Fysisk aktivitet på recept FaR

Transkript

1 Nordisk konferanse om livsstil på resept, Hamar, Norge 8 nov 2006 Fysisk aktivitet på recept () i Sverige Lena Kallings MSc, Doktorand lena.kallings@ki.se Leder fysisk aktivitet på recept till mer fysisk aktivitet? Lena Kallings MSc, Doktorand Centrum för Allmänmedicin, Livsstilsenheten Karolinska Institutet Alfred Nobels allé 12, Huddinge tel: eller Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Fysisk aktivitet på recept Konkret hälsofrämjande arbtessätt för häslo- och sjukvården Ökad fysisk aktivitetsnivå Förbättrad livskvalitet, hälsa Delaktighet & inflytande Sunda & säkra miljöer & produkter Folkhälsopropositionen 11 målområden Tobak, alkohol, narkotika, dopning,spelande Trygg & säker sexualitet & reproduktiv hälsa Ekonomisk & social trygghet Trygga & goda uppväxtvillkor Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Skydd mot Goda matvanor Smittspridning& säkra livsmedel Ökad hälsa i arbetslivet Hälsofrämjande hälso- & sjukvård Ökad fysisk aktivitet Regeringens proposition 2002/03:35 Att öka befolkningens fysiska aktivitet är en viktig del av folkhälsoarbetet i Sverige Multifaktoriellt problem kräver flera parallella strategier Populationsstrategier + riktade insatser till riskgrupper Fysisk aktivitet i prevention och behandling Interventioner inom hälso- och sjukvårdsarenan -Fysisk aktivitet på recept lena.kallings@ki.se 1

2 Förskrivning/ordination av FA & FYSS kompletterar varandra Fysisk aktivitet på recept - FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention & Sjukdomsbehandling Varför & FYSS? Konkret sätt att arbeta med att förbättra folkhälsan mer hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården Arbetsmetod att förskriva / ordinera fysisk aktivitet Kunskapsbank En sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Stärka det friska Patientcentrerat! Samtalsmetodik Motiverande samtal FYSS Målgrupp? Arbetsmetod att förskriva fysisk aktivitet Skriftlig ordination Receptblankett Samverkan med friskvårdens olika aktörer Scand J Med Sci Sports 2006: 16 (Suppl. 1): 3 63 lena.kallings@ki.se 2

3 Fysisk aktivitet på recept Receptblankett Syfte: Förbereda ledare som får deltagare med Ökad kännedom om FA betydelse för hälsa och välbefinnande, idrottens roll för folkhälsan mm Förståelse för helheten Receptblock -blankettnr Handledning -blankettnr Vad är Fysisk aktivitet på recept -? FA som prevention och/eller behandling FA i stället för / som komplement till läkemedel Ordination av FA på motsvarande sätt som ett läkemedel; Tar upp anamnes Vad gör Du? Aktivitet Hur ofta? Frekvens Hur länge? Duration Hur hårt? Intensitet Hög/lågriskindivid avseende fysisk aktivitet! Skriftlig ordination -ex på en receptblankett Följer upp behandlingsresultatet ökar FA-nivån? uppnås behandlingsmålet? ev justering av ordinationen Vad är? Forts. Den som skriver ut ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om patientens hälsostatus - ev kontraindikationer hälsofrämjande fysisk aktivitet Legitimerad personal läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor mfl. Receptet ska vara individuellt anpassat avseende typ av aktivitet dosering intensitet duration frekvens behandlingsperiodens längd Vid ordinationen Uppmuntra! Hur genomföra? Ribban lagom högt! Uppföljning! Stödjande miljö! Vad är? Forts. Stödjande miljö Utbyggda strukturer primärvård friskvårdsorganisation lämpliga FA -grupper / handledd verksamhet tränade ledare stöd i form av motiverande samtal uppföljning Hjälper patienten att följa ordinationen börja FA ökar följsamheten lena.kallings@ki.se 3

4 Ex flödesschema för Dialog Samtal Diagnos / preventiv åtgärd Uppföljning Infobros chyr fysisk aktivitet Organisation av ex från nationella pilotstudien av Argument för att hälso- och sjukvården ska arbeta med förskrivning av fysisk aktivitet Kallings & Leijon, 2003 Kostnadseffektivt Hälso- och sjukvårdslagen 1982 Prioriteringsutredningen, 1996/97:60 Svenska läkaresällskapets rekommendation, 2001 Folkhälsopropositionen, 2002/03 Mål 6 en mer hälsofrämjande hälso- & sjukvård Mål 9 ökad fysisk aktivitet Strategier och handlingsplaner WHO, EU, Nordiska, förslag till Nationell, regionala Råd om fysisk aktivitet till riskindivider är mycket kostnadseffektivt! Förskrivning/ordination av fysisk aktivitet Kostnad per vunnet levnadsår Enl WHO kostnadseffektiva åtgärder inom hälso och sjukvård Enl Murray, Lancet 2004 mycket kostnadseffektivt Primärprev med statin i WOSCOP kr kr kr kr Vad säger lagen? Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3,8) Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60) Lindgren et al. Preventive Medicine 2003;36: lena.kallings@ki.se 4

5 Med utgångspunkt från tillgängliga fakta om betydelsen av fysisk aktivitet utvärdera effekter och kostnadsmässiga konsekvenser av olika metoder att motivera patienter till Pågående SBU projekt Metoder för att främja fysisk aktivitet ökad fysisk aktivitet. Projektgrupp Mai-Lis Hellénius (ordförande) docent, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet, Solna Margareta Emtner med dr, universitetslektor, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Lars Hagberg hälsoekonom, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Margareta Johansson folkhälsovetare, chef, Folkhälsoenheten, Örebro läns idrottsförbund Lena Kallings doktorand, MSc, Statens folkhälsoinstitut och Karolinska Institutet, Stockholm Hans Lingfors med dr, distriktsläkare, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bernt Lindahl med dr, överläkare, Beteendemedicin (yrkesmedicin), Norrlands universitetssjukhus, Umeå Agneta Ståhle med dr, lektor, Karolinska universitetssjukhuset/karolinska Institutet, Stockholm Berit Mørland dr, (observatör) Norwegian Health Services Research Centre, Norge Från SBU Ingemar Eckerlund projektledare Viveka Alton biträdande projektledare Susanne Eksell projektassistent Nationell pilotstudie Halland, Kalmar, Norrbotten, Östergötland + Alviva i Stockholm Neptunuskliniken, Varberg Andersberg, Halmstad Arvidsjaur Erikslund, Boden Mjölkudden, Luleå Alviva Företagshälsovård, Stockholm Sandbyhov Norrköping Ekholmen, Rörelse& Hälsa & Östgötahälsan, Linköping Mörbylånga, Söderåkra & Landstingshälsan ett konkret hälsofrämjande arbetssätt för hälso- och sjukvården Förbättrad kvaliteten i det förebyggande arbetet Förbättrad samverkan Positiva patientreaktioner patienter som tidigare varit mycket svårbehandlade, med övervikt och värk, som till följd av motionen gått ner i vikt, blivit hyggligt lindrade från värk och har börjat må mentalt mycket bättre. Detta har varit mycket påtagligt i flera fall. Erfarenheter från nationella pilotstudien av Kallings & Leijon, 2003 Erfarenheter av Pilotstudie av + Internationella & nationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet Arbetsformer Framgångsfaktorer Hinder Vägledande råd Kallings L.V & Leijon M Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept,. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport: 2003:53. Baslinje frågeformulär Pat karakteristika Självrapporterad FA Livskvalitet Attityder Följsamhet Patientuppföljning Metod Uppföljning 6 månader frågeformulär N=481 n=298 62% Fysisk aktivitetsnivå Förändringsbenägenhet (Stages of Change) Livskvalitet Konklusion accepterad och uppskattad samstämmigt kan vara en lämplig behandlingsåtgärd vid åkommor relaterade till otillräcklig fysisk aktivitetsnivå Resultaten behöver konfirmeras i en randomiserad kontrollerad studie lena.kallings@ki.se 5

6 Fysisk aktivitet som prevention och behandling av övervikt, bukfetma och metabola syndromet - en randomiserad kontrollerad studie på överviktiga 65-åriga män och kvinnor Lena Kallings, Mai-Lis Hellénius och medarbetare Karolinska Institutet lena.kallings@ki.se 6