Vasaregionens kommunindelningsutredning 2014

Transkript

1 Vasaregionens kommunindelningsutredning 2014 Expertgrupp för bildningsväsendet Mellanrapport

2 1. Inledning 2. Bildningsväsendets servicestruktur 3. Bildningsväsendets administration 4. Pågående reformer inom bildningsväsendet 5. Serviceenheter inom bildningsväsendet 5.1 Småbarnsfostran 5.2 Grundläggande utbildning 5.3 Andra stadiets utbildning 5.4 Grundläggande konstundervisning 5.5 Fritt bildningsarbete 5.6 Fritidsväsende 6. Kommunstrukturens betydelse för bildningsväsendet 7. Sammanfattning 2

3 1. INLEDNING En kommunindelningsutredning genomförs i tio kommuner och städer i Vasaregionen. Arbetsgrupper har tillsatts för att förse de statliga utredningsmännen med bakgrundsinformation. En av dessa arbetsgrupper ansvarar för att material rörande bildningsväsendet sammanställs. Arbetsgruppen för bildningsväsendet har utrett bildningsväsendets service. I synnerhet nuläge, kvantitet och kvalitet samt regional placering och samarbete vad gäller utbildningsservicen. Arbetsgruppen har bedömt en eventuell framtida servicestruktur och dess dimensionering genom att som bakgrund utnyttja prognoserna gällande förändringar i servicebehovet. Som en specialfråga har ungdomarnas behov i serviceproduktionen beaktas. Till arbetsgruppens område har hört barnomsorg, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning, kultur- och fritidsverksamhet samt ungdomsfrågor. Granskningsperioden sträcker sig till år Arbetsgruppen för bildningsväsendet har själv producerat material till utredningen men har även använt sig av FCG s material som sträcker sig fram till år 2029 samt övrig tillgänglig statistik enligt behov. I hela rapporten bör man beakta att kommunernas rapporteringssystem och budgetmoment skiljer sig från varandra varför de siffror som ingår i denna rapport inte till fullo är jämförbara. Arbetsgruppen har bestått av barnomsorgsledare Birgitta Blomqvist, Korsnäs; bildningschef Helena Emaus, Vörå; avdelningschef Erkki Kela, Kaskö; bildningsdirektör Christina Knookala, Vasa; rektor Antero Kulonpää, Kristinestad; bildningsdirektör Raija Leikola, Storkyrö; bildningsdirektör Agneta Martin, Malax; direktör för bildnings- och fritidsväsendet Jaakko Perttu, Laihela; bildningsdirektör Åsa Snickars, Närpes och bildningsdirektör Maj-Len Swanljung, Korsholm. Arbetstagarna har representerats av Hans Backman, Korsholm och Jarmo Juupaluoma, Vasa. Arbetsgruppens sekreterare har varit ekonomichef Eivor Becker, Närpes. Arbetsgruppens ordförande har varit Åsa Snickars. 3

4 2. BILDNINGSVÄSENDETS SERVICESTRUKTUR Inom bildningsväsendet kan man särskilja mellan sådan kommunal service vars tillgång är strikt lagstadgad och mellan sådan kommunal service vars tillgänglighet för kommuninvånarna inte i sig är lagstadgad men som om den erbjuds i kommunen bygger på lagstiftning. Inom utredningsområdet erbjuds följande kommunala service vars tillgång är lagstadgad: Barnomsorg Grundläggande utbildning Kommunen är skyldig att ordna barnomsorg och grundläggande utbildning för kommuninvånarna. Antingen producerar kommunen servicen själv eller så organiserar man tillgången på service i form av köptjänst av en annan kommun eller annan privat serviceproducent. Inom utredningsområdet både producerar man lagstadgad service och köper tjänster av andra kommuner eller serviceproducenter inom serviceformerna barnomsorg och grundläggande utbildning. Inom utredningsområdet erbjuds följande kommunala service vars tillgång inte är lagstadgad: Kultur Idrott Ungdomsfrågor Fritt bildningsarbete Andra stadiets utbildning Grundläggande konstundervisning 4

5 En jämförelse inom utredningsområdet baserat på 2013 års bokslut har gjorts mellan lagstadgad service och icke-lagstadgad service inom bildningsväsendet. I jämförelsen kan man konstatera att sex av kommunerna använder 20-25% av budgetmedlen inom bildningsväsendet till icke-lagstadgad verksamhet. Inom hela utredningsområdet är 78 % av bildningsväsendenas budgeter knutna till lagstadgad basservice. KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET KOMMUNER Kommun 1 Totalt intäkter Totalt kostnader Netto % Isokyrö % Kaskö % Korsholm % Korsnäs % Kristinestad % Laihia % Malax % Närpes % Vasa % Vörå % Totalt % I kommunmodellen 7+3 är den totala andelen av budgeten som kommunerna använder för lagstadgad verksamhet 78% respektive 76%. KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET KOMMUNER Kommun 1 Totalt intäkter Totalt kostnader Netto % Isokyrö % Korsholm % Korsnäs % Laihia % Malax % Vasa % Vörå % Totalt % 5

6 KOMMUNVIS JÄMFÖRELSE I PROCENT AV DAGVÅRDENS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS NETTOKOSTNADER I RELATION TILL DE TOTALA NETTOKOSTNADERNA RÄKENSKAPSÅRET KOMMUNER Kommun 1 Totalt intäkter Totalt kostnader Netto % Kaskö % Kristinestad % Närpes % Totalt % Kan klargöras att relationstalet för Vasa stad gällande dagvårdens och den grundläggande utbildningens nettokostnader i relation till de totala nettokostnaderna, påverkas av Vasa övningsskola (573 elever), Vasa kristliga skola och Vasa Steinerskola (totalt 178 elever). Dessa kostnader finns inte i Vasa stads bokslut. 6

7 3. BILDNINGSVÄSENDETS ADMINISTRATION I de tio utredningskommunerna är det totalt 28 nämnder som handlägger ärenden som hör till bildningsväsendets olika serviceproduktionsområden. Ytterligare tillkommer direktioner och sektioner i flera av utredningskommunerna på bland annat språkliga grunder. Kommunernas nämnder och direktioner/sektioner varierar i storlek och uppdragen skiljer sig delvis. Bland annat sorterar arbetarinstituten i Vasa under direktioner medan arbetarinstituten i flera andra kommuner sorterar under nämnder. Administrationen i utredningskommunerna fördelar sig enligt följande på nämndnivå: Isokyrö Bildningsnämnd Fritidsnämnd Kaskö Bildningsnämnd Korsholm Bildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Korsnäs Bildningsnämnd Kristinestad Svenskspråkiga Finskspråkiga Bildnings- utbildningsnämnden utbildningsnämnden fritidsnämnd Laihia Nämnden för Fritidsnämnd bildnings- och småbarnsfostran Malax Bildningsnämnd Fritidsnämnd MI-nämnd Finska skolnämnden Närpes Bildningsnämnd Fritidsnämnd Nämnden för fri bildning Nämnden för musikinstitut 7

8 Vasa Nämnd för små- Nämnd för andra Fritidsnämnd Kultur- och barnsfostran och stadiets utbildning biblioteksnämnd grundläggande utbildning Teater- och Museinämnd orkesternämnd Vörå Svenska Finska Kultur- och bildningsnämnden bildningsnämnden fritidsnämnden 8

9 4. PÅGÅENDE REFORMER INOM BILDNINGSVÄSENDET Ny barnomsorgslag är under beredning Den grundläggande utbildningens timfördelning samt läroplan förnyas från Ny elev- och studerandevårdslag för den grundläggande utbildningen samt utbildning på andra stadiet från Gymnasie- och yrkesutbildningen samt den fria bildningens upprätthållartillstånd skall sökas på nytt hösten Samtidigt reformeras finansieringssystemet för dessa utbildningsformer. Studentskrivningarna blir elektroniska hösten 2016 Gymnasiets timfördelning och läroplan förnyas från Förändringar i lag om grundläggande yrkesutbildning samt i lag om yrkesinriktad vuxenutbildning Yrkesutbildningens examensstruktur förnyas Yrkesinriktad vuxenutbildning ombildas i aktiebolagsform Idrottslagen 2 Ungdomslagen 3 9

10 5. SERVICE ENHETER INOM BILDNINGSVÄSENDET 5.1. Småbarnsfostran Småbarnsfostran erbjuds åt barn i åldern 0-6 år. Rätten till dagvård är subjektiv för familjerna. Nedan en tabell över den procentuella andelen barn i åldern 0-6 år inom utredningsområdet baserat på statistik från Småbarnsfostran ges i olika former och erbjöds i utredningskommunerna den enligt följande: Dagvårdsenheter Antal enheter Antal avd. Antal barn Kommuner Kommunala daghem Samtliga kommuner Privata daghem Närpes, Vasa Familjedagvårdare i eget hem Samtliga kommuner Kommunala gruppfamiljedaghem Isokyrö, Kristinestad, Korsnäs, Korsholm, Laihia, Malax, Närpes, Vasa, Vörå Privata gruppfamiljedaghem 3 26 Laihia, Vasa Skiftesvård Isokyrö, Korsnäs, Kristinestad, Korsholm, Laihia, Vasa Öppna daghem / Klubbar Närpes, Vasa 10

11 Kommunerna betalar ytterligare hemvårdsstöd via FPA till alla familjer som vårdar sina under 3-åriga barn hemma. Utöver detta erbjuds barnfamiljerna i Vasa som inte använder den kommunala dagvården ett Vasa-tillägg enligt fastställda principer Andel 0-6 åringar % Källa: Statistikcentralen Kommun % Isokyrö 8,0 Kaskö 4,7 Korsholm 9,6 Korsnäs 6,7 Kristinestad 5,3 Laihia 9,8 Närpes 6,5 Malax 7,5 Vasa 7,9 Vörå 8,0 Fasta Finland 7,8 11

12 Tabellen nedan visar nettokostnaderna år 2012 för barndagvård per barn i åldern 0-6 år (produktiviteten/barn). Statistiken visar att det finns skillnader i kommunernas kostnader för barndagvård. Nettokostnad 2012 för barndagvård, /0-6 åring Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 4118 Kaskö 5277 Korsholm 5876 Korsnäs 7040 Kristinestad 4939 Laihia 4270 Närpes 5995 Malax 5556 Vasa 7165 Vörå 5798 Fasta Finland

13 Även då man jämför nettokostnaderna för barndagvården per invånare finns det skillnader. Korsholm och Vasa satsar enligt statistiken från 2012 mera än landets genomsnitt på barndagvården. Nettokostnad 2012 för barndagvård, /invånare Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 328 Kaskö 248 Korsholm 567 Korsnäs 470 Kristinestad 263 Laihia 419 Närpes 389 Malax 417 Vasa 565 Vörå 464 Fasta Finland

14 Antal barn i dagvård och personalårsverken per Kommun Antal barn i dagvård Årsverken Relationstal Antal barn/årsverke Isokyrö ,21 Kaskö ,78 Korsholm ,77 Korsnäs ,82 Kristinestad ,83 Laihia ,92 Malax ,95 Närpes ,63 Vasa ,95 Vörå ,54 Totalt ,74 Underlaget från kommunerna är inte helt jämförbart! Moment i kommunernas verksamhet som delvis kan vara orsak till variationer i relationstalen mellan antalet barn och personalårsverken kan vara tillgången på assistenter inom dagvården, barn med invandrarbakgrund eller flyktingbarn som i en del kommuner upptar mer än 1 plats / barn för att underlätta integreringen och språkträningen. 14

15 2012= vuotiaat ja kunnallisessa päivähoidossa olevat Muutos : +6% 1-6 -vuotiaat Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko Maa Lähde:Tilastokeskus Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko Maa vuotiaat = vuotiaat = vuotiaat = Vaasan selvitysalue Päivähoidossa* *Kunnan kustantamassa päivähoidossa 2012 olleet 1-6-vuotiaat (Sotkanet), muutos suhteutettu 1-6 -vuotiaiden määrän kehitykseen. Statistiken visar att antalet barn i kommunal dagvård inom Vasaregionens utredningsområde stiger med 6% fram till Utredningsområdet ligger i paritet med Österbotten som helhet. Däremot visar statistiken att både Österbotten som helhet och Vasaregionens utredningsområde kommer att ha fler barn i kommunal dagvård i framtiden än landets genomsnitt. År 2017 är skillnaden mellan utredningskommunerna och hela landet 3% medan skillnaden har ökat till 5% år 2029 i nämnda områden. 15

16 Jämför man statistiskt de tio utredningskommunerna sinsemellan så finns det skillnader i behovet av kommunal dagvård i framtiden. I Kaskö och Kristinestad minskar behovet av kommunal dagvård, i Isokyrö och Malax är behovet varierande under jämförelseperioden men om man jämför 2012 och 2029 så är behovet konstant medan Korsnäs, Laihela, Korsholm, Närpes, Vasa och Vörå visar på ett ökat behov av kommunal dagvård under hela perioden. (Statistiken hämtad från det FCG- material som tillställts utredningsgrupperna.) Utgående från statistiken kan vi prognostisera behovet av ökat antal årsverken i de kommuner där behovet av kommunal dagvård ökar eller mindre antal årsverken i de kommuner där behovet av kommunal dagvård minskar. Svårare är det att prognostisera eventuella behov av tilläggsutrymmen i form av till exempel nya daghem. Föräldrarnas önskemål om dagvårdsformer påverkar delvis utformningen av vården. Detsamma gäller även var i den enskilda kommunen behovet av dagvård ökar. 16

17 5.2. Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning anordnas enligt Lagen om grundläggande utbildning (1998/628). Kommunerna är skyldiga att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. De tjänster som avses i Lagen om grundläggande utbildning kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av anordnare av grundläggande utbildning. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt Lagen om grundläggande utbildning. Inom utredningsområdet fanns det per följande enheter inom den grundläggande utbildningen (båda språkgrupperna): Utbildningsenheter Antal enheter Antal elever Kommuner i vilka servicen ges Förskolan i dagvård Förskolan i skolan Isokyrö, Kaskö, Korsholm, Laihia, Malax, Vasa, Vörå Isokyrö, Korsnäs, Kristinestad, Närpes, Vörå Klass Samtliga kommuner Klass Isokyrö, Korsholm, Kristinestad, Laihia, Malax, Närpes, Vasa, Vörå Klass Korsholm, Vasa Specialskolor 2 67 Vasa Privata upprätthållare Vasa Totalt

18 I Vasas stad finns Vasa Övningsskola som ägs av Åbo Akademi och inte finns medräknade i ovanstående statistik så gick det totalt 573 elever i F-9 i Vasa Övningsskola vilket är en ansenlig mängd elever. Vasa är den enda kommunen i utredningsområdet som upprätthåller specialskolor (en på svenska och två på finska). Dessa specialskolor säljer även service åt flera av utredningskommunerna. I flera av utredningskommunerna ger man förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen för elever med främmande modersmål. Denna utbildningsform finns antingen som permanenta klasser i kommunerna eller startas då behov finns och fungerar sålunda flexibelt enligt elevernas behov. Påbyggnadsundervisning finns i några kommuner och detsamma gäller även Jopoklasser. Sjukhusundervisningen sker vid Vasa centralsjukhus för kortare eller längre perioder för elever som är i behov av sjukhusvård eller är på utredningsperioder. 18

19 Andel 7-14 åringar % Källa: Statistikcentralen Kommun % Isokyrö 9,3 Kaskö 6,6 Korsholm 10,0 Korsnäs 7,5 Kristinestad 6,4 Laihia 9,7 Närpes 7,2 Malax 7,6 Vasa 8,2 Vörå 8,4 Fasta Finland 8,6 19

20 Nettokostnad 2012 för egen grundläggande utbildning, / elev Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 7255 Kaskö Korsholm 9151 Korsnäs Kristinestad Laihia 7137 Närpes Malax Vasa 8793 Vörå Fasta Finland 8520 Elevpriset påverkas av elevskjutsar i vidsträckta kommuner och huruvida en kommun har undervisning för åk 7-9 eller inte. 20

21 Nettokostnad 2012 för egen grundläggande utbildning, / invånare Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 780 Kaskö 863 Korsholm 1018 Korsnäs 1136 Kristinestad 847 Laihia 771 Närpes 883 Malax 955 Vasa 801 Vörå 1208 Fasta Finland 830 Elevpriset påverkas av elevskjutsar i vidsträckta kommuner och huruvida en kommun har undervisning för åk 7-9 eller inte. 21

22 Antal barn i grundläggande utbildning och personalårsverken per Kommun Antal elever Årsverken Relationstal Antal elever/årsverke Isokyrö ,31 Kaskö ,09 Korsholm ,10 Korsnäs ,00 Kristinestad ,01 Laihia ,22 Malax ,65 Närpes ,91 Vasa ,94 Vörå ,84 Totalt ,87 22

23 2012= vuotiaat ja oman perusopetuksen oppilaat Muutos : +20% vuotiaat Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko maa Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko maa Lähde:Tilastokeskus vuotiaat = vuotiaat = vuotiaat = Vaasan selvitysalue Oppilaat* *Laskentaperusteena perusopetuksen oppilaat 2012, muutos suhteutettu vuotiaiden määrän kehitykseen När det gäller servicebehovet inom den grundläggande utbildningen fram till 2029 ser vi att behovet ökar markant för utredningsområdets del eftersom antalet elever ökar. Även i Österbotten som helhet och i hela landet finns ett ökat servicebehov men ökningen är större i utredningsområdet. Jämför man utvecklingen av elevantalet mellan utredningskommunerna ser man att i Kaskö och Kristinestad minskar antalet elever i åldern 7-15 år. I Isokyrö är antalet i det närmaste konstant med en liten ökning år I alla de övriga kommunerna ser vi en rejäl förhöjning av antalet elever inom denna ålderskategori. Vasa ligger i paritet med utredningsområdets utveckling. Det finns 23

24 även kommuner som överstiger utredningsområdets totala ökning av antalet elever ( Korsnäs, Laihia, Malax, Korsholm, Närpes och Vörå). År 2029 skall 2350 fler elever än 2012 undervisas i utredningsområdets grundskolor. Utgående från den allmänna statistiken kan man se att det främst är kranskommunerna till Vasa som väntas öka i elevmängd, vilket bör beaktas i samband med allmän samhällsplanering och utveckling av skolväsendet. 24

25 5.3. Andra stadiets utbildning (gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och läroavtal) Av utredningskommunerna är det åtta kommuner som upprätthåller egen gymnasieutbildning för unga. Antalet elever är per Kommun Antal gymnasium Antal elever Årsverken Isokyrö Korsholm Kristinestad Laihia Malax Närpes Vasa Vörå Totalt Flera av gymnasiernas årsverken är gemensamma för både högstadiet och gymnasiet. För de små gymnasierna är det av mycket stor vikt att man kan ha gemensamma lärare med åk 7-9. För en del upprätthållare är det alldeles nödvändigt. En del årsverken är tidsbundna medan majoriteten är tillsvidare anställningar. Vasa stad upprätthåller via Vasa svenska aftonläroverk gymnasieutbildning för vuxna på svenska med 68 studerande samt via Vaasan lyseon lukio gymnasieutbildning för vuxna på finska med 50 studerande. Aftonläroverket ger distansundervisning vilket möjliggör att aftonläroverket betjänar hela svenskfinland. Vörå har specialidrottsgymnasium som omfattar hela svenskfinland. Vi7 utreder som bäst hur ett regiongymnasium skulle fungera både ekonomiskt och 25

26 verksamhetsverksamhetsmässigt. Orsaken till utredningen är statens aviserade ändringar i statsandelsystemet samt förnyandet av upprätthållartillstånden. Nettokostnaderna per elev för gymnasieutbildning för unga år 2012 finns nedan. Nettokostnad 2012 för egen gymnasieutbildning, / elev Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö Kaskö 0 Korsholm 6435 Korsnäs 0 Kristinestad 9986 Laihia 8041 Närpes 8603 Malax 8219 Vasa 6692 Vörå Fasta Finland

27 Antal elever i kommunal gymnasieutbildning och personalårsverken per Kommun Antal elever Årsverke n Relationstal Antal elever/årsverke Isokyrö ,27 Kaskö 0 0 0,00 Korsholm ,87 Korsnäs 0 0 0,00 Kristinestad ,43 Laihia ,82 Malax ,86 Närpes ,73 Vasa ,32 Vörå ,43 Totalt ,33 27

28 2012= åringar och den egna gymnasieutbildningen Muutos : +9% 130 Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko maa vuotiaat Lähde:Tilastokeskus Vaasan selvitysalue Pohjanmaa yhteensä Koko maa vuotiaat = vuotiaat = vuotiaat = Vaasan selvitysalue Lukion oppilaat* *Laskentaperusteena oman lukiokoulutuksen (sis. aikuislukio) oppilaat 2011, muutos suhteutettu vuotiaiden määrän kehityksee Statistiken visar att inom hela utredningsområdet kommer antalet unga i åldern år att minska fram till år 2017 medan antalet åringar ökar igen efter år Antalet studerande vid en gymnasieutbildning inom utredningsområdet kommer enligt statistiken att vara fler år 2029 än det var Dock sker en minskning från nuvarande nivå fram till år 2021 vartefter antalet elever ökar igen. Då man sinsemellan jämför antalet ungdomar i åldern år i utredningskommunerna kan man konstatera att alla kommuner förutom två fluktuerar under perioden 2012 till Endast Laihia och Vörå har under hela den period som 28

29 statistiken sträcker sig ett ökat antal ungdomar i denna ålder. Kaskö, Kristinestad och Närpes har enligt statistiken färre invånare i års ålder år 2029 än kommunerna hade år Övriga kommuner inom utredningsområdet visar ett ökat antal åringar år 2029 jämfört med år Antalet studerande i utredningskommunernas egna gymnasier visar på stora variationer kommunerna sinsemellan, men även variationer inom den egna kommunen under tidsperioden (FCG-statistik per kommun). Andra stadiets yrkesutbildning på svenska för både unga och vuxna produceras av samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) där alla utredningskommuner förutom Isokyrö och Laihia är medlemmar. Andra stadiets yrkesutbildning på finska och svenska för unga och vuxna produceras av Vasa stad och på finska av Seinäjoen koulutuskuntayhtymä. Vasa vuxenutbildningscenter som upprätthålls av Vasa stad erbjuder yrkesinriktad vuxenutbildning på finska och svenska. Utöver detta finns det i regionen flera andra aktörer inom vuxenutbildningen men dessa upprätthålls inte av någon av utredningskommunerna. Läroavtalsutbildningen i utredningskommunerna upprätthålls av Vasa stad. Läroavtals-utbildningen leder till samma yrkesinriktade examina som den utbildning som ordnas i yrkesläroanstalterna. Läroavtalsutbildningen erbjuder också möjligheter till tilläggsutbildning Grundläggande konstundervisning Grundläggande konstundervisning inom musik, dans och bildkonst ges vid Kuulainstitutet, Korsholms musikinstitut, Musikinstitutet Legato, Etelä-Pohjanmaan käsi- ja taideteollisuus r.y, Vasa arbetarinstitut, Vaasan työväenopisto, Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut, Närpes Vuxeninstitut, Malax-Korsnäs medborgarinstitut och Kristinestads medborgarinstitut. 29

30 5.5. Fritt bildningsarbete Till fritt bildningsarbete hör bibliotek och medborgarinstitut / vuxeninstitut / arbetarinstitut. Vasa stadsbibliotek fungerar som landskapsbibliotek. Kommun Bibliotek Personal Vuxeninstitut Personal Isokyrö Ja 4 Ja** - Kaskö Ja 1,32 Ja 2,6 Korsnäs Ja 1,7 Ja* - Kristinestad Ja 6 Ja 3 Korsholm Ja 13 Ja 13 Laihia Ja 6,5 Ja** - Malax Ja 3,28 Ja 3,4 Närpes Ja 7 Ja 11 Vasa Ja 62 Ja 25 Vörå Ja 5,8 Ja 4,7 *I samarbete med Malax kommun **Vaasa-opisto producerar tjänsterna Nettokostnad 2012 för bibliotek, / invånare Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 57 Kaskö 106 Korsholm 52 Korsnäs 67 Kristinestad 53 Laihia 51 Närpes 55 Malax 56 Vasa 66 Vörå 61 Fasta Finland 58 30

31 5.6. Fritidsväsende (kultur, idrott och ungdom) Till fritidsväsendet i kommunerna hör kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet. På vilket sätt kommunerna ordnar denna service varierar mellan kommunerna. Dels sköts denna serviceform som egen kommunal verksamhet och dels sköts servicen via samkommuner. I tabellen nedan redogörs för antalet ordinarie anställda inom kultur-, idrotts- och ungdomsverksamheten inom utredningsområdet Kommun Antalet anställda inom kultur, idrotts- och ungdomsväsendet Isokyrö 2 Kaskö 1,4 Korsholm 10,85 Korsnäs 0,2 Kristinestad 6 Laihia 8 Malax 1 Närpes 6,25 Vasa 196 Vörå 1,3 Totalt

32 Nettokostnad 2012 för kulturverksamhet, / invånare Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 331 Kaskö 287 Korsholm 199 Korsnäs 178 Kristinestad 121 Laihia 177 Närpes 168 Malax 133 Vasa 372 Vörå 180 Fasta Finland 268 Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur dit alla utredningskommuner förutom Laihia och Storkyrö hör, handhar Wasa Teater. Kommunerna betalar kommunandelar till samkommunen för bland annat teaterverksamheten. 32

33 Vasa stad finansierar i sin helhet Vaasan kaupunginteatteri och Vasa stadsorkester ochde har på samma sätt som Wasa teater ett regionalt uppdrag. Nettokostnad 2012 för idrott och friluftsliv, / invånare Källa: Statistikcentralen Kommun Nettokostnad, Isokyrö 188 Kaskö 64 Korsholm 75 Korsnäs 42 Kristinestad 16 Laihia 87 Närpes 50 Malax 13 Vasa 110 Vörå 47 Fasta Finland 94 33

34 Drifts- samt personalkostnaderna för Botniahallen och Ishallen i Vasa ingår i Vasa stads siffror för idrotts- och friluftsliv. Anläggningarna sköts av Kuntayhtymä Arena som upprätthålls av Korsholm och Vasa. 34

35 6. KOMMUNSTRUKTURENS BETYDELSE FÖR BILDNINGS- VÄSENDET Det framtida behovet av service inom bildningsväsendets område är avgörande då beslut om eventuella ändringar i kommunstrukturen görs. Den statistik som utgör grunden för bildningsväsendets mellanrapport visar tydligt hur stort behovet av service är de kommande 15 åren inom utredningsområdets kommuner för dels de ålderskategorier som omfattas av bildningsväsendets lagstadgade tjänster men även inom fria bildningens-, kulturens- och fritidsväsendets område. Närservice Arbetsgruppen för bildningsväsendet konstaterar att tillgången på närservice är mycket viktigt för den enskilda invånaren i de tio utredningskommunerna. Närservice kan definieras som en serviceform som kommuninvånarna dagligen behöver och som beroende på kommuninvånarens ålder kan variera i tillgänglighetsgrad. Noteras bör att olika verksamhetsformer i mellanrapporten utgår från jämlika serviceformer på de båda inhemska språken. Det som är viktigt för den enskilda kommuninvånaren är att det finns tillräckligt med service på rimligt avstånd så som dagvårdsplatser (både dag- och nattvård), att skolnätet möjliggör skolgång utan alltför långa skolresor (regleras bland annat via lagen om grundläggande utbildning), att tillräckliga resurser finns för psykolog-, kurators- och talterapitjänster, tillgång till specialundervisning och att man kan delta i sådan fritidsverksamhet som gynnar det personliga välbefinnandet. Till sådan närservice inom bildningsväsendet som måste finnas inom nära avstånd från kommuninvånaren hör: Dagvård Grundläggande utbildning åk 1-6 Grundläggande utbildning åk

36 Till sådan närservice inom bildningsväsendet som måste finnas inom rimligt avstånd från kommuninvånaren hör: Gymnasie- och yrkesutbildning Bibliotekstjänster Tillgång till tjänster inom den fria bildningen Tillgång till tjänster inom kultur-, ungdoms- och fritidsväsendet En eventuell kommunsammanslagning bör trygga demokratiskt medbestämmande, trygga produktionen av närservice och utvecklingen av service på orten samt ge möjlighet till specialisering inom något specifikt område inom olika delar av en ny kommun. Kommuninvånarna bör ha jämlik rättighet och närhet till service på rimliga avstånd (till exempel tillgången till andra stadiets utbildningsformer). För den enskilda invånaren kan en större kommun möjliggöra att man till exempel kan lämna barnet på dagis närmare sin arbetsplats eller längs arbetsvägen för att förkorta dagarna för barnet (gäller till exempel de som pendlar från hemkommunen till sin arbetsplats). Utredningskommunerna har idag olika elevgränser för när en åk 1-6 skola dras in. Antalet elever som krävs för att en skola skall få fortsätta sin verksamhet varierar från Vid en kommunsammanslagning bör detta konsolideras vilket kan innebära att enheter stängs. Konsekvenser av ny lagstiftning Andra stadiets utbildningsformer kommer att få ny lagstiftning både vad gäller statsandelssystemet, timplaner, läroplaner, examinationsformer etc. Framförallt möjligheten att få nya upprätthållartillstånd för yrkesutbildningsanstalter och gymnasier kommer att leda till diskussioner kring upprätthållarnas antal och storlekar i hela Österbotten. Inom utredningsområdet kan en möjlighet då vara att de samkommuner/upprätthållare som finns idag utökar sin verksamhet så att både 36

37 yrkesutbildning och gymnasieutbildning samsas inom samma organisation (så gör Vasa stad redan idag). En annan möjlighet är att yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen fortfarande hålls åtskilda via olika samkommuner, regiongymnasier etc. Vid en eventuell kommunsammanslagning skulle behovet av samkommuner/regiongymnasier minska och den nya kommunen skulle handha både yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Vid konsolidering av andrastadiets utbildningar är det högst troligt att alla verksamhetspunkter inte kan finnas kvar vilket naturligtvis inverkar på tillgången av service i de olika kommundelarna och kan ha en negativ inverkan på enskilda studerande. Däremot kan en kommunsammanslagning eventuellt bredda kursutbudet och möjliggöra specialiseringar vilket ur den studerandes synvinkel är positivt. De gymnasier som hör till Vi7-nätverket utreder som bäst hur ett möjligt regiongymnasium kunde se ut både verksamhetsmässigt, organisatoriskt och ekonomiskt. I flera utredningskommuner har man gemensamma lärare inom årskurs 7-9 samt gymnasiet. Om gymnasierna skulle regionaliseras så bör tjänstestrukturerna beaktas i kommunerna så att åk 7-9 inte får ett sämre utgångsläge rekryteringsmässigt sett. För en del kommuner är detta särdeles viktigt med tanke på rekrytering av behöriga ämneslärare. Delar av yrkesinriktade vuxenutbildning (arbetspolitisk utbildning, avgiftsbelagd service) måste enligt ny lagstiftning flyttas över till ett aktiebolag. Ur den enskilda studerandens synvinkel ändrar inte detta på något i studierna eller möjligheten till att studera som vuxen. Men ett större aktiebolag inom den yrkesinriktade yrkesutbildningen kan eventuellt vara mer konkurrenskraftig i framtiden. En kommunsammanslagning skulle möjliggöra ett större aktiebolag men detta kan även ske via separata avtal mellan kommuner/samkommuner. Övriga områden inom bildningsväsendet som regleras via lagstiftning är idrotts- och ungdomsfrågor. Tillgången till denna service är en kommuns skyldighet att ordna och kommuninvånarens rättighet att få. Vid en eventuell kommunsammanslagning kan mindre kommundelar dra nytta av en större helhet vad gäller anläggningar och gemensamma tjänster inom till exempel ungdomsväsendet som i många mindre kommuner sköts via deltidsbefattningar. En bättre koordinering kunde eventuellt även göras i lite större sammanhang. 37

38 Bibliotekstjänster är viktiga för alla invånare och förekommer redan nu i olika former; huvudbibliotek, filialbibliotek och bokbussar. Personalfrågor Vid en eventuell kommunsammanslagning bör en harmonisering av personalens tjänstestrukturer ske inom bland annat följande områden: förskollärarna hör till olika tjänste- och kollektivavtal i de olika kommunerna idag beroende på om förskolan sker inom dagvården eller den grundläggande utbildningen dyrortsklasserna skiljer sig i lönesättningen mellan kommunerna idag (endast OAJ-personal) Samarbetsfrågor Områden som kommunerna inom utredningsområdet kunde samarbeta kring även om en kommunsammanslagning inte skulle ske är: olika yrkeskompetenser inom specialområden så som till exempel socialarbetare, kuratorer och psykologer planläggningen i de olika kommunerna bör beakta kommungränserna så att man inte planerar daghem, skolor, bespisningspunkter och idrottsanläggningar i närheten av kommungränserna vilket eventuellt kan göra att det finns dubbleringar av serviceformer inom korta avstånd delar av den fria bildningen, kultur- och idrottsväsendet, bibliotekstjänster och museiväsendet kan samarbeta kring anläggningar och utbud av service 38

39 7. SAMMANFATTNING Generella iakttagelser Arbetsgruppen för bildningsväsendet har utrett nuläget för bildningsväsendets service i tio kommuner. Eftersom kommunerna varierar i storlek och språkstruktur så kan konstateras att varje kommun har sin egenart, detta är viktigt att tänka på så att jämförelsematerialet inte generaliseras. Under arbetets gång har företrädarna för bildningssektorerna stegvis lärt sig att förstå varandras arbetsfält men framför allt också att reflektera över sin egen position bland andra, både styrkor och svagheter. Förvånansvärt många likheter i tänkande och organisation har framkommit i bildningssektorerna i de olika kommunerna. Dagvårdens och den grundläggande utbildningens nettokostnader i relation till de totala nettokostnaderna 2013 är hela 78 % för de tio utredningskommunerna. Fokus och tyngdpunkt har således varit på dessa två huvudsektorer där också kraven på närservice ute i bygden är av mycket central betydelse i vardagen för regionens invånare, vilket försvarar att kommunerna spenderar 78% av bildningssektorns budget på just dessa två lagstadgade områden. Detta är av mycket central betydelse för det fortsatta arbetet inom kommunutredningen. Iakttagelser inför framtiden I paritet med det att barndagvården och den grundläggande utbildningen står för 78% av bildningssektorernas gemensamma kaka så kan konstateras att nuläge och framtidsanalys av dessa två lagstadgade serviceformer framgår detaljerat av sidorna i mellanrapporten. Bl.a. framgår det av statistiken att antalet barn i kommunal dagvård inom Vasa utredningsområde stiger med 6% fram till Samma uppåtgående trend är fallet när det gäller servicebehovet inom den grundläggande utbildningen fram till Detta faktum har upplevts redan nu som mycket pragmatiskt i framtida planering av dessa två huvudsektorer inom bildningsväsendet. 39

40 Reflektion Under arbetets gång har känslan infunnit sig av att en koordinering mellan olika arbetsgrupper skulle strategiskt ha underlättat arbetet. Speciellt arbetsgruppen för demokrati- och framtid skulle ha varit av mycket central betydelse som vägledande arbetsgrupp. De facto består den av alla kommuners ledande förtroendevalda som i en eller annan egenskap skall fatta beslut i utredningskommunerna angående kommande kommunstruktur. I de övriga arbetsgrupperna har tjänstemän som experter arbetat och otvivelaktigt har det blivit ett tomrum mellan politik och expertkunnande. 40