Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension

Transkript

1 Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension Sid 1 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

2 Upplägg av föreläsningen. Några ord om min bakgrund, arbete med socialförsäkringen, forskning och underlagen för denna föreläsning Lite om Vårdbidrag och Aktivtesersättning Regeringsuppdrag december 2012 Omfattande kartläggning av unga med funktionsnedsättning och aktivitetsersättning Relativ ålder eller att vara född i slutet av året Betydelse för att uppbära socialförsäkringsförmåner Hans Goine Fil Dr i Hälsovetenskap Fd. Försäkringsanalytiker på Försäkringskassan Sid 2 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

3 Vårdbidrag (VB) Reform från 1964 Då en form av invaliditetsersättning till barn med funktionsnedsättning Idag en ersättning till förälder för barn med funktionsnedsättning För barn 0 19 år Mer än hälften beviljas p.g.a. psykiska funktionsnedsättning I december 2015 omfattade stödet ca pojkar och ca flickor Sid 3 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

4 Aktivitetsersättning (AE) Aktivitetsersättning infördes 2003 Tidigare Förtidspension Numera tidsbegränsad Kan beviljas mellan år om arbetsförmågan är nedsatt med minst ¼ Förlängd skolgång Nedsatt arbetsförmåga Sid 4 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

5 Nybeviljad aktivitetsersättning Sid 5 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

6 Aktivitetsersättning (forts.) I december 2015 hade ca unga män och ca unga kvinnor aktivitetsersättning för förlängd skolgång Motsvarande siffror för Nedsatt arbetsförmåga var ca unga män och ca unga kvinnor Tre av fyra har en psykisk diagnos Årligen nybeviljas ca 8000 individer Sid 6 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

7 Trygghet vs. Arbetslinjen Aktivitetsersättning (AE) eller förtidspension till unga innefattar en grundläggande konflikt mellan å ena sidan ekonomisk trygghet och å andra sidan självständighet och arbete Den tidsbegränsade aktivitetsersättningen som infördes 2003 kan ses som ett försök till lösning av konflikten Sid 7 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

8 Frågan om förtidspension till unga är inte ny Om en funktionshindrad person vid skolans slut innehar en avsevärd förtidspension kan detta sålunda ha till följd att hans inträde i förvärvsarbete och anpassning till samhällslivet fördröjes eller hindras (SOU 1951:47) 16 årsgränsen för förtidspension otidsenlig och ingen ska kunna bli förtidspensionerad före 30-års ålder (Förtidspensionsutredningen 1998) Sid 8 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

9 Regeringsuppdraget Studera situationen för unga med AE Med nedsatt arbetsförmåga (ej förlängd skolgång) Syfte: Beskriva gruppen som får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Beskriva och analysera befintlig samverkan föreslå hur den kan effektiviseras Få större kunskap om olika insatser som vidtas för att öka arbetsförmågan Beskriva de försäkrades och föräldrars erfarenheter Sid 9 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

10 Delstudier som genomförts Registerstudier (FK, SoS, AF) Djupintervjuer med unga som har aktivitetsersättning och med föräldrar Enkäter till unga som nu har aktivitetsersättning och till de som tidigare haft Aktstudier och fokusgrupper med handläggare enhetschefer m.fl. (samordningsuppdraget) Litteraturstudie (Uppsala Universitet) Sid 10 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

11 Tiden före AE Problemen inte nya Överrisk för AE beroende på när man är född? Sid 11 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

12 Utbildning och erfarenheter av stöd i skolan Mer än hälften har genomgått vanlig skola och drygt fyra av tio har gått i särskola (enkät) Ungdomarnas skolgång beskrivs som svår av dem själva och av föräldrar (intervjuer) Elever med erfarenhet från särskola rapporterar i högre grad än elever från vanliga skolan att de fått det stöd de behövde (enkät) Sid 12 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

13 Problem under hela skoltiden (djupintervjuer) Skolan var på gränsen till avskyvärd. De hade ingen förståelse för mina behov. Jag blev mobbad hela grundskolan och kände aldrig någon gemenskap med någon i skolan utan jag var bara annorlunda och en utböling. Till slut i nian hade vi ett möte med rektor och föräldrar men ingenting blev bättre. Det kändes aldrig som om de stod på min sida. I gymnasiet var det samma sak men mer nedtonat. Man, 29 år, fysisk och psykisk diagnos Skolan var hemsk. Jag fick mycket skäll. Alla trodde jag gjorde saker för att vara djävlig. Jag kom efter eftersom jag inte kunde koncentrera mig, jag skolkade mycket och trivdes inte alls. Jag hade behövt hjälp men ingen gjorde något. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Sid 13 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

14 Samordning under tiden med AE Vilka insatser pågår? Hur ser individer och föräldrar på samhällets stöd Samordningsuppdraget i praktiken Djupstudier av akter, fokusgrupper med handläggare, enhetschefer och samverkansansvariga Vad fungerar? en litteraturöversikt Sid 14 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

15 Individer som haft aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt arbetsförmåga, i minst 365 dagar, okt 2010 Beslut om insatser enl. LSS 40 % Inskrivna på AF 12% Drygt åtta av tio har Två av tio LSS daglig verksamhet Huvudsakligen aktuell enbart på FK 48% För vilka pågår aktiviteter/insatser? Från aktstudien Var femte av de med aktivitetsersättning har eller har haft en aktivitet noterad i akten. Var fjärde i FK-gruppen har haft en aktivitet enligt aktivitetsersättningen. Den vanligaste aktiviteten är en idrottsaktivitet. Sid 15 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

16 Om Försäkringskassans insatser En av fyra som har haft AE upplever att handläggaren på FK varit aktiv och samordnat insatser (enkät) Något fler av de som har AE upplever att Försäkringskassan varit aktiv och samordnat insatser (enkät) Försäkringskassan är nog de som finns längst bort i samarbetet. De är mer en myndighet än de andra. De har inte samma del i mitt liv som alla de andra. De skickar bara ut pengar och vet ingenting om mig. Man, 28 år, psykisk diagnos Sid 16 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

17 Om AE och aktiviteter inom AE Låg kännedom om syftet med AE (Intervju) Få har tillsammans med sin kontaktperson på FK diskuterat kring lämpliga aktiviteter och syftet med dessa (Intervju) Fler av de intervjuade känner överhuvudtaget inte till möjligheten till ersättning för olika typer av aktiviteter (Intervju) Sid 17 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

18 Om aktivitetsersättning: Ja, varför får jag det? Har nästan glömt bort vad tusan det är. Jag tror att det är för att komma på fötter. När man har en diagnos så kan man inte få arbete lika lätt. Man, 28 år, psykisk diagnos Mamma fixade min aktivitetsersättning. Jag vet inte hur hon fick reda på att det fanns men jag tror att hon såg det på Internet. Sedan var det någon som ringde från Försäkringskassan och efter det så har det bara rullat på. Jag tror att jag kommer att få de här pengarna resten av livet. Ja, även om jag får arbete. Man, 22 år, fysisk och psykisk diagnos Om aktiviteter: Man tränar struktur, att hålla sig vaken och så tränar man uthållighet. Det är också bra att få träna den sociala biten att vara bland folk utan att känna skräck. Kvinna, 28 år, psykisk diagnos Sid 18 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

19 Försäkringskassans samordningsuppdrag i praktiken/individnivå Långa perioder av passivitet i många ärenden = brutet kontrakt mellan handläggare och försäkrad För stort ansvar till den försäkrade Hör inte av sig, uteblir, avbryter planering Icke-linjär återhämtning Ej uppföljning enligt plan Besluta/ planera Samla in info/ uppföljning Värdera/dra slutsatser Sid 19 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

20 Samordningsuppdraget i praktiken/ organisationsnivå Ärendemängd leder till prioriteringar mellan både ärenden och arbetsuppgifter Först rätten till sedan reaktiv samordning i ärenden som skriker högst Det är inte behoven av uppföljning och samordning som styr hur fort samordningshjulet snurrar i individärendet Sid 20 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

21 Vad fungerar på fältet? Systematisk genomgång av utvärderingar gjorda av projekt med stöd av Samordningsförbunden Det pågår många lokala projekt för målgruppen unga med aktivitetsersättning Många projekt uppnår sina uppsatta mål 40 % i arbete eller studier Samtliga utvärderingar om effekter av projekten lider av selektionsproblem Implementering av verksamheter är svårt Varianter av Supported Employment (SE) används som metod Förbunden arbetar lokalt men isolerat Sid 21 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

22 Vad fungerar enligt litteraturen? En systematisk litteraturöversikt av vetenskapligt publicerade studier Från studier till 35 som uppfyller kraven Det finns evidens för att metoden IPS (Individual Placement and support) stärker anställningsbarhet Flera RCT studier (ingen svensk) styrker detta Vid IPS tillämpas arbetsplacering först och utbildning därefter I Sverige har vi omvänd ordning KBT saknar ännu vetenskapligt stöd för att vara verksam som metod för att öka anställningsbarhet Behov av metodinriktad forskning och utvecklingsarbete av metoder för anställningsbarhet i Sverige (t.ex. IPS) Sid 22 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

23 Framtid, ekonomi och arbetsmarknad Vad händer med de som lämnar AE? Den ekonomiska situationen Trygghet och familjen Framtidstro? Vad gör arbetsgivare? Sid 23 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

24 Enkät: Hur försörjer du dig idag? Har tidigare haft AE 39% 36% Lön från arbete CSN Arbetslöshetsersättning Föräldrapenning Helt beroende av annan part* 4% 7% 14% * Ekonomiskt beroende av familjen, partner eller av bistånd från kommunen. Sid 24 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

25 Den ekonomiska situationen (register) Den ekonomiska standarden för unga med aktivitetsersättning är % lägre än för ungdomar i motsvarande ålder (19 29 år) I åldersgruppen år är skillnaden 30 % De med AE har en lägre ekonomisk standard, lägre egen inkomst och fler är ekonomisk utsatta Sid 25 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

26 Utveckling av egen inkomst Individer med och utan aktivitetsersättning, 2010 års prisnivå , ej AE 1970, ej AE 1975, ej AE 1980, ej AE 1965, AE 1970, AE 1975, AE , AE Sid 26 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

27 Rädsla att bli av med sin trygghet Det finns hos många en rädsla att bli av med AE (intervjuer) Nästan tre av fyra är rädda för att bli av med sin aktivitetsersättning (enkät) Även bland de som tidigare har haft AE fanns en uttalad rädsla för att bli av med sin AE (enkät) Sid 27 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

28 Jag började få lite inkomster förra året men jag är livrädd för att berätta detta för Försäkringskassan eller att det ska komma fram på annat sätt. Jag har hört att de drar in all ersättning om man visar att man klarar lite, lite grann. Hade också möjlighet till arbete 4 timmar i veckan men samma sak där, jag tog det inte för jag var rädd att förlora allt från Försäkringskassan. Kvinna, 28 år, fysisk diagnos Sid 28 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

29 Familjen viktig Barn med funktionsnedsättning får stor inverkan på familjen (Intervju) Föräldrarna är många gånger de viktigaste personerna (intervju) Åtta av tio har stöd av familjen (enkät) Mamman den som tar huvudansvar (intervju) Sid 29 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

30 Mamma är allt för mig. Hon är den allra viktigaste och hon finns alltid där för mig när jag behöver. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Min mamma är helt underbar. Jag hade inte överlevt skoltiden och allt annat utan henne. Det är hon som tar hand om mig och säger vad jag måste göra. Hon ser till att jag vaknar på morgonen, tvättar mina kläder och tar hand om min ekonomi. Man, 22 år, fysisk och psykisk diagnos Sid 30 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

31 Egen anställning och framtidstro Nästan nio av tio i AF-grupperna vill söka en avlönad anställning (enkät) Nästan tre av fyra i FK-gruppen vill söka avlönad anställning (enkät) De med LSS beslut tror mer på daglig verksamhet Tre av fyra (enkät) Sid 31 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

32 Jag ska bli friskskriven 2013 och tänker att jag kommer att få jobb. Min starkaste önskan är att få komma in på en konsthögskola och jag kommer att söka varje år tills jag kommer in. För att försörja mig under tiden kommer jag att få ett bra jobb på någon rolig klädbutik som timanställd. Kvinna, 29 år, psykisk diagnos Här finns en grupp människor med aktivitetsersättning som sitter tillsammans på en flotte och där blir de sittande om ingen tror på dem och ger dem chansen. Kvinna, 22 år, psykisk diagnos Sid 32 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

33 Vad gör arbetsgivare? Hos stat och landsting fanns i maj 2012 sammanlagt 155 individer av totalt individer med anställningsstöd (20 30 år) Tre av fyra med anställningsstöd i åldern år finns i privat verksamhet och bland små enskilda företag (< 20 anställda) Samhall hade i maj i år 698 individer anställda som var under 30 år Sid 33 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

34 Slutsatser Samhället kan göra betydligt mer för unga med funktionsnedsättning Redan under skoltiden saknas stöd Gäller ej särskolan Överrisk för AE förlängd skolgång Födda sent på året Försäkringskassans samordningsuppdrag Resurskrävande uppdrag utan gränser? Försäkringskassans samordningsansvar behöver utvecklas Sid 34 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

35 Slutsatser (forts.) Konflikten mellan trygghet och arbetslinjen tydlig Projektorientering och implementering problematiska Vetenskaplig evidens för IPS i Sverige bör prövas Hög risk för långvarig låg ekonomisk standard Offentliga arbetsgivare lever inte upp till sitt ansvar Sid 35 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

36 Förslag Försäkringskassan vill i samarbete med arbetsförmedlingen genomföra studier med syfte att studera effekter av olika metoder för att öka anställningsbarheten hos individer med aktivitetsersättning Sid 36 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

37 Nytt regeringsuppdrag 2013 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska vetenskapligt effektutvärdera hur insatserna enligt metoden Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsmarknadsetablering för unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Sid 37 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

38 Design av studien Ca unga med AE % inskrivna på AF ca Gemensam kartläggning FK-AF-individen Individer slumpas till insatser i tre olika grupper under AF-SIUS 370 Kontrollgrupp 301 FK Case manager 392 Sid 38 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

39 Redovisning till regeringen i april 2017 Forskningsresultat kommer kunna utläsas långt senare. Samtliga individer kommer behöva följas upp under 5-10 år efter insatsen. Verkliga resultat om insatserna varit effektiva kommer först efter 2020? Sid 39 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

40 Decemberbarn överrepresenterade inom socialförsäkringen? Sid 40 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

41 Bakgrund till undersökningen DN artikel i maj 2012 Överrisk för född sent på året att få diagnos ADHD kan vara omognad hos många pojkar Tio år med Aktivitetsersättning 2012 Överrisk för att ha aktivitetsersättning vid förlängd skolgång för födda i december jämfört med januari (speciellt för pojkar) Fler internationellt publicerade studier Idrott, ADHD och relativ ålder Sid 41 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

42 Har tidig skolstart och medföljande minskad sannolikhet för att vara skolmogen konsekvenser längre fram i livet för individen och socialförsäkringen? Sid 42 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

43 Frågeställning under studien Vi undersöker den relativa ålderns betydelse att beviljas olika socialförsäkringsförmåner Årskullar födda mellan Studien omfattar effekter på fyra socialförsäkringsförmåner: Vårdbidrag Aktivitetsersättning för förlängd skolgång SA Assistansersättning Vi undersöker: Skillnader mellan pojkar och flickor Diagnoser Barn till låg- och högutbildade Regionala skillnader Sid 43 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

44 Assistansersättning Rättighetslag från 1994 för individer med omfattande funktionsnedsättning Tre olika personkretsar Rätt till personlig assistans med statligt stöd om det grundläggande behovet omfattar minst 20 timmar per vecka I december 2015 hade ca män och ca kvinnor assistansersättning Sid 44 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

45 Metoder Strategi: Ålder förändras kontinuerligt, skolålder förändras diskret vid årsskiftet Genom att jämföra närmare och närmare årsskiftet: Mer och mer samma ålder Föräldrarna kan inte förutse födelsedatum Totalundersökning Relativa risker för att ha fått en förmån har beräknats Relativt äldre (födda i januari) är referens = 1.0 Relativ risk på 1,15 för födda i december betyder 15% fler än väntat Sid 45 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

46 Resultat Relativt äldre (jan) Relativt yngre (dec) Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Sjuk- och Aktivitetsersättning, vid nedsatt arbetsförmåga Vårdbidrag Assistansersättning Sid 46 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

47 Resultat kön Relativt äldre (jan) Relativt yngre pojkar (dec) Relativt yngre flickor (dec) Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Aktivitetsersättning, Sjukersättning, vid nedsatt arbetsförmåga Vårdbidrag Assistansersättning Sid 47 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

48 Resultat Psykiska diagnoser Höjd risk dec. Regionala skillnader Inget mönster Föräldrars utbildning Låg utbildning högre risk Sid 48 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

49 Resultat 10 år med aktivitetsersättning Utveckling av egen inkomst , ej a-ers 1970, ej a-ers 1975, ej a-ers 1980, ej a-ers 1965, a-ers 1970, a-ers 1975, a-ers 1980, a-ers Sid 49 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

50 Avslutande kommentar Vilka slutsatser kan vi dra av detta? Brist på stöd Skolmognad Sid 50 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning

51 Sid 51 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning Tack för idag!