (precis norr om stationen) där det, enligt Södertörns brandförsvar ofta är utryckningar på grund av översvämningar. Enligt Stockholm Vatten har en ny dagvattenledning lagts här i syfte att minska översvämningsrisken vid dimensionerande 10-årsregn.

28 Påverkan på transporter/kommunikationer Figur 6. Påverkan på befintliga och planerade transporter/kommunikationer i Huddinge kommun. *Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering. **Befintlig tunnelbana (röd linje Skärholmen Fittja ingår i Befintlig spårbunden trafik ). Huvuddelen av Spårväg Syd är med i analysen, och ingår i Planerat stamnät för kollektivtrafik. Dock saknas delar av Spårväg Syd i analysen varför det är extra stora osäkerheter i huruvida Spårväg Syd påverkas av de olika klimatfaktorerna. Figur 7. Exempel vid Länna i östra Huddinge. Det blåa och lila är översvämningsskikt. Orange är områden med dålig markstabilitet. Blåvitt är topografiska sänkor. Brunröda linjer är riskområden för stranderosion. Från GIS-analysen är de viktigaste iakttagelserna risk för påverkan på stamnät för kollektivtrafik, delar av Nynäsvägen samt Nynäsbanan i områden med dålig markstabilitet. Även planerat stamnät för kollektivtrafik går längs erosionslinjer och planerat vägnät finns i topografisk sänka. Från workshopen noterades att vid Nynäsbanan, i höjd med Länna, finns en trumma under järnvägen med begränsad hydraulisk kapacitet med uppdämningsrisk som följd sammanfaller med markförhållanden som indikerar skredrisk. Detta gör att Lissmaån vid höga flöden kan trycka upp mot vallen. I GIS-analysen är Nynäsbanan i Länna utpekad som sårbar för både översvämning från höga flöden, dålig stabilitet och risk för stranderosion. Delar av banan går även genom topografiska sänkor. Farbarhet på vägar/järnvägar till och från samhällsviktiga funktioner var aspekter som lyftes fram vid workshopen.

29 Påverkan på elförsörjning Figur 8. Påverkan på elförsörjning i Huddinge kommun * Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Figur 9. Exempel strax norr om Flemmingsberg. Orange är områden med dålig markstabilitet. Blåvitt är topografiska sänkor. De gula punkterna markerar transformatorstationer. Ett antal transformatorstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GIS-analysen. En transformatorstation, markerad som gul punkt i figur 8, ligger inom område med dålig markstabilitet, markerat som orange område. I bilden ses också flera transformatorstationer som ligger inom områden som utgör topografiska sänkor, markerat som blåvitt i bilden. Vid workshopen diskuterades ytterligare exempel på transformatorstationer i ett lågpunktsområde vid Sjödalens Industriområde. I området finns det mycket hårdgjorda ytor vilket gör området extra känsligt vid skyfall. Dessutom är ytan utpekad som exploateringsområde. Risken för skyfall bör beaktas i kommande planläggning.

30 Påverkan på miljö- och hälsa Figur 10. Exempel med förorenat område nom Mälarens vattenskyddsområde vid Kolartorp. När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken att spolas ut i vattnet. Högre vattenflöden kan också innebära att gamla och nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det leder till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor och växt- och djurliv. Av Huddinges 53 potentiellt förorenade områden riskerar 36 att påverkas av översvämning eller ras, skred och erosion, observera att endast punktskikt för förorenade områden varit tillgängliga i analysen, inte hela utbredningsområdena, vilket gör att analysen sannolikt är underskattad. Även Mälarens vattenskyddsområde riskerar att översvämmas och Länna kretsloppsanläggning ligger i en topografisk sänka. Det som också kan noteras från GIS-analysen är att av kommunens 14 naturreservat riskerar elva att översvämmas vid 100-årsflödet. Vid workshopen diskuterades bland annat risker kopplat till förorenade områden i samband med översvämningar. Det konstaterades dock att effekterna är svåra att förutse. Bland annat diskuterades Kungens Kurva som ett förorenat område med potentiell risk. Även föroreningar kopplat till Mälarens vattenskyddsområde pekades ut som ett potentiellt riskområde. Även områden utanför kommunen, som till exempel, översvämning med effekter på Norsborgs vattenverk diskuterades vid workshopen som en potentiell risk vad gäller påverkan på miljö- och hälsa för Huddinge kommun. Värmeböljor och ökad vattentemperatur kommer också att få påverkan på miljö- och hälsa. Temperaturen väntas också bli högre i stadsmiljö än på landsbygden. Asfalt och andra hårdgjorda ytor har en bristfällig kyleffekt samtidigt som tät bebyggelse och mycket mänsklig aktivitet gör städer extra sårbara för temperaturförändringar. Särskilt utsatta grupper är tex äldre och/eller sjuka människor. Det saknas dock underlag inom ramen för detta arbete att analysera i vilken omfattning och i vilken grad som kommunen kommer att påverkas.

31 Påverkan på kulturmiljö Figur 11. Påverkan på kulturmiljö i Huddinge kommun * Från 2013 års revidering av kulturmiljöinventeringen Figur 12. Lissma och Länna Gård är exempel på två kulturmiljöområden som riskerar att påverkas av både översvämningar och ras/skred samt stranderosion. Kulturarvet är en resurs som inte är förnybar. Kulturella, sociala och ekonomiska fördelar som kulturmiljön tillhandahåller riskerar att gå förlorade i en översvämningssituation. Många historiska byggnader, platser och landskap har dock redan upplevt och överlevt stora variationer i det förflutna och kan visa motståndskraft inför framtida klimatförändringar. Förändrad markanvändning är en aspekt som ökar osäkerheten vad gäller motståndskraften. Värdet och känsligheten hos kulturarv är också mycket platsspecifika. Inom ramen för detta arbete har det inte funnits utrymme att analysera risker- och sårbarheter på en mer detaljerad nivå. Det är endast berörda kulturmiljöområden som har kunnat pekats ut. Vid workshopen framkom det inte några specifika synpunkter avseende påverkan på kulturmiljö.

32 Planerad bebyggelse och verksamheter 15 Figur 13. Påverkan på transporter/kommunikationer i Huddinge kommun *Sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran saknar översvämningskartering **Karterat ett buffertområde på 100 m från strandlinjen ***Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Huddinge kommun har en uttalad ambition att växa i takt med länet. Enligt översiktsplanen innebär det en befolkning på mellan år Det finns också en ambition om fler arbetsplatser och det planeras för flera renodlade verksamhetsområden med olika karaktär. Vid workshopen diskuterades utmaningar med koppling till kommunens fyra utvecklingsområden; Centrala Huddinge, Flemingsberg, Kungens Kurva och områden i anslutning till planerade Spårväg syd. Exempel på utmaningar som diskuterades med koppling till områdena var: Flemingsberg- Påverkan vad det gäller transporter till och från området. Kungens kurva- Begränsad kapacitet i dagvattenledningsnätet från Kungens Kurva där ny bebyggelse planeras. Länna industriområde- Begränsad kapacitet i dagvattenledningsnätet ut från Länna industriområde där mer hårdgjorda ytor tillkommer. Figur 14. Exempel kring Huddinge station. Blåvita ytor utgör topografiska sänkor. Rosa områden är förtätningsområden och gula områden är exploateringsområden. Storängen- Låglänt instängt område i Storängen som nu omvandlas. Vistaberg- Kommande exploateringsområdet Vista skogshöjd. Västra Skogås-Framtida industriområde.

33 ÅTGÄRDER 16

34 Åtgärder och prioriteringar I detta avsnitt presenteras de åtgärder som bör ingå i handlingsplanen. Åtgärderna tar sin utgångspunkt i de förslag till åtgärder som finns specificerade i Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys, Huddinge kommun. Dessa åtgärdsförslag har kompletterats med uppgifter som framkom vid diskussioner på workshopen samt med WSPs erfarenheter från andra kommuner. Samtliga åtgärder har kategoriserats i ett systemområde utifrån vilken del av samhället de berör främst, enligt definitioner i klimatoch sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60. Därefter har åtgärderna prioriterats med hjälp av prioriteringsövning vid tidigare nämnd workshop, översiktlig ekonomisk konsekvensanalys samt WSPs egen expertis. Ansvarsfrågan för klimatanpassning är komplex; det är många aktörer som påverkar, och påverkas av direkta och indirekta effekter som uppstår av att hantera de åtgärder som pekats ut i åtgärdslistan. För de högst prioriterade åtgärderna bör åtgärden specificeras tydligt samt ansvarig förvaltning pekas ut. För respektive åtgärd ges förslag på ansvarig förvaltning. Det finns ett behov av att ytterligare klarlägga ansvars- och arbetsfördelningen för både ny- och befintlig bebyggelse och för samtliga faser från planering och projektering, byggnation, drift och förnyelse. Vidare bör ansvarsförhållande kopplat till de förvaltningar som har som uppgift är att ge medborgarna service inom olika områden, allt från skola och barnomsorg till hälso- och sjukvård också utredas då ingen från dessa förvaltningar hade möjlighet att närvara vid workshopen. Dessutom bör budget och finansiering av åtgärdsförslagen klarläggas. Detta har det inte funnits utrymme för inom ramen för uppdraget. Årligen bör det också ske en uppföljning av hur åtgärder ska prioriteras eller om de ska omformuleras. I figuren till höger redovisas ett förslag till arbetsordning för kommunen för arbete med genomförande av de olika åtgärderna. Figur 15. Förslag till arbetsordning för genomförande av handlingsplanen. PRIORITET (1-3) DEFINITION 1 Existerande stora problem, arbete behöver påbörjas/intensifieras omgående 2 Kan se effekter idag som kommer att eskalera enligt de modeller som finns. Arbete bör påbörjas inom de närmsta åren. 3 Framtida förväntade effekter som behöver beaktas. Åtgärderna fokuserar till stor del på dagvatten, översvämning, ras och skred. Det beror på att det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen. Inför kommande revidering av handlingsplanen bör därför övervägas kompletterande underlag för att bedöma kommunens sårbarhet kopplat till övriga klimatfaktorer såsom en förväntad temperaturhöjning med avseende på till exempel påverkan på lokalklimat, värmeböljor och påverkan på ekosystemtjänster. På nästkommande sidor redovisas åtgärder utifrån prioriteringsordning enligt ovan. AKTIVITET FÖR ÅTGÄRD Aktiviteten specificerad Projektledare satt Budget/finansiering Tidplan för genomförande Metod för uppföljning specificerad, indikatorer/mål specificerade Aktiviteten specificerad Ansvarig förvaltning utpekad, Starttid för aktiviteten satt Årlig uppföljning och utvärdering Ansvarig förvaltning utpekad

35 Prioriterade åtgärder kategori Figur 16. Prioriterade åtgärder kategori 1. ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/TILLHÖRIGHET PRIORITET (1-3) Informationskampanj främst riktad till de av kommunens medborgare och näringsidkare som finns i riskområden och utsatta områden om risker och möjligheter i ett förändrat klimat. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, kommunikationsavdelningen/ samhällsbyggnadsavdelningen 1 Utredning kring policys och krav på grönytor och hantering av dagvatten i tätort, samt materialval, placering av bebyggelse mm vid planering av ny bebyggelse. (Kan delvis tas omhand i gestaltningsplan). Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning. Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Stockholm Vatten 1 Skyfallskartering över hela kommunen (i likhet med vad som redan är genomfört för tex Stockholms Stad). Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, Trygghets- och säkerhetsfunktionen 1 Politiskt beslut om acceptabel risknivå när det gäller höga flöden och skyfall. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1 Identifiera processer och utreda hur klimatpåverkansfaktorer hanteras i kommunens respektive verksamheter. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, Sektionen för kvalitet och projekt 1 Detaljerad riskanalys för Nynäsbanans sträckning mellan Skogås och Handen med avseende på ras- och skred. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen i dialog med Trafikverket 1 Dialog med Vattenfall och övriga elnätsägare om vikten av att röja ledningsgator från träd för att minska risken för nedfallande träd på elledningar vid framtida stormar. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen i dialog med nätägare 1 Föra in dagvattenhantering som en viktig fråga i tidiga skeden (t ex i planprogram), för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Övergripande dagvattenutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 1

36 Kommentarer till prioriterade åtgärder kategori 1 19 Ökad kunskap hos allmänheten kring klimatfrågan och dess påverkan på invånare, verksamheter och omgivning var en åtgärd som lyftes fram som åtgärd med hög prioritet för kommunen vid workshopen. Tidigare information kring klimatförändringar har främst varit inriktade på skyfall och översvämningar. På senare tid har även påverkan på grund av ökad medeltemperatur uppmärksammats. Ett mer extremt väder, både varmt och torrt, kan leda till vattenbrist och bränder. Ökad kunskap ses som viktigt dels för förberedande åtgärder som invånarna själva kan vidta men också för ökad förståelse och acceptans för de åtgärder som kommunen har att genomföra. Arbete med att säkerställa den framtida dricksvattenförsörjningen pågår kontinuerligt inom Stockholm Vatten. I det bör ingå översyn av dricksvattenvattenledningsnätet och förebyggande åtgärder av sårbara punkter med avseende på framtida ökande påfrestningar i form av ras, skred och erosion. Att identifiera reservvattentäkter och undersöka olika aspekter kring dricksvattenförsörjningen var ytterligare åtgärder som lyftes fram på workshopen. Detta är dock en regional fråga och kan inte lösas inom ramen för Huddinges klimatanpassningsplan. Att uppmuntra kommunens ägare till privata dricksvattenbrunnar att kontinuerligt följa upp vattenkvaliteten genom provtagning, implementera vattenbesparande åtgärder i all kommunal verksamhet samt sanera förorenade områden i nära anslutning till vattentäkterna är dock sådana delar som kan göras inom kommunens handlingsplan, såväl som inventering och utredning av kommunens potentiellt förorenade områden, inklusive återvinningscentraler och avfallsanläggningar, och vid behov sanering av dessa för att undvika riskerna att föroreningar sprider sig till dricksvattentäkter eller bebyggelse i händelse av ras, skred eller översvämning. Andra åtgärder som lyftes fram som åtgärder med hög prioritet var behovet av tydliga riktlinjer för grönytor och hantering av dagvatten. Detta är områden där det redan finns strategier eller där det påbörjats arbete för att ta fram strategier. Vid workshopen poängterades även vikten av tydlighet när det gäller nivåer, ansvar och befogenheter. Nya Plan och bygglagen (PBL) ger större möjligheter att ta hänsyn till naturolyckor och klimatförändringar vid planläggning och bygglovsprövning. Vid nybyggnation är också placering av byggnaden viktig för att undvika avrinning av ytvatten mot byggnaden som skulle kunna påverka byggnadens grund negativt och orsaka fuktskador. Ex kan även krav införas på hänsynstagande till topografiska lågpunkter/risk för skyfall vid detaljplanering, samt redovisning av konsekvenser vid ett 100- årsregn i nya detaljplaner. Skyfallskartering och att utarbeta beredskapsplan för extrema händelser lyftes fram som områden där det i dag saknas underlag och beredskap, varför underlag och planer behöver tas fram. Risker för skador som följd av regn måste ställas i relation till andra risker i kommunens risk- och sårbarhetsanalyser. Åtgärden Politiskt beslut när det gäller risknivå för höga flöden och skyfall gavs därför hög prioritet. Att planera för klimatförändringar är ett gemensamt ansvar. För att främja ett resurseffektivt arbete mellan kommunala förvaltningar och bolag behöver ansvarsfördelningen vid olika typer av händelser tydliggöras. Ett exempel är att ansvarsgränser mellan skatte- och VA-kollektivet behöver tydliggöras utifrån gällande lagstiftning och praxis. Även denna åtgärd prioriterades högt. Nynäsbanas sträckning mellan Skogås och Handen lyftes fram som en åtgärd med hög prioritet där en olycka också skulle medföra stora konsekvenser inte bara inom kommunen.

37 Prioriterade åtgärder kategori Figur 17. Prioriterade åtgärder kategori 2 och 3. ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/TILLHÖRIGHET PRIORITET (1-3) Utredning av investeringsåtgärder i befintliga hårt exploaterade urbana miljöer för ett förbättrat lokalklimat. Till exempel ommålning av mörka ytor, solavskärmning, trädplantering, anläggande av dammar och fontäner samt fortsatt utveckling av fjärrkylenätet. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen 2 Inventering av kommunens samtliga vägtrummor och broar för att säkerställa att de är dimensionerade för en ökad mängd nederbörd. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Natur- och byggnadsförvaltningen 2 Inventering av samtliga järnvägar i kommunen i syfte att undersöka var det föreligger risker för nedfallna träd över spår och ledningar i samband med framtida stormar. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen i dialog med tågoperatörer 2 Detaljerade översvämningskarteringar och -analyser i områden med samhällsviktig teknisk infrastruktur. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen i dialog med objektsägare 2 Ökning av underhållsbudget för att klimatanpassa kommunala byggnader, dels för nybyggnation, dels i förvaltning av befintliga byggnader (ex kylanläggningar, solavskärmning, grönytor, materialval). Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Huge Fastigheter samt övriga fastighetsbolag, Lokalplanering 3 Utökat provtagningsprogram för badplatser i syfte att undvika framtida utbrott av badsårsfeber och andra sjukdomar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Natur- och byggnadsförvaltningen 3 Översyn av avloppsledningsnätet samt Henriksdals och Himmerfjärdens reningsverk med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden, och åtgärder av eventuella brister. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Stockholm Vatten 3 Åtgärder med prioritet 2 och 3 är åtgärder som bör tas hänsyn till vid uppstart av nya projekt eller integreras i befintliga projekt där det är möjligt.

38 21 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSANALYS

39 Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder 22 I detta avsnitt presenteras översiktliga kostnadsbedömningar för respektive åtgärd och identifierade potentiella konsekvenser av att inte genomföra åtgärderna. Handlingsplanens åtgärder berör olika nämnder och kommunala bolag. De är ansvariga för att åtgärderna arbetas in i respektive verksamhetsplan eller som en rutin i sitt löpande arbete. Kostnadsbedömningen för att genomföra åtgärderna har gjorts utifrån att det kommer att behöva avsättas medel för att starta proceser och genomföra kompletterande utredningar. Flera av åtgärderna har bedömts som åtgärder som bör integreras i ordinarie projekt då klimatanpassning bör ses som en integrerad del av verksamheten. Detaljerade projektplaner tas fram i ett senare skede där budget/finansiering av en prioritet 1-åtgärd bör sättas av ansvarig förvaltning/projektledare och samordnas med den ordinarie verksamhetsplaneringen. Kostnadsbedömningen ska därför ses som en indikation om omfattningen av handlingsplanen.

40 Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder Figur 18. Översiktlig kostnadsuppskattning för genomförande av åtgärder. ÅTGÄRD PRIORITET (1-3) UPPSKATTAD KOSTNAD Informationskampanj till kommunens medborgare och näringsidkare om möjligheter och risker i ett förändrat klimat kr kr Utredning kring policys och krav på grönytor och hantering av dagvatten i tätort, samt materialval, placering av bebyggelse mm vid planering av ny bebyggelse. (Kan delvis tas omhand i gestaltningsplan). 1 Pågående Säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning kr Skyfallskartering över hela kommunen (i likhet med vad som redan är genomfört för tex Stockholms Stad) kr Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar kr kr Politiskt beslut om acceptabel risknivå när det gäller höga flöden och skyfall kr Identifiera processer och utreda hur klimatpåverkansfaktorer hanteras i kommunens respektive verksamheter kr Detaljerad riskanalys för Nynäsbanans sträckning mellan Skogås och Handen med avseende på ras- och skred. 1 Integrerad i ordinarie budget Dialog med Vattenfall och övriga elnätsägare om vikten av att röja ledningsgator från träd för att minska risken för nedfallande träd på elledningar vid framtida stormar. Föra in dagvattenhantering som en viktig fråga i tidiga skeden (t ex i planprogram), för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Övergripande dagvattenutredningar bör göras för utvecklingsområden i Kungens Kurva, Flemingsberg, Huddinge Centrum samt Storängen. Utredning av investeringsåtgärder i befintliga hårt exploaterade urbana miljöer för ett förbättrat lokalklimat. Till exempel ommålning av mörka ytor, solavskärmning, trädplantering, anläggande av dammar och fontäner samt fortsatt utveckling av fjärrkylenätet. Inventering av kommunens samtliga vägtrummor och broar för att säkerställa att de är dimensionerade för en ökad mängd nederbörd. Inventering av samtliga järnvägar i kommunen i syfte att undersöka var det föreligger risker för nedfallna träd över spår och ledningar i samband med framtida stormar. 1 Integrerad i ordinarie budget 1 Integrerad i ordinarie budget samt kr per dagvattenutredning kr kr/år 2 Integrerad i ordinarie budget Detaljerade översvämningskarteringar och -analyser i områden med samhällsviktig teknisk infrastruktur kr Ökning av underhållsbudget för att klimatanpassa kommunala byggnader, dels för nybyggnation, dels i förvaltning av befintliga byggnader (ex kylanläggningar, solavskärmning, grönytor, materialval). 3 Finansieras genom projekten Utökat provtagningsprogram för badplatser i syfte att undvika framtida utbrott av badsårsfeber och andra sjukdomar kr/år Översyn av avloppsledningsnätet samt Henriksdals och Himmerfjärdens reningsverk med avseende på risken för föroreningar i samband med bräddningar vid framtida höga flöden, och åtgärder av eventuella brister. 3 Integrerad i ordinarie budget 23

41 Skadekostnader I ett kostnads-nyttoperspektiv betraktas minskade risker för människa och miljö som nyttor. I detta avsnitt beräknas kostnader för de konsekvenser som antas uppstå om man inte vidtar några åtgärder för att klimatanpassa kommunen, så kallade skadekostnader. Den skadekostnad som beskrivs i detta avsnitt ska alltså ses som en kostnad som Huddinge kommun besparas genom att vidta åtgärder i enlighet med handlingsplanen. Den kanske vanligaste naturolyckan som kan tänkas uppkomma om kommunen inte anpassas till ett framtida klimat är översvämningar av olika typer. Det är inte säkert att alla typer av översvämningar kommer att öka i framtiden, men det kan konstateras att risker finns redan idag. Gemensamt för olika typer av översvämningar är att en händelse leder till att flera olika naturolyckor kan inträffa nästan samtidigt och utspritt över ett stort område. Hanteringen av en översvämning omfattar därför i regel flera olika räddningsinsatser. Samma komplexa problembild kan tänkas hänföras till andra olyckstyper, som värmebölja, torka eller skred. Skadekostnaderna kan bestå av antingen värdet av det som skadas eller kostnaden för att återställa det skadade. Detaljnivån när det gäller att värdera olika typer av konsekvenser är till exempel beroende av lokala omständigheter, tillgång till data, erfarenhet, kunskap och forskning om översvämningar och ekonomiska effekter. Kostnader som uppkommer till följd av en naturolycka är också av olika karaktär, till exempel för operativ insats, kostnad för skadeavhjälpande insatser och direkta och indirekta skadekostnader. De monetära nyttorna värderas främst i termer av minskade skadekostnader med fokus riktat mot de allra största materiella skadekostnaderna för byggnader, industrier, vägar och järnvägar. Det saknas idag övergripande kunskaper om vilka kostnader kommuner har haft i samband med översvämningar och andra naturolyckor. Inom ramen för denna studie har det inte varit möjligt att genomföra detaljerade och platsspecifika värderingar av konsekvenserna varför endast mycket översiktliga skadekostnader baserat på kända schabloner redovisas, dessa beskrivs närmare för respektive kostnad.. Skadekostnader som beskrivs är: Kostnader för akuta åtgärder Skadekostnader kopplade till översvämningar Skadekostnader kopplade till ras och skred Skadekostnader kopplade till ökad temperatur Kostnader för akuta åtgärder Akuta åtgärder är de olika räddningsinsatser som behövs då en olycka inträffar. Ur ett kostnadsperspektiv rör det sig dels om direkta kostnader som uppkommer vid den operativa insatsen, dels om extra kostnader för personal och eventuella evakueringskostnader. I en studie av kommuners kostnader för olika översvämningssituationer (WSP 2015) anges insatskostnader i samband med en större naturolycka till mellan ca kronor och upp mot 1 miljon kronor. Från studien framgår att kommunerna generellt har haft svårt att redogöra för de olika kostnaderna i samband med händelsen. Det torde vara självklart att översvämningar kan bli olika omfattande, och att insatskostnaden därmed kommer att variera. Det begränsade urvalet för studien gör att det inte går att dra några långtående slutsatser när det gäller kostnader för akuta åtgärder utan siffran ska ses som ett exempel på insatskostnader i samband med översvämningar.

42 Återställandekostnader kopplade till översvämningar Skador som kan uppkomma på grund av översvämningar är byggnader som behöver återställas, produktion som stannar av i industrianläggningar, vägar som blir obrukbara eller att teknisk försörjning av energi, vatten eller liknande inte når medborgare. Återställande av byggnader Det är främst topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på bebyggelsen. Från figur 4 på sidan 10 går att utläsa att i områden med topografiska sänkor finns idag bostäder, övriga byggnader och 162 industrier. Förutom den befintliga bebyggelsen finns även planerad bebyggelse i områden som klassas som topografiska sänkor. Att avgöra hur många av byggnaderna som skulle drabbas av översvämning vid ett kraftigt regn är svårt då ingen detaljerad skyfallskartering finns att tillgå. Skadekostnaderna vad gäller byggnader har därför beräknats utifrån två olika räkneexempel. Dels utifrån att samtliga byggnader i hela Huddinge belägna inom område för topografiska sänkor drabbas vid ett och samma tillfälle. I det andra räkneexemplet har vi antagit översvämningar i topografiska sänkor i ett avgränsat område i närheten av Huddinge station. Uppgifter om hur många av bostäderna som utgörs av flerfamiljshus respektive villor saknas och då osäkerheterna är stora har vi valt att använda schablonkostnaderna för villor vilket är lägre än för flerfamiljshus. Skadekostnaden har sedan beräknats utifrån schablonkostnader, schabloner från SWECO (2012). Avbrott i produktionen En annan konsekvens vid översvämningar är att det kan bli avbrott i produktionen för de drabbade industrierna. Drygt 160 industrier har identifierats i topografiska sänkor. Samma scenarios som för återställande av byggnader har använts för att beräkna skadekostnader för avbrott i produktionen. Kostnaden för avbrott i produktionen, har i likhet med beräkningen för återställande av byggnader, gjorts med schabloner hämtade från SWECOS rapport (2012). Sammanfattning återställandekostnader I det första räkneexemplet, det vill säga om hela kommunen skulle omfattas av skador till följd av skyfall, skulle de samlade återställandekostnaderna uppgå till drygt 148 miljoner kronor. Den uppskattade kostnaden för avbrott i produktionen skulle uppgå till 31 miljoner koronor. Uppskattar vi istället kostnaderna kopplade till skyfall till ett avgränsat område, i det här fallet ett område runt Huddinge station, uppskattas återställandekostnaderna till knappt 35 miljoner kronor. Kostnader för avbrott i produktion beräknas till knappt 4 miljoner kronor för det utvalda området. Som tidigare nämnts kan karteringen av topografiska sänkor både över- och underskatta översvämningsområdena som kan uppkomma vid ett skyfall. Inte heller någon bedömning av varaktighet på översvämningen eller vilket vattendjup som kan förväntas är möjlig att göra utifrån tillgängligt underlag. Varaktigheten på en översvämning orsakad av ett kort och intensivt skyfall är oftast betydligt kortare än en översvämning vid ett vattendrag. Detta eftersom till exempel kapacitet i ledningsnätet ofta frigörs efterhand såväl som infiltrationskapaciteten i marken, om inte skyfallet inträffar under en period då marken redan är mättad.

43 26 26 Skadekostnader kopplade till ras, skred och erosion Skador som kan uppkomma på grund av ras, skred och erosion är, på samma sätt som för översvämningar, byggnader som behöver återställas, produktion som stannar av i industrianläggningar och vägar och järnvägar som blir obrukbara. Det saknas uppgifter om monetära värden för den här typen av skador. Återställande av byggnader I kommunen ligger 42 bostäder och 70 övriga byggnader i riskområden för ras och skred på grund av dålig markstabilitet, och 41 bostäder och 102 övriga byggnader i riskområden för stranderosion (observera att ett visst överlapp kan finnas). Mindre områden om enstaka hektar planeras också i riskområden. Avbrott i produktionen En annan konsekvens av ras och skred är på samma sätt som för översvämningar eventuella avbrott i produktionen för de drabbade industrierna. Uppgifter om antal industrier som är i riskzonen för rask och skred saknas. Transportsystemet Kollektivtrafikens stamnät genom delar av Nynäsbanan öster om Länna och delar av Nynäsvägen ligger i områden med dålig markstabilitet och riskerar att drabbas av ras och skred. Stamnätet för kollektivtrafiken ligger även längs erosionslinjer och riskerar även ras och skred av den anledningen. Då dessa leder (både väg- och järnväg) är viktiga infarter mot Stockholm utan egentliga alternativ, åtminstone på järnvägssidan, skulle ett avbrott kunna leda till stora ekonomiska konsekvenser. Att uppskatta exakt hur stora de blir är dock komplext då många faktorer är avgörande (hur påverkar avbrottet, hur länge pågår avbrottet osv. Skadekostnader kopplade till temperaturökning Skadekostnader kopplat till temperaturökning består främst av ökad risk för brand och till hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Värmeböljor påverkar människors hälsa. Mest utsatta är sårbara grupper, med sårbara grupper menas de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, vilka har sämre förutsättningar att skydda sig mot värmeböljor. Fysiologiska förändringar, som följer med åldrande, gör också att kroppens värmereglering och vätskebalans försämras. Små barn och spädbarn är extra känsliga mot värmeböljor, eftersom de inte har fullt utvecklad värmreglering.

44 Kvalitativa skadekostnader Från GIS-analysen har 173 viktiga samhällsfunktioner i topografiska sänkor identifierats som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Exempel på samhällsfunktioner som kan drabbas är förskolor, skolor, pumpstationer, sjukhus och transformatorstationer. Översvämningars inverkan på allmännyttiga företag som el- och fjärrvärmeleveranser, vattendistribution, avloppssystem, avloppsrening och telekommunikation kan få långtgående konsekvenser. Hela områden kan lämnas utan grundläggande tjänster när viktiga objekt påverkas; och orsaka betydande direkta och indirekta effekter. Någon heltäckande kartläggning av påverkan på dessa funktioner har inte rymts inom ramen för detta uppdrag. Även påverkan på transportinfrastruktur kan få långtgående konsekvenser. Det vanligaste sättet att bedöma eventuella störningar av dessa tjänster är genom att identifiera och räkna mest sårbara punkter eller installationer av dessa system i potentiellt översvämmade områden. På grund av de viktiga samhällsfunktionernas vitt spridda funktion är det svårt att göra en rättvis ekonomisk värdering. Några som diskuteras närmare nedan: Transportsystemet Påverkan på vägar och järnvägar redovisas oftast genom att räkna längden på järnväg och väg som översvämmas. Kostnaden för återuppbyggnad kan uppskattas genom en närmare analys av vägnätet. Ännu vanligare är att översvämningar ger stora vattenmängder på begränsade områden och det orsakar stora problem för trafiken, men även för närliggande infrastruktur och jordbruksmark. Att förutsäga och sätta ett kvantitativt värde för de trafikförseningar som skulle uppstå i samband med översvämningar har inom ramen för denna studie inte varit möjlig att studera. Endast kortare sträckor (< 0,5 km) befintlig och planerad spårbunden trafik finns i områden som riskerar att drabbas av översvämningar till följd av höga flöden i vattendrag och skyfall. Av befintliga vägar finns det ca 100 km som är lokaliserade i topografiska sänkor, bland annat E4/E20 vid Kungens Kurva. Ett vägnät om ca 4 km planeras till topografiska sänkor, vilket skulle kunna leda till allvarligare konsekvenser i framtiden. Framförallt gäller detta en längre vägsträcka i Glömsta. Även om sträckan är kort kan det bli betydande konsekvenser av en översvämning om den drabbar exempelvis järnvägen eller kollektivtrafikens stamnät. Så är till exempel fallet för om Nynäsbanan eller Nynäsvägen skulle drabbas av en naturolycka. Att förutsäga och sätta ett kvantitativt värde för de trafikförseningar som skulle uppstå i samband med översvämningar har inom ramen för denna studie inte varit möjlig att studera. Energiförsörjning MSB har sammanställt effekter från översvämningar i Sverige (MSB 2012). Översvämningar har gett skador på elverk, kraftledningar och transformatorstationer vilket har lett till strömavbrott och inneburit störningar i el-, mobil-, data-och teletrafik. 41 berörda transformatorstationer har identifierats. Återställandekostnader för en transformatorstation uppskattas till ca kronor (SWECO). De indirekta kostnaderna för dessa objekt är svåra att uppskatta då driftsstopp för objekten sannolikt också inverkar på leverantörers eller kundföretag som inte själva är översvämmade.

45 28 28 Kommunalteknisk försörjning När ett område drabbas av stora mängder regn riskas att ett stort antal källare drabbades av översvämning. Skadeärenden och självrisker i samband med översvämningar kan då uppgå till en ansenlig summa. Till det kommer kostnader för att hantera översvämningen och löpande åtgärder kopplat till översvämningen. Förutom att hantera akuta kostnader kan återställande av dricksvattenkvalitet uppgå till stora kostnader. I underlag till klimatoch sårbarhetsutredningen SOU 2007:60, uppskattades återställande av dricksvattenkvalitet, genom extra reningskapacitet i vattenverk till mellan miljoner kronor i investeringskostnad (ej kolfilter) och cirka miljoner kronor i driftskostnad, utifrån antagande om 3 års utökad rening. Ekologiska och sociala konsekvenser I vilken mån naturområden är påverkade av en översvämningssituation beror både på översvämningens egenskaper till exempel längd, djup och kvalitet och salthalten i vatten som den period av året som översvämningen inträffar (vinter, vår, sommar, höst). Effekterna av översvämningar på vattenkvaliteten kan exempelvis bedömas både i form av potentiella föroreningskällor, såsom förorenade mark platser och industriell verksamhet, och förorenat vatten. Översvämningar och temperaturökning kan också påverka ekosystemen och de tjänster de tillhandahåller positivt till exempel genom att vissa arter gynnas. Bedömningen av de ekologiska kostnaderna för miljöförstöringen kompliceras av flera faktorer. Trots betydande framsteg i förståelsen av ekosystemets tjänster och de naturliga processer som ligger bakom dem är kunskapen om dessa komplexa system fortfarande ofullständig. När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken att spolas ut i vattnet. Höga flöden kan också innebära att gamla och nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det leder till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor och växt- och djurliv. I Huddinge finns 36 förorenade områden som riskerar påverkas av översvämning, ras, skred eller erosion. Observera att endast punktskikt för förorenade områden varit tillgängliga i analysen, inte hela utbredningsområdena, vilket gör att analysen sannolikt är underskattad. Därutöver ligger Länna Kretsloppsanläggning som sorterar, krossar och omlastar avfall i en topografisk sänka. När det gäller att bedöma de sociala konsekvenserna kopplat till en översvämning saknas det till stor del underlag. En social konsekvens som kan uppstå till följd av översvämningarna är att delar av kommunen kan bli isolerad i mer eller mindre grad. En annan social konsekvens, som dock är svår att bedöma, är översvämningens påverkan på människors känsla för trygghet kopplat till möjligheter till rekreation och hälsoeffekter när vattenmiljön påverkas.

46 29 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

47 Sammanfattande kommentarer och rekommendationer för fortsatt arbete Kostnaden för att utföra föreslagna prioriterade åtgärder bedöms framförallt kunna integreras i ordinarie verksamhet. Dessa kostnader är främst förknippade med utredningskostnader och understiger enligt vår bedömning riskkostnaden för att inte vidta åtgärder. Skadekostnaderna som kan uppstå till följd av påverkan av dagens och ett framtida klimat är sannolikt underskattade eftersom främst kostnader för översvämning analyserats. Vi rekommenderar att arbetet med de högst prioriterade åtgärderna startas upp omgående. Vi rekommenderar också att en organisation för genomförande och uppföljning av handlingsplanen tillsätts. Tidplan och metod för genomförande av handlingsplanen bör specificeras ytterligare. Där kunskap om sårbarheter i ett framtida klimat saknas, såsom exempelvis översvämningsrisken kring sjöarna Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran, bör detta analyseras och behovet av åtgärder kan sedan införas i handlingsplanen då denna aktualiseras. Genomförandekostnader av åtgärder, tex uppförande av översvämningsskydd, integrerade dagvattenlösningar bör vara en naturlig del av den kommunala planeringen. Dessa genomförandekostnader är därför inte med i kostnadsuppskattningen för klimatanpassningsplanen utan bör bedömas i det enskilda projektet. Genom att integrera klimatanpassningen i den kommunala planeringen minskar kostnaderna för beredskapsinsatser över tid. Åtgärderna fokuserar till stor del på dagvatten, översvämning, ras och skred. Det beror på att det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen. Inför kommande revidering av handlingsplanen bör därför övervägas kompletterande underlag för att bedöma kommunens sårbarhet kopplat till övriga klimatfaktorer såsom en förväntad temperaturhöjning med avseende på till exempel påverkan på lokalklimat, värmeböljor och påverkan på ekosystemtjänster.

48 REFERENSER 31

49 Referenslista 32 IVL (2012). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge kommun. MSB (2012) Översvämningar i Sverige SOU 2007:60. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen MSB (2013). Översvämningskartering utmed Tyresån, Rapport nr 3, SWECO Environment AB (2012) Kostnads-Nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet, C/O CITY. Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. En sammanfattning av C/O CITY. WSP. Kommuners kostnader för översvämningar

50 BILAGOR 33

51 Bilaga 1 Ingångsvärden till GIS-analys 34 De skikt som har analyserats i GIS-analysen redovisas i de två följande tabellerna. I Tabell 1 listas olika klimatpåverkansfaktorer. Översvämningsskikten som representerar dagens 50- årsflöde samt de klimatanpassade 100- och 200-årsflödena är omfattar endast Tyresåns avrinningsområde, medan de övriga skikten även omfattar Mälarens avrinningsområde. Detta bedöms dock inte utgöra ett problem för analysen, eftersom de två översvämningsskikten som omfattar Mälarens avrinningsområde är beräknade på ett sådant sätt att vattenstånden under 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet är lika med eller strax högre än de rekommenderade lägsta nivåerna för grundläggning vid nybyggnation i anslutning till Mälaren (1). Områden med risk för stranderosion är i det ursprungliga GIS-materialet representerat med linjer utmed en strandsträcka. I den kvantitativa analysen har det expanderats till polygoner som sträcker sig 100 meter åt vardera håll ifrån linjen. Avseende analys av risk för objekt och verksamheter i topografiska sänkor så är antalet riskobjekt mycket osäkert eftersom en riktig skyfallsanalys saknas. Kartering av topografiska sänkor kan både över- och underskatta risken för översvämningar till följd av ett skyfall. MSB:s översiktliga översvämningskartering, vilken utgör underlaget till klimat- och sårbarhetsanalysen för Huddinge kommun, omfattar inte hela Tyresåns sjösystem utan endast vissa delsträckor. Därmed omfattas inte förhållandena kring Trehörningen, Gömmaren, Kvarnsjön och Ådran eller marker uppströms Flermingsbergsviken. Detta innebär att bebyggda områden kring nämnda sjöar, t.ex. Huddinge centrum, Sjödalen och Glömstadalen inte har karterats. Likaså är fallet med den mer detaljerade översvämningskarteringen utmed Tyresån. Tabell 1: Studerade klimatpåverkansfaktorer och dess representationer i form av GIS-skikt. Klimatpåverkan GIS-skikt Källa Dagens 50-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_50_arsflode.shp MSB Dagens 100-årsflöde LstAB100_Flow_areas.shp IVL Klimatanpassat 100-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_100_arsflode.shp MSB 2 Klimatanpassat 200-årsflöde LstAB_Oversvamningskartering_stockholm_200_arsflode.shp MSB 2 Beräknat högsta flöde LstAB10000_Flow_areas.shp IVL 3 1) Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren, ) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Översvämningskartering utmed Tyresån, Rapport nr 3, ) IVL Svenska Miljöinstitutet, Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge, Områden med dålig stabilitet LstAB_stabilitet_areas.shp IVL 3 Områden med risk för stranderosion Erosion_lines.shp IVL 3 Lokala topografiska sänkor Topo2_areas.shp IVL 3

52 Bilaga 1 Ingångsvärden till GIS-analys 35 Tabell 2. Analyserade verksamheter och dess representationer i form av GIS-skikt. Verksamhet GIS-skikt Människor/fastigheter (Byggnader) Byggytor_areas.shp Människor/fastigheter (Bebyggelsetyp) BEBYGGELSE_areas.shp Markanvändning Markskikt_areas.shp Vägar vaglank_lines.shp Spårtrafik Spår_lines.shp Lokala områden med biotopskydd Biotopskydd_areas.shp Naturreservat naturreservat_areas.shp Riksintresse befintlig väg Vagnat.shp Riksintresse planerad väg Planerat vägnät_lines.shp I Tabell 2 listas de verksamheter/områden som har analyserats i ljuset av ovan nämnda klimatpåverkansfaktorer. Samtliga GIS-skikt är mottagna av Huddinge kommun (4), förutom de fem skikten som beskriver riksintressen planerad respektive befintlig väg, riksintressen för spårtrafik, miljöförvaltningsanläggningar samt vattenskyddsområden och Natura 2000-områden vilka är hämtade via Geodataportalen (5). Potentiellt förorenade områden är manuellt digitaliserade med hjälp av data från Stockholms Länsstyrelse (6). Kartskiktet som beskriver de potentiellt förorenade områdena och dess placeringar är endast ett punktskikt och säger därmed ingenting om ett enskilt potentiellt förorenat områdes geografiska utbredning. Information om de två Seveso-anläggningarna är mottagen av Huddinge kommun (7). Planerad kollektivtrafik Exploateringsområden Framtida bebyggelsereserv Förtätningsområden Utredningsområden Verksamhetsområden Kulturmiljöområden från den senaste inventeringen 2013 Riksintresse transformatorstationer Stamnät för kollektivtrafik_lines.shp Exploateringsområde_areas.shp Framtida bebyggelsereserv_areas.shp Förtätningsområde_areas.shp Utredningsområde_areas.shp Verksamhetsområden_areas.shp Kulturmiljöområden13_areas.shp Riksintresse Transformatorstation_points.shp 4) Huddinge kommun genom Katarina Frölander, mailkommunikation med WSP genom Anna Risberg mellan och ) Geodataportalen, [ ]. 6) Länsstyrelserna, Länsstyrelsens WebbGIS, [ ]. 7) Huddinge kommun genom Ida Mattsson, mailkommunikation med WSP genom Anna Risberg mellan och Kraftledningar i Huddinges översiktskarta Riksintresse kraftledningar Riksintresse befintlig järnväg Riksintresse planerad järnväg Miljöförvaltningsanläggningar Vattenskyddsområden Natura 2000 (art- och habitatdirektivet) Natura 2000 (fågeldirektivet) Kraftledning_lines.shp Riksintresse Krafledning_lines.shp Jarnvag.shp Jarnvag_framtida.shp SE.US.Miljöförvaltningsanläggningar.shp VSO_polygon.shp SCI_ej_alvar_rikstackande.shp SPA_rikstackande.shp

53 Bilaga 2 Workshop-gruppövning i tre steg Vid tidigare nämnd workshop genomfördes en gruppövning i tre steg. Modell för gruppövning vid workshop Att förstå nuläget Syfte med denna del var att få en ökad förståelse för varandras verksamheter. Uppgiften för deltagarna var att på en karta markera problemområden samt gör en lista på åtgärder som redan görs idag. Ytterligare en frågeställning var att diskutera vilka utmaningar som finns för framtida exploateringsområden. Att förstå nuläget Framtidsbild Vägen framåt Framtidsbild Nästa steg var att ta reda på möjligheter och begränsningar för samhällsviktiga funktioner som behövs för en fungerande kommun. Här var uppgiften att utifrån sin egen kunskap peka ut de tre viktigaste objekten för olika samhällsviktiga funktioner. För dessa bedömdes sedan sannolikheten för att en olycka ska inträffa samt konsekvenserna på kort och långsikt. Diskussionerna från workshopen har sedan bearbetats och sammanfattats i rapportens olika delar. Vägen framåt I ett sista steg fick deltagarna lista och prioritera åtgärder till handlingsplanen samt välja ut de tre viktigaste åtgärder som de tycker bör vara med i handlingsplanen

54 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för område vid Hälsovägen - utökat planförfarande - remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 12 juli 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning Planen syftar till att skapa en ny bebyggelse som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen. Planen ska även länka ihop det akademiska området med Flemingsbergsparken och det befintliga bostadsområdet i Grantorp. Förvaltningen har tidigare svarat på remiss kring detta i tjänsteutlåtande daterat och då lyft fram att ökad exploatering i området innebär ett ökat behov av kommunala tjänster. Vad gäller kultur- och fritidsverksamhet så kommer en ökande befolkning att resultera i ett behov av fler anläggningar och tider i dessa för att klara nuvarande nivå. Beskrivning av ärendet Planen syftar till att skapa en ny bebyggelse som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen. Planen ska även länka ihop det akademiska området med Flemingsbergsparken och det befintliga bostadsområdet i Grantorp. Detaljplanen ska: forma Hälsovägen till en innehållsrik stadsgata med stadsmässig karaktär genom lokaler i bottenplan och ett generöst promenadstråk. skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska samspelar med gröna gårdar och tak. göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda kvarter och park samtidigt som Spektrumgången utformas till ett aktivt och tryggt stråk. utforma bebyggelse med ett variationsrikt och dynamiskt uttryck som är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt. I och med denna plan möjliggörs cirka 800 nya bostäder med två förskolor och lokaler i bottenplan samt att nya gångstråk och torg skapas. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

55 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) Planområdet ligger i Flemingsberg utmed Hälsovägens norra sida. Området omfattar ca 3 ha av fastigheten Grantorp 5:3 som ägs av Huddinge Kommun och hela fastigheten Grantorp 5:9 som är ca 0,1 ha och ägs av Huge Fastigheter AB. Planområdet omfattar också några kvm av fastigheten Pedagogen 5 som även den ägs av Huge Fastigheter AB. Även fastigheterna Medicinaren 15 och 21 samt Grantorp 5:4 ingår i planområdet som ägs av Huge. Den skogrika västra delen är kuperad, innehåller branta partier och skog, med delvis nedslitet fältskikt. Hällmarkerna är välsvarvade av inlandsisen och har bitvis fått ett särpräglat utseende. Området genomkorsas av stigar och i norr löper en gångväg genom hela planområdet. Området används av förskolebarn och ibland som mötesplats för framförallt ungdomar. Det är svårtillgängligt för vissa grupper på grund av lutningar och ojämnheter. Under programskedet gjordes en inventering på plats tillsammans med förskolan Linnéas personal. Även samtal med Annerstaskolans barn och personal har genomförts. Av dessa har framgått att grönområdet (hela grönområdet i programområdet, nu minskat) är välanvänt. Den västra delen av planområdet får sägas vara otillgänglig, även om det är tydligt att den delen ändå används. Den innehåller också en hög utkikspunkt med berg i dagen. Den östra delen har tills helt nyligen haft stort värde för barn, då den dels innehållit en populär lekplats men framförallt har svackan fungerat som pulkabacke. Denna del är idag tagen i anspråk av Trafikverkets byggetablering och fungerar inte längre som lekplats. En ny lekplats har anlagts som ersättning strax utanför planområdet, men pulkabacken har inte ersatts. En ny pulkabacke planeras att anläggas norr om planområdet, inom ramen för parkprojektet som löper parallellt med denna plans framtagande. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare svarat på samrådsremiss kring detta i tjänsteutlåtande daterat och då lyft fram att ökad exploatering i området innebär ett ökat behov av kommunala tjänster. Förvaltningen menade då att det handlar det om en förväntad ökning av behov av ytor för samtliga förvaltningens verksamheter för att möta förväntad befolkningsökning. I samrådsredogörelsen kommenterar kommunstyrelsens förvaltning följande; Detaljplanen möjliggör flera lokaler med centrumändamål i bottenvåningen längs med Hälsovägen. I särskilda lägen ska dessa lokaler finnas med från början och i andra lägen kan dessa iordningställas allt eftersom marknaden tillåter. Lokalerna regleras inte specifikt till ungdomsverksamhet men användningen uppmuntras av förvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen ser att en ökande befolkning kan resultera i en motsvarande ökning av behovet av anläggningar och tider i dessa för att

56 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (3) klara nuvarande nivå. Det befintliga föreningslivet kommer troligtvis att behöva absorbera ett antal nya medlemmar och till det kommer sannolikt också nya sporter som idag är små men som med ökad invandring och förändrade preferenser i stort kan komma att växa. Ett sådant exempel är cricket som efter etablering har en snabb ökning av medlemmar och verksamhet i kommunen Förändring Förändring i % Kommundel Vårby ,2 Segeltorp ,9 Flemingsberg ,8 Sjödalen-Fullersta ,3 Stuvsta-Snättringe ,1 Trångsund ,7 Skogås ,1 Rest ,7 Huddinge ,3 Huddinge kommun nådde invånare under År 2025 beräknas kommunen ha invånare, en befolkningsökning på 20 % på endast tio år. Vi kan se att den snabbaste befolkningsökningen förväntas ske i Flemingsberg med 37,8%. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Förskolenämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Huddinges pensionärsråd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Huge Fastigheter AB Detaljplan för område vid Hälsovägen - utökat förfarande Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 31 augusti Handläggare: Karin Segerdahl, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Toralf Nilsson Administrativ direktör Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

58 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSLISTA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/312 1 (2) HANDLÄGGARE Karin Segerdahl Karin.segerdahl@huddinge.se Remisslista - granskning Detaljplan för område vid Hälsovägen- utökat förfarande Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Förskolenämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Vårby Fittja hembygdsförening Huddinge Naturskyddsförening Friluftsfrämjandet Huddinge pensionärsråd Huddinge handikappråd Hyresgästföreningen i Huddinge Huge Fastigheter AB SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB TeliaSonera Skanova Access AB Trafikverket Trafikförvaltningen Vattenfall Eldistribution AB Sakägare enligt fastighetsförteckning Berörda exploatörer POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST plan@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

59 För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen Mark- och exploateringssektionen Miljötillsynsavdelningen Informationsavdelningen Info Huddinge Synpunkter lämnas skriftligen, senast den 31 augusti Upplysningar lämnas av Karin Segerdahl, tel eller e-post Vi ser gärna yttranden som e-post till för att underlätta fortsatt handläggning. Yttranden kan även skickas till: Huddinge kommun SBA Plansektionen Kommunalvägen HUDDINGE Ange ärendets diarienummer: KS-2015/312 Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighetsbeteckning. Planhandlingar finns utställda i kommunens servicecenter på Sjödalstorget 13 i Huddinge centrum, samt är tillgängliga på kommunens hemsida POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST plan@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

60 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING GRANSKNINGSBREV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/312 1 (3) Inbjudan till granskning om förslag till detaljplan för område kring Hälsovägen i Flemingsberg Huddinge kommun har tagit fram ett omarbetat förslag på detaljplan för området kring Hälsovägen som nu är ute på granskning mellan 28 juni - 31 augusti Under granskningen kan allmänheten, boende, myndigheter och andra komma med synpunkter på förslaget. Granskningen som ska göras enligt plan- och bygglagen är till för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Bakgrund Kommunstyrelsen i Huddinge kommun beslutade den 28 januari 2015 att påbörja planarbetet för området vid Hälsovägen. Samråd har skett under tiden 23 september 18 november Planhandlingar skickades till berörda sakägare, myndigheter, nämnder med flera. Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga i kommunens servicecenter på Sjödalstorget 13, på kommunens hemsida och på biblioteket i Flemingsberg. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt anslagits på kommunens anslagstavla. Planförslaget redovisades även på ett offentlig annonserat samrådsmöte som hölls i Annerstaskolans matsal. Under samrådstiden inkom 24 yttranden, varav 20 från remissinstanser och fyra från sakägare och övriga. Yttrandena har sammanställts i en samrådsredogörelse. Planens syfte Planen syftar till att skapa en ny bebyggelse som länkar ihop Flemingsbergs centrum med den planerade bebyggelsen i Flemingsbergsdalen. Planen ska även länka ihop det akademiska området med Flemingsbergsparken och det befintliga bostadsområdet i Grantorp. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundtjänst) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

61 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/312 2 (3) Detaljplanen ska: forma Hälsovägen till en innehållsrik stadsgata med stadsmässig karaktär genom lokaler i bottenplan och ett generöst promenadstråk. skapa öppna kvarter mot parken, där parkens grönska samspelar med gröna gårdar och tak. göra Spektrumgången till en gräns mellan bebyggda kvarter och park samtidigt som Spektrumgången utformas till ett aktivt och tryggt stråk. utforma bebyggelse med ett variationsrikt och dynamiskt uttryck som är genomsläpplig såväl visuellt som faktiskt. I och med denna plan möjliggörs cirka 800 nya bostäder med två förskolor och lokaler i bottenplan samt att nya gångstråk och torg skapas. Alla planhandlingar och utredningar finns tillgängliga på Kontakta kommunens servicecenter för papperskopior:

62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/312 3 (3) Huddinge servicecenter Sjödalstorget 13 i Huddinge C Tel: Eller via mail till servicecenter@huddinge.se. Lämna synpunkter på förslaget Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 31 augusti 2016 ha inkommit via e-post till: plan@huddinge.se Alternativt via brev till: Huddinge kommun SBA Plansektionen Kommunalvägen Huddinge Ange ärendets diarienummer: KS-2015/312 Med vänliga hälsningar, Karin Segerdahl Planarkitekt De uppgifter du lämnar till Huddinge kommun behandlas enligt reglerna i personuppgiftslagen (PUL).

63 PLANBESTÄMMELSER ILLUSTRATION f2 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER f8 en äg inv dic Me LO KA LG AT A ILLUSTRATION f3 (u) +72 e BCS1 x +87 f1 +67 f B2 n1 x BC1 x x +68 BC1 +66 Lokaltrafik GÅGATA Gångtrafik Trafik på fotgängarnas villkor GÅRDSGATA (E) Trafik på fotgängarnas villkor ovan mark. Tekniska anläggningar under mark BC ek f10 f6 tru mg BC vä TORG +79 ge BC1 Bostäder och Centrum. Lokaler skall anordnas i bottenplan utmed fasad mot allmän gata/torg Marken utformas så att övergångar mellan höjdskillnader blir mjuka eller stegvisa. Kanter som kräver räcken ska undvikas där så är möjligt. Bostäder, Centrum, Förskola. Huvudentré förläggs riktad mot allmän gata eller torg. Vind får ej inredas Tekniska anläggningar Marken får byggas under med garage och planteras. Endast komplementbyggnad får uppföras till angiven största BYA. Parkering ovan mark medges ej. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) n +51,5 Vy mot Spektrumgången österut GA f x x x +71 ILLUSTRATION f TA ,4 +72 f3 BC BC BC1 x Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Passage under byggnad ska ha minsta fri höjd 3 meter (PBL 4 kap 6 ). passage Byggnadsvolym ska öppnas upp för passage med minsta fri höjd 3 meter från gata/torg TORG GÅ f4 GA BC1 (u) f6 x BC1 Sp ek x +79 x xu tru mg ån e80 vä ge n över Beteckningar Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns område vid Hälsovägen Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Illustrationerna är inte skalenliga Höjdkurva Slänt Gällande egenskapsgräns Staket, bullerplank Gällande rättighetsgräns Häck Avvägd höjd Stödmur, mur Fastställd höjd upprättad maj 2015 av NBF/Lantmäteriavdelningen Elevation mot Spektrumgången 6 Fastighetsgräns inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt Dike f5 f6 f7 f8 Gavel utformas så att entré förläggs mot Medicinvägen och fasad vid trapphus blir genomsiktligt, se exempel i illustration f8. f9 Transformatorstation ska utformas med växtbeklädd eller konstnärligt utformad fasad mot Spektrumgången. Endast öppenarea som kopplar samman byggnaderna får uppföras. På radhusen ska minst 50 % av takytorna anläggas med takterrass BC1 Grundkarta Bottenvåning utformas så att sikt genom hörn skapas och entré förläggs mot Spektrumgången eller torget, se exempel i illustration f4. Bottenvåning utformas så att entré förläggs mot Spektrumgången, se illustration f5. Fasadens utseende byter karaktär vid byte i byggnadshöjd genom t.ex. materialbyte, fasadliv, fönstersättning, se exempel i illustration f6. Radhusen ska placeras förskjutna i höjdled för variation i uttryck och god terränanpassing. Entré och/eller uteplats förläggs mot Spektrumgången, se exempel i illustration f7. n SG AT A lso ILLUSTRATION f8 f4 ge f1 GÅ RD Hä 100 m Sockelvåningens fasad mot Spektrumgången utformas delvis glasad, se exempel i illustration f 2. På flerbostadshusen ska minst 50 % av takytorna per fastighet anläggas med vegetation med undantag för de markerade byggnaderna i illustrationen som ska ha minst 40 %. f5 BCS f Bottenvåning utformas så att sikt genom hörn skapas och entré förläggs intill Spektrumgången, se exempel i illustration f 2. Minst 50 % av bostadsgårdens åverkade yta ska vara planterad. Gårdsytan ska innehålla minst 4 träd per 1000 kvm gårdsyta. Bostadsgården ska innehålla ytor för rekreation och lek. BCS1 +72 Skala 1:800 (orginalformat A1) f2 Byggnad får uppföras som närmst 1.5 m från kvartersmarksgräns mot Hälsovägen. Markbeläggning utförs lika nivå och lika material som intilliggande gångbana. Entréer förläggs i nivå med gata. Ytan får ej inhägnas. u +56 Elevation från Spektrumgången Balkonger får endast anordnas utmed max 30 % av våningsplanets omkrets och ej mot allmän plats. Balkongräcken utformas så att de blir genomsiktliga. För minst 50% av fasadens längd mot Hälsovägen gäller att fasaden ska vara glasad med maximal bröstninghöjd 70 cm över marknivå ILLUSTRATION f7 f1 f10 TA Elevation från Spektrumgången Utseende (PBL 4 kap 16 punkt 1) (u) u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. (u) får gå under byggnad (PBL 4 kap 6 ) UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER +76 Bottenvåning mot huvudgata ska utformas med en våningshöjd som medger centrumändamålsenliga lokaler enligt BBR. Balkonger får ej anordnas över allmän plats längs Hälsovägen och Spektrumgången. f2 GÅ Bottenvåningen ska vara indragen 1.5 meter från kvartermarksgräns mot Hälsovägen. Indraget ska lämna en fri höjd om minst 3.8 meter från marknivå. Undantag medges till minst 3.5 meter i byggnad närmast Medicinvägen där gatan lutar kraftigt. Bostäder och Centrum. Huvudentré förläggs riktad mot allmän gata eller torg. g+58,0 en Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) +0.0 BC Byggnader får inte uppföras. Parkering medges ej. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning Bostäder- Radhus BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE ån Markens höjd får inte ändras och naturmarken ska bevaras. Bestämmelsen ska inte förhindra skötsel av vegetation eller rimlig gallring (PBL 4 kap 10 och 13 ). B2 E Sp Gångtrafik, handel och publik verksamhet. Parkering får ej anordnas. Balkonger får anordnas med en fri höjd om minst 6 meter från mark, samt till högst 1.5 meter ut från fasad. BCS1 Ef9 x MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 GÅRDSGATA Vy mot Spektrumgången västerut lso LOKALGATA Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) f7 x f6 Hä Trafik mellan områden TORG ILLUSTRATION f4 HUVUDGATA x x Annerstaskolan Största totala byggnadsarea (BYA) för komplementbyggnader. Största BYA per komplementbyggnad får vara max 40 m² (PBL 4 kap 11 punkt 1). e00 Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) en mgång Spektru Vy mot Spektrumgången österut UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING Egenskapsgräns Utfart, stängsel Utfartsförbud (PBL 4 kap 5 punkt 2) Användningsgräns +68 Plats för dagvattenhantering, fördröjningsmagasin/nedsänkt växtbädd (PBL 4 kap 5 punkt 2). Planområdesgräns dagvatten GÅRDSGATA (E) STÖRNINGSSKYDD (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) Bostäderna ska utformas så att: - minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad samt högst 70 dba maximal ljudnivå vid fasad nattetid. - bostäder upp till 35 kvm får högst 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. - ljudnivån vid minst en privat eller gemensam uteplats i anslutning till bostäder inte överskrider 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Maximal ljudnivå får överskridas med högst 10 dba fem gånger per timme kl Förskolegård ska utformas så att ytor avsedda för barns utevistelse får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft (PBL 4 kap 21 ) ILLUSTRATION Illustrationslinjer Väg Illustrationsgräns som illustrerar 1,5 m förgårdsmark. ILLUSTRATION f6 HUDDINGE KOMMUN Plankarta med bestämmelser Granskning Utökat förfarande Detaljplan för område vid Hälsovägen inom Grantorp 5:9, del av Grantorp 5:3 och Pedagogen 5 med flera i Flemingsberg Huddinge kommun Upprättad Kommunstyrelsens förvaltning Elevation mot Hälsovägen Illustrationerna är inte skalenliga Karin Segerdahl Planarkitekt Reviderad: Maria Springman Kjell Planarkitekt Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Illustration Övrigt Beslutsdatum Antagande Laga kraft SBU KS-2015/312 Instans KF