Arbetsmarknadsförvaltningen SFI Stockholm. Kvalitetsrapport. Perioden 28 juli juni 2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport Perioden 28 juli juni 2015 Anordnare Hermods AB Skolenhet Skolenhet: Hermods Kista Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: SFI 2, SFI3 Andel som studerar dagtid: 70% % Totalt antal medarbetare: 20 Andel enligt avtal behöriga SFIlärare: 2 73 % Andel som studerar kvällstid: 24 % Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Antal SFI-lärare 15 Andel SFI-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 25,5 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övrig tid (t.ex. helg, distans): 6 % Andel övriga lärare: 1,5% 1 Elever inom SFI kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig SFI-lärare enligt avtal innehar lärarlegitimation för SFI eller lärarexamen och minst 30 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 SFI-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer att uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

2 Skolenhetens kvalitetsarbete Arbetsformer Hermods Kista är en medelstor enhet med en fast lärargrupp på 11 medarbetare och 5 deltidsanställda. För att få kvalitetsarbetet att finnas som ett synligt och återkommande element i arbetsgruppens vardag har vi på skolan schemalagt ett arbetslagsmöte varje vecka ledd av vår utbildningsledare där hon tar upp fokusområdena från Kvalitetsplanen som en fast punkt, och även på våra arbetsplatsträffar som leds av enhetschefen och äger rum var sjätte vecka återkommer fokusområdena som en fast punkt. Arbetslagsmöten består endast av lärare och på arbetsplatsträffar samlas hela personalstyrkan. På arbetslagsmötena tas upp testresultat och bedömning, kvalitén på vår pedagogiska undervisning och den viktiga frågan elevdemokrati medan vårt bemötande av eleverna och likabehandlingsfrågor samt arbets-/studiemiljö tas upp på arbetsplatsträffar. Efter klass- och elevråd samt efter enkätsundersökningar hålls alltid ett APT med extra fokus på resultaten av dessa. Mötena protokollförs och protokollen sparas tillgängligt för all personal på vår server. Även enskilda samtal med lärare som ägt rum under året där kvalitetsfrågor tagits upp dokumenteras och sparas. Dessa underlag samt elevenkäter och betygsresultat utgör grunden för redoviningen av vårt kvalitetsarbete. Underlag och källor I vår rapport har vi använt underlag från betygsstatistik resultat av SWECOs enkätundersökning (svarsfrekvens 78 %) Underlag från arbetslagsmöten och arbetslagsträffar protokoll från elevråd och klassråd lärarnas observationer vid ISP-samtal och i undervisningen Studie- och yrkesvägledarsamtal och observationer Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Vår skola börjar nu finna sina fötter och sin plats som en relativt liten enhet i området bredvid de stora och etablerade anordnarna. Förra årets kvalitetsrapport avsåg skolans första tid som nyetablerad och fokuserade på elevers studiemiljö och likabehandling, samt studieresultat. I nuvarande redovisningsperiod fokuserade vi på basis av rådande underlag och undersökningar på områdena kunskaper samt utbildningsval samhälle och arbetsliv. Båda punkterna går att följa upp på ett konkret sätt baserat

3 på våra observationer, enkäter och digitalt sparade dokumentationer och uppföljningar. Verksamhetens prioriterade Åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsplan Vi vill öka våra elevers kunskap om lärande, framför allt hur dennes eget lärande fortlöper samt elevens medvetenhet om hur mycket hon kan, och hur mycket hon har kvar till målen. I samtal mellan elev och lärare kartläggs elevernas kunskapsutveckling och både svårigheter och framsteg synliggörs. I dialog reflekteras kring hur elevens fortsatta utveckling ska främjas, vilket leder till fördjupade insikter samt ökad motivation hos både elev och lärare. Vi vill utöka elevernas möjligheter att ta del av och få stöd av studie- och yrkesvägledaren på skolan, dels för att främja deras väg mot fortsatta studier och/eller jobb, och dels för att kartlägga deras kunskaper och erfarenheter för lärarna att ta del av. Detta görs delvis genom ett större involverande av studie- och yrkesvägledaren i gruppundervisningstillfällen, men också genom ett bättre samarbetssystem mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren. Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Nationellt mål: Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Våra prioriterade mål: Samtliga elever ska ha en individuell studieplan. Studieplanen ska vara utformad så att det ska vara lätt för eleven att förstå hur denne ligger till i relation till kursens mål, och vilka åtgärder som behövs för att komma till kursmålen. Resultat En studieplan upprättas på introduktionen och följer eleven genom hela SFI. Studieplanerna finns digitalt och är på så sätt lättåtkomliga för administrativ personal eller nästa lärare som tar vid. Elever får sina studieplaner utskrivna vid önskemål.

4 Kort tid efter enhetens start bestämde utbildningsansvarig och lärare tillsammans att studieplanen behövde vara lättbegriplig och kom fram till att den skulle hållas så enkel som möjligt, med nödvändig information såsom datum, lärarens namn och kursinformation högst upp och preliminärt slutdatum längst ner. De fyra färdigheterna läsa, höra, tala och skriva ska sedan utvärderas var för sig, först gällande var eleven befinner sig vid tidpunkten för samtalet, och sedan återigen gällande vilka åtgärder som behövs inom varje färdighet för att kurskraven ska fyllas. På SWECOs enkäter var det flera frågor som kan vara relevanta. Hermods Kista fick bra omdömen på alla dessa. En av frågorna var mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg. På denna fråga fick Hermods Kista 89 % i positiv andel, ett medelbetyg på 4,6 av 5 i jämförelse med Stockholms läns totala betyg som var 4,4 och en förbättring från förra redovisningsperioden då betyget var 4,5. På frågan jag har en individuell studieplan var det 70 % som svarade ja, i jämförelse med 63 % för Stockholm och en förbättring från förra redovisningsperioden då andelen var 67 %. På frågan jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra var det 73 % som svarade med betyget 5 och 16 % som satte 4, totalt 89 %, i jämförelse med Stockholms 64 % och 21 % respektive och en förbättring från då resultatet var 67 % och 22 %. Medelvärdet på rekommendationsfaktorn är för Hermods Kista 4,6, och för Stockholms län 4,4. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Elevens ökade kunskaper om sitt eget lärande och hur detta lärande går till, vad eleven har tillägnat sig och vad denne behöver fokusera på i sin progression mot kursmålen, har varit en av våra enheters fokuserade mål både under denna och föregående redovisningsperiod. Det individuella samtalet och de studieplaner som skrivs under dessa samtal är det verktyg som vi har för att utöka elevers kunskaper om sin egen undervisning. Arbetet med att skriva tydliga och begripliga studieplaner har fungerat mycket väl. Flera gånger under årets gång har upplägget på studieplanerna gåtts genom med lärare, som en påminnelse och en uppmaning till nyanställda. Utbildningsledaren och en erfaren kollega motsvarande förstalärare - gör stickprover i de studieplaner som är sparade digitalt och erbjuder sina kollegor hjälp. En mycket stor andel av eleverna svarar positivt på frågan om de förstår vad de behöver göra för att nå kursens mål, vilket vi tycker tyder på att vi lyckas kommunicera tydligt till våra elever vad kunskapskraven är.

5 När det gäller antalet registrerade ISP har vi fortfarande en bit upp till målet på 100 %. Detta är ett område som vi känner vi behöver fortsätta fokusera på. Under året har vi gjort en del punktinsatser för att få upp antalet registrerade ISP. En sådan är att sätta in vikarie för ordinarie lärare så att de hinner ikapp med sina samtal. Lärarna har fått fria händer att ansöka om vikarier för detta mål. Vi märker också att lärare utnyttjar denna möjlighet oftare. På våra arbetslagsträffar märker vi att engagemanget för kunskapsfrågor är stort, lärarna känner en trygghet i att det finns dokumenterade samtal när en ny elev kommer till deras nivå från introduktion eller från test, och dessa samtal kan de bygga på med sina egna ISP. Vi tycker det är glädjande att så många av eleverna kan tänka sig att rekommendera oss till vänner, resultatet på detta ser vi i de dagliga mötena med eleverna, och framför allt i samtal med elever som nyligen startat hos oss. Bedömning och betygssättning Mål Nationellt mål: Huvudmannen ser till att betyg sätts och utfärdas i enlighet med författningens krav (3 kap skollagen) Kommunfullmäktiges mål att andelen godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka samt att andelen godkända SFI-elever inom 600 närvarotimmar ska öka. Vi fortsätter att stäva mot att alla våra elever ska uppnå godkända betyg på respektive kurs, samt bli godkända inom ett år från kursstart och inom 600 närvarotimmar. Resultat P.g.a. antalet avbrott och återinskrivningar är det svårt att föra statistik på hur stor andel av våra elever som avslutar sina studier inom ett år. Däremot kan vi notera att 51 % av de 295 elever som godkändes på D- kursen klarade sin kurs på mindre än 600 timmar. Detta är en försämring sedan förra perioden då resultatet var 71 %. Under aktuell redovisningsperiod har vi följande resultat på nationella prov och på de olika kurserna (siffror inom parentes representerar förra redovisningsperioden): 304 (207) elever som har skrivit prov på D-nivå, 98 (145) som skrivit C-prov på studieväg 3, 199 (165) som skrivit C-prov på studieväg 2 och 200 (176) som skrivit B-prov. Av dessa är 97 % (91,3%) godkända på D-kurs, 100 % (97,9%) godkända på 3C-kursen,

6 Studieväg 3 97,5 % (92,1%) på 2C-kursen och 99 % (98,3%) på B-kursen. Diskrepansen mellan kursbetyg och testresultat är 2,3 % på D-kursen och mindre än 1 % på övriga kurser. Tabellen nedan visar förhållandena: Betygsfördelning för studieväg 2-3 för SFI Hermods Kista 2014/ /2014 Antal 3D prov 3D betyg 3D prov 3D betyg % godkända 94,70% 97,00% 90,80% 91,30% diskrepans % prov/betyg 2,30% 0,50% 2014/ /2014 Antal 3C prov 3C betyg 3C prov 3C betyg % godkända 100,00% 100,00% 98,60% 97,90% diskrepans % prov/betyg Studieväg / /2014 0,70% Antal 2C prov 2C betyg 2C prov 2C betyg % godkända 97,00% 97,50% 91,50% 92,10% diskrepans % prov/betyg 0,50% 0,60% 2014/ /2014 Antal 2B prov 2B betyg 2B prov 2B betyg % godkända 98,00% 99,00% 98,90% 98,30% diskrepans % prov/betyg 1,00% -0,60% Analys och bedömning av måluppfyllelsen Andelen av våra elever som klarar D-kurs under 600 timmar har gått ner. Delvis beror detta på det ökade antalet elever som klarat kursen under nuvarande redovisningsperiod, en ökning med nästan 100 elever och 68 %. Delvis tycker vi dock att denna minskning reflekteras av förändringarna i vårt elevunderlag. Antalet studieväg 3-elever är märkbart färre på skolan för varje år som går sedan starten, det här året är 98 3Celever som skrivit test jämfört med 145 förra året, exempelvis. Eftersom studieväg 3-elever har en statistiskt snabbare genomströmning så påverkar det faktum att vi har färre sådana elever på kurs D vår totala genomströmningssiffra på den nivån. Vi kan bara spekulera gällande anledningen till att det är färre sådana elever hos oss, men elevunderlaget är mycket typiskt för området Kista.

7 Vag gäller testresultat och kursbetyg kan vi konstatera att vi har en hög andel godkända på samtliga studievägar och kurser, därtill är det glädjande att notera att diskrepansen är så låg: det tyder på att våra lärare lyckas väl med bedömningen. Till sist är vi nöjda med vår genomströmning, då det är väldigt många elever, 785, som slutfört sina kurser under redovisningsperioden. Vi fortsätter att sträva mot att höja andelen godkända på prov och kurs ytterligare. Vi har haft stor fokus på bedömningsarbetet med studiedagar och grupparbeten kring förtydligande av kunskapskraven i första hand för lärare men även för elever. Vi tycker oss se att detta arbete tillsammans med en återkommande tyngd som läggs på baklängesmodellen 4 har lett till att vi blir säkrare i våra bedömningar. Lärandemiljö Mål Lärandemiljön i skolan ska vara trygg, stödjande och uppmuntrande och kännetecknas av individanpassning, variation och utmaningar skriver Skolinspektionen i Framgång i undervisningen, En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Våra prioriterade mål: Vi strävar efter att alla elever ska känna sig trygga i sin skolmiljö, och känna att de blir respekterade av skolans personal och de andra eleverna. Resultat Hermods Kista startade med en ambition att prioritera studerandemiljö och likabehandling. Under det första redovisningsåret var ett prioriterat fokusområde i kvalitetsplan just detta område. Rutinerna för 4 Baklängesmodellen går ut på tre steg som går ut på att välja lektionsinnehåll utifrån kunskapskraven, istället för den traditionella modellen för hur lärare planerar lektionen: 1. Vad ska eleverna lära sig? (Vad finns skrivet i kraven?) 2. Hur ska vi få syn på att eleverna lärt sig? (Vilka bedömningssätt väljer vi för att mäta elevernas kunskaper?) 3. Vilken undervisning bidrar till att eleverna lär sig? (Vilket innehåll väljer vi?)

8 elevdeltagande fortsätter att vara i fokus, likaså klagomålshanteringsmodellen och elevers ansvar, samt planen mot diskriminering och kränkande behandling. Våra elever introduceras till planen för skolan samt klagomålshanteringen redan på introduktionen, vår plan har också inkorporerats i flera teman så att den finns som en del av den dagliga undervisningen och levandegörs av lärare. Rutinerna för klagomålshantering är tydligt annonserade. Under föregående redovisningsperiod har vi haft två klagomål, vilka hade att göra med att eleverna i fråga kände att de inte blev anmälda till test tillräckligt snabbt. Vi har också haft ett klagomål där eleven ville att hennes son som läste i samma klass skulle anmälas till test samtidigt som hon själv. I alla tre fall har vi fört en dialog med eleverna om lärarens bedömning och kursmålen, och att lärarens bedömning grundas på underlag från elevernas prestationer på lektionstillfällen. Eleverna fortsätter studera hos oss. 2 gånger per termin har vi elevråd där vår elevrådsansvarige lärare tar emot två representanter från varje klass. Innan elevrådet har varje klass haft gruppråd där eleverna lagt fram sina synpunkter och valt två representanter. Klassläraren ansvarar för att protokoll förs och detta protokoll skickas till utbildningsansvarige inför elevrådet. På elevrådet förs också protokoll och protokollet tas senare upp på arbetsplatsträffar med resten av skolans personal. Åtgärder och svar på elevernas funderingar och idéer återkopplas till dem via läraren. Utöver vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling (inlagd på planforskolan.se) har vi ett policydokument som är utformat av Hermods centralt. När eleven kommer till oss på introduktionen måste vederbörande skriva under detta. Mycket av det som återfinns där kan man också läsa i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I SWECOs enkät får vi följande svar, resultat från förra redovisningsperioden står inom parentes: 97 % (94 %) som svarar ja på frågan min lärare är bra mot mig och 93 % (92 %) som svarar ja på frågan mina klasskamrater är bra mot mig. Detta är ett resultat som är bättre än de flesta andras i länet, respektive 4,8 och 4,6 av 5 i medelvärde jämfört med 4,7 och 4,5 för Stockholm totalt. Framför allt så är vi mycket nöjda med resultatet på första frågan där hela 87 % har svarat med 5 i betyg, och de låga betygen 1 och 2 är frånvarande. Till sist när det gäller frågan det är arbetsro i klassrummet har vi fått ett medelvärde på 4,4 (4,2) i jämförelse med länets 4,2.

9 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Våra enkätsvar och våra observationer i möten med elever, både i enskilda samtal och i gruppmöten, visar att vi lyckats väl med att skapa en god lärandemiljö, vilket vi finner glädjande. Det bör nämnas att svarsfrekvensen på SWECOs enkät är 78 % vilket vi tycker ger en god tillförlitlighet. När det gäller frågan om arbetsro så är resultatet lägre än vi skulle önska och vi behöver fortsätta att arbeta med den punkten. Samtidigt vill vi belysa att många elever svarar på den frågan utifrån sina klasskamraters beteende prata på modersmålet och svara i mobiltelefon nämns väldigt ofta vilket vi har begränsade möjligheter, och önskemål, att inskränka. Vi tycker att det vore önskvärt att reflektera kring en bättre formulering i den frågan till nästa undersökningstillfälle. Utbildningsval arbete och samhällsliv Studie- och yrkesvägledning på Hermods består av enskilda samtal, där elever kan boka upp tid med vår studie- och yrkesvägledare, samt gruppvägledningstillfällen då SYV besöker introduktion eller klasser och berättar om de tjänster hon kan erbjuda. 40 % av vår studie- och yrkesvägledares tjänst är förlagd till Kista för dessa uppgifter vilket är en markant ökning sedan förra redovisningsperioden. Vid de individuella samtalen diskuteras bland annat validering av utländska betyg (UHR), Korta vägen (Arbetsförmedlingen), studieplanering (ISP), ansökningar (kommunen/antagning.se), SFX (kommunen), studiemedel (CSN), CV-skrivning och jobbsökning. Gruppbesöken som SYV gör är inriktade på presentationen av henne och hennes arbetsuppgifter på introduktionen, samt besök i alla klasser enligt ett kontinuerligt schema. Dessa lektioner har i syfte att diskutera arbetslivsorientering, studieplanering och genomgångar av ansökningar till de studerandes nästa utbildningssteg. I kvalitetsplanen för nuvarande redovisningsperiod ställdes ett av målen till att involvera SYV och dennes arbete. Vi har under det gångna året upprättat ett rotationsschema som inbegriper alla SFI-grupper som finns på skolan. Varje vecka under en förmiddag får studie- och yrkesvägledaren ta två pass från ordinarie lärare och hålla gruppredovisningar. Detta skapar rutiner för kontinuerliga tillfällen för SYV att

10 synliggöra sig, sitt arbete och sin roll på skolan samt tid och tillfälle för att låta eleverna lära känna SYV bättre genom uppgifter och övningar med ett arbets- och samhällsorienterat innehåll. SYV integreras i undervisningen vilket ger en ökad förståelse och kunskap om studie- och yrkesvägledningen som erbjuds på skolan och uppmuntrar eleverna till att använda sig av studie- och yrkesvägledaren för att få hjälp att sätta upp, planera och nå sina individuella utbildningsmål. I samband med NPD bjuder läraren in SYV för genomgång av livet efter SFI det vill säga information om utbildningsvägar, utbildningsalternativ och aktuella ansökningsdatum efter avslutad SFI-utbildning. SYV erbjuder och informerar elever som skrivit NPD om att boka en samtalstid eller en tid för hjälp med ansökan till annan kurs, ofta SVA grundläggande. Informationen synliggör studie- och yrkesvägledarens funktion och roll för elevens övergång från SFI till fortsatta studier eller arbete. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledaren och lärarna har varit nästa fokuspunkt. SYV finns tillgänglig för alla lärare att bjuda in för att svara på elevernas gemensamma frågor, komplettera lektionsinnehåll inom arbetsmarknadsmoment eller hålla egen lektion inom studie-och yrkesvägledarens kompetensram. Inbjudan till SYV måste dock göras i god tid det vill säga minst en vecka i förväg och kräver framförhållning från både lärare och SYV. I samband med NPD samarbetar läraren och SYV. Läraren och SYV planerar upplägget för informationen, när och hur strukturen för informationen skall ges. Studie- och yrkesvägledaren på skolan ansvarar för att skyltning av sig själv, uppsättning och struktur för tidsbokningslistor och beställning av varierad utbildnings- och yrkesinformation att ha framme vid receptionen för eleverna samt i sitt arbetsrum. Studie- och yrkesvägledare håller vägledningssamtal med eleverna och har en viktig roll vad gäller kartläggningen av deltagarens individuella utbildningsmål och synliggörandet av deltagarens förmågor, förutsättningar och behov. Alla elever har möjlighet till att få ett eller flera vägledningssamtal hos sin studie- och yrkesvägledare och möjlighet till att få en individuell studieplan med sig efter mötet.

11 Studie- och yrkesvägledaren arbetar med att dokumentera elevers erfarenhet och kompetens, och strävar efter att dokumentera alla elever som haft ett samtal. Resultat I SWECOs enkäter märker vi att andelen elever som säger att de är nöjda med studie- och yrkesvägledningen ligger på 62 % och har ökat signifikant sedan förra redovisningsperioden, 10 %. Denna andel är fortfarande 3 % lägre än länets. När det gäller frågorna SFI studier gör det lättare att få arbete respektiver lättare att fortsätta sina studier ser vi också en klar förbättring. På första frågan får vi 4,5 (4,2) i medelvärde och på andra 4,6 (4,4). Detta är bättre än genomsnittet i länet vilket ligger på 4,3 och 4,4. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi anmärker att vi har kommit en god bit på väg men andelen elever som ännu inte känner till studie- och yrkesvägledaren och dennes arbete är fortfarande för stor. Vi reflekterar också kring huruvida SYVens gruppbesök uppfattas av våra elever som SYV-tid, istället för bara en annan form av lektion. På så sätt kan man förklara att elever svarar i högre grad positivt på frågan att SFIstudier leder till ökade chanser att få arbete eller fortsätta studera, jämfört med ifall de känner sig personligt hjälpta av SYVen. Det är viktigt att notera att vi har lyckats hjälpa så gott som alla elever som sökt vägledning för att ansöka till nästa utbildningssteg. Vi märker också att deltagandet och anmälningen till de enskilda samtalen har varit väldigt högt. Däremot har det varit tydligt att SYVens arbete och elevernas nöjdhet har störts av konflikterande information från SAS grund gällande kursstarter och tillgängliga platser. Vi spekulerar att även detta har haft en inverkan på resultatet. Åtgärder behöver nu fokuseras på att analysera om studie- och yrkesvägledarens tid behöver fördelas ännu mer i fördel för enskilda samtal, samt förbättring av kommunikation med SAS grund för att inga elever ska känna att de går miste om en studieplats. Övrigt Vårt system med en utbildningsledare som är undervisningsfri och hjälper utbildningsansvarige med dennes arbete, framför allt gällande den pedagogiska ledningen fortsätter att ge fint resultat, finner vi.

12 Utbildningsledaren är en viktig kugge i ett auskultationshjul vi har satt upp, där hon går in till en lärare så att den läraren kan gå in till en annan lärare och auskultera. Detta görs systematiskt och lärarna diskuterar sina observationer på de veckoliga arbetslagsmötena. Protokoll förs och sparas sedan lättåtkomligt för alla så att våra lärare ska ha möjlighet att lära sig av varandras erfarenheter. Mycket arbete har lagts på att förbättra kommunikationen mellan läraren som ger feedback och den kollega som har besökts, så att feedbacken blir ett kollegialt lärandesamtal som gör att vi kan utvecklas och stärkas i vår yrkesprofession. På enheten har vi haft en yrkesinfärgad kurs i vård- och omsorg med tillhörande praktik som ledde till att 11 elever fick sommartjänst, 5 av dessa gick vidare till att få antingen timtjänst eller fast arbete. Till sist vill vi nämna att vi har arbetat med att skapa en gemensam bloggportal för skolans lärare. Syftet är att samla lärarnas olika digitala lärplattformar till en gemensam sådan. Dels för att ge eleverna enkel tillgång till allt digitalt material som finns samlat på skolan i respektive kurs men också för att inspirera och dela med oss av till varandra kollegor sinsemellan. Sidan möjliggör individuellt och flexibelt lärande för eleverna samt ger eleverna en inblick i och en bild av vad som väntar i nästkommande kurs. Där finns också allt samlat material från vår SYV och tillgång till kontaktuppgifter. Det ska också vara en levande plats där speciella tillställningar på skolan uppmärksammas, kurser görs reklam för och elever intervjuas om studier och studieteknik. Portalen får fungera som en samlingsbas för länkar till viktiga och matnyttiga platser och tips på material som eleverna kan arbeta med självständigt. Det här ses som en del i ett flexibelt lärande och en naturlig följd av den allt mer digitaliserade världen vi lever i. Dessutom har vi ipads och moderna projektorer på skolan som möjliggör att digital teknik integreras i undervisningen utifrån målen för utbildningen i svenska för invandrare att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel, få insikter i hur man lär sig språk och utveckla inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling. Adressen är: Sammanfattande analys Vi har delvis lyckats med båda våra prioriterade mål. All vår personal är medveten om det systematiska kvalitetsarbetet på Hermods och engagemanget är stort att delta och bidra. Våra elever verkar mycket nöjda med sin lärandemiljö och en överväldigande majoritet kan tänka sig att rekommendera vår skola till andra som vill läsa SFI. Detta har utvecklat sig till lite av en signatur för skolan, eftersom väldigt många av

13 nyaviserade elever talar om för oss att de hört om skolan genom vänner och bekanta. När det gäller elevers kunskaper har vi också lyckats att ha en god kvalité på de enskilda samtalen med lärare, men samtidigt når vi inte 100 % i registrerade individuella studieplaner. Vi tror att det finns ett visst svinn mellan utförda samtal och registrerade sådana som påverkar det här resultatet och vi kommer att fortsätta fokusera på att bli bättre. Vårt arbete med studie- och yrkesvägledarens synlighet och elevers möjligheter att använda sig av henne har lyckats men inte i den utsträckning vi hoppades på och förväntade oss när vi fördubblade studieoch yrkesvägledarens tjänst. Vi tror att vi kan bli bättre på den här punkten. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling Vi behåller vårt prioriterade mål om att våra elever ska veta vad de behöver göra för att nå kursmålen. Vi behåller även vår satsning på att utveckla vägledningsarbetet på skolan, med målet att våra kvalitetsinsatser är bättre till gagn för eleverna. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvarig: Richard Lowander