Ledamöter: Maria Fälth, (KD) ordf. Ibrahim Abdallah, (S) Bengt-Erik Johansson (HSO) Ulla Andersson (A- &A)

Transkript

1 Kommunala handikapprådet Plats och tid HK Center, Dragonvägen 64 Tisdagen den 10 september 32013, klockan 18: Beslutande Ledamöter: Maria Fälth, (KD) ordf. Ibrahim Abdallah, (S) Bengt-Erik Johansson (HSO) Ulla Andersson (A- &A) Ersättare: Kristina Klempt (FP) Lena Kennholt (HSO) Ulla Blücher (V) Övriga deltagande Joel Kannisto Knutsson, sekr Katarina Blomstrand, KVK Gunnar Persson, KVK Anita Ackeberg, säkerhetschef Utses att justera Bengt-Erik Johansson (HSO) Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ordförande... Justerande... ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunala handikapprådet Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Anslås ej Stöd & Process Datum för anslags nedtagande Underskrift...

2 Kommunala handikapprådet Dyslexi i skolan Kommunala riktlinjer och policies Gunnar Persson, sakkunnig på utbildningsavdelningen på Kundvalskontoret informerar om kommunens förutsättningar och arbete kring elever med särskilda behov och friskolors möjlighet att frånsäga sig ansvar från elever med dessa behov. Det finns inga kommunala riktlinjer på ämnet dyslexi eller andra särskilda behov i skolan, utan arbetet med att besluta om kommunala bidrag för särskilt stöd i skolan grundar sig på kommunallagen och framförallt skollagen. Tanken är att alla elever ska få den hjälp de behöver för att kunna utvecklas i skolan. Det är rektorn på varje skola som är ytterst ansvarig för att eleverna får det stöd de behöver. Skolor kan ansöka om bidrag hos kommunen för extra stöd i skolan, det är ingen skillnad mellan friskolor och kommunala skolor, alla söker på lika villkor. Det finns två nivåer i stödet: Särskilt stöd och Extraordinärt särskilt stöd. Särskilt stöd ingår i pengen som kommunen betalar skolorna per elev, så det behöver skolorna inte söka utöver den ordinarie skolpengen. Eftersom en del av grundstödet redan är vigt åt särskilda insatser och alla elever inte utnyttjar detta stöd, så ska pengar till särskilda insatser redan finnas åt de elever som har behov av det i grundstödet. Tanken med detta är att skolorna ska slippa söka småbelopp för extra stöd för varje elev med behov av lite extra hjälp. Skolorna kan ansöka om extra bidrag för Extraordinärt särskilt stöd. Stödet är tänkt att användas till saker som att bygga om lokaler eller skaffa särskild utrustning som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen. Stödet går inte att söka för att undervisningssituationen måste anpassas, som att en elev behöver extra lärarstöd för att det är svårt att hänga med. Det ska täckas av det särskilda stödet som ingår i grundbeloppet. Det finns inga kommuner som har antagit program som går utöver lagen vad gäller storlek på bidrag, såvitt Gunnar vet. Möjligheten för friskolor att frånsäga sig elever med särskilt behov av stöd Generellt så kan friskolor inte välja vilka elever som det vill ha i sin skola, elever har rätt att gå i vilken skola de vill. Det finns dock regler som gör att friskolor har möjlighet att frånsäga sig ansvaret för elever med behov av särskilt stöd. Om kommunen avslår en ansökan om Extraordinärt särskilt stöd för en elev, så har friskolan möjlighet att neka eleven undervisning med motivationen att det skulle kosta skolan för mycket att anpassa undervisningen utan extra ekonomiskt stöd. Det gäller även om kommunen skulle godkänna utbetalning av bidrag, men friskolan anser att bidraget är för

3 Kommunala handikapprådet litet. Kommunen är inte skyldigt att betala ut belopp som anses för stora för de omställningar som krävs för att anpassa undervisningen. Om friskolan och kommunen inte kommer överens om ett rimligt belopp så betalas inget bidrag ut och eleven kan inte gå på friskolan. Kommunen har inte möjlighet att överklaga friskolans beslut att neka en elev undervisning på dessa grunder. Friskolorna kan inte neka elever undervisning av andra skäl än detta, såvida det inte är kö till platserna på skolan. Om en elev skulle nekas av andra skäl ska det anmälas till kommunen (Kundvalskontoret) och Skolinspektionen. Elever har inte blivit nekade plats i Upplands Väsby av ogiltiga skäl, såvitt Gunnar känner till. Om rådets medlemmar får veta att en elev blivit nekad plats, ta reda på beslutsgrunden och anmäl ärendet till Kundvalskontoret och eventuellt Skolinspektionen, om det inte gått rätt till. Friskolor rekommenderar ibland elever med särskilda behov att söka andra skolor som är bättre på att hantera just de behoven. Det kan bero på att friskolan inte har ekonomisk möjlighet att anpassa undervisningssituationen på ett fullgott sätt. Frågan om elevers rätt att få det stöd de behöver i skolan är en fundamental fråga i arbetet med Handikapplanen. Kommunala handikapprådet tackar Gunnar för besöket. Informationen noteras till protokollet.

4 Kommunala handikapprådet Presentation: Katarina Blomstrand, LSS-sakkunnig Katarina Blomstrand, kommunens sakkunnige inom LSS-frågor presenterar sig. Katarina kommer i fortsättningen att vara ständigt adjungerad till rådet. Katarina har arbetat drygt ett år i Upplands Väsby kommun och har lång erfarenhet av arbete med människor som har funktionsnedsättning. I hennes uppgifter ingår bland annat att arbeta med verksamhetsuppföljning och Lex Sarah-anmälningar, men hon har mycket spridda uppgifter och i princip allt som berör LSS-området kan hamna på hennes skrivbord. Just nu arbetar hon mycket med att ta fram nytt material för verksamhetsuppföljning av LSSboendena i kommunen. Katarina arbetar för att kommunala utförare av hemtjänst ska kontrolleras på samma sätt som de privata verksamheterna. Hos de privata aktörerna finns det avtal där det är definierat vad som förväntas av utföraren och vilken kontroll och kvalitetsgranskning kommunen kan och ska göra. Hos de kommunala utförarna saknas det avtal, det bygger istället på överenskommelser. Som mall för sitt arbete har Katarina utgått från IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) krav på kompetens hos ledningen när de ger tillstånd till privata utförare. Arbetet tar tid, men det är viktigt att det blir rätt från början. Det är fortfarande lite ovant att arbeta efter beställar-utförar-modellen i verksamheterna, som kommunen infört relativt nyligen. Katarina är också till viss del involverad i äldreomsorgen i kommunen, men hennes fokus ligger på funktionsnedsättning. Förutom arbetet med LSS-verksamheten så hjälper Katarina till med att skriva underlag till upphandlingsenheten. Där arbetar hon bland annat med att förbättra avtalen med krav som är möjliga att följa upp. Mycket av det som står i handikappkonventionen är centralt i hennes arbete med upphandling. Just nu är två LSS-boenden på gång i kommunen, ett på Ryttargatan (6 st platser + 4 st satellitlägenheter) och ett på Baldersvägen. På Ryttargatan är inflyttning planerad till slutet av september, men inget datum är satt ännu. Hur arbetar Väsby Stöd med anhöriga? Katarina arbetar inte med de frågorna, det är Anna Öhrvik på Kundvalskontoret som arbetar med anhörigstöd. Goda män utnyttjas inte i så stor utsträckning som de skulle kunna. Vissa har inga andra anhöriga än sin gode man.

5 Kommunala handikapprådet Handikapprådet välkomnar Katarina till rådet och bjuder in henne till Carlundsträffen den 17 oktober. Katarina Blomstrand blir ständigt adjungerad till Kommunala Handikapprådet som sakkunnig. Informationen noteras till protokollet.

6 Kommunala handikapprådet Presentation: Anita Ackeberg, säkerhetsansvarig i Upplands Väsby kommun Anita Ackeberg, kommunens säkerhetschef, presenterar sig för Kommunala handikapprådet och berättar som kommunens säkerhetsarbete och krishantering. Anita har arbetat länge i kommunen och som säkerhetschef sedan Hennes tjänst är mycket bred och täcker väldigt mycket. Hon har tidigare arbetat som lärare på Vilunda gymnasium, ett arbete hon trivdes mycket bra med. Krisberedskap i Upplands Väsby kommun Kommunen är tvungen att ha krisberedskap enligt lag (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Lagen träder i kraft vid extraordinära händelser som innebär allvarliga störningar eller risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Vad är viktiga samhällsfunktioner? Vissa verksamheter är inte nödvändiga för att ett samhälle ska fungera på kort sikt. Skolor eller bibliotek kan t.ex. stängas under en begränsad tid utan att det påverkar invånarna i så stor utsträckning. Andra verksamheter går däremot inte att stänga, utan måste kunna drivas oavsett om det blir vatten- eller strömavbrott, exempelvis. LSS-boenden kan exempelvis inte stängas. Upplands Väsby har, i likhet med övriga Sverige, varit förskonad från extraordinära händelser i mångt och mycket. Det var ett vattenavbrott i delar av kommunen för ett tjugotal år sedan, som skulle kunnat räknas som extraordinär händelse, men det föranledde inte att lagen om krisberedskap trädde i kraft. Lagen har två syften: Dels att minska sårbarheten i samhället. Upplands Väsby arbetar kontinuerligt med risk- och sårbarhetsanalyser för att förstärka kommunens skydd. I Upplands Väsby råder just nu brist på reservkraft, särskilt till LSS-boenden. Anita arbetar med att förbättra detta. Lagens andra syfte är att bereda kommunerna för krissituationer. Det faktum att händelser inträffar så sällan gör också att det är ovant att hantera krissituationer. Därför ordnar kommunen övningar och går igenom handlingsplaner m.m. så att kommunen kan hantera extraordinära händelser när de inträffar. Kommunen är tvungen att ha en krisledningsnämnd. I Upplands Väsby är det Allmänna utskottet som har det ansvaret. Ordförande för kommunstyrelsen är ordförande i

7 Kommunala handikapprådet krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden tar över när kommunen beslutat att det inträffat en extraordinär händelse. De har då befogenhet att besluta över alla andra nämnder, så att beslut kan tas snabbt när det behövs. Extraordinära händelser är extremt ovanligt i Sverige överhuvudtaget. Stormen Gudrun föranledde att några kommuner valde att sätta in sin krisledningsnämnd. En allvarlig tågolycka skulle kunna vara en anledning för Upplands Väsby att sätta in sin krisledning. Krig är inte prioriterat i den gällande lagen kring krisberedskap. Kommunen har inte heller ansvar för att skyddsrum ska finnas tillgängliga i kommunen, det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som har ansvar för dem. Strömavbrottet i Väsby 5 augusti 2013 I somras var det strömavbrott i Upplands Väsby som drabbade ca personer. Kommunen drabbades av stora driftstörningar i sina IT-system på grund av detta. Problemet låg hos Vattenfall, som hade svårt att göra en bedömning av hur allvarligt problemet var. Därför blev tidsprognoser för reparationen fel. Det i sin tur försenade insatser som hade kunnat sättas in tidigare och minska skadeverkningarna. Det blev dock inga allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner i kommunen. Kommunens dagliga drift och produktion drabbades hårt av avbrottet, eftersom datasystemen slutade fungera. Däremot slutade inga trygghetslarm att fungera, de har 30 timmars backupbatteri. Väsby Centrum har ingen backup i elförsörjningen. Anita arbetar för att få till ett permanent reservkraftverk, men markägaren har än så länge sagt nej till det liggande förslaget. De menar att det skulle störa deras möjligheter att bygga ut sin verksamhet. Hur fungerar evakuering av personer som inte kan gå själva vid t.ex. brand? Om man inte kan ta sig ut ur huset, så ska man ta sig till en så säker plats som möjligt. I högre hus finns oftast brandceller, som är utformade för att stå emot brand i minst en timme. Där får man vänta tills brandkåren kommer och kan hjälpa alla som blivit kvar att komma ut. Det finns platser där brandkåren kan ha problem att komma åt med sina stegar. Det är rekommenderat att personer med rörelsehinder inte bor högre än på tredje våningen, så att brandbilarnas stegar kan nå deras fönster utifrån. Boenden där rörelsehindrade bor har prioritet hos brandkåren i Attunda. Handikapprådet tackar Anita för besöket.

8 Kommunala handikapprådet Informationen noteras till protokollet.

9 Kommunala handikapprådet Föregående protokoll Rättelse 15: Ordförande för HSO är Anneli Andersson-Shamsizadeh, inte Leif Eriksson. Föregående protokoll godkänns av Kommunala handikapprådet.

10 Kommunala handikapprådet Meddelanden Konferens i Stockholm Hur ska ett ärende handläggas att utreda och besluta i LSS-ärenden den 25 oktober 2013 i Stockholm Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll , Svar till revisorerna, revisionsrapport nr 10/2012 Granskning av årsbokslut och årsredovisning (KS/2013:191) Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll , Investeringsanmälan Baldersvägen nytt LSS-boende (KS/2012:461) Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll , Antagande av anbud, inhyrning nytt vård- och omsorgsboende 76 platser (KS/2011:337) Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll , Delårsrapport 1 april 2013 för Upplands Väsby kommun (KS/2013:4) Forum för funktionshinder meddelar sitt program för hösten. Temadagen anordnar konferens Panik- och ångestsyndrom Sveriges dyraste sjukdomstillstånd? Handlingar och protokoll från Social- och äldrenämndens sammanträde Kommunala godkänner redovisningen av meddelanden.

11 Kommunala handikapprådet Information från medlemsorganisation FUB Ärendet skjuts upp till nästa sammanträde, då inbjudan att informera om sin verksamhet inte besvarats av FUB. Information noteras till protokollet.

12 Kommunala handikapprådet Temadag 2013 Temadagen ska hållas den 13 november. Den ska vända sig till skolan främst och temat gäller barn och deras situation. Lena Andersson från Astma- och Allergiförbundet kan komma och hålla ett föredrag. Övriga föreningar uppmanas att se över vad de kan erbjuda ur ett barnperspektiv och om de har personer inom föreningen som kan delta på temadagen på något sätt. Informationen noteras till protokollet.

13 Kommunala handikapprådet Carlslundsträff hösten 2013 En fotograf med en hel del material från Carlslund kommer att vara med för att visa samtida och historia som ligger nära i tiden. Träffen ska börja ungefär där man slutade förra gången, historiskt sett. En annons ska ut i tidningen. Carlslundsträffen kommer hållas på Café Astrid den 17 oktober 2013, kl Det kommer att bjudas på smörgåstårta, som förra gången. Informationen noteras till protokollet.

14 Kommunala handikapprådet Rapporter a) Ekonomisk rapport Posten för arvoden och möteskostnader är ganska låst för handikapprådet, om inget oförutsett händer så kommer rådet att ligga nästan precis på budget när alla möten har hållits under året. I övrigt så har Handikapprådet ca kr att röra sig med till aktiviteter. b) Centrumledningen Handikapprådets representanter ska träffa Centrumledningen nästa gång den 18 september. Rådet uppskattar de fem handikapparkeringar som har ritats ut, som utlovat. Frågan om gropen utanför Coop ska tas upp igen, även kommunens tjänstemän på KSB tycker att det är ett relevant problem. Vid ett kraftigt regn nyligen visade det sig att gropen inte fungerar som dräneringslösning, som Centrumledningen tidigare hävdat. c) Handikapplanen Gruppen träffas och arbetar aktivt. Nästa möte om Handikapplanen hålls 9 oktober. Gruppen vill inte leverera något innan arbetet är helt klart. Arbetet ska vara klart senast 31 december. Det bör uppmärksammas på något vis när arbetet med Handikapplanen är färdigt. d) Enkelt avhjälpta hinder HSO:s representanter har haft möte med tjänstemän på Kontoret för samhällsbyggnad angående Enkelt avhjälpta hinder. De har lovat att hjälpa till med att ta fram underlag för uppföljning. Frågan om trappan mot Kyrkvägen togs upp under mötet. KSB har gett Centrumledningen en ekonomisk kalkyl på sitt förslag på lösning, som de ännu inte tagit ställning till. Detta tas upp vid nästa möte med Centrumledningen. Det ska rivas och byggas om vid Sigma. HSO har föreslagit att det ska sättas upp skyltar vid handikapparkeringarna där det står hur mycket det kostar att parkera fel. Informationen noteras till protokollet

15 Kommunala handikapprådet Övriga frågor Ulla Blücher uppmärksammar att det finns brister på handikapptoaletten vid hennes rum på plan 3 i kommunhuset. Det saknas tillräckligt med larmknappar, det finns bara en när det ska finnas tre. Informationen noteras till protokollet

16 Kommunala handikapprådet Nästa möte Nästa möte hålls 26 november klockan i kommunhuset. Notera att Handikapprådet numera håller sina möten på dagtid, för att underlätta för besök av tjänstemän!