Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer"

Elsa Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer Ett pågående forskningsprojekt Medarbetare: Staffan Johansson, Andreas Liljegren o Stefan Szücs och Inger Kjellberg via AgeCap/UGOT Challenges GR den 6-- Utgångspunkt: Samhällsinsatser för multisjuka äldre är ett exempel på välfärdssamhällets misslyckanden och nya utmaningar.. Funktionsspecialisering, som modell för myndighetsorganisering är populär bland resursstarka medborgare, bland professionerna och byråkraterna.men passar inte för människor med sammansatta behov, såsom Långvarigt (psykiskt och fysiskt) funktionshindrade Komplexa sociala problem i storstädernas förorter Långvarigt sjukskrivna och arbetslösa som behöver arbetsrehabilitering Långvarigt missbruk med åtföljande sociala och psykiska problem Multisjuka äldre med sammansatta vård- och omsorgsbehov Utsatta barn och unga Hemlösa människors behov Kan samhällsinsatserna organiseras på ett bättre sätt?

2 Projektets syfte: Att undersöka hur svenska kommuner, i samarbete med landstingens hälso- och sjukvård och med privata och ideella organisationer, organiserar sin samverkan kring äldre med sammansatta vårdbehov, och härvidlag undersöka sambandet mellan å ena sidan goda resultat för sammanhållen vård och omsorg, och å andra sidan sättet på vilket kommunerna organiserar sin samverkan och samordning. Problemet för äldre med behov av sammanhållen vård och omsorg inte Sveriges bästa gren Institutionen för socialt arbete

3 Policyproblemet - Regeringens äldresamordning -4 Förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre (personer 65 år eller äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom) Stärka incitament och förutsättningar för landsting och kommuner att skapa strukturer för samverkan, samt stöd till kvalitetsregister (t ex Öppna Jämförelser) Överenskommelse mellan staten och SKL med resultatbaserade mål Satsning drygt fyra miljarder -4 Statskontorets utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL 5:8 - Slutrapport Arbetssätten har förändrats, men är inte tillräckligt systematiserade Strukturer har byggts upp för arbetet med mest sjuka äldre Vården och omsorgen har inte blivit mer sammanhållen Varaktigheten i förbättringsarbetet är inte säkerställd Kvalitetsregistren har förutsättningar att leva vidare Prestationsersättningen har fungerat olika väl

4 Det teoretiska problemet Ökad specialisering och fragmentisering inom välfärdsapparaten drabbar ofta utsatta grupper och människor med komplexa behov Hur åstadkomma effektiv samordning mellan organisationer som inte är sinsemellan hierarkiskt ordnade? ( Från government till governance ) Men hur styr - och hur styrs - olika typer av nätverksorganisationer? Och hur hålls dessa ansvariga gentemot deras uppdragsgivare/huvudmän? En model för analys av nätverkssamverkan inspirerad av Sørensen & Torfing (7) 4

5 Projektets olika delstudier ) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska samverkan med hälso- och sjukvården kring äldre med sammansatta behov? ) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har medlemmarna till samverkans innebörd och effekter? Hur hålls samverkansorgan ansvariga från ett demokratiskt perspektiv? ) Kan kvaliteten på sammanhållen vård och omsorg (enl ÖJ) förklaras av lokal strategisk samverkan? 4) Kan lokala kulturer förklara samverkans innehåll och effekter? (IKs projekt inom Age Cap) ) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska samverkan? (enl telefonenkät till ca 8 kommuner) Landstingsövergripande samordningsorgan 8 Länsdelsövergripande samverkan/samordning, ofta relaterat till länsdelssjukhusens upptagsområden 4 Kommunövergripande samverkan mellan kommun och primärvård inkl Stadsdelssamverkan i Stockholm, Göteborg och Malmö 7+4 Samordning generellt sociala frågor och inom olika sektorsområden, t ex äldre, funktionshinder Politikerdominerade Ledande tjänstemän Mixade (inkl repr från civilsamhället och privata entreprenörer) 5

6 ) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har medlemmarna till samverkans innebörd och effekter? (enkät till 98 respondenter, 6% svarsfrekvens). Vilka ingår och hur betydelsefulla är de? Vilka är medlemmar? () Vem bidrar till kvalitet? () Saknas någon?.mötena, hur omfattande? Vad gör man? Mötesfrekvens? (4) Omfattningen bra? (5) Arbetsuppgifter i tid? (6) Andel av tiden för äldre med sammansatta behov? (7) Samverkan/kontaktpunkter med medlemmar mellan mötena? 4 Maktfrågor Egen makt/inflytande? (9) Vem/Vilka har mest makt? () 5 Accountabilities (granskning, uppföljning och avrapportering) 6 Attityder till hinder, möjligheter och framgångsfaktorer vid samverkan Attityder till samverkansorganets uppdrag och arbete? (5) 7 Mål/syfte/motiv bakom samverkan? (6) Vilka ingår? Andra, nämligen Pens.-/ ideella org Priv entr Tjm från primärv. Tjm från sjukhusv./specv Tjm från landst centralt LandsCngspol Övr komm. Tjm Förvaltningsled inom socialtj./omsorgen Kommunala nämndpolicker Kommunpol högsta nivå (KF/KS)

7 Mål/syfte/motiv bakom samverkan? 4,5,5,5,5 Lösa konflikter Tydliga spelregler Samsyn gemensamt lärande För att lösa konflikter mellan inblandade organisationer För att skapa tydliga spelregler för inblandade organisationer KostnadseffekCvitet För att skapa gemenskap, samsyn och gemensamt lärande bland deltagarna För att uppnå ökad kostnadseffektivitet bland annat med hjälp av kvalitetssäkringssystem Samverkansorganens arbetsformer Ca 5- möten per år, Probleminventering /-lösning, planering, uppföljning, återrapportering,5,5,

8 Vilka grupper har mest inflytande i samverkansorganet i frågor som rör äldre med sammansatta behov,5,5,5,5 Vilka grupper inom samverkansorganet bidrar mest till ökad kvalitet?,5,5,5,5 8

9 Vilka grupper är mest ansvariga för bristande kvalitet?,5,5,5,5 Frekvens i kontakter inom nätverken mellan mötena?,5,5,5,5 9

10 Vilka granskar samverkansorganet och hur mycket? Attityder till arbetet i samverkansorganet Finns en god samsyn Ledarskapet all]ör hierarkiskt Ledarskapet för väl anpassat Cll uppdraget Bristande kunskap om varandras verksamheter Bristande erfarenhet av samverkan problem Beslut och överenskommelser genomförs Präglas av god kommunikacon Ojämn mak]ördelning mellan aktörerna Olika professioner försvårar arbetet Kvalitetsvinster aw delta i samverkansorgan Skilda regelverk och olika lagscxning Olika upptagningsområden utgör problem Min arbetsbelastning hindrar mig Jag har tydligt mandat EW klart syxe för samverkan En väldefinierad målgrupp,5,5,5,5 4

11 Hur är det att medverka i samverkansorgan några iakttagelser Meningsfull verksamhet med relevanta medlemmar med förhållandevis stor makt Medlemmarna upplever sig själva ha ganska stor makt Stor samsyn och lite konflikter Svag extern kontroll och oklart ansvarsutkrävande ) Att mäta förmågan att tillhandahålla väl sammanhållen vård och omsorg Kvalitetsvariabler för sammanhållen vård, enligt ÖJ 4 RISKFÖREBYGGANDE VÅRD Fallskador som leder till sjukhusvård, personer över 8 år. Frakturer på lår och höft, personer över 65 år. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende REHABILITERING Tillgodosedda rehabiliteringsbehov månader efter stroke, personer över 65 år. Funktionsförmåga månader efter stroke, personer över 65 år. PALLIATIV VÅRD Brytpunktssamtal, personer över 65 år. Smärtskattning sista levnadsveckan, personer över 65 år. Smärtlindring, personer över 65 år. Eftersamtal, personer över 65 år.

12 Kvalitetsvariabler forts. LÄKEMEDEL Tio eller fler läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Olämpliga läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Användning av antipsykotiska läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Tre eller fler psykofarmaka, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. ÖVRIGA Väntetid särskilt boende Information på kommunens webb PÅ LANDSTINGSNIVÅ Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom dagar

13 Pågående/kvarvarande studier Hur är det att arbeta i samverkansorgan? Hur styr de och hur styrs de? (en kvalitativ studie) Kan lokala kulturer/vanor/processer förklara förmågan att tillhandahålla väl sammanhållen vård och omsorg för sköra äldre? (ingår i AgeCap) Kvarvarande knäckfrågor Hur valida och tillförlitliga är ÖJs mått och mätningar av kvaliteten på sammanhållen vård? Varför tycks den svenska välfärdsapparaten ha särskilt svårt att koordinera sina verksamheter för människor med sammansatta behov?

Relevanta dokument

Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer

Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer Ett pågående forskningsprojekt Medarbetare: Staffan Johansson, Andreas Liljegren