UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln
|
|
- Fredrik Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2012 Vi presenterar på de följande sidorna ett representativt urval av årets verksamhet, som förmedlar en rättvis bild av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Upplägget har hämtats från folkrörelsens utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats och bygger på det ramverk bestående av fyra utvecklingsområden med vardera tre strategiska riktlinjer som där presenteras (se även sidan X-X). Genom att följa samma upplägg i utvecklingsdokumentet, treårsplanen, årsplanerna och verksamhetsberättelserna skapar vi en tydligare siktlinje mellan Folkets Hus och Parkers föreningsstämmotillfällen och en bättre möjlighet att värdera de beslut och handlingar som följer däremellan. Metoden inför också ett medborgarorienterat perspektiv i verksamheten, med olika typer av nytta för samhälle, medlem och medborgare i fokus. 9
2 10
3 Helheten är nyckeln Det hela vår folkrörelse ägnar sig åt varje dag, året runt i hela Sverige, handlar ytterst om att ge människor möjligheter. Det finns många mer eller mindre komplicerade recept på hur sådant går till. Det vi vet med säkerhet är att den öppna mötesplatsen spelar en avgörande roll för framgång. För att våra lokala medlemsföreningar tillsammans ska kunna bygga vidare på att vara Sveriges viktigaste mötesplatser, behöver vi tillsammans försöka lista ut var vi gör störst nytta, var hindren ligger och vilka framgångsfaktorer som spelar in för att ge utvecklingen extra skjuts. Hur ger vi människor möjligheter att drömma, uppleva och utvecklas med hjälp av våra mötesplatser och de verksamheter som fyller dem varje dag? Grunddragen i vårt sätt att arbeta med detta återfinns i Folkets Hus och Parkers utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats (se även sidan XX). Där berättar vi om hur vi möter utmaningarna inom de fyra utvecklingsområden som utgör hörnstenarna i den öppna, kulturbärande, demokratiska mötesplatsen. Verksamheter som skapar möjligheter. Hur skapar vi möjligheter, samhällsnytta och mervärden genom verksamheten? På vilket sätt kan vi använda teknik och metoder för att fler ska få ta del av mer? Hur utvecklar vi rollen som plattform för utveckling på alla nivåer? Rum för alla. Hur förstärker vi känslan av våra mötesplatser som öppna, stimulerande och tillgängliga? På vilket sätt kan vi öka både besök och lokal närvaro, även där vi inte finns idag? Hur sprider vi bilden och vikten av den öppna mötesplatsens betydelse och möjligheter? Förening i förändring och utveckling. Som idéburen och engagemangsdriven folkrörelse behöver vi hela tiden förnya och förbättra vårt sätt att skapa nytta. På vilket sätt hjälper anställda, förtroendevalda och andra engagerade att bli bärare, utvecklare och ambassadörer för den nytta och de möjligheter som finns i den lokala mötesplatsen? Hur synliggör vi värdet och tillgängliggör resurser för mötesplatserna och vår idé? Vi gör det tillsammans. Vi behöver bli flera som skapar nytta för varandra på fler platser. Det gör vi bäst tillsammans. Hur stärker vi känslan av Vi:et det gemensamma engagemanget för samhället och den enskilda människans bästa? Hur använder vi samarbete och samverkan för ökad nytta och effekt? UTVECKLINGSOMRÅDEN 11
4 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter! Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Konst för barn ett medskapandeprojekt för barn och alla andra Inom ramen för projektet Konst för barn har under ett år har åtta Folkets Hus från Kiruna i norr till Blomstermåla i söder visat utställningar gjorda av åtta konstnärer och ett stort antal barn. Totalt har över barn besökt och arbetat med utställningarna. En viktig del av vår idé som folkrörelse, är att alla barn och ungdomar oavsett var i Sverige man bor ska ha tillgång till ett brett kulturutbud. För Folkets Hus och Parker har bildkonsten alltid haft en central roll och under många år har vi producerat vandringsutställningar utställningar som turnerat runt i hela Sverige för att möta den efterfrågan som finns hos våra medlemsföreningar. Sedan början av 2000-talet har vi, utöver all annan kulturverksamhet för barn som vi erbjuder, även producerat en rad utställningar för barn. Under våren 2012 startade vi projektet Konst för barn. Tanken med projektet har varit att sänka tröskeln till samtidskonsten och göra det möjligt för barn i förorter, städer och på mindre orter att få möta konst i sin närmiljö. Vi har framför allt velat göra bildkonsten tillgänglig för barn som annars sällan kommer i kontakt med konst bland annat genom ett ökat samarbete med skolor, bibliotek, studieförbund och andra aktörer lokalt. Men det har också varit viktigt att stärka husens lokala roll som kulturhus. 12
5 Konstnärerna, som nästan i samtliga fall har en regional anknytning, har arbetat fram varsin utställning tillsammans med skolklasser på orten. Sammantaget har det blivit en rik variation av tekniker, teman och uttryck. I september premiärvisades utställningarna på det aktuella Folkets Huset för att sedan vandra vidare till nästa ställe och möta nya barn. Totalt har det blivit 64 visningstillfällen och målet att minst barn ska besöka och arbeta med utställningarna har uppnåtts. Till denna siffra kan man också lägga alla andra besökare som tagit del av utställningarna. Projektåret har varit intensivt, roligt och lärorikt med många olika parter konstnärer, barn och lärare, personal och styrelser hos våra föreningar, studieförbund, kommuner, referensgrupper med flera. Tack vare vår styrka som folkrörelse, vår infrastruktur samt våra tidigare erfarenheter av att arbeta med samtidskonst inom detta fält, har projektet genomförts över all förväntan. Projektet genomfördes med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Medlemsföreningen som välfärdsproducent Under de senaste åren har vi allt tydligare kunnat se, hur medborgarens behov av välfärd och utveckling har mer än ett svar. Allt oftare innefattas samarbets- och nätverkslösningar i svaren på hur olika samhällsfrågor ska hanteras. Mot denna bakgrund har Folkets Hus och Parker genomfört en förstudie runt hur våra medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som lokala utvecklingsfaktorer och välfärdsproducenter. Vi har lagt särskild vikt vid hur vi som folkrörelse och riksorganisation kan hjälpa medlemsföreningarna att se och dra nytta av detta som tillväxt- och utvecklingsmöjlighet. Effekten av detta är dubbel det bekräftar vår gemensamma vision och skapar tydlig samhällsnytta. Förstudien slutfördes under året och ett fördjupat arbete har inletts i syfte att skapa bra metoder och stödformer för medlemsföreningarna inom detta område. Film i Glasriket digitaliseras Det regionala projektet Film i Glasriket fortsatte sin verksamhet under året. Genom Film i Glasriket skapar 14 av våra medlemsföreningar en gemensam, samlad filmfestival byggd 13
6 på bred samverkan med en mängd inblandade aktörer. Det rör sig om såväl offentliga huvudmän som ideella aktörer och representanter från det regionala näringslivet. Under året har det lokalt investerats i fyra mobila digitala projektorer ( en per kommun) som delas mellan de samverkande biograferna. Samarbetslösningen har gjort det möjligt för de samverkande biograferna att fortsätta visa aktuell film och genomföra livesändningar av digitalt utbud. Över 500 föreställningar i hela landet Folkets Hus och Parkers arbete med att erbjuda våra medlemsföreningar möjlighet att arrangera verksamhet för barn och unga fortsatte under Denna verksamhet innefattar såväl föreställningar som pedagogisk verksamhet. Under året genomfördes 14 turnéproduktioner, varav tio vände sig till barn, ungdomar och familjer. Totalt arrangerades 510 föreställningar eller verksamhetsdagar, varav 467 genomfördes för den unga målgruppen. Turnéutbudet är framtaget för att kunna möta olika åldrars behov och riktade sig till alla åldrar från tre år samt föräldrar och andra vuxna i unga människors närhet. Totalt har föreställningar och workshopdagar nått en publik på drygt personer under året, varav nära var barn och ungdomar. Genom att erbjuda bra scenkonst och pedagogisk verksamhet hjälper vi till att skapa förutsättningar för att Folkets Hus och folkparker runt omkring i hela landet ska fortsätta vara viktiga mötesplatser för alla åldrar. Mötesplatsens utbud ska locka till upplevelser inte bara för stunden, utan även visa uttrycksformer för inspiration, reflektion, glädje, allvar, samtal och gemenskap. De möjligheter och upplevelser som görs tillgängliga, blir med tiden en del i människors samlade livserfarenheter och påverkar sättet att se på världen. Vi är övertygade om att upplevelser som delas med andra, bidrar till att skapa förståelse och solidaritet människor emellan. Vårt syfte har varit att producera och erbjuda ett brett och varierat kvalitativt kulturutbud - både vad gäller genrer och anpassning till olika spelplatser. Vi gav utrymme för teater, dans, musik, varieté och workshops för turné. Vi vill också hjälpa till att ge Folkets Hus och folkparker i hela landet möjlighet att bedriva en regelbunden verksamhet för främst unga människor, oavsett var i landet man befinner 14
7 sig. Turnéverksamheten har också gett våra medlemsföreningar möjlighet att erbjuda sin publik att ta del av unika gästspel. Vår strävan har varit att skapa ett turnéutbud för en så stor och bred publik som möjligt, att nå nya publikgrupper och på så sätt öka tillgängligheten och att bygga attraktiva mötesplatser. Allt detta underlättar medlemsföreningens arbete med att synliggöra sin verksamhet och stärka sin position i civilsamhället. Genom att skapa ett forum med fokus på scenkonst för barn och unga sammanfaller också vår ambition med de högst prioriterade målen i kulturpolitiken barn och ungas rätt till kultur. Kultursamarbete ger mer För att erbjuda ett växande och varierat utbud samarbetar Folkets Hus och Parker med såväl det fria kulturlivet som andra kulturinstitutioner. Vi har ett sedan länge väl etablerat samarbete med Riksteatern, vilket under året resulterade i att produktioner som exempelvis Parksommar och projektet Residens varit möjliga att genomföra. På utbudssidan samarbetar Folkets Hus och Parker också med en rad andra aktörer. Några exempel på detta är: Cirkus Cirkör, där samverkan bestått i bland annat pedagoger för genomförande av workshops i nycirkus på turné. Sommarkonsert med Jenny Lind där uttagning till stipendium sker i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien. Musikteaterföreningen SveaSträng/Ung utan pung, Nöjeskompaniet Hals Över Huvud, Teater Jaguar,Teater Pero, stand-up-comedy-klubben Suck är ytterligare några exempel. Vår kulturverksamhet är möjlig att utveckla och genomföra tack vare bred finansiering. Folkets Hus och Parker har under året erhållit offentliga medel för verksamheten från Statens Kulturråd, vilket bland annat gjort det möjligt att erbjuda ett subventionerat totalpris för respektive turnéföreställning, oavsett var i landet den arrangerande medlemsföreningen är verksam. Riksteatern är en viktig finansiär i samarbetsproduktionerna. En viktig styrka ligger också i vårt arrangörsled, som präglas av såväl erfarenhet som styrka och bredd. Arrangörsutvecklingen byter perspektiv Våra lokala arrangörer är mycket betydelsefulla i arbetet med att erbjuda ett brett, lokalt kulturutbud. För att ytterligare stärka våra medlemsföreningar i detta arbete använder vi oss av arrangörsutveckling för att på olika sätt flytta fram positionerna. Resultatet är 15
8 ännu mera aktiva arrangörer som får än större uppskattning både från publik och kulturarbetare. Folkets Hus och Parker har under 11 års tid drivit Arrangörsskolan en central utbildningsinsats som över åren stärkt närmare 230 deltagare i sin roll som lokala arrangörer. Under 2012 lämnade den sista kullen Arrangörsskolan. Efter en rad samtal för att utveckla och förnya arbetet med arrangörsutveckling har vi nu hittat fram till en förändrad inriktning i vårt arbete med att stärka det lokala arrangörskapet. Istället för att använda den traditionella, centrala utbildningsformen har vi beslutat att arbeta med arrangörsutveckling på ett mer flexibelt sätt. För att stärka det regionala perspektivet, kommer utformning av utbildningar och kurser att ske i samarbete med våra regionala föreningar. På så sätt stärks de regionala föreningarnas roll som kulturaktörer, samtidigt som förutsättningarna att närma sig lokala förhållanden och möjligheten att ta del av utbildningsinsatserna förbättras. Även när det gäller arrangörsutveckling är samverkan med andra aktörer en viktig faktor. Vår ambition är att arrangörsutveckling ska ske i nära samarbete med exempelvis ABF, Riksteatern och andra aktörer. Vi har sedan ett tiotal år tillbaka samarbetat med flera andra organisationer för att stärka unga arrangörer och utövare. Detta nätverk består av Folkets Hus och Parker, Kontaktnätet, Musik och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation (MoKS), Amatörteaterns Riksförbund (ATR), Riksteatern och Bygdegårdarnas Riksförbund. Genom regelbunden kontakt nationellt, regionalt och lokalt bygger vi gemensamma plattformar för hela vår arrangörsgrupp. Vi tror på att stärka de unga aktörerna! Residens korsar gränser och mobiliserar I början av 2011 tog Folkets Hus och Parker och Riksteatern fram en gemensam avsiktsförklaring för att stärka sin samverkan, både centralt och mellan de lokala medlemsföreningarna. Ett av de nya sätten att samverka formulerades i ett projekt kallat Residens. Projektet riktade sig till en folkpark och en riksteaterförening på samma ort som vill samverka, sätta upp nya mål och arrangera på ett nytt sätt tillsammans med en scenkonstgrupp. 16
9 Syftet var att synliggöra både teaterföreningen och parken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Västerviks riksteaterförening och Gamleby Folkpark visade snabbt intresse för att delta. Representanter från folkparken, teaterföreningen och Sirqus Alfon träffades första gången i januari Det gemensamma målet var att under sommaren sätta ihop två föreställningar under namnet Parkland, tillsammans med lokala artister och amatörer. vid första träffen dök ett hundratal personer dök upp och fick dels ett smakprov ur Sirqus Alfons repertoar, se exempel på hur några lokala talanger tänkt bidra och själva komma med idéer och önskemål inför sommarens föreställningar. Sirqus Alfons besökte sedan Västervik och Gamleby regelbundet för repetitioner etc. Utvärderingsenkäten visade att samtliga inblandade var väldigt nöjda med projektet, Sirqus Alfons konstnärliga ledning och Folkparkens värdskap och bemötande. Flera av artisterna hittade konstnärliga mentorer i Sirqus Alfon, upptäckte folkparken i rollen som arrangör och spelplats och fick upp ögonen för teaterföreningen som forum. En av våra succékriterier för Residensprojektet var som tidigare nämnts att synliggöra både teaterföreningen och folkparken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Residens bidrog även till lokal mobilisering efter att beslut fattades om en nedläggning av Kultur- och fritidsförvaltningen i Västerviks kommun. Folkets Hus och Parker bjöd tillsammans med Riksteatern in Västerviks och Gamlebys föreningsliv till ett möte för att prata om hur vi tillsammans kan arbeta för ett livaktigt och engagerat föreningsliv i Västervik med omnejd. Med Residensprojektet som avstamp ville vi tillsammans gå vidare och titta på hur föreningslivet kan utvecklas, undersöka vilken roll kommunen kan spela som möjliggörare och hitta nya vägar till samverkan. Representanter från 25 föreningar deltog i mötet och påbörjade en dialog som b la resulterade i en stor kulturmanifestation en månad senare med ca 500 deltagare som med sång, dans och uppspel protesterade mot nedläggningen. Ett upprop till stöd för kultur och fritid lästes upp som påtalade vikten av en levande kulturbygd och stöd för det föreningsliv som finns aktivt idag. Lokala eldsjälar uppmärksammas Det finns många goda exempel på engagemang, arrangörskap och innovationskraft runt om i landet. En handfull av dessa lyfts fram genom utmärkelser och annan 17
10 uppmärksamhet, men vi vet att det finns åtskilliga föreningar och eldsjälar som alla bidrar till att göra våra gemensamma mötesplatser till några av de allra bästa i Sverige. Folkets Hus och Parker utsåg Lysekil Folkets Hus till Årets Konstarrangör Med en idé om att göra konst och utställningar tillgängliga för en bred publik har Lysekils Folkets Hus under många år drivit en aktiv utställningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna i kommunen. Utställningsverksamheten är en naturlig del av den övriga kulturverksamheten och ofta skapar föreningen spännande kringarrangemang runt varje utställning. Ett arbete som genomsyras av en öppenhet och vilja att alltid göra sitt bästa inför varje arrangemang. Genom sitt aktiva arrangörskap som innefattar allt från marknadsföring till många kringaktiviteter, kontakter och samarbeten med olika aktörer är Lysekils Folkets Hus på bästa sätt en förebild för andra utställningsarrangörer. Förutom äran, så innefattar utmärkelsen Årets konstarrangör en prissumma på kronor, samt att föreningen under året får ställa ut en vandringsskulptur som tagits fram särskilt för detta ändamål. Ett motsvarande pris i filmsammanhang är Årets biograf, som traditionellt delas ut vid en ceremoni under Folkets Hus och Parkers filmdagar vilka detta år genomfördes i Trollhättan. Passande nog utsågs Trollhättans Folkets Hus till årets biograf Utmärkelsen Årets biograf delas ut till biografer som på ett aktivt sätt ökat intresset för film på sin ort, genom en stor publikökning, större arrangemang och engagemang. Ur motiveringen: Årets bio uppvisar mod, kreativitet och framtidstro när det gäller biografen som mötesplats. Genom att utveckla och satsa på olika visningsformer har Årets bio uppvisat en ökande och imponerande publiktillströmning. Det handlar om repertoarvisning, filmstudio, skolbio, matinéverksamhet samt Live på bio. Den särskilda satsningen på dagbio har blivit en stor succé och utgjort ett attraktivt alternativ för den äldre delen av biopubliken.. Priset Årets biograf instiftades Förutom prissumman på kronor, får vinnaren rätt att använda en särskild logotyp som bevis på utmärkelsen. 18
11 Teknik och metoder! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Allt blir digitalt Utbudet av digitala livesändningar ökade även under Folkets Hus och Parker hade, tack vare sin långa erfarenhet och goda internationella och nationella kontaktnät, den exklusiva distributionsrätten till samtliga direktsändningar. Sändningarna från Metropolitanoperan fortsatte att sätta nya rekord. I slutet av 2012 hade 140 (motsvarande siffra för 2011 var 116) svenska biografer digital visningsteknik för livesändningar i samarbete med Folkets Hus och Parker. Det livesända utbudet fortsatte att utvecklas och utökas med direktsänd opera från Metropolitan, pjäser från National Theatre i London, baletter från Bolsjojteatern och Royal Opera House, opera från Kungliga Operan, konsert med New Kids on the Block och Backstreet Boys, konsert med Mando Diao, konstutställning om Leonardo Da Vinci, livesänd e-sport i samarbete med Dreamhack, julkonserter med Barbara Hendricks och Göteborgs Symfoniker, nyårskonsert från Berlinfilharmonikerna, och de första föreställningarna med modern dans i ett nytt samarbete med Nederlands Dans Theater. Det finns dessutom lokala inslag i utbudet. Ett antal biografer visade direktsänd ishockey med de egna lagens bortamatcher. Folkets Hus och Parkers satsning Live på bio är Sveriges idag viktigaste initiativ för tillgänglighet och demokratisering av scenkonst, kultur och nöje för alla i hela landet oavsett bostadsort, ålder, lön, kön, etnicitet och hälsa. Satsningen på interaktiva möten fortsatte under året i samarbete med Folkparkernas Programbolag under namnet Smart Forum. Målsättningen är en rikstäckande (på länsnivå) infrastruktur för digitala möten. Under 2012 ökade antalet digitala biografer globalt, och överstiger nu kraftigt antalet analoga biografer. 19
12 I och med att SF Bio/Svenska Bio digitaliserade samtliga salonger under 2012 minskade antalet 35mm-kopior dramatiskt i Sverige, för att i slutet av året i det närmaste helt försvinna. Antalet Folkets Hus-biografer som skaffade sig digitalbioutrustning ökade kraftigt från 50 (2011) till närmare 100 (2012). De biografer som digitaliserat har gjort mycket bra resultat tack vare samtidig digital premiär i storstäderna och på de mindre orterna. Utbudet och bredden på film har dessutom ökat. Ett antal Folkets Hus-biografer har fått stöd av Svenska Filminstitutet (SFI) för installation av digitalbio. Stöd har också sökts och beviljats av andra parter som kommuner, LEADER-grupper, Sparbanksstiftelsen med flera. Även regionala insatser har genomförts för att öka digitaliseringstakten. Under året genomfördes t ex den unika Film i Glasriket-satsningen, där flera små orter i Småland delar på digitala bioutrustningar, som ambulerar mellan orterna så kallade glesbygdsmultiplex. Läget för de analoga Folkets Hus-biografer som inte digitaliserar omgående ser dystert ut. De kommer inte längre att få tillgång till 35-millimetersfilm, och tvingas därmed lägga ner biografverksamheten. Folkets Hus och Parker har därför under 2012 genomfört en omfattande inventering av de av Folkets Hus-biografer som ännu inte digitaliserats, och satsat hårt på att stötta biograferna, med direktkontakt med varje bio och även möten. Under Filmdagarna 2012 arrangerades ytterligare ett seminarium med råd vad gäller teknik, ekonomi och leverantörer. Regional samverkan runt digitalisering har genomförts i Norrbottens län. Där har Folkets Hus och Parker tillsammans med Norrbottens läns landsting och Filmpool Nord, verkat för att skapa en så ekonomiskt hållbar lösning som möjligt för digitalisering av länets biografer. Samarbetet har även omfattat länets kommuner och det regionala resurscentrat Filmpool Nord ser tydlig beröring i sin verksamhet vad gäller visning och spridning av regionalt producerad film och övrig kvalitetsfilm. 20
13 Biograferna folkrörelseägda kulturbärare Folkrörelsen Folkets Hus och Parker äger närmare 180 biografer fördelade över hela landet. Av dessa ägs fyra biografer (i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm) gemensamt av folkrörelsen medan den absoluta majoriteten ägs av enskilda medlemsföreningar. Folkrörelsens traditionella biografverksamhet hade besökare 2012, och omsatte drygt 56 miljoner kronor. De gemensamt ägda biograferna förvaltas i det av folkrörelsen ägda bolaget Framtidens Mötesplats AB. En av de viktigaste föresatserna med etableringen av biografer i storstäderna har varit att ge draghjälp åt hela folkrörelsens visningsverksamhet. Ett exempel på detta är att de gemensamt ägda biograferna säkrar upp en viktig pusselbit för att fortsatt ge Folkets Hus och Parker rollen som framgångsrik leverantör av live på bio direktsänt utbud från Sveriges och världens största scener. Biograferna i Framtidens mötesplats AB, samt 13 Bio Kontrast-orter är medlemmar i nätverket Europa Cinemas, något som både bidrar till finansiering och möjligheten att nätverka internationellt. Driften av de gemensamt ägda biograferna är en viktig del av strategin för att stärka och befästa Folkets Hus och Parkers digitala projekt. Genom dessa skyltfönster, som uppmärksammas av makthavare, opinionsbildare och andra viktiga nyckelpersoner, har Folkets Hus och Parker kunnat kliva in och markera sin roll som en aktör på den svenska biografmarknaden, samt indirekt stärka sin kulturella profil i storstäderna. Kvalitetsfilmsdistributören TriArt Film där Folkets Hus och Parker är en av initiativtagarna och delägare har genom sin verksamhet breddat utbudet av kvalitetsfilm, både nationellt och på Folkets Hus och Parkers biografer. Den svenska spelfilmen Apflickorna (som distribueras av Tri-Art) tilldelades Guldbaggen för bästa film vid 2012 års Guldbaggegala. De filmer som gick bäst på våra biografer var Skyfall, Breaking Dawn, Hobbit och Sune i Grekland. Bästa dokumentärerna var Palme och Searching for Sugarman. Under 2012 genomförde vi även sju utbildningar på filmområdet. Av dessa var sex 2K maskinistkurser där 87 maskinister utbildades runt om i landet.den sjunde kursen var inriktad på värdskap hos de biografer som visar Live på bios utbud. Denna kurs hade 19 deltagare. 21
14 World Wide Cinema gör filmen bredare Folkets Hus och Parker har under 2012 arbetat med filmnätverket World Wide Cinema där vi presenterat breda och aktuella filmer från hela världen på biografer över hela Sverige. Under 2012 tog vi ett stort ansvar för att förbättra utbudet på Sveriges biografer. Projektet hjälpte fem filmer till svensk biopremiär, genom samarbete med distributörer eller genom egen distribution. Detta arbete ska sättas i relation till utbudet i stort: År 2012 hade 216 filmer premiär, varav åtta som visades var från andra delar av världen än USA och Europa (Källa: SFI). Under våren 2012 visade vi den egyptiska filmen Kairo 678, den turkiska svarta komedin Slutstation: Frihet, samt den chilenska filmen Bombal. Hösten 2012 visade vi jordanska romantiska dramat A 7 Hour Difference samt Jag vill tacka livet om den chilenska sångerskan och nationalhjälten Violeta Parra. Sammantaget nådde vi en betalande publik på drygt personer vid dessa föreställningar. För att hitta rätt filmer har vi samarbetat med de distributörer som också går i bräschen för ett bredare filmutbud, exemplevis Tri-Art Film (där Folkets Hus och Parker är delägare) samt Turkiskfilm. Viktiga samarbetspartner har också varit filmfestivaler som Stockholms Filmfestival och Malmö Arab Film Festival. Under år 2012 visade följande 19 Folkets Hus och Parker-anslutna biografer en eller flera World WIde Cinema-filmer: Bio Rio (Stockholm), Hallunda Folkets Hus, Kallhälls Folkets Hus, Bio Roy (Göteborg), Hammarkullens Folkets Hus, Biograf Spegeln (Malmö), Rosengårds Folkets Hus, Skelleftehamns Folkets Hus, Grand Bio (Olofström), Centrumbiografen (Torsås), Sagabiografen (Oskarshamn), Röda Kvarn (Bollnäs). Röda Kvarn (Helsingborg), Saga Bio (Åmål), Bio Borgen (Osby), Saga (Oskarshamn), Österåkers Folkets Hus och Årsta Folkets Hus. 22
15 Mötesplatsen som utvecklingsplattform! Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Den lokala välfärdsproducenten En förstudie runt hur folkets Hus och Parkers medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som en lokal utvecklingsfaktor och välfärdsproducenter har genomförts under året. Bakgrunden är den omvärldsutveckling som skett där samarbets- och nätverkslösningar i ökad omfattning används som lösning på olika samhällsproblem. Här har särskilt fokuserats på hur Folkets Hus och Parker kan stödja sina medlemmar i att bejaka denna utveckling i omvärlden och använda det som en tillväxt- och expansionsmöjlighet i arbetet med att skapa samhällsnytta. Förstudien presenterades för medlemsföreningarna på Folkets Hus och Parkers medlemsmöte/föreningsstämma i oktober. Konstnärlig gestaltning Konstnärliga gestaltningar är en viktig del av utformningen av våra mötesplatser. Många gånger kan en konstnärlig gestaltning lyfta miljön i sin helhet och generera nya satsningar i föreningen. Besökare får på ett naturligt sätt möta samtidskonst i sin vardag. En del av Folkets Hus och Parkers konstverksamhet är inriktad på konstnärlig gestaltning platsspecifika verk där konstnärer går in på ett mer genomgripande sätt i folkparken eller ett Folkets Hus. Under 2012 har konstnären Sofie Weibull påbörjat ett gestaltningsprojekt i Lycksele Medborgarhus kring entrén och fasaddelen. Gestaltningen, som bland annat tar upp färger från teatern, beräknas vara färdig i oktober I augusti 2012 invigdes Johan Waerndts gestaltning teckningsväggen Stucture for Social Animals Vernacular Landscape i Boo Folkets Hus. 23
16 Efter att anslaget har minskat med tre fjärdedelar sen 2010 har endast en gestaltning kunnat genomföras under
17 Utvecklingsområde 2 Rum för alla Inbjudande och attraktiva miljöer! Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Ljuset på entrén Det treåriga projektet Ljuset på entrén (ett samarbete mellan bygg- och konstavdelningen) avslutades vid utgången av Projektet har tagit upp olika aspekter av ljussättning i kombination med konstnärlig gestaltning, energieffektivisering med mera, och hjälpt medlemsföreningarna att förändra känslan och upplevelsen av sina entréer. Under året har vi bland annat arbetat med Kosta Folkets Hus ur ett kulturarvsperspektiv, där konstnären Vicke Lindstrands gestaltningar av miljön från 1960-talet har plockats fram. Projektet har rönt ett stort intresse och för att sprida projektet till samtliga medlemsföreningar har foldern Sätt ljuset på entrén tagits fram som dokumentation och inspiration med tips för dem som vill arbeta med den fysiska miljön på sina mötesplatser. Projektet Ljuset på entrén medverkade exempelvis med en ljusinstallation på Boka 2012 på Orionteatern. En trettiotal medlemsföreningar från norr till söder har deltagit i projektet. 25
18 Satsningar på nybyggnation och ungdomsverksamhet Under 2012 erhöll elva medlemsföreningar stöd om sammanlagt kronor ur Boverkets anslag för investering i allmänna samlingslokaler, som uppgick totalt till 23,4 miljoner kronor. Under året lämnades dessutom in 27 nya ansökningar om totalt 14,9 miljoner kronor från våra medlemsföreningar till Boverket. Investeringsstödet förutsätter vanligen minst 50 procent annan finansiering, där minst 30 procent ska komma från aktuell kommun. Satsning på miljön och energieffektivisering Kraven på energideklaration av fastigheter har lett till flera åtgärdsplaner och åtgärder för att minska energianvändningen. Arbetet från deklaration till åtgärdsplan, finansiering och genomförande tar ofta flera år. Fortsatt arbete pågår runt detta både när det gäller riksorganisationen fastigheter, samt ett stort antal av medlemsföreningarnas fastigheter. Fortsatt hårt tryck på rådgivningsresurser Ett omfattande arbete med support runt hyres-, bygg- och förvaltningsfrågor har bedrivits under året. Det råder ett stort behov av rådgivning när det gäller hyreskontrakt, systematiskt brandskyddsarbete, livsmedelshantering, tillgänglighetsfrågor, systematiskt arbetsmiljöarbete, ny lag om byggarbetsmiljö, miljö och energifrågor med mera. Många föreningar söker dessutom stöd hos Boverket för om- och tillbyggnader och får omfattande hjälp i detta arbete. Uppgifter om Folkets Hus och Parkers scenanläggningar har under året uppdaterats och kompletterats på webbsajten Scenrum.nu, som sedan många år tillbaka drivs av Riksteatern. Här samlas tekniska uppgifter, mått etc som stöd till exempelvis turnéproduktioner. 26
19 Medlemsförsäkringen Sedan ett antal år tillbaka har Folkets Hus och Parker erbjudit sina medlemmar en medlemförsäkring som levererats av försäkringsbolaget Trygg-Hansa. I slutet av 2011 sa Trygg-Hansa upp avtalet för omförhandling och aviserade kraftig höjning av premien. Folkets Hus och Parker lyckades förhandla ner premiehöjningen, men gjorde ändå bedömningen att det i fortsättningen är lämpligt att ha ett ombud i försäkringsfrågor. Vi valde därför att teckna avtal med försäkringsmäklaren Nordic Försäkring i början av Att använda en försäkringsmäklare innebär ingen ökad kostnad för medlemsföreningarna, snarare tvärtom, då de bistår i förhandlingar med försäkringsbolaget och kommer med råd kring hur försäkringen kan förbättras. Nordic Försäkring har under 2012 bistått Folkets Hus och Parker i omförhandling av avtalet med Trygg-Hansa, bistått medlemmar med råd och stöd i försäkringsärenden, skärpt rutinerna för insamling av uppgifter från medlemmarna samt medverkat i olika träffar och utbildningar där de informerat om sitt arbete och om försäkringsfrågor. Representanter för Folkets Hus och Parker, Trygg-Hansa och Nordic bildar tillsammans en försäkringskommitté, som har till syfte att diskutera försäkringen, enskilda ärenden och skadeförebyggande arbete. Kommittén gör också ett par resor per år där man besöker anläggningar och ser över exempelvis brandskydd, inbrottsskydd och allmänt skadeförebyggande arbete. Kulturarv och upprustning Västra Folkets Husregionen och Västra Folkparkregionen fick tillsammans kronor i stöd av Västra Götalandsregionen för att inventera tre medlemsföreningars anläggningar sett ur ett kulturarvsperspektiv. Arbetet inleddes 2012 och fortsätter Kosta Folkets Hus har under 2012 restaurerats för att plocka fram Ville Lindstrands färgsättning och gestaltning från talet. Arbetet med detta fortsätter Entrén i Kosta invigdes sommaren 2012 i samband med starten av Film i Glasriket. I projekten som ingått i Ljuset på entrén tas även kulturarvsfrågan upp. 27
20 Tillgänglighet och nya grupper! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. När konsten kommer till dig Folkets Hus och Parkers utställningsverksamhet når på ett unikt sätt barn, ungdomar och vuxna i hela landet. I dag är vi relativt ensamma bland folkrörelser, organisationer och institutioner att ha en rikstäckande vandringsutställningsverksamhet. Detta återspeglas bland annat genom att många bibliotek, kommunala konsthallar med flera anmäler sitt intresse för våra utställningar. En ny vandringsutställning för barn med namnet Färgglad producerades för åldersgruppen 6-12 år. Till utställningen finns även en pedagogisk handledning för skolan. I utställningen Keep it real, presenteras den världsberömda anonyme graffitikonstnären Banksy med skivomslag och bilder på hans offentliga gatukonstverk runt om i världen. En stor del av övriga utställningar innehöll fotografi. Under 2012 turnerade 17 utställningar runt hela Sverige med totalt med totalt 50 utställningstillfällen som i genomsnitt varade under två veckor. Tretton av utställningarna var producerade av Folkets Hus och Parker och övriga av Konstfrämjandet och fristående producenter. Antalet utställningstillfällen är något färre än föregående år, vilket kan förklaras med att projektet Konst för barn har genomförts hos våra medlemmar, och genererat ytterligare 64 visningstillfällen. Unga i folkrörelsen Av Boverkets stöd till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2012, totalt omfattande 4,8 miljoner kronor, tilldelades två av våra medlemsföreningar totalt kronor, samt riksorganisationen Folkets Hus och Parker kronor. Extra rådgivningsinsatser har genomförts för att uppmuntra medlemsföreningarna att söka detta stöd. 28
FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter
Läs merFOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2010 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande
Läs merFOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)
Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning
Läs merFOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN
FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 2 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering och ställningstagande vid exempelvis
Läs merGävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Läs merAnsökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio
SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering
Läs merVERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för
Läs merKULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Läs merMöjligheternas mötesplats
Så bygger vi vidare på Möjligheternas mötesplats Möjligheternas mötesplats 2012 1 (8) Förord: En plattform för möten och drömmar Hur kan du och din förening arbeta med att göra er mötesplats till ett verktyg
Läs merSatsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merKulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Läs merFOLKETS HUS OCH PARKER
FOLKETS HUS OCH PARKER 11 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Verksamhetsberättelse 2011 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 802000-9356 1 Innehåll Folkets Hus och Parker en rörelse
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merDIVISION Kultur och utbildning
Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning
Läs merHur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)
Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse
Läs merFramtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober
Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan
Läs merScenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE
Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merRegionalt dansnätverk
Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs merSTADGAR Scen och Bio Nordret - en förening inom Riksteatern
STADGAR Scen och Bio Nordret - en förening inom Riksteatern Inledande bestämmelser 1 Föreningen "Scen och Bio Nordret en förening inom Riksteatern" är en ideell förening och är medlem i Riksteatern genom
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merTjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merKultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs
Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till
Läs merKulturstrategi för Finspångs kommun
Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:
Läs merkreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
Läs merKapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen
Läs merMöjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.
Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland
Läs merProjektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten
2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets
Läs merAnsvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur
2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och
Läs merRedovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare: Marie Ehrenbåge 08 508 18 251 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie
Läs merMED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merVarför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merDetta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2016
1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns
Läs merKulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009
Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar
Läs merKICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS
VAD ÄR IDEELL KULTURALLIANS? Ideell kulturallians (IKA) är en samarbetsorganisation för det civila samhällets organisationer på kulturområdet. Våra medlemsförbund företräder kulturverksamheter som till
Läs merSöderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål
Söderhamns Besöksnäringsstrategi 2015-2020 Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Världens största och snabbast växande Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den
Läs merÖkat stöd till det fria kulturlivet
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-11 Handläggare Monica Christensen Luotsinen Birgitta Granbacka Niclas Lindblad Nadja Åhlström Till Kulturnämnden 2015-02-17
Läs merRiksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga
Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET
VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET Verksamhetsplan 2011 Riksteatern Stockholms läns huvudsakliga uppgift är att verka för att så många människor som möjligt i Stockholms län får tillgång till kvalitativt
Läs merStrategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Läs merKulturplan
Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVerksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017
1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till
Läs mervanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan
Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2018 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merFilm och rörlig bild
Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merRegional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012
Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands
Läs merKultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merTre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.
Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merKulturplan för grundskolan
Kulturplan för grundskolan Kulturplan för grundskolan- Norrtälje kommun Planen upprättad av samordnaren för Skapande skola/förskola på Kultur- och fritidskontoret 2019.Planen för kultur i skolan revideras
Läs merBiografföreståndarutbildning våren 2014
Biografföreståndarutbildning våren 2014 Målgrupp är både föreståndare och annan personal på biografer, på kvalitetsfilmsbiografer och på andra biografer som vill utveckla sin verksamhet till att visa ett
Läs merStrategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merStrategi för kulturverksamheten i Blå Huset
Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar
Läs merArbetsplan för Våra Gårdar för perioden
Arbetsplan för Våra Gårdar för perioden 2016-2018 Våra Gårdar ska stå för välkomnande och flexibla alkoholfria mötesplatser öppna för en mångfald av samtal och verksamhet. Våra Gårdar en serviceorganisation
Läs mervanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan
Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2017 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första
Läs merFörbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan
Läs merEtt hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt
2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merKultursamverkansmodellen så funkar den!
Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.
Läs merRemissvar: Regional indelning - tre nya län
1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU
Läs merSTRATEGIPLAN
STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande
Läs mer4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.
1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva
Läs merNya. sätt att visa och se. film
Nya sätt att visa och se film Idag kan vi se film via en mängd visningsfönster: tv, datorer, mobiltelefoner, mediaspelare mm. Trots det ligger antalet biobesök stabilt på ca 15 miljoner per år. Publikundersökningar*
Läs merKontantstöd stipendier och enskilda aktiviteter
Förslag nytt bidragsreglemente 2020 2019-02-22 1 (8) Kontantstöd stipendier och enskilda aktiviteter Innehåll Kontantstöd stipendier och enskilda aktiviteter... 1 1 Inledning... 2 1.1 Enköpings kommuns
Läs merBIENNALENS VÄRDE I EKONOMISKA TERMER
SCENKONSTBIENNALEN Scenkonsten i Sverige befinner sig i ett explosivt utvecklingsskede. Genrer och uttrycksformer korsbefruktar varandra på nya sätt. Scenkonstbiennalen är ett av naven i den konstnärliga
Läs merHandlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015
Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden
Läs merFörvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver,
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-06-01 Diarienummer 1039/13 Göteborgs stadsmuseum Cornelia Lönnroth Telefon: 031-368 36 09 E-post: cornelia.lonnroth@kultur.goteborg.se Återremiss: Kompletterande uppdrag
Läs merUppdrags- beskrivning
Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala
Läs merPostadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 Planen beslutas av styrelsen och fastställts av årsmötet 2015. Inledning Riksteatern Värmland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär med årsmötet
Läs merRegelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26
Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.
Läs merPå väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till
Läs merSTRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala
Läs merÄrende Om kulturnämnden önskar så står Dag Elfgren och Nanna Leth till förfogande för att svara på eventuella frågor.
2012-04-25 Ärende Nacka kulturcentrum önskar beslut om revidering av Nacka konsthalls mål och inriktning (Dnr KUN 2005/22 antagen 2007-03-14 12). Skrivelsen och beslutet hamnar i konflikt med hur konsthallen
Läs merMMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS FOLKETS HUS OCH PARKER UTVECKLINGSDOKUMENT s 1 Innehåll Förord 3 Möjligheternas mötesplats 6 Ömsesidig planeringshorisont 8 En idé om möjligheter 10 Utvecklingsområde 1 Verksamheter
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program
Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter
Läs merRÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER
RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen
Läs merFörslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
Läs merGuide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum
Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?
Läs merVerksamhetsplan Riksteatern Kronoberg
Verksamhetsplan Riksteatern Kronoberg 209-202 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riksteatern Kronoberg (RK) Inledning Kulturpolitiskamå Målområden Nykeltal, Budget 209 Budget 209 2 3 4 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) INLEDNING
Läs merDe finansiella villkoren för Filminstitutets bidrag redovisas i ett regleringsbrev till Kammarkollegiet, anslag 10:1 Filmstöd.
Svenska Filminstitutet Regeringsbeslut 63 REGERINGEN In" 2015-12- 41 2015-12-17 Ku2015/02965/LS (delvis) Dnr22;:,-; ic) Kulturdepartementet'= '' Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.29
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.29 Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2014-05-12, 61 1 (1) Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2019 Organisationsnummer: 883201-3513 Vision Riksteatern Dalarna vågad viktig kulturkraft Övergripande mål Att främja och stödja aktuell och professionell scenkonst för alla och överallt
Läs merEVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN
EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merSammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016
Stadens mål Bolagsmål Mål nivå 1 Mål nivå 2 Helsingborg ska Bolaget ska erbjuda Konserthuset ska genom HSO: Konserthuset/HSO: vara en öppen ett pulserande, - Erbjuda symfoniska konserter på hög - 75 produktioner
Läs mer