BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN Frivilliga skolformer LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning: Verksamhetsplan... sid Inledning... sid Systematiskt kvalitetsarbete... sid Vision... sid Mål... sid Mål med avseende på kunskapsuppdraget... sid Mål övergripande nivå rektor... sid Mål programarbetslag/ämneslag... sid Mål vuxenutbildningen... sid Mål med avseende på värdegrundsuppdraget... sid Rapport om systematiskt kvalitetsarbete... sid Likabehandlingsplaner... sid Uppdraget... sid Lagreglering inom förskolans/skolans område... sid Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten... sid Nulägesbeskrivning... sid Information och kommunikation... sid På nämnd/förvaltningsnivå... sid På verksamhetsnivå... sid Ansvarsområden... sid Förskolechefs/rektors ansvar... sid Övrigas ansvar... sid.21 2

3 VERKSAMHETSPLAN 1. Inledning Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanen innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan. 2. Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Vision Frivilliga skolformer ska nu och i framtid vara ett centrum för gymnasial utbildning och vuxenutbildning. Med ett brett utbud och hög kvalitet ska vi vara främsta alternativet för kommunens innevånare och sökande från en betydligt större region. Kunskaper, värdegrund och språkutveckling för nyanlända är i fokus och genomsyrar vår lärande organisation. Utveckling för ständiga förbättringar ska vara ett signum för hela verksamheten. Varje elev ska: - nå sina studiemål i en trygg miljö utan kränkningar och trakasserier. - ges det stöd som man behöver utifrån sina förutsättningar. 2.2 Mål I läroplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen uttrycks mål, krav och riktlinjer. Målen riktar sig till eleverna medan krav och riktlinjer vänder sig till de vuxna. Utifrån de statliga och kommunala styrdokumenten arbetar samtliga skolor i kommunen fram sina egna mål för verksamheten i arbetsplanen. Av den skall det framgå hur målen i läroplanen och kursplanerna skall förverkligas samt hur verksamheten skall utformas och organiseras. En lokal arbetsplan/pedagogisk planering är en förutsättning för att alla parter inom förskolan/skolan (elever, personal och vårdnadshavare) skall kunna stäva mot samma mål. 2.3 Frivilliga skolformers mål avseende kunskapsuppdraget Gymnasieskolans och vuxenutbildningens huvuduppdrag är kunskaper. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med kunskapsmålen i fokus är målet att kontinuerligt öka elevernas/de studerandes måluppfyllelse med resultat som: - ökade kunskaper som ger ökat meritvärde i gymnasiegemensamma ämnen - ökade kunskaper som ger ökat meritvärde programvis - alla elever på högskoleförberedande program ska nå gymnasieexamen - alla elever på yrkesprogram ska nå yrkesexamen - ökat antal behöriga till högskolestudier - ökad närvaro i skolan - alla studerande på SFI ska nå kunskapsmålen i svenska språket 3

4 Varje elev ska: - nå kunskapsmålen i sin studieplan - stöttas utifrån sina förutsättningar och behov - känna trygghet och studiero Frivilliga skolformer arbetar med systematisk utveckling enligt det s.k. kvalitetshjulet. Utvärdering/Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Utvärdering/Hur blev det? O.s.v. Utvecklingsarbeten är planerade på allt från övergripande nivå till ämnesnivå. Arbetsplan/Pedagogisk planering Övergripande nivå rektor Frivilliga skolformer arbetar systematiskt på det sättet att vi formar arbetsplaner på olika nivåer. Arbetsplanernas utformning följer en grundmall men anpassas för respektive arbetslag/programlag/ämneslag. Arbetsplanerna utgör en viktig del av skolans Verksamhetsplan (detta dokument). Frivilliga skolformer har ett fokus på Kunskaper och Värdegrund Kunskaper Allt från organisation till den dagliga verksamheten är ständigt under utveckling för att nå så höga mål som möjligt angående elevernas kunskaper. Nedanstående arbetsplaner innehåller en del av det förbättringsarbete som planeras för högre måluppfyllelse. Elevens förståelse för sin egen förståelse och kunskapsutveckling ges särskilt utrymme i vårt pedagogiska utvecklingsarbete. Vi utvecklar metodiskt former för återkoppling till eleven (Bedömning för lärande). Värdegrunden Ett aktivt arbete pågår för att motverka kränkande/diskriminerande behandling av alla slag och mellan alla parter. En levande likabehandlingsplan ger oss alla stöd för arbetet mot kränkande behandling. Arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Spångbergsgymnasiet Arbetsplan/pedagogisk planering ledningsgrupp gymnasieskolan 1. Motivation Arbete med konkretiseringar av kunskapskrav (relaterat till motivation) Mer tid för ämneslag 2. Elever som inte klarar sig: Förkunskaper/läsförståelse/språkkunskaper Frånvaro generellt/körlektioner m.m. IMN-grupper/Yrkgrupper sammansättning utifrån pedagogiskt perspektiv Uppföljning/stöd/ansvar/utvecklingssamtal Stödtid organisation- struktur 4

5 Tid tas från yrkesämnen för att rädda GGÄ 3. Fusk 1. Elevens motivation och självförtroende stärks av att tydligt veta vad som förväntas och hur arbetet mot uppställda mål ska gå till. Önskemålet som uttryckts från arbetslag/ämneslag om tid och struktur för att utveckla konkretiseringar av kunskapskrav och liknande ska tillgodoses. 2. Tydliga rutiner och ansvarsfördelning gällande uppföljning av elever med studiesvårigheter ska finnas och vara kända av all personal. Tidigt identifiera elever med studiesvårigheter för att snabbt kunna sätta in relevanta insatser. Klasskonferenser åk 1 tidigt under höstterminen. 3. Fusk ska inte förekomma. 1. Stärka ämneslag/arbetslag i arbetet med konkretiseringar av kunskapskrav och liknande. 2. Stärka organisationen kring pedagogiska utredningar, specialpedagogik och speciallärare. 3. Fusk ska inte förekomma. 1. Kalendariet formas för att ge utrymme för mer ämneslagskonferenser. Syftet är att underlätta arbetet med konkretiseringar av kunskapskrav, former för komunicera detta till elever mm. 2. Skolledningen, tillsammans med annan personal t ex specialpedagog, tittar över de rutiner som finns gällande anpassningar, stöd mm. Förtydligar rutiner, ansvarsfördelning och uppdrag samt gör detta känt bland all personal. Lathund? 3. Den rutin som finns gällande fusk ska vara känd av all personal samt följas. 1. Skolledningen tittar på former för att stötta ämneslag i arbetet med konkretiseringar. Detta kan handla om utbildningsinsatser, delaktighet från ledningen i ämneslagens/arbetslagens arbete (kontinuerlig uppföljning och feedback) 2. Organisationen av hur stöd organiseras ses över. Stödtiders utlägg i schema ses över. Den specialpedagogiska organisationen utökas. Formerna för särskilt stöd förtydligas. 3. En utredning av de system som finns för att upptäcka och förhindra fusk ska ske. Idag finns "Urkund" samt "Provvakt" Mål programarbetslag/ämneslag Arbetsplan/pedagogisk planering IMN De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. 5

6 * Vi vill utveckla kontakten med HVB-hemmen ytterligare genom att mentorerna på skolan får uppgifter om vilka kontaktpersonal respektive elev har på HVB-hemmen och ha en fysisk träff ungefär en gång per termin. Kontaktpersonalen är med på utvecklingssamtalen. Mentorerna bör också ha en lista på respektive elevs gode man. * Användes sommarstudieplanerna? Anna Lönn kontrollerar detta med Jimmy Jansson på HVB-hemmen. * När våra grupper är klara och skolan drar igång vill vi att både kuratorn, Anna, och skolsköterskan, Birgitta, komma och presentera sig och berätta vad deras verksamheter går ut på. * Vi måste sätt upp information om hjälplinjer, till exempel Rädda barnens, där man kan få hjälp på sitt eget modersmål när man behöver prata om något. Jorun tar på sig att informera eleverna om detta. * Under detta läsår kommer vi att utarbeta konkretiseringen av målen i de olika ämnena. Alla lärare är ansvariga för att detta sker. * Vi kommer att försöka lägga upp uppgifterna på Its på ett likartat sätt i de olika ämnena för att underlätta för att eleverna ska känna igen sig från ämnen till ämnen. * Likartade matriser i samma ämnen. * Att jobba ämnesövergripande är väldigt bra och vi kommer att försöka utveckla ett sådant samarbete under kommande läsår. * De olika nivåerna (1,2 och 3) kan göra redovisningar för varandra för att de ska få en ökad förståelse för nästkommande nivå. * Eftersom vi kommer att ha ett mer välutvecklat mentorssystem under detta läsår och tror starkt på att det kommer att göra att frånvaron minskar då mentorerna snabbt kan ta upp frånvaroproblematiken med eleverna och deras VH. * Vi kommer att utarbeta en konkretisering av ordningsreglerna för IMN-klasserna. Jorun, Petra och Catarina gör detta. * I samarbete med IT-avdelningen vill vi få till utbildningstillfällen för eleverna i hur eleverna bör och kan använda sina datorer. En väldigt grundläggande utbildning! * Vi behöver utarbeta ett provschema så att inte eleverna få alltför många prov samma vecka. Ett sådant schema kan vi få till i kalendern i Outlook eller Its. Eric Rabitsch funderar ikring hur man kan lösa det. * Det vore väldigt bra om IMN-verksamheten hade en egen kurator och en egen skolsköterska. HVB-hemmen har en egen kurator. Ledningsfråga. * Vi måste få en modersmålsresurs på fram för allt arabiska, men även tigrinja, somaliska och kurdiska. Anna Lönn kontrollerar med skolledningen hur budgeten ser ut för detta. Ledningsfråga. * Nästa läsår måste engelskan och helst flera ämnen som NO:n och SO:n vara parallellagda mellan de olika kunskapsnivåerna. Schemaläggaren behöver vara medveten om detta. * Under nästa läsår vore det bra om det fanns en timme per vecka utlagd i schemat, helst före den vanliga konferenstiden på torsdagarna för att vi ska ha möjlighet att samarbeta både inom ämneslagen och mellan ämneslagen. * Alla lärare bör ha i åtanke hur vi kan presentera programmet på Öppet Hus-dagen. 6

7 Arbetsplan/pedagogisk planering Lärling FT, HA, HV, IN, RL, VO De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. Yrkesstöd av någon som kan yrket. Organisatorisk fråga som inte arbetslaget kan lösa själv. Samarbete med SVA-lärare? Yrkesstöd behöver lösas genom att tjänster tillsätts. Personen måste kunna ge stöd i respektive yrkessvenska. Yrkeslärarnas tid räcker inte till. 1. Eleverna ska ha relevant arbetsmaterial med sig till undv. 2. Körkortsutbildningen bör läggas på måndagar så att lärlingselever kan delta. I nuläget måste de ta ledigt från APL. 1. När grundskoleelever har PRAO kan de gå med en lärlingselev på arbetsplatsen. Grundskolan använder de platser som vi använder för att slippa kartläggning. 2. Yrkesstöd behöver lösas genom att tjänster tillsätts. Personen måste kunna ge stöd i respektive yrkessvenska. Yrkeslärarnas tid räcker inte till. Samarbete med SVA-lärare? 1. Läraren markerar i skola 24 (frånvaro?) på elever som inte kan delta i undv. Pga. att eleven inte har med sig relevant arbetsmaterial. Vad ska registreras i skola24? 2. Ansvarig för detta måste kontakta körskolan och göra om avtalet. 1. Samarbete med grundskolan och SYV för att arbeta fram ett nytt koncept för grundskolans PRAO. 2. PNO bjuds in till lärlingsmöten för att diskutera lösningar. Arbetsplan/pedagogisk planering NA Arbetsplan/pedagogisk planering naturvetenskapliga programmet De viktigaste utvecklingsmålen * Alla elever på NA ska uppnå en gymnasieexamen * Timplanerna på NA-programmet ska ses över och anpassas bättre efter våra elever * Stärka programgemenskapen på NA 7

8 * Timplanerna ses över * Fler läxförhör för att få eleverna att börja plugga i tid * Programråd två gånger per termin * Studiebesök * Fler elever når högre betyg än E * JBE ser över timplanerna och lägger fram ett förslag * Klassråd genomföres under de första skolveckorna, NA-råd senast i september * LDA undersöker möjligheten att besöka Lundsberg (studiebesök) * Programforum på Itslearning * Arbetslaget (mentorer) träffas och går igenom studieplanerna för årskurs 3-eleverna i början på HT och VT för att fånga upp elever med många F-betyg. * Förbättra elevernas studieteknik * Bättre organisation på handledningstiden, närvarokontroll, alla arbetslagets lärare samlas på bike-institutionen * Fler problemlösningsövningar i grupp där eleverna diskuterar med varandra Arbetsplan/pedagogisk planering SA De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. * Stärka elevers självförtroende genom framåtfokuserande återkoppling och gemensamhetsskapande aktiviteter; övrigt självförtroendestärkande insatser. * Främjande av elevers tillgänglighet till specialpedagogik och övrigt stöd. Öka möjligheter för elever med bristande språkkunskaper att nå mål. * Ökad kontinuitet med programråd Höstterminen används till att eleverna pratar om motivationshöjande insatser samt hanterande av fusk. * Framtagande av gemensamt material i form av källkritik, exempeltexter. * Bli bättre på att återkoppla med positiv förstärkning * Stärka möjligheten till specialpedagogik och övrigt stöd. * Skapa tydliga rutiner/schema för programråd * Bli bättre på att återkoppla med positiv förstärkning. 8

9 * Vi arbetar med att tänka till kring hur vi kan positivt förstärka återkopplingen * Vi ägnar arbetslagstid åt att planera gemensamhetsskapande aktiviteter och programråd åtminstone en innan oktober. Vi gör ett kalendarium första arbetslagsmötet med alla månader och vad som händer i arbetslaget. * OWE tittar på möjlighet till plattform för delade dokument. - Vi har valt It's * Inbjudan av AOL till programråd Lyftande av stödtiden och nödvändigheten av att nyttja den. Samma situation med föräldrar i föräldramötet. * Vi genomför ett programråd den 8/9, 6/10 17/11 under fikarasten 9:30 10:00 - Utlämning av diskussionsfrågor, motivation. "Hur motiverar jag mig själv?", * Vi vill med arbetslag delta på träff med konsulterande psykolog. * Vi ägnar arbetslagstid åt att utverka rutiner för programråd * Vi utvärderar de kortsiktiga insatserna för hur vi kan positivt förstärka i återkoppling. För diskussioner om vad som fungerat/inte fungerat. Arbetsplan/pedagogisk planering Slussen IM De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. * Rutiner för nya elever * Elevutvärdering * Studieteknik * Under två veckor kommer vi att göra studieplaner och scheman * Genomgångar av rutiner, med bla mobildagis, arbetsro, fusk och Its learning * Prata med eleverna hur de upplever att de lär sig bäst, visa hur man ex. läser på inför prov. * Eleverna ska bli behöriga för att söka gymnasieprogram. * Rusta eleverna för att klara program/livet. * Att förtydliga målen mera för eleverna * Matriser som har liknande upplägg i alla ämnen. * Börjat använda oss av nytt materiel i flera ämnen. * Tydlighet, konsekvens, alla lärare pratar om detta varje lektion och att det följs. * EA-pass: skriv på tavlan vem som gör vad * Göra utvärderingsmall som passar alla ämnen. 9

10 * Tätare uppföljning av uppnåendemålen. Utvärdering av de kortsiktiga målen: * Alla elever har studieplaner och ett personligt schema * Fungerat bra med "mobildagis" * Vi ska sitta ner och arbeta mer med matriser. * Behöver prata mer om studieteknik. Arbetsplan/pedagogisk planering BA De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. Åk 1 Arbeta med eleverna så att de lättare kan komma in undervisningsmodellen nedan i åk 2 och 3. Åk 2 Utveckla modellen En bygglärares undervisningsmodell av Roger Thoresen, vilken innebär att eleven ska involveras i hela processen. Åk 3 Utveckla modellen En bygglärares undervisningsmodell av Roger Thoresen, vilken innebär att eleven ska involveras i hela processen. Se ut lämpliga byggövningar som går att arbeta enligt modellen ovan. Att alla elever ska klara byggexamen. Eleverna ska känna sig delaktiga i processen fram till examen. Finna/Se ut byggövningar som går att arbeta på detta sätt tillsammans med de nya bygglärarna under läsåret.. Projektet VADH STAR (interreg) ska inledas. Arbetsplan/pedagogisk planering EE/IN. Enhetliga studieplaner framförallt till åk2. Uppstart så att vi vet vilka kurser som vi ska undervisa i. 10

11 Information om lärlings-konceptet för EL och IN *Introduktion i studieteknik från och med första veckan. *Konkretisera vilka verkstadsuppgifter som hör till automation respektive elinstallation. *Knyta ihop verkstadsuppgifter med matris Franks, Rogers och vår egen till kursmålen. Användarvänligt redovisningssystem på APL-en så att eleven och handledaren och vi vet vad som är kvar att genomföra. Hur blev det? Det går att identifiera god måluppfyllelse beträffande Vi har implementerat verkstadsmatrisen på el programmet men är ej färdig för den kommer att pågå både i åk2 och 3. Industri- programmet har sin matris färdig och använder denna. Bygg har tagit del av matrisen och använder denna idag, delvis omskriven för att passa byggprogrammet. Vi håller på att utveckla den praktiska delen av verkstadsmatrisen från industri-programmet med komplettering av en bedömningsmatris för varje kurs som är lättöverskådlig för alla. Hur blev det? Det går att identifiera brister enligt följande En förbättring av verkstadsmatrisen ska sättas upp i El-programmets verkstad så att den blir lättöverskådlig för varje elev. Eleven ser vilka moment som är gjorda och blir därmed taggad att utveckla sig vidare. Var är vi? Utifrån utvärderingen och vad som hänt sedan arbetsplanen skrevs, var står vi, vilka behov beträffande förbättringsarbete? Vi arbetar med det material som vi tagit fram hittills i samarbete tillsammans med El-bygg och Industriprogrammet. Vart ska vi? Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera) Vi strävar efter att ha så lika bedömningsinstrument som möjligt här på Västerängen i alla program. När det gäller teori och praktikdelar. Hur gör vi? För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete (konkret, möjligt att utvärdera) Vi fortsätter att utveckla och förbättra det material som vi har tillsammans på Västerängen. Bif. Exelfil som exempel på underlag. Vi skulle vilja se en pedagogisk plattform för detta. Det kanske redan finns i värmlandsregionen redan? Kan vi göra studiebesök på något ETG-gymnasium (ETG.se) Frivilliga skolformers mål avseende vuxenutbildning Arbetsplan/pedagogisk planering vuxenutbildningen 11

12 Arbetsplan/pedagogisk planering rektor vux Följande områden ska vuxenutbildningen arbeta strategiskt och långsiktigt med för att rektor ska ges möjlighet att vara förtrogen med verksamheten (vux förordning 6. Kap 3 ) Huvudmannen * 1:1 Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året (2 kap. 25 skollagen) * 1:2 Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) * 1:3 Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 ) * 1:4 Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) * 1:5 Dialog med AIE om samhällsintroduktion Rektor * 2:1 Rektor arbetar fram en övergripande målvision för vuxenutbildningen * 2:2 Organisation, lokaler och tjänstefördelning Rektor och lärare * 3:1 Utveckla området lärande och stöd utifrån regleringen av stöd inom vuxenutbildningen, utifrån Skolverkets stödmaterial som omfattar individanpassning, extra anpassningar inom vuxenutbildningen (20 kap. 2, 21 kap. 2 och 22 kap. 2 skollagen,) * 3:2 Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevens kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på elevens arbete, förvissa sig om att eleven får tillräcklig information för att förstå vilka kunskaper han eller hon ska ges möjlighet att utveckla samt hur han eller hon ska få visa sina kunskaper. (1 kap. 4, 3 kap. 3 och 15, 4 kap. 9, 20 kap. 8 och 24, 21 kap. 8 och 18 och 22 kap. 10 och 19 skollagen (2010:800), 2 kap. 16, 27 och 28 och 4 kap. 10 och 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt avsnitt 1, 2.1, 2.2 och 2.3 förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.) * 3:3 Skapa enkäter för fortsatt utvecklingsarbete kring trygghet/trivsel och kvalité på utbildning (4 kap. 3 och 6 ) * 3:4 Forum skapas och dokumenteras för att ge eleverna möjlighet att delta i vuxenutbildningens kvalitetsarbete. (4. kap 4 skollagen) Lärare med apl * 4:1 Apl Utbildningskontrakt och Avtal med arbetsplats ska upprättas. * 4:2 Dokument för vilka kurser och omfattning som ska arbetsplats förläggas. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser. (2. Kap 27 vuxförordningen) 12

13 Lärare * 5:1 Elevens inflytande vid planering av undervisning (Avsnitt 1 Läroplanen för vuxenutbildningen) Arbetsplan/pedagogisk planering BF De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. På grund av att utbildningen startar fredagen den 9 september 2016 finns inte tidigare utvärdering att tillgå. Skapa struktur genom; * Fastställande av höstens kurser. Min tanke är att starta utbildningen med kurserna Kommunikation, Lärande och utveckling, Människors miljöer och Hälsopedagogik. * Välja litteratur till kurserna. * Skriva välkomstbrev med information till eleverna. * Ordna APL platser för eleverna. Nio elever har i dagsläget arbete på olika förskolor (grupp 1). Sex elever har inte arbete på förskolor och behöver därmed ha lärlingsplatser (grupp 2). * Ordna handledare. Sex elever som är "nya" inom förskoleverksamheten skall ha en varsin handledare. * Skriva informationsbrev till handledare. * Fastställande av innedagar på skolan. Grupp 1 och grupp 2 kommer att vara på skolan fredagar. Min tanke är att grupp 1 eventuellt är på skolan på förmiddagen och studerar på eftermiddagen. Grupp 2, heldag på skolan. * Fastställande av elevernas arbetstider. Eleverna i grupp 1 har APL i samråd med respektive förskolechef, då eleverna har tjänster inom förskoleverksamheten. Eleverna i grupp 2 skall första terminen vara ute på APL Här skall det finnas möjlighet att gå undan barngrupperna, för uppgifter och reflektion. * Fastställande av schema. Onsdag: APL besök Torsdag: APL besök/planering/uppföljning. Mötestid Fredag: Teori Hos eleverna som arbetar i förskolorna (grupp 1) är det långsiktiga målet ökad reflektion kring frågorna vad, varför och hur praktiska handlingar genomförs. 13

14 Fastställa ovanstående punkter. Uppmuntra diskussioner, för att på så sätt öka elevernas reflektion. Arbetsplan/pedagogisk planering SFI spår 1 De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. Nulägesrapport Vi har två klasser i kurs A med cirka 15 elever i varje. En klass i kurs B cirka 20 elever. Problematik: Låg måluppfyllelse samt rotation på elever i grupperna. Avsaknad av dokumentation samt systematiskt arbetssätt Kontakta andra aktörer för eventuellt samarbete lära oss att använda its - använda molnet - skapa individuella studieplaner till varje elev - Konkretisera hur vi mäter elevresultat fortsätta med arbetsplanen - läsa igenom Skolverkets råd kring utvecklingsarbete läsa kursinnehåll - bryta ner till konkreta teman - skapa rullande schema - ta hjälp av arbetslaget om schemat 1. Högre antal elever som klarar kurs A och B högre måluppfyllelse 2. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling 3. Dokumentation och Utvärdering av vårt utvecklingsarbete 4. Konkreta kursmål 1. ta kontakt med Sofia på Work4you och utarbeta en samarbetsplan, samarbete runt teman 2. - its: skapa inloggning till alla skapa grupper/klasser jobba med punkt 4 och lägga in kursmål på its utbildning i att använda its och dess funktioner efter våra behov molnet skapa struktur sekretess funktioner - individuella studieplaner vilket verktyg 14

15 skapa en mall rutin kring användandet, hur börjar man med en ny elev - mäta elevresultat börja använda its och matriser vi skapade skapa avslutande kursprov för kurs A 3. - läsa på och reflektera tillsammans i spåret - kontinuerligt uppdatera arbetsplanen vid varje möte Arbetsplan/pedagogisk planering SFI spår 3 De viktigaste utvecklingsmålen från vår utvärdering i juni och/eller sådant som kommit till. Kortfattat, punktform. Använd detta dokument för er dokumentation. * Att förtydliga förväntningarna för eleverna. * Skapa examinationer för bedömning i It s. * Det långsiktiga målet är att öka elevernas kunskapsnivå vid avslutad kurs. * Vi ska upprätta individuella studieplaner för alla elever inom spår 3 före 1 september * Konkretisera kunskapskraven i It s. * diskutera och dokumentera vilka termer vi använder i spår 3 * tydliggöra kursinnehållet genom att arbeta med progressionen mellan kurserna Arbetsplan/pedagogisk planering Grundvux exempel Vux ht16 ENG grund: Gun G enda deltagare i arbetslaget. Att eleven snabbt kommer in i KomVux sätt att arbeta individuellt med en del arbete i skolan men mycket arbete hemma. Snabbt komma igång med inloggningar och bokens möjligheter. Motivera hur bra det är att kunna engelska i dagens samhälle. **** ovan genomfört med alla elever den 6 sept **** Klargöra vilka mål vi jobbar mot så eleverna vet vilken "målbild" vi ska ha vilka mål som vi jobbar mot. Gemensamt med elev göra upp individuell studie- och ev tidsplan för att klara målen för åk 9. Målet är att eleven ska klara ett NP för åk 9 med goda resultat för vidare studier och ha fått ett intresse för språket och för de länder där engelska talas. Ett annat mål är att eleverna har lärt sig en del om de engelskspråkiga områdenas kultur och litteratur. 15

16 Hjälpa eleven med olika inloggningar som gäller mail, itslearning och bokens digitala inloggning. Ev hjälpa till med appar. Genomgångar så att eleverna lär sig använda vårt material, bokens upplägg, syfte och digitala möjligheter, övriga verktyg som finns t ex olika appar för språkträning. Motivera eleverna varför engelska är bra att kunna i dagens samhälle. Ge tips på hur man tränar glosor och använder apparna. Ge exempel på läs- och lyssnastrategier. Ge eleverna egen tid på lektionen där vi pratar om studiesituationen och ger individuell hjälp med arbetet, studierna och studieteknik/former. Under varje lektion möta varje elev med egen tid på sin egen nivå. Alla elever jobbar på olika nivå. Tillsammans med elev diskutera dennes studier och göra en ind.plan. Genomgångar av något grammatiskt moment varje vecka gemensamt och då prata om språket på ett mer teoretiskt plan. Speciella dagar då vi skriver uppsats (olika utgångspunkt är elevens nivå.) Även ha en lyssna-dag. Syftet är att visa att alla delar av språket är viktiga. Även realia diskussioner. Genom att eleven får fokusera mest på de områden den har mest svårt med. Detta gäller i första hand elever som kommit en bit eller är i slutet av kursen. 1)Ändra arbetssätt för att stävja fusk. Fusk förekommer främst i inlämningsuppgifter och det är inlämningsuppgifter som distansutbildningen bygger på (i stort). 2)Att revidera inlämningsuppgifter i alla kurser. 1)Att förhindra fusk vid inlämningar. 2)Att ha nya inlämningsuppgifter i alla kurser. : 1)Vi tänker ha kvar inlämningar men tyngdpunkten lyfts från dessa vad gäller kunskapskontrollerna. I stället kommer skriftliga och muntliga redovisningar att användas. 2)Tid måste avsättas till att revidera och diskutera inlämningsuppgifter. Se ovan Arbetsplan/pedagogisk planering VOvux 1)Ändra arbetssätt för att stävja fusk. Fusk förekommer främst i inlämningsuppgifter och det är inlämningsuppgifter som distansutbildningen bygger på (i stort). 2)Att revidera inlämningsuppgifter i alla kurser. 16

17 1)Att förhindra fusk vid inlämningar. 2)Att ha nya inlämningsuppgifter i alla kurser. : 1)Vi tänker ha kvar inlämningar men tyngdpunkten lyfts från dessa vad gäller kunskapskontrollerna. I stället kommer skriftliga och muntliga redovisningar att användas. 2)Tid måste avsättas till att revidera och diskutera inlämningsuppgifter. Se ovan 2.4 Frivilliga skolformers mål avseende värdegrundsuppdraget Ingen ska kränkas eller på annat sätt behöva känna sig utsatt eller utanför. Trygghet och trivsel är allas ansvar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med Likabehandlingsplanen som ett vardagsverktyg ska vi alltid verka för en nollvision beträffande kränkningar och trakasserier. Exempel på insatser för att nå målen: En medarbetare har uppdraget att informera och kommunicera med samtliga elevgrupper Två Likabehandlingsgrupper jobbar aktivt Programforum där rektor möter alla klasser Organisation och handlingsplan för insatser om kränkning förekommer Allas uppdrag att jobba med normer och värden i sin undervisning 2.5 Rapport systematiskt kvalitetsarbete Rapport upprättas på verksamhetsnivå Den skall vara klar senast 15 september och redovisas för Barn- och Utbildningsnämnden under perioden oktober till december. 3. Likabehandlingsplaner Upprättas och rapporteras till nämnd. Skall ingå i rapporten av det systematiska kvalitetsarbetet. 4. Uppdraget Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 17

18 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ) 5. Lagreglering inom förskolans/skolans område Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen m fl. 6. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten men naturligtvis också av den kommunala skolplanen som kommunfullmäktige beslutar om på förslag från BUN. Skolplanens huvudsakliga syfte är att visa hur kommunen ska arbeta och prioritera för att de nationella målen för skolan ska uppfyllas i kommunens skolor. Förutom den kommunala skolplanen styr också fullmäktige verksamheten genom beslutet om ekonomisk ram till BUN. 7. Nulägesbeskrivning Frivilliga skolformer bedriver en bred verksamhet för att kunna erbjuda ungdomar och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan. Kännetecknande för hela verksamheten är en strävan att erbjuda en god kvalité och ett brett utbud trots begränsade resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell klassundervisning. Gymnasieskola Organisation program Spångbergsgymnasiet erbjuder utbildningar inom: - 10 av 18 nationella program varav 2 är högskoleförberedande och 8 är yrkesprogram - Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar Utbildningar med nuvarande elevtal (sept 2016) Bygg- och anläggningsprogrammet BA 52 Inkl. Bergteknik El- och Energiprogrammet EE 28 Fordons- och Transportprogrammet FT 17 Handels- och Administrationsprogrammet HA 22 Hantverksprogrammet frisör HV 22 Introduktionsprogram IM utan koppling till program 16 Introduktionsprogram språk 120 End nya elever utan godk SVA grsk 18

19 Industritekniska programmet IN 6 Naturvetenskapliga programmet NA 39 Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL 19 Samhällsvetenskapliga programmet SA 48 Vård- och omsorgsprogrammet VO 23 Totalt 412 Ledningsorganisation Organisationen är under höstterminen tillfälligt uppdelad i två rektorsenheter men kommer att formas som en rektorsenhet från (Den kommande organisationen presenteras här). Beteckningen är i skrivande stund inte klar men kommer sannolikt att vara REgy. RE gy: Rektor Hans Ryhed Bygg-och anläggningsprogrammet BA inkl. riksrekryterande anläggning/bergteknik, El- och energiprogrammet EE, Fordons- och transporttekniska programmet FT, Handelsprogrammet HA, Hantverksprogrammet HV, Industritekniska programmet IN, Restaurang- och livsmedelstekniska programmet RL och Vård- och omsorgsprogrammet VO. Introduktionsprogrammen IM, Naturvetenskapliga programmet NA samt Samhällsvetenskapliga programmet SA. Personal Spångbergsgymnasiet har ca. 29 lärartjänster för de nationella programmen samt IM, ca. 17 lärartjänster för nya elever. Skolan har behov av ett mycket stort spann av kompetenser p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare har vi ca. 6,5 tjänster som mentorer, handledare etc. som kompletterar det pedagogiska arbetet Verksamhetschef 0,5 Rektor 1 Biträdande rektor 1 Lärare ca. 29 SYV servar även grsk 1 Skolsköterska 0,8 Kurator 0,5 Adm. Ansv. 1 Mentorer + övr 6,5 Vuxenutbildning Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial vux, Svenska för invandrare SFI, Särskild utbildning för vuxna (Särvux) och uppdragsutbildning. Gymnasial vuxenutbildning integreras till viss del med gymnasieskolan. Vård- och omsorgsutbildning har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Ett 19

20 utvecklingsarbete pågår för att öka tillgängligheten till alla former av vuxenstudier under hela året. Grundvux 49 Gyvux allmänna ämnen 41 Gyvux vård 45 SFI 191 Särvux 15 Bergteknik 3 Totalt ca Personal Verksamheten är personaleffektiv p.g.a. delvis integrering med gymnasieskolan och distansstudier där så är möjligt. Rektor 1,0 Lärare Ca. 18 SYV 0,5 Adm. samordnare 1 Övr 2 8. Information och kommunikation 8.1 På nämnd-/förvaltningsnivå Verksamhetschefen deltar i tre olika grupper på förvaltningsnivå: 1. Förvaltningschefens ledningsgrupp som består av verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan och för frivilliga skolformer. 2. Gruppen för central samverkan i vilken arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter deltar. Förutom ovan nämnda grupperingar är verksamhetschefen adjungerad till nämndens sammanträden. 8.2 På verksamhetsnivå För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi en organisation enligt följande: Verksamhetschef, rektorer och en biträdande rektor utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog och möten varje vecka. MBL enligt MBL-lagen Vid behov Skyddskommité 1 möten/termin Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer övr fack 4 möten/termin Arbetsplatsträffar APT 4 möten/termin Programlag med kärnämneslärare och karaktärslärare 1 möte/månad 20

21 Utvecklingslag/Ämneslag med ämneslärare Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor Skolledning och SYV 3 möten/månad 1 möte/vecka 1 möte/månad Lagarbete sker i några olika sammansättningar. De olika lagen fördelar ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och har inflytande över fördelningen av mentorskapet så att alla känner sig delaktiga. Programlag/Dubbelt mentorskap Samtliga elever har minst en mentor. Mentorsuppdraget är omfattande men elevens studiesituation är i fokus. Mentor möter eleven i undervisning, följer elevens studieplan, följer upp närvaro, håller utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare (elev under 18 år), rapporterar till skolledningen/rektor om eleven löper risk att inte nå målen o.s.v. På yrkesprogrammen är strävan att eleverna minst i årskurs 1 ska ha två mentorer (en yrkeslärare och en lärare i gymnasiegemensamma ämnen). Utvecklingslag/ämneslag Utvecklingslag/ämneslag har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och språkutveckling. Utvecklingslag/ämneslag arbetar fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller ämnesområde. Arbetet kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås. 9. Ansvarsområden 9.1 Rektors ansvar Som rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext. Lokala beslut kan inte frånta förskolechefen/rektor det ansvaret. Dessutom är förskolechefen/rektor elevernas rättsgarant. Förutom det ansvar som följer av det statliga uppdraget är förskolechefen/rektor kommunal mellanchef som vilken annan kommunal mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom att hon/han har det fulla personalansvaret för sin personal. 9.2 Övrigas ansvar För övriga befattningars ansvarsområden hänvisas till dokumentet Uppdraget som Det upprättas vid anställning och uppdateras en gång per år vid medarbetarsamtal. Per-Arne Söderstedt Verksamhetschef/Frivilliga skolformer Filipstads kommun 21