Utvärderingrapport Skogskollo 2014

Transkript

1 Utvärderingrapport Skogskollo 2014 SKOGSRIKET VÄSTERBOTTEN

2

3 Utvärderingrapport Skogskollo 2014 Lena Jonsson

4

5 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte/mål... 2 Organisation... 2 Finansiering/ekonomi... 2 Genomförande... 3 Utvärdering... 4 Resultat och analys... 5 Schema Skogskollo 2014 Bilaga Burträsk, augusti... 8 Sollefteå augusti... 9 Utvärderingsmetod Skogskollo 2014 Bilaga Föräldraenkät Skogskollo Utvärdering av deltagarna på Skogskollot på Skedomsfäbodarna Utvärdering av deltagarna på Skogskollot i Burträsk Omslagsfoto: Skogskollo 2014 i Sollefteå. Foto: Jan Lindmark

6 Bakgrund I Västerbottens län finns det mycket skog och det talas om länet som skogslänet i Sverige. Västerbotten ligger i framkant vad gäller jämställdhetsfrågor och var först i landet med att ta fram en regional jämställdhetsstrategi för skogssektorn. Skogssektorn är en könssegregerad bransch, men det finns en medvetenhet och vilja inom branschen att förändra det. Under arbetet med jämställdhetsstrategin föddes idén om ett Skogskollo för tjejer. Skogskollo 2014 ingår i satsningen Skogsriket Västerbotten, som samlar olika aktiviteter kopplade till skog i Västerbotten. Syftet med Skogsriket är att skapa förutsättningar för fler jobb på landsbygden och ge fler kunskap om vilken resurs de västerbottniska skogarna är. År 2014 är tredje året som Skogskollo genomförs och det är andra året som det genomförs med Skogstekniska klustret som projektägare. Lägret har vuxit från att vara ett dagläger till att i år omfatta tre dagar och två nätter. Syfte och mål Syftet med Skogskollo är att visa upp och berätta om skogssektorn i vid mening för unga tjejer så att de får en positiv bild av skogen och får en inblick i de möjligheter som finns för fortsatt utbildning och jobb inom skogssektorn. Målsättningen med projektet är att: tjejer från Västerbotten och Västernorrland totalt deltar i de två Skogskollo som genomförs. 1/3 av deltagarna rekryteras från de större städerna i regionen; Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall. budskapet att tjejer har möjligheter till jobb och utbildning inom skogssektorn ska spridas till fler än deltagarna genom webben och media. Målgrupp är flickor år. Organisation Skogskollo 2014 har arrangerats i samverkan mellan Skogstekniska klustret, Mera skog i Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Norra skogsägarna, Skogen i skolan i Västerbotten och Västernorrland. Skogstekniska klustret har varit projektägare och Lena Jonsson projektledare. Det operativa arbetet har Erika Nilsson, Skogen i skolan Västerbotten, Caroline Wågberg, Skogen i skolan Västernorrland, Weronica Mattsson och Lena Jonsson, Skogstekniska klustret utfört. Projektets referensgrupp har bestått av Maria Hedblom, Skogstekniska klustret, Rebecca Donatello, Norra skogsägarna och Emma Johansson, Länsstyrelsen. Referensgruppen hade möte den 13/3, 13/5 och 12/9. Finansiering/ekonomi Skogskollo har finansierats via projekt Skogskollo 2014 som delfinansieras av Länsstyrelsen Västerbotten, Swedbank, Norra Skogsägarna och Skogen i skolan Västerbotten. Lön till projektledare och administratör har finansierats via projekt Företagsdrivna innovationer främjar export som delfinansieras av Tillväxtverket, regionförbund och kommuner. Skogen i skolan Västerbotten och Västernorrland har bidragit med eget arbete. Västerbottens landshövding Magdalena Andersson har bidragit med kr till kollot. Kollot har också sponsrats med fotograf av Länsstyrelsen Västerbotten samt giwe aways av Martinsson skog och Skogen i skolan Västerbotten. Deltagarna

7 har betalat en avgift på 300 kronor för att få vara med på kollot. Den totala kostnaden för de två Skogskollona, exklusive arbetstid för den operativa arbetsgruppen beräknas uppgå till ca kr. Alla fakturor har i skrivandes stund inte inkommit så kostnadsangivelsen är ungefärlig. En programpunkt under Skogskollo i Burträsk var att prova på simulator. Foto: Calle Bredberg Genomförande Det operativa arbetet med 2014 års Skogskollo började med att marknadsföringsmaterial (vykort, affischer och annonser) och webb uppdaterades. Senare under våren kompletterades marknadsföringsmaterialet också med två beachflaggor. Marknadsföring och rekrytering av deltagare har därefter främst gjorts via Skogen i skolans kanaler ut till de lärare som är skogskogsansvariga och de skogliga kommungrupper som ansvarar för kontakterna med skolorna. Marknadsföring har också skett via de samverkande organisationernas nätverk, hemsidan och sponsrade annonser som satts ut via Mera skogs medlemmars media. Den 6 juni marknadsfördes Skogskollo också på Kulturlandet och Röbäcks kosläpp. Under 2014 har också kommunikationen via Skogskollos facebooksida utvecklats via exempelvis utlysning av en tävling om bästa programpunkt. Inga bidrag till tävlingen kom in men responsen och spridningen via facebook var mycket positiv. Den 24:e mars öppnade det elektroniska anmälningsformuläret på och den 5 maj var det de bägge lägren fulltecknade samt reservlista upprättad. För att ta tillvara det stora intresset så öppnades den 20:e maj en intresseanmälningssida. För närvarande är det 20 tjejer som anmält intresse för 2015 års läger. I samband med att deltagarna anmälde sig så skickades en bekräftelse ut. Packningslista, program och allmän information om kollot skickades ut den 10 juni. Programmet för Skogskollodagarna har utformats successivt under våren. Strävan vid programutformningen har varit att deltagarna ska få träffa kvinnliga förebilder, jämställdhet och att visa på olika användningsområden av skogen. Anpassning har också skett till lokala förutsättningar. Tre kolloledare rekryterades till skogskollot vid Skedomsfäbodarna strax utanför Sollefteå och två kolloledare till skogskollot i Burträsk. Bägge kollona genomfördes samtidigt den augusti.

8 17 tjejer deltog i skogskollot i Burträsk. Mat och lokaler tillhandahölls av Burträsk naturbruksgymnasium. Kollodeltagarna bodde i en skolsal på Naturbruksgymnasiet och många av aktiviteterna genomfördes i skogen runt naturbruksgymnasiet. Under dag två åkte deltagarna buss in till Umeå för företagsbesök och en del andra aktiviteter. Kolloledare var Maja Agnemo och Amalia Wännman. 16 tjejer deltog på kollot på Skedomsfäbodarna, en gammal fäbod strax utanför Sollefteå som ägs av Skogsstyrelsen. Mycket av aktiviteterna genomfördes i skogen runt fäboden men besök gjordes också vid Skedomsskolan och Bollsta sågen. Maten lagades av kolloledningen. Kolloledare var Caroline Wågberg, Cia Odelberg och Nicole Nordström. Vid lägren delades give aways ut till deltagarna i form av en t-shirt med Skogskollologga och en ryggsäck från Skogen i skolan innehållande kåsa, vattenflaska och sittunderlag. Dessutom kommer alla deltagare att få en USB-sticka i trä från Mera skog innehållande bilder från kollot. Emma Johansson, kommunikatör för Skogsriket Västerbotten, gjorde ett gemensamt utskick för bägge lägren till branschtidningar vecka 25 och ett till lokala media i början av augusti. Utskick till lokala media i Västernorrland gjorde Caroline Wågberg. Bägge kollona bevakades av media både före och efter kollot. Inslag om kollo sändes i TV4, SVT Mittnytt och radio P4 Västerbotten. Tidningar som skrev om Skogskollo var tidningen Västerbottningen, Norran, Land Lantbruk & Skogsland, Mellanbygd, Norra skogsmagasinet, Sundsvallstidningen och SCA:s tidning Din skog. Fotograf Jan Lindmark dokumenterade också kollot på uppdrag av Länsstyrelsen som en del av Skogsriketsatsningen. Skogskollo-deltagarna i Sollefteå anländer till Skedomsbodarna. Foto: Jan Lindmark Utvärdering Deltagarna var mycket nöjda med lägret och det visar kanske inte minst att en av de kommentarer som fick mest kryss i Burträsk var den som det stod Allt på. Den aktivitet som flest ansåg vara roligast var skogmaskinskörningen både i Burträsk och i Sollefteå. En stor del av kollot består också av att lära känna nya kompisar och göra saker som att sova ute, grilla och bada vilket framgår tydligt i utvärderingen. Under punkten om vad som kan göras bättre har deltagarna lyft upp luftigare schema

9 (Burträsk), mindre tidiga morgnar (bägge lägren) och bättre mobiltäckning (Sollefteå). Utvärderingsmetod och svaren från deltagarna finns redovisad i bilaga 2. En kort enkät med föräldrarna genomfördes också vid hämtningen av tjejerna. Svaren på den enkäten visar att föräldrarna var nöjda med organisation och information. Det tycker att det är bra att en sådan här aktivitet anordnas för tjejer och tog också upp frågan om hur kollot kan följas upp så att intresset som väckts kan utvecklas och bibehållas. Skogskollo i Sollefteå. Foto: Jan Lindmark Resultat och analys Målsättningen att genomföra två Skogskollon med totalt tjejer uppfylldes mer än väl då 33 tjejer deltog i de två lägren som anordnades. Nytt för i år var att anmälningarna strömmade in och platserna på de bägge kollona fylldes utan ansträngning och reservlista upprättades. Under 2013 så gjordes också skolbesök där lärare informerades och affischer hängdes upp. Detta behövdes inte i år. Merparten av deltagarna uppger att de fått information om kollot via skolan. I bägge länen är det tydligt att den kanal som gjorde att anmälningarna började strömma in var utskicket till lärare som står som skolskogskontakter. I fjol skickades e-brev till skolskogskontakterna, men i år skickades både brev och vykort ut. Tydligen var det effektivare. Endast 15 % av tjejerna som deltog i lägret bor i någon av de större städerna utefter kusten (2 Ö-vik, 1 Umeå, 2 Sundsvall). Övriga deltagare bor på landsbygd och i mindre orter*. Tydligt är att de flesta av deltagarna har föräldrar eller annan släkt med anknytning till skogen i någon form. Målet om att 1/3 av deltagarna skulle rekryteras från de större städerna uppfylldes ej och några åtgärder för att klara det vidtogs inte. Projektledningen överraskades av det stora intresset och hann helt enkelt inte med. Målsättningen att sprida budskapet om att tjejer har möjligheter till jobb och utbildning inom skogssektorn till fler än deltagarna får sägas vara uppfyllt såtillvida att det gått bra att sprida information om Skogskollo som företeelse. Bevakningen av media var ännu bättre i år än ifjol, mycket tack vare att kollot anordnades i ytterligare ett län. Aktiviteten på Skogskollos facebooksida har varit hög framförallt under själva lägerveckan då mer än 2200 personer

10 nåddes. Facebook verkar vara en bra och effektiv kanal för att spridning av information om Skogskollo. Merparten av aktiviteterna under de bägge lägren fungerade mycket bra och deltagarna var mycket nöjda. De bägge kollona skiljde sig åt såtillvida att det i Burträsk blev för mycket aktiviteter och det hade behövts mer tid för lek och social samvaro. Deltagarna kompenserade detta med att vara upp länge på nätterna. I Sollefteå hade deltagarna mycket tid att umgås under den tid det tog för kolloledarna att exempelvis laga mat. Tjejerna är aktiva och gillar både att röra på sig och att få göra saker. Det får inte bli för mycket prat och stillasittande. Något att tänka på vid framtida schemaläggning och utformning av aktiviteter. Studiebesöken hos sågverk och skogsmaskintillverkare var mycket uppskattade och tjejerna känner sig speciella och utvalda som får besöka företag på det här sättet. Det är också nyttigt för företagen att lära sig visa sin verksamhet för den här målgruppen, eftersom de säkerligen har nytta av det när de ska ta emot högstadielever och gymnasieklasser. Skogskollo kan genom sina besök och feed-back till värdarna vara ett verktyg för förbättrad information till unga och ökad jämställdhet då studiebesöken görs med genusglasögonen på. Denna funktion skulle gå att utveckla vidare i kommande Skogskollo koncept. Fler av aktiviteterna skulle med fördel ha kunnat vara kolloledarledda. Kolloledarna vara alla mycket duktiga och väl fungerande med stor kompetens inom naturvård, skogsbruk, gruppdynamik m.m. Dessa kompetenser skulle ha kunnat tas tillvara i större utsträckning om kolloledarna involverats mer i programplaneringen och ledarna hade kunnat hålla i en större del av programmet själva. Tema för dessa aktiviteter hade med fördel kunnat innehålla grunder i skog, skogsbruk och miljö. Bättre möjlighet till samplanering mellan kolloledarna innan lägret efterfrågades också främst i Sollefteå där alla ledarna träffades första gången dagen innan kollot. På bägge lägren ingick en aktivitet med tydligt jämställdhetsperspektiv tema i form av ett samtal om att bryta normer som Helena Österlind, Klabböle konsult höll i. Detta samtal genomfördes under kvällstid. Tjejerna var trötta, hade lite för mycket spring i benen och det blev därför svårt för deltagarna att fokusera på ämnet. Jämställdhetsinslaget på kollot bör utvecklas, dels genom att programpunkten bör få ta mer plats och genomföras under dagtid, dels genom en kompetenshöjning av kolloledarna så att de kan ta med jämställhetsperspektivet som en röd tråd genom hela lägret. Både Burträsk naturbruksgymnasium och Skedomsfäbodarna fungerade som plats för Skogskollot. Fördelarna med naturbruksgymnasiet är att det fungerar bra med mat, bussar och att den duktiga personalen verkligen ställer upp och fixar allt som behövs. Däremot är det inte så mysigt att sova i en skolsal. Fäbodarna är mysiga med härlig naturmiljö runtomkring. Nackdelen är kalla stugor och att matlagning och annat praktiskt tar lång tid då det inte finns el och vatten. För att hinna med mer kolloledarledda aktiviteter hade det behövts en extra resurs som hade tagit hand om mat och disk. Kolloledarna upplevde också att de fick ett stort ansvar i och med att två av deltagarna var mycket allergiska och det ställde stora krav på matserveringen. Dålig mobiltäckning som medförde svårigheter i kommunikationen med media och föräldrar var också en annan nackdel. Ålderspannet på deltagarna i år var år. Den största gruppen utgjordes av tjejer födda Tanken är att tjejerna som deltar i kollot ska våga delta i aktiviteterna fullt ut och tycka om att leka. När puberteten inträder och på vilket sätt det påverkar är högst individuellt men

11 utifrån de erfarenheter som drogs under Skogskollo 2014 så skulle åldersspannet år kanske fungera ännu bättre. Fem av deltagarna på Skogskollot i Burträsk deltog även ifjol. De sågs som resurs ur marknadsföringssynpunkt, men erfarenheten visar att det fungerar bäst om ingen av deltagarna har varit med tidigare utan alla har samma utgångsläge inför aktiviteterna. Längden på lägret var i år ganska lagom. Kollot kan möjligen förlängas med en natt och en halv dag. Kanske borde lägret också starta vid lunchtid första dagen då deltagarna var väldigt trötta i och med den tidiga starten. En framtidsutmaning är hur vi kan utveckla och sprida Skogskollo-konceptet, så att det blir ett verktyg för att få skogssektorn att bli mer jämställd samtidigt som unga kvinnor blir intresserade av att jobba med skog? De två lägren blev i år ganska olika trots att de genomfördes av samma operativa grupp. Hur behåller vi och utvecklar konceptet om det sprids till fler platser? Hur följer vi upp det intresse för skogen som har väckts hos deltagarna? Inför framtiden vore en mer långsiktigt finansiering önskvärd då det bland annat skulle ge bättre möjliget att jobba med rekrytering, samplanering och kompetensutveckling av kolloledare och de företag och naturbruksgymnasier. *(2 Näsåker, 5 Vindeln, 3 Junsele, 1 Vilhelmina, 2 Husum, 3 Malå, 3 Ljungaverk, 1 Solberg, 1 Åsele, 1 Söråker, 1 Robertsfors, 1 Blåviksjön, 1 Kvissleby, 1 Tvärålund, 1 Rentjärn, 1 Kristineberg) Glada deltagare på Skogskollo i Burträsk. Foto: Calle Bredberg

12

13 Schema Skogskollo 2014 Bilaga 1 Burträsk, augusti Plats: Naturbruksgymnasiet Burträsk Dag Ankomst fika. Barn och föräldrar packar in. Lära-känna-tid Gruppövning med ledarna Lunch Kvinnlig skogsägare, Deserée Olofsson Eftermiddagsfika Studiebesök Martinsons, Bygdsiljum (bussresa) Middag Bada, kolloledaraktivitet, fria aktiviteter Dag 2: 7.00 Frukost 7.45 Bussresa Umeå 9.30 Skog och hälsa, Ylva Lundell/Skog och jakt, Anja Kjellsson. Hamptjärnsstugan Umeå Lunch Studiebesök Komatsu Forest, Umeå Eftermiddagsfika Middag i Burträsk Kvällsövning, om att bryta normer, Helena Österlind, Klabböle konsult Bada, kolloledaraktivitet, fria aktiviteter, sova ute. Dag 3: 7.30 Frukost 8.00 Skogsmaskinkörning/Skogens vatten. Delad grupp. Skogens vatten, Lotta Ström och Tobias Eriksson. Simulator och skotarkörning med lärare från Naturbruksgymnasiet Burträsk. Skogsmaskinförare Maria Thörngren medverkar Lunch Utvärdering/avslutningsaktivitet och ev. börja packa ihop Fika för föräldrar + barn. Föräldrautvärdering Packa ihop. Hemfärd

14 Sollefteå augusti Plats: Skedomsfäbodarna, strax utanför Sollefteå Dag Vi spenderar hela dagen uppe vid Skedomsbodarna och i skogarna däromkring. Uppstart, presentation, lära-känna-tid Skogens alla värden! Naturvärden och vatten, Lena Högberg, Skogsstyrelsen Skogens kulturarv och fäbodliv, Ulrika Stenbäck Lönnquist, kulturarvspedagog Vi lagar middag och lunch tillsammans Kvällsövning, om att bryta normer, Helena Österlind, Klabböle konsult Dag 2: 8.00 Avfärd till Skedomskolan för skogsmaskinkörning och skotarsimulator Lunch innan vi åker tillbaka Vi lär oss tälja, Annso Grahn hemslöjdskonsulent Middag Kvällsaktiviteter, kanske bad och bastu, egen tid. Dag 3: 9.00 Utvärdering, ihoppackning och kolloledaraktiviteter Avfärd till Bollstasågen för lunch och studiebesök Avslutning på Skogsstyrelsen kontor på Skedom Aktivitet med föräldrarna, avslut med fika.

15 Utvärderingsmetod Skogskollo 2014 Bilaga 2 Deltagarna delades in fem grupper med tre personer i varje (i några grupper blev det fyra personer). Varje grupp fick enas om fyra olika svar till respektive frågeställning (detta tog kanske min men övningen bröts när alla grupper verkade klara). De skrev ned dessa svar i form av en mening (eller några ord) på en post it lapp. Vi satte sedan upp alla post it lappar väl synligt och läste upp dem inför hela gruppen. Därefter fick varje deltagare sätta kryss på tre av de svar som de tyckte överenstämde bäst med sina egna synpunkter. De lappar som inte fått något kryss togs sedan bort (men sparades för att få den fullständiga bilden av deltagarnas tankar). Genom att läsa upp dem som fanns kvar kunde vi sammanfatta vad deltagarnas tycker är viktigast att säga om dessa frågeställningar. Frågeställningar som deltagarna fick ta ställning till: 1) Vad har du lärt dig av Skogskollot? 2) Vad har varit roligast? 3) Vad kan göras bättre till nästa gång? 4) Hur skulle du berätta om Skogskollo för dina kompisar? 5) Fri fråga/påstående. Kan göras som ett klotterplank. Här fick varje grupp lämna in hur många svar de ville. Föräldraenkät Skogskollo Lämnades ut och samlades in vid fikat som avslutade kollot Hur har informationen och organisationen kring Skogskollot fungerat? Vad kan göras bättre till nästa gång? Är det något särskilt vi bör tänka på till nästa år? Övriga synpunkter Utvärdering av deltagarna på Skogskollot på Skedomsfäbodarna I Sollefteå gjordes utvärderingen lite annorlunda såtillvida att deltagarna endast satte tre kryss var fördelat över alla frågor. 1) Vad har du lärt dig av Skogskollot? Vad en lupp är, lunglav, om skogen/naturen, mäta träd, borra, skogsmaskin, simulator, hur det var på en fäbod, om vittror, att tälja, 2st. 2) Vad har varit roligast? Tälja, köra skogsmaskin och simulator, 13 st, sitta vid elden och fixa mat, efterätt, grilla, nya kompisar, 3 st, och att vara här. 3) Vad kan göras bättre till nästa gång? Längre sovmorgnar, 8st, längre lägertid, 5 st, bättre badplats, varmare i stugorna 7 st, ström och mobiltäckning, 12st, mer banan och choklad, 7st, mer skogsmaskin/längre tid på skolan, tävlingar/skattjakt och röja.

16 4) Hur skulle du berätta om Skogskollo för dina kompisar? Kul, roligt, väldigt mysigt. Snälla ledare. Sova i stugor, sovplatserna, kallt, vi har lärt oss nya saker om skogen. Göra massa roliga saker, lära sig mycket och vara mycket i naturen. Köra skogsmaskin och simulator. Skar mig. Båtrace och badade i kallt vatten. Utvärdering av deltagarna på Skogskollot i Burträsk 1) Vad har du lärt dig? Göra eget papper, 3 st, Köra truck, 3 st, Jag har lärt mig en massa nytt om skogen/naturen, 9 st, Hur man gör en skogsmaskin, 4st, Massor med nya lekar, 5st. Jag har lärt mig göra drömfångare, 6 st, vi har lärt oss vad man kan äta i skogen, 8 st, Lärt oss gör te, 4 st, vi har lärt oss kör skogsmaskin, 15 st. 2) Vad var roligast? Allt 11 st, bada 10 st, köra skogsmaskin 11 st, att få nya kompisar, 7 st, Studiebesöken, 2 st, Komatsu, 4 st, grilla, 3 st, att sova ute, 3 st, det roligaste var att vara här, 2 st. 3) Vad kan bli bättre nästa gång? Luftigare schema, mindre aktiviteter, 6 st, Äta godis, 7 st, mindre prat, mer praktiskt, 3st, 4-5 nätter istället för, 2 st, sova längre, 11st, längre läger, 5st, att lägret ska vara minst en vecka långt 4 st, att dom som börjar åttan får vara med, 4 st, sova ute mer, 3 st. 4) Vad ska du berätta för dina kompisar? Att vi fick köra skogsmaskin, 11 st, Vi fick vara med på tv, 8st, att de lär känna fantastiska människor och att de inte åkte när de hade chansen!,3st, Komatsu och Martinsson, 2 st, Att de har missat något jätte kul! 2 st, att det var jätte kul och att de också borde åka hit, 8 st, att det var kul, 1st, att vi fick sova ute, 4 st, att vi grillade, 3 st, att vi badade mycket, 1st.

17