LÄRMILJÖER I FRITIDSHEM - EN TOTALÖVERSIKT AV FRITIDSLÄRARES UPPFATTNINGAR

Transkript

1 LÄRMILJÖER I FRITIDSHEM - EN TOTALÖVERSIKT AV FRITIDSLÄRARES UPPFATTNINGAR Fotograf: Casper Hedberg Lena Boström, Docent lena.bostrom@miun.se Assar Hörnell, Universitetsadjunkt, assar.hornell@miun.se Marie Frykland, Universitetsadjunkt, marie.frykland@miun.se

2 PROBLEMOMRÅDE? Hur fungerar lärmiljöer på fritids? Hur beskriver personalen lärmiljöerna? Personalens uppfattningar om lärmiljöer?

3 WEBBUNDERSÖKNING; UNDERSÖKNINGSGRUPP OCH DATAINSAMLING Skickat till anställda på fritids och ca svarade 21 frågor (uppfattningar och öppna frågor) Huvudfokus; Lärmiljön på fritids

4 SYFTET MED STUDIEN Syftet var att beskriva personalens uppfattningar om lärmiljöer på fritids. Forskningsfrågor: Hur värderar personalen lärmiljön på fritids? Hur beskriver personalen sina lokaler, dvs den fysiska lärmiljön inomhus? Finns det särskilda rum för speciella aktiviteter, för åldersanpassning och för fri lek och hur organiseras dessa?

5 RESULTAT; LÄRARES UPPFATTNINGAR OM LÄRMILJÖER Stora grupper Trånga lokaler, För lite personal skolifiering Lärmiljön är ständigt utifrån skolans norm och då är det svårt att profilera lärmiljöer för fritids (p 18) Den stora utmaningen är hur vi hittar balansen mellan skola och fritids. Vi måste komma ihåg att det är barnens fritid. "(P. 2589)

6 RESULTAT; BESKRIVNING AV LOKALER Stor variation, allt ifrån helt integrerade I skola/förskola till delvis eller helt fristående fritidshem Kvaliteten på lokalerna har en stor spännvidd, allt ifrån slitna och nedgångna lokaler till nybyggda fräscha lokaler. Underdimensionerade, trånga Alla möjliga sorters rum; med olika storlekar och funktioner Skolifiering Klassrum med skolbänkar. Inga möjligheter att spara arbeten från en dag till nästa, istället måste allt städas undan varje kväll... "(p 452) En upplevelse av låg kvalitet på lokalerna För trångt De mest positiva- är när det är helt fristående Dåligt planerade Ineffektiva fritidshem Inte tillräckligt utrymme Bra utomhusmiljö (p 876)

7 RESULTAT; SÄRSKILDA RUM FÖR SPECIELLA AKTIVITETER, ÅLDERSANPASSADE RUM OCH RUM FÖR FRI LEK Ja Nej Vet ej Speciella rum Åldersgrupper Fri lek Fotograf:Tina Stafren

8 RESULTAT; SÄRSKILDA RUM FÖR SPECIELLA AKTIVITETER Ja! (68%) Nej! (30%) Varierande; aktivitetsrum, läsrum, byggrum, dockvrå, lekhall, atelje, affär, musikrum, vilorum, legorum, bibliotek... Olika lärmiljö i olika rum Särskilda vrår i rummen Hyllor med aktivitetslådor Inget utrymme Vi har kompetens men brist på utrymme hindrar oss att genomföra vissa aktiviteter" (p1899) Vi håller till I klassrummet och vi har inga särskilda utrymmen för våra aktiviteter (p 2330)

9 RESULTAT; ÅLDERSANPASSADE RUM JA! (45%) NEJ! (52% ) Vanligaste indelningen f- 2, 3-5 (6) För att behålla de äldre barnen har vi skapat särskilda miljöer för dem. (p 435) Åldersblandat Brist på utrymme, lokaler Endast yngre barn Endast äldre barn De äldre barnen är på fritidsklubb Anpassar aktiviteterna efter ålder Vi anpassar oss efter de yngre barnen och vi har inte möjlighet att tillgodose de äldre barnens behov /... /Vi har så många barn och är för få vuxna för att kunna anpassa aktiviteterna som vi skulle vilja göra (p 1789).

10 RESULTAT; RUM FÖR FRI LEK JA! (66%) NEJ! (4%) Fri lek i alla miljöer I vissa rum (friutrymme) Hyllor med aktivitetslådor Små lekytor i alla rum Utomhus/ inomhus Fri lek är grunden i vår verksamhet. Det sker varje dag, (p 57). Alltid utomhus. Inomhus finns det ibland ett klassrum som skulle kunna vara en fri lekzon. (sid 3861) Rummen är föränderliga och vi använder aktivitetslådor. Barnen kan leka i alla rum(p 2555) Fri lek pågår I alla våra lokaler(p 69). Vi använder aktivitetslådor och försöka skapa miljöer där den fria leken kan stimuleras.(p 777) VET EJ! (30%) Förstår inte frågan. Fri lek äger rum överallt på vårt fritids (sid 1672) Tyvärr är det för trångt för att skapa miljöer endast för fri lek.. (sid 4022)

11 AKTIVITETSLÅDOR/LEKLÅDOR

12 BIKUPA Reaktioner på resultatet?

13 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 1(4) De sociala och relationella aspekterna är högt skattade En positiv bild av fritidshem, men inte av lokalerna Kvaliteten på den fysiska lärmiljön är väldigt ojämn Majoriteten av fritidshem ligger i skolans lokaler vilket upplevs som problem Skolans kultur/ behov har tolkningsföreträde Stora grupper, trånga lokaler, få utbildade, skolifiering Bäst med fristående lokaler... 3/4 ligger I skolans lokaler... Fotograf:Tina Stafren

14 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 2(4) Fritidshem uppfyller inte intentionerna i styrdokumenten Många kommuner/huvudmän tar inte fullt ansvar för miljön på fritids: gruppstorlekar, utbildningsnivå på personalen och att målen i läroplanen och allmänna råd efterlevs I flera kommuner har man dock påbörjat utvecklingsarbete inom fritidshem. Många fritidslärare har en pedagogisk tanke med den fria leken och försöker organisera särskilda miljöer för den fria leken. Många elever slutar på fritidshem redan I de yngre årskurserna...varför? Är det självklart?

15 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 3(4) Fritidslärarna försöker hantera detta genom att skapa speciella miljöer och aktiviteter som riktar sig till olika åldersgrupper. Aktivitetslådor har ökat; är det resultat av för trånga lokaler? Är aktiviteten viktigare än själva lokalen? På loven har man möjlighet att genomföra mer tematiska aktiviteter. Vår undersökning visar att fritidslärarna uppvisar en kreativitet och försöker göra det bästa för eleverna men de känner inte att de får någon uppskattning för det.

16 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 4(4) Vi har funnit två mönster i svaren: Eländesbeskrivningen Kreativitet och uppfinningsrikedom Vi tror att detta speglar den pedagogiska utvecklingen överlag i de svenska fritidshemmen. Under senare år har det blivit ett större fokus på lärande i skola och förskola. Vår slutsats är att detta har smittat av sig till fritidshemmen. Personalen utvecklar medvetet lärmiljöer i större utsträckning än tidigare och vill påvisa lärandepotentialen på fritidshemmet

17 PEDAGOGISKA KONSEKVENSER Politiker, huvudmän och ledning måste ta ett större ansvar för fritids Lärandemiljön måste förbättras för att upprätthålla den pedagogiska idén om fritidshem Villkoren måste förbättras Fotograf:Tina Stafren

18 PEDAGOGISKA KONSEKVENSER Viktigt att personalen har en pedagogisk utbildning för att uppfylla målen i LGR 11 och i Allmänna råd Stor potential att komplettera skolan med informellt och praktiskt lärande Fritids har en stor potential för lärande Fritids som inte är integrerade i skolorna upplevs ha en bättre lärandemiljö

19 BIKUPA Vilka pedagogiska konsekvenser ser ni? Diskutera.