Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Transkript

1 1 (19) Utbildningsdepartementet Stockholm Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) är en förening för personer med Downs syndrom, deras familjer, anhöriga och personal. verkar för att människor med Downs syndrom ska ha samma möjlighet till delaktighet och valfrihet som andra. Föreningen startade 2002 och har medlemmar. Downs syndrom uppstår när en person har tre kromosomer 21. Detta medför någon grad av inlärningssvårigheter, men inte alltid s.k. psykisk utvecklingsstörning. Sammanfattning anser att förslaget till ny Skollag innebär betydande förbättringar för den stora gruppen elever. Tyvärr åstadkommer det i princip inga motsvarande förbättringar för elever med utvecklingsstörning. Vår kritik gäller framför allt brister inom följande områden: rättsäkerhet för elever och vårdnadshavare elevernas rätt att lära sig så mycket som möjligt gemensam och enhetlig reglering av alla skolformer rätt att överklaga åtgärdsprogram valfrihet för elever med funktionsnedsättning rättigheter för föräldrar med barn i särskolan

2 2 (19) Vår starkaste kritik gäller frågan om föräldrars rätt att välja skolform: förslaget medför en allvarlig försämring jämfört med den nuvarande lagstiftningen, i och med att en försvagning av föräldrars rättighet föreslås. Denna begränsning är en oacceptabel inskränkning i föräldrarnas ansvar som vårdnadshavare. Föreningen anser att försökslagen 1 ograverad bör skrivas in i Skollagen. Regleringen av de olika skolformerna bör göras ännu mer enhetlig. Samma principer och instrument bör tillämpas för grundsärskolan som för grundskolan, så att grundsärskolan får samma grad av rättssäkerhet, förutsättningar för likvärdighet, skydd för kunskapsuppdraget och valfrihet som grundskolan. Att inte erbjuda samma rättssäkerhet i en skolform som är avsedd för personer med funktionsnedsättning, stämmer väl in på beskrivningen av direkt diskriminering enligt Diskrimineringslagen 2. Föreningens yttrande fokuserar på skolformerna grundskola och grundsärskola. lämnar härmed följande yttrande om förslaget till ny Skollag. Innehåll 1 Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, m.m b Tillgänglighet Kapitel 3 Barns och elevers väg mot målen Särskilt stöd och ordinarie undervisning Särskilt stöd Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Grundsärskolan Integrerade elever Kapitel 10 Grundsärskolan Utbildningens syfte Träningsskolan Utbildningens innehåll och omfattning Val av inriktning Intyg och studieomdöme Kapitel 26 Överklagande Kapitel 28 Övriga bestämmelser Personer med begåvningsmässigt funktionshinder...12 Appendix: Sammanfattning av föreslagna ändringar Lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång 2 Diskrimineringslagen (SFS 2008: 567): 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder [...]

3 3 (19) 1 Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, m.m b Tillgänglighet anser att ytterligare en paragraf kan läggas till i kapitel 1 mellan 19 och 20, här kallad 19 b: 19 b Tillgänglighet Elever i samtliga skolformer ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av anpassning av undervisningens organisation och utbildningsmiljö kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till information och planeringsresurser. Skälen för detta är: Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Särskilt stöd i Grundskolan 3 visar analyser av åtgärdsprogram att den omgivande miljön sällan berörs i åtgärdsprogrammen, varken på gruppnivå eller organisationsnivå. Elevvårdssamtal fokuseras på elevers egenskaper men inte det undervisningssammanhang där problemet visar sig, och en diskussion om hur undervisningen kan anpassas till elever med svårigheter saknas. Elevers problem och behov måste sättas in i sitt sammanhang av undervisning, innehåll och metoder, grupp och organisation. Resurs/kompetensbrist är en vanlig orsak till brist på organisatoriska stödåtgärder. I Skolverkets rapport anges: När det gäller sambandet mellan utredning och stödinsats visar studier av elevvårdssamtal och åtgärdsprogram att [...] de åtgärder som ofta sätts in bestäms av vad som finns att tillgå snarare än av pedagogiska överväganden. Resurs/kompetensbrist är en förklaring till varför stödåtgärder fokuseras på individen och inte beaktar mötet med den omgivande miljön som en förklaring till problem. Elevhälsan har som ansvar dels individuellt inriktat arbete, dels generella åtgärder runt elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa osv. Elevhälsans nuvarande ansvar räcker inte till. Att anpassa och förändra strukturer (organisation, grupper, klasstorlekar, schemaläggning, undervisningsmetoder, kompetensutveckling osv) tar ofta lång tid och behöver därför förberedas i god tid. 3 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

4 4 (19) I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så nämns rätten att på lika villkor som andra, få tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och målet fullständig inkludering. De åtaganden som följer av Sveriges tillträde till FN-konventionen gäller alla former av funktionsnedsättning intellektuella likaväl som fysiska. Skolan har ett ansvar för att verka inkluderande och att vidta aktiva åtgärder för detta. 2 Kapitel 3 Barns och elevers väg mot målen Särskilt stöd och ordinarie undervisning anser att särskilt stöd företrädesvis skall ges inom ramen för ordinarie undervisning eller som ett komplement till den ordinarie undervisningen, inte i-stället-för. 6 bör därför formuleras: Särskilt stöd bör ges inom ramen för den ordinarie undervisningen och inom den elevgrupp som eleven tillhör, eller som komplement till den ordinarie undervisningen. Om särskilt stöd ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i skall den hanteras enligt 10. Skälen för detta är: Den som har inlärningssvårigheter behöver mer undervisningstid än andra för att nå lika långt. Den som kör 100 km i timmen kör 100 km på 1 timme. Den som kör 50 km i timmen behöver 2 timmar för att köra 100 km. I-stället-för-undervisning blir också lätt en ond cirkel. Enligt Skolverket 4 är det vanligt att särskilt stöd som ges i stället för ordinarie undervisning inte har samma innehåll som den ordinarie undervisningen, och stödet medför därför att eleven faktiskt går miste om undervisning - och halkar än mer efter : När det gäller särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter visar Skolverkets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning att stödet ofta ges utanför den ordinarie klassens ram och med uppgifter som inte är betygsgrundande. Enligt författarna betyder det att elever i behov av särskilt stöd i dessa fall får mindre tid för arbete med betygsgrundande uppgifter jämfört med övriga elever. Detta kan innebära att elever som egentligen skulle ha behövt mer tid än övriga elever, istället får mindre tid. Enligt samma rapport från Skolverket så får elever som får lämna klassen för att få specialpedagogiskt stöd också en negativ självbild och sämre motivation Särskilt stöd anser att i 7-8 skall formuleringen: 4 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

5 5 (19) bytas mot nå de kunskapskrav som minst skall uppnås nå kursplanens kunskapskrav och individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav inom Grundsärskolan måste regleras på samma sätt som Anpassad studiegång i Grundskolan. Skälen för detta är följande: Alla elever har rätt att lära sig så mycket som möjligt. Enligt 3 Kap 2 gäller bestämmelserna om särskilt stöd i 5-12 alla skolformer med skolplikt. Men de går i praktiken inte att tillämpa för eleverna i grundsärskolan. Kunskapsmålen för de eleverna är ju individuellt anpassade. Därför är det viktigt att göra särskolans kursplan generell för eleverna i särskolan. Då kan rätten till särskilt stöd gälla även i särskolan. Dessutom anser föreningen att individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav inom Grundsärskolan borde regleras som anpassad studiegång. Det finns ingen anledning att regelverken runt individuella mål som är lägre än kursplanens kunskapskrav ska vara olika för de båda skolformerna. Behovet av särskilt stöd är utgångspunkten för rektorns skyldighet att utreda behoven och besluta om ett åtgärdsprogram. Det beslut rektorn tar är i sin tur möjligt att överklaga. Möjligheten att överklaga åtgärdsprogram ökar rättssäkerheten för den enskilde eleven. Den ökar också förutsättningarna för att en likvärdig undervisning skall erbjudas inom skolformen. Därför borde elever kunna få särskilt stöd även i grundsärskolan. 3 Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Grundsärskolan anser att sista meningen i 5 : Ett barn får dock mottas i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. skall strykas helt. Skälen för detta är följande: Förslaget försvagar rättigheterna för föräldrar till barn med utvecklingsstörning. Under nu gällande bestämmelser kan barn inte skrivas in i särskolan utan vårdnadshavares medgivande 5. Försökslagen har gällt sedan 1996 utan begränsning av 5 Lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

6 6 (19) föräldrarnas rätt. Det finns inga kända fall där detta har utgjort ett problem, eller där det har funnits synnerliga skäl att med tvång skriva in ett barn i särskolan. Vilka skäl kan anses som så synnerliga att myndigheter tar över föräldrars ansvar som vårdnadshavare? Motiven för försökslagen var att det var principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar 6. Detta gäller än idag. Försökslagen skulle först gälla i 4 år. Den har sedan upprepade gånger förlängts och har nu varit i kraft i 14 år. Inte vid någon av dessa förlängningar har det varit tal om att begränsa föräldrars inflytande. Enligt såväl Barnkonventionen som Föräldrabalken har barnets vårdnadshavare huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, med barnets bästa i främsta rummet. Enligt Föräldrabalken skall vårdnadshavare bland annat bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Vårdnadshavare har som enda uppgift att företräda barnets bästa. Myndigheter däremot har flera uppgifter och måste balansera flera intressen. Många gånger hamnar barnets bästa i konflikt med organisatoriska eller andra särintressen, och det är dessa intressekonflikter inom organisationer och myndigheter som Barnkonventionens artikel 3 syftar till att reglera 7. Enligt såväl artikel 3 som 5 skall staterna respektera de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar. Barnets bästa i Barnkonventionen kan inte utgöra ett argument för att inskränka föräldrars rättigheter. Det råder stor oenighet om för- och nackdelar med en särskola såväl bland föräldrar som bland experter. I flera andra länder har man ingen särskild skolform för elever med utvecklingsstörning - och anses ändå ta tillvara barnets bästa. Föräldrar har redan idag svårt att hävda sin rätt att tacka nej till särskolan. Det finns starka organisatoriska krafter resursfördelningssystem, ansvarsområden osv som verkar i motsatt riktning. Att föräldrars rättighet har en oklar bortre gräns kan mycket väl uppfattas som ett hot att bli ifrågasatt i sin roll som vårdnadshavare, och riskerar därmed att få effekter i långt fler fall än s k undantagsfall. 6 Proposition 1994/95:212 Ärendet och dess beredning: Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är därför angeläget att samverkansformerna mellan föräldrar och berörda myndigheter utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när föräldrarna och skolan inte blir överens om val av skolform, uttalade utskottet följande. Det är principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. 7 Barnkonventionen, Art. 3 Barnets bästa: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

7 7 (19) Att föräldrar inte duger som vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar utan bör lämna över beslut om barnet till experter var den rådande normen vid mitten av talet. Den förmyndarmentaliteten möjliggjorde flera övergrepp på personer med funktionsnedsättningar, och är numera försvunnen ur i stort sett alla styrande dokument och internationella deklarationer. Vi vill också hänvisa till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där nämns i artikel 24 om Utbildning: - [..] på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet [..] - [..] målet fullständig inkludering [..] Skollagsberedningen har antingen inte beaktat denna konvention, eller åtminstone inte redovisat på vilket sätt förslaget till ny Skollag stöder konventionens mål. Ordet inkludering förekommer ej i Ds 2009:25. Att göra det möjligt att med tvång segregera barn med intellektuella funktionsnedsättningar som nu föreslås, står inte i överensstämmelse med FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Integrerade elever Andra meningen i 9 bör ersättas med: En elev i grundsärskolan har rätt att få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) om elevens vårdnadshavare begär det. Rektor för grundskolan kan för sådan elev fatta särskilt beslut om placering i grundsärskolan, vilket kan överklagas. Skälen för detta är: anser att en grundsärskoleklass är att jämföra med en särskild undervisningsgrupp vad gäller syfte och konsekvenser, och därför skall ett beslut om placering i grundsärskoleklass vara ett myndighetsbeslut som är möjligt att överklaga. Regeringens ambition är att förstärka rättigheterna för föräldrar med barn i särskolan. Om eleven skall få sin undervisning inom grundskolan eller grundsärskolan bör vara föräldrarnas beslut. Enligt Skolverket 8 så finns det inte stöd i forskningen för att en permanent placering i en särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för elevers inlärning. Grundsärskoleklassen är i alla bemärkelser en särskild undervisningsgrupp. 8 Särskilt stöd i grundskolan, En sammanställning av senare års forskning och utvärdering (Skolverket 2008)

8 8 (19) Enligt Skolverket så har en permanent placering i nivågrupperade undervisningsformer flera negativa effekter för svaga elever - som stigmatiseringseffekter, negativ påverkan på självbild och motivation, lägre förväntningar och mindre kunniga lärare. Grundsärskoleklassen är en nivågrupperad undervisningsform. 4 Kapitel 10 Grundsärskolan Utbildningens syfte anser att syftet med utbildningen i grundsärskolan skall formuleras på följande vis: Grundsärskolans syfte är att ge elever med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning en utbildning med lägre studietakt. Grundsärskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska även utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap och ger en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Skälen för detta är: Kunskapsuppdraget i grundsärskolan måste stärkas. Grundsärskolan har kursplaner med kunskapskrav. Dessa motsvarar en lägre utbildningstakt än Grundskolans kursplaner. Därför skall syftet ange detta. Individuella mål som innebär att kursplanernas kunskapskrav inte uppnås måste jämställas med anpassad studiegång och skall beslutas på motsvarande sätt, med möjlighet att överklaga. När syftet formuleras utbildning anpassad till varje elevs förutsättningar men inte nämner kunskap så leder det till en särskola där kunskapsuppdraget är otydligt. Grundsärskolan måste liksom Grundskolan ha som syfte att: Ge eleverna kunskaper och värden Utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa Bidra till personlig utveckling Förbereda för aktiva livsval Ligga till grund för fortsatt utbildning Främja allsidiga kontakter och social gemenskap Ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet Att formulera ett syfte som en hänvisning med förbehåll ger ingen som helst tyngd åt syftet, och är degraderande för skolformen.

9 9 (19) Träningsskolan anser att den inriktning inom Grundsärskolan som inte är Träningsskolan, måste ha en självständig benämning. Vi föreslår att den kallas t.ex. Ämnesinriktning. 3 skulle då kunna få följande formulering: Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Den inriktning som utbildar i ämnen kallas Ämnesinriktning. Skälen för detta är: Att använda en och samma beteckning (grundsärskolan) med två olika innebörder (helheten och delen: grundsärskolan inklusive träningsskolan resp. grundsärskolan exklusive träningsskolan) ger upphov till oklarheter i kommunikationen. Det finns behov av att kunna tala om den del av grundsärskolan där utbildning ges i ämnen, och om var och en skall hitta på ett kortare uttryck än nio ord så måste tid och energi läggas på att deklarera vad det kortare uttrycket avser Utbildningens innehåll och omfattning anser att 5 för Grundsärskolan bör motsvara 4 för Grundskolan, vilket innebär att Skälen för detta är: - de naturorienterade (biologi, fysik och kemi) respektive samhällsorienterande ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) skall specificeras - att språkval skall ingå också i grundsärskolan - att skolans val skall ingå också i grundsärskolan, och att lokalt tillval skall vara möjligt. Om de natur- och samhällsorienterande ämnena inte specificeras för Grundsärskolan på samma sätt som för Grundskolan, kan det uppfattas som att de inte alla behöver ingå i utbildningen. Alla natur- och samhällsorienterande ämnen är viktiga och de behöver alla ingå i utbildningen. De elever i grundsärskolan som inte har specifika språkliga svårigheter har samma behov som andra elever att tillägna sig ett ytterligare främmande språk. För de elever som har svårigheter med språk är behovet i stället mycket stort att tillägna sig ett ytterligare språk av alternativ karaktär, exempelvis Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det finns inget särskilt skäl varför Grundsärskolan inte skall ha Skolans val som Grundskolan. Att göra skillnad underlättar inte integration mellan skolformerna.

10 10 (19) Elever som önskar få sin undervisning inom särskolan har ofta inte mer än en skola att välja på, p g a ett litet elevunderlag. Men det förekommer att elever har praktisk möjlighet att välja mellan olika särskolor och då måste möjligheten stå öppen för skolorna att profilera sig för att öka valfriheten för elever inom grundsärskolan Val av inriktning anser att samma principer om inflytande över valet av skolform skall tillämpas för valet av inriktning inom Grundsärskolan. 7 bör alltså formuleras: Elever som bedöms ha svårt att tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen ska erbjudas att huvudsakligen läsa ämnesområden inom Träningsskolan. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till detta, skall barnet läsa Ämnesinriktningen. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det särskilda fallet får rektor besluta att en elev inom Träningsskolan ska läsa en kombination av ämnesområden, ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner, och att en elev inom Ämnesinriktningen ska läsa en kombination av ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Skälen för detta är: Skillnaden mellan kunskapskraven för ämnen och ämnesområden i Grundsärskolan är lika stor som skillnaden mellan kunskapskraven för ämnen i Grundsärskolan och Grundskolan. Det är inte rimligt att enda möjligheten för föräldrar som önskar att deras barn skall läsa ämnesinriktningen i grundsärskolan men vars barn placeras i träningsskolan, är att skriva ut barnet ur Grundsärskolan helt och hållet och i stället gå Grundskolan. Rättigheterna för föräldrar med barn i särskolan bör förbättras. Valfriheten för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör också öka. Elevernas rätt att lära sig så mycket som möjligt skall inte begränsas genom placering i Träningsskolan utan möjlighet att överklaga beslutet. Beslut med konsekvenser för elevens framtida möjligheter till utbildning och försörjning måste vara möjliga överklaga av rättssäkerhetsskäl. De måste också vara möjliga att överklaga för att säkra likvärdigheten inom skolformen Intyg och studieomdöme anser att betyg skall sättas i Grundsärskolans ämnen. Det innebär att rubrik och innehåll i 16 behöver ändras på följande vis: 16 Betyg, intyg och studieomdöme

11 11 (19) Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Om eleven inte har uppnått kursplanernas kunskapskrav skall eleven efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning den gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Och att inledningen i första meningen 17 behöver ändras så att: Ersätts med Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen... Samt att motsvarande innehåll som i Grundskolans respektive 21 också skrivs in för Grundsärskolan (föreskrifter om vilka kunskaper om krävs för respektive betyg, möjlighet att bortse från enstaka kunskapskrav, möjlighet till prövning) Skälen för detta är: Enligt 4 kapitlet 5 kräver det systematiska kvalitetsarbetet uppföljning av måluppfyllnad: inriktningen för det systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen och skolenheten måste bedriva skall vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Om huvudmän och skolenheter redovisar i vilken utsträckning som deras elever uppnår kursplanernas kunskapskrav finns det möjlighet att jämföra olika huvudmän och skolenheter. Det är en mycket viktig drivkraft för kvalitetsutveckling och för att snabbt sprida goda exempel. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skall konventionsstaterna samla in statistik för att säkerställa t.ex. utbildning i [...] miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade 9 [...] utveckling [...]. 9 Artikel 31: Konventionsstaterna åtar sig att insamla ändamålsenlig information, däribland statistik och forskningsrön, som gör det möjligt att utforma och genomföra riktlinjer som ger verkan åt denna konvention. Artikel 24: 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att [...] ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

12 12 (19) 5 Kapitel 26 Överklagande Kapitlet behöver uppdateras med motsvarande referenser till Kapitel 10 Grundsärskolan som till Kapitel 9 Grundskolan, som en konsekvens av de förändringar som föreslås i detta yttrande. 6 Kapitel 28 Övriga bestämmelser Personer med begåvningsmässigt funktionshinder föreslår att man i första hand tar bort denna paragraf helt och hållet genom att man i Skollagen konsekvent ersätter utvecklingsstörning med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller betydande inlärningssvårigheter eller motsvarande. Skälen för detta är: Utvecklingsstörning är ett mångtydigt begrepp. Enligt Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 10 finns det trettio diagnoser under kategorin Utvecklingsstörning, till exempel läspning, baklängesläsning, och utvecklingsdyslexi. Att använda begreppet utvecklingsstörning utan att kvalificera begreppet ger upphov till missförstånd. Personer med Downs syndrom har antagligen alltid någon form av utvecklingsstörning enligt Socialstyrelsens långa lista, men inte alltid en utvecklingsstörning enligt det snävare begreppet psykisk utvecklingsstörning. Psykisk utvecklingsstörning är svårt att diagnosticera 11. Diagnosen baseras i allmänhet på de tre kriterierna: A. Intelligenskvot under 70, B. Nedsättning av adapativ funktionsförmåga och C. Debut före 18 års ålder. Beroende på vilket psykometriskt test man använder för att mäta intelligenskvot så varierar den andel av befolkningen som hamnar under IQ 70 mellan 0,5 % och 2,0% 12. Andelen som faller inom kategorierna lindrig, måttlig, svår eller djup utvecklingsstörning varierar också stort 13 beroende på mätning. Intelligenstester är sociala konstruktioner med normeringar som är relativa till tid och rum. Bedömningar av adaptiv förmåga likaså. Det enda kriteriet för utvecklingsstörning som är objektivt är personens ålder vid test- och bedömningstillfället. Utvecklingsstörning är en social klassificering. Det finns intelligensteorier som också innefattar kunskap och lärande (vilket borde vara intressantare ur ett skolperspektiv) och de lånar sig inte lika lätt som psykometriska test till klassificering av människor i kategorier Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, Alfabetisk förteckning, reviderad 2002 Socialstyrelsen 11 Lindrig utvecklingsstörning dags att se över definition och terminologi Läkartidningen Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning , Högskolan Halmstad, ss Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning , Högskolan Halmstad, ss Vad är utvecklingsstörning? Mats Granlund ss 5-6

13 13 (19) Utvecklingsstörning är inte ett praktiskt begrepp eftersom det i Skollagen medför behov av en särskild paragraf och tillhörande hänvisningar, för att klargöra att man också avser personer med förvärvade svårigheter. I skollagen saknar det faktiskt betydelse om inlärningssvårigheterna har uppstått genom sjukdom, störning eller skada. Termen utvecklingsstörning förklarar inte vilka som skall erbjudas plats i särskolan, och ordet uppfattas av många som en artskillnad i stället för en gradskillnad. Det finns ingen anledning att dölja att det handlar om en godtycklig gradskillnad mellan den som skall erbjudas plats och den som inte skall det. I den engelsspråkiga delen av världen är man på väg att lämna motsvarigheten till termen psykisk utvecklingsstörning d v s mental retardation till förmån för begrepp som learning disability. Det är inte osannolikt att den diskussionen når ända till Sverige, med sedvanlig fördröjning. En alldeles ny Skollag riskerar därför att snart framstå som synnerligen gammalmodig. Om 7 ändå kvarstår så anser att man i lagtexten bör ansluta sig till det modernare språkbruk som redan nu rekommenderas 15, och som utgår från att en person kan ha en funktionsnedsättning och att miljön kan utgöra ett funktionshinder 16. Det innebär att rubriken och första meningen i paragrafen bör formuleras: 7 Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller alla personer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning oavsett om den är medfödd eller har uppstått på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 15 Socialstyrelsens termbank 16 FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Konventionsstaterna [...] erkänner att funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra

14 14 (19) Stockholm, 23 september 2009 Styrelsen Arbetsgruppen för skolfrågor Ingrid Lotta Larsson ordförande Henrik Bergentoft ledamot Stefan Fagerström ledamot Helène Forssbaeck ledamot Bengt Lyngbäck ledamot Diana Matovic ledamot Erik Rahmquist ledamot Annika den Engelse suppleant Anethe Mansén suppleant Martin Olauzon suppleant Per Johansson gruppledare Isabella Gårdeman Åsa Hammar Annika Melin Anne-Marie Ullmark Lena Westerberg Forshaga Stockholm Nacka Västra Frölunda Bollnäs Norrala

15 15 (19) Appendix: Sammanfattning av föreslagna ändringar Förslaget till ny skollag s förslag Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning, mm 19b (ny) Kapitel 3 Barn och elevers väg mot målen 6 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 7 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. 19b Tillgänglighet Elever i samtliga skolformer ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av anpassning av organisation och utbildningsmiljö kan tillgodoses. Även den som avses att påbörja en utbildning skall ha tillgång till information och planeringsresurser. Särskilt stöd bör ges inom ramen för den ordinarie undervisningen och inom den elevgrupp som eleven tillhör, eller som komplement till den ordinarie undervisningen. Om särskilt stöd ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i skall den hanteras enligt 10. För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå kursplanens kunskapskrav. Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå nå kursplanens kunskapskrav, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Kapitel 6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning. 5 [..] Sista stycket: Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock mottas i grundsärskolan utan vård- [..] Sista stycket: Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.

16 16 (19) nadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. 9 En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Kapitel 10 - Grundsärskola 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 9 kap 2. Av 28 kap. 7 följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. 3 Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. En elev i grundsärskolan har rätt att få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) om elevens vårdnadshavare begär det. Rektor för grundskolan kan för sådan elev fatta särskilt beslut om placering i grundsärskolan, vilket kan överklagas. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Grundsärskolans syfte är att ge elever med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning en utbildning med lägre studietakt än grundskolan. Grundsärskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska även utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap och ger en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Den inriktning som utbildar i ämnen kallas Ämnesinriktning. 5 Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (träningsskola). Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Undervisningen ska omfatta följande ämnen Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (träningsskola). Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Undervisningen ska omfatta följande ämnen

17 17 (19) eller ämnesområden. Ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, samt teknik. Ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, samt verklighetsuppfattning. Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i andra stycket ska det som ämne finnas modersmål, för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Vidare ska det finnas elevens val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden. 7 Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det särskilda fallet får rektor besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med eller ämnesområden. Ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, samt teknik. Ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, samt verklighetsuppfattning. Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val och skolans val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämensområden. Som skolans val får även erbjudas ett lokalt tillval, om den myndighet som regeringen bestämmer har godkänt en plan för undervisningen. Elever som bedöms ha svårt att tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen ska erbjudas att huvudsakligen läsa ämnesområden inom Träningsskolan. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till detta, skall barnet läsa Ämnesinriktningen. Med hänsyn till elevens förutsättningar i det

18 18 (19) 16 vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. 17, Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. När betyg sätts enligt första stycket 1, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. När betyg sätts enligt första stycket 2, ska elevens kunskaper bedömas i relation till de kunskapskrav som föreskrivits för ämnet. Av 3 kap. 16 framgår vem som ska sätta betyg. Kapitel 28 Övriga bestämmelser 7 Personer med begåvningsmässigt funktionshinder Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller ett sådant funktionshinder som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. särskilda fallet får rektor besluta att en elev inom Träningsskolan ska läsa en kombination av ämnesområden, ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner, och att en elev inom Ämnesinriktningen ska läsa en kombination av ämnen och ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samråd med vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Betyg, intyg och studieomdöme. Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Om eleven inte har uppnått kursplanernas kunskapskrav skall eleven efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning den gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Betyg skall sättas i grundsärskolans ämnen 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. När betyg sätts enligt första stycket 1, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. När betyg sätts enligt första stycket 2, ska elevens kunskaper bedömas i relation till de kunskapskrav som föreskrivits för ämnet. Av 3 kap. 16 framgår vem som ska sätta betyg. 1) Ta bort hela denna paragraf genom att ersätta utvecklingsstörning med endera - intellektuell funktionsnedsättning - betydande och bestående begåvningsmässsig funktionsnedsättning - betydande inlärningssvårigheter. 2) Ändra på paragrafen: Det som i denna lag sägs om personer med utvecklingsstörning gäller alla personer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning oavsett om den är medfödd eller har uppstått på grund av

19 19 (19) hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en funktionsnedsättning som avses i första stycket. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.