Naturligt byggeri....med halm, lera och trä

Transkript

1 Naturligt byggeri...med halm, lera och trä

2 Innehåll Inledning Lerbyggandet i Världen Material inom lerbyggandet Jord och Lera Olika Lerbyggnadstekniker Maja i Vekhyttan Adobé - Lerbröd Adobé - soltorkat tegel Adobé bilder - Djenné- Mali/Västafria Lerbröd - text av Maja Malmgren Principskiss lerbrödtekniken Solviksskolan i Järna Pisé Pisé-metoden - beskrivning Bilder på pisébyggnader ut och invändigt Cob Cob-tekniken beskrivning En kurs i cob-tekniken Skulptur Afrikansk teknik med tunna väggar Bakugnar i Nääs och Angered Isolerlera Lerhalm beskrivning Lerhalm-Almagården-Bilder Annika Ekblom Lerhalmkurs Skisser på tekniken med "glidformar" Foton på Bengts Östlunds hus Lerhalmsblock : Bilder från kyrka i Järna byggd av lerhalmsblock Lecalera : Maja Malmgrens hus i Vekhyttan Träflislera- Hus utanför Kristianstad Halmhus Halmhusbyggande beskrivning Nebraska metoden -principskiss Håkan Isaksson s hus Nebraskahus i Upphult Infillmetoden -principskiss Halmhusbilder Lerklining Bilder från Slöjd och Byggnadsvård i Nääs Knubb och Kubb Knubbtekniken beskrivning Ett kaninhus byggs Slutord

3 Lerhusbyggande i världen

4 Material inom lerbyggandet Bindemedel Klister Lera Ballast fyllnadsmaterial Sand,grus,sten,trä,halm etc. Armering Halm,kvistar, mm För att få miljövänligt- vatten Förbättrar kemin och elasticiteten fekalier,urin

5 Jord och lera Jord Jord är ett material som kommit från vittrat berg och kan bestå av block, sten, grus, sand, mo, mjäla och ler. Lera Lera är ett av världens bästa byggnadsmaterial. Kanske en fjärdedel av jordens befolkning bor i någon form av ler- eller jordhus. Lera är en finkornig jordart där över 15 procent av vikten består av partiklar som kallas ler med en diameter på mindre än 0,002 mm. Partiklarna hålls samman av laddning. Kunskapen bygger på mångtusenåriga traditioner och Husen byggs för att hålla i generationer, Man använder lokala byggnadsmaterial billiga, sunda och utan miljöbelastning vid tillverkning, användning eller destruktion. De flesta hus behöver inte ens rivas, det är bara att flytta ut så återgårhuset långsamt till naturen. Leran har unika egenskaper, bjälkändar som muras in i en stenvägg täckes ofta med ett lager lera för att inte ruttna, det mesta som blandas in i leran bevaras på ett unikt sätt och trävirke, fibrer, o. dyl. kan ofta återanvändas efter mer än 100 år i en lervägg

6 Olika lerbyggnadstekniker Pisé, Cob, Adobe, Lerbröd Bärande Kubb och Knubb Isolerande Lerhalm och olika isolerleror

7 Maja i Vekhyttan En svensk pionjär

8

9

10 Adobe och lerbröd Adobe - soltorkat tegel Adobe består av en blandning av av sand, vatten, fiber eller organiskt material som formas till tegel med hjälp av ramar. Blandningen får sedan i regel torkas i solen. Byggnader utförda av Adobe är hållbara och står för några av de äldsta byggnaderna i världen. Murverk består av sten eller block som i de flesta fall sammanfogas med bruk. Framställningstekniken av lerjord kan vara såväl våt som torr medan sammanfogningen till mur alltid är våt. Med undantag av lerbrödstekniken måste lerstenarna torka en tid innan de blir starka nog att bära större laster. Lerblock och lersten kan stampas eller pressas i form, gjutas eller strängpressas. De två förstnämnda metoderna räknas till torr teknik medan de sistnämnda är våt. Torr teknik innebär att produkten är så gott som torr när den bearbetas medan en betydande del vatten måste tillsättas vid beredningen av materialet i våt teknik. Till formpressad lera finns det många olika typer av maskiner som komprimerar jorden till block. Lerjordsammansättningen till formpressad lersten och stampad lersten är mager, vilket innebär ett lerinnehåll mellan %. Eventuellt tillsätts sand och grus som magringsmedel. Vatteninnehållet ska vara optimalt ur kompakteringssynpunkt. Strängpressade eller gjutna block är våta tekniker, oftast med fetare jord än den som används till formpressning. Grovt hackad halm, som fungerar som armering och samtidigt bidrar till att blocken får en jämnare uttorkning, kan tillsättas före gjutning av massan. Strängpressning är för övrigt den teknik som används vid industriell tillverkning av tegel. Lerbröd En speciell variant av murverk är lerbrödstekniken där stenar modelleras för hand till limpliknande stycken som läggs i förband utan bruk. Tekniken räknas till de våta metoderna.

11 Tillverkning av adobesten i Mali

12 Lerblocken formas

13 Lerblocken torkas

14 Lerbröd Lerbrödet är en afrikansk metod, som fördes in till tyskland efter andra världskriget av en missionär Von Bodel Schwing, där han och hans dotter Adelhed Weerts, återuppbyggde flera sönderbombade byar. Det är en enkel metod där de limpformade nygjorda stenarna läggs på plats i väggen som en sugga med kultingar, med suggans rygg vartannat varv mot ut och insidan. Max 40 centimeter var dag. Grangrenarna lägges i hörnen vart tredje varv som armering. Putsas med lerbruk efter torkning. Materialet är lera som trampas eller ältas : tillsammans med vass sand, till en formad deg.

15 Skolan i Solvik, Järna är byggd av lerbröd.

16 Interiör Solviksskolan i Järna

17 Solviksskolan

18 Pisé Stamptekniken är torr och sammansättningen är identisk med formpressad eller stampad lersten. Skillnaden är utförande-tekniken, där lerjorden stampas i formar till monolitiska vägg-stycken. Tekniken är sedan långt tillbaka i tiden känd och använd. Vid analyser av de äldsta stampmurarna har det visat sig att de bestått av likartad sammansättning av 70 % sand och 30 % lera. I västvärlden är idag kommersiellt stamphusbyggande en försvinnande liten del av nyproduktionen, men i vissa områden i Australien uppgår andelen till 20 %. En korrekt utförd stampvägg kan ta avsevärda laster. En väl stampad vägg kan liknas vid ett snabbtillverkat sedimentärt berg där den naturliga processen, som tar tusentals upp till miljontals, år sker med hjälp av ett stampverktyg under loppet av några minuter. När massan har stampats tas formen omedelbart bort så att luften kan torka ut från väggavsnittet och en härdningsprocess kan komma igång. Det finns en stor mängd system från mycket enkel till avancerad formsättning. Formar och formsättning: Formsättningen är en stor del av arbetet med en stampvägg. Tiden som åtgår till att sätta upp och ta ned formarna är ofta större än den som behövs till att fylla och stampa dem.

19 Piséhus i Skåne

20 Interiör. Lägg märke till de tjocka väggarna!

21 Badrum

22 Piséhus kalkat sju gånger i Skåne.

23 Interiör

24 Pisehus i Halland byggt av Hans Bulthuis

25 Piséhus byggt på 1940-talet i Halland.

26 Lägg märke till halmtaket!

27 Mitthuset sanitetsbyggnad med piséteknik.

28 Cob Mackeleringstekniken är våt och sammansättningen liknar den för gjuten lersten (adobe). Fet lerjord blandas med sand, grus, halm och vatten till en formbar massa varpå kompakta väggar formas på fri hand. På engelska kallas tekniken för cob. Tekniken att bygga självbärande väggar med lera och halm är troligen mest känd från England men finns även dokumen terad i Sverige. Tillvägagångssättet är likadan idag som för tvåhundra år sedan då häftet med titeln Underrättelse för allmogen att Bygga Hus af LerBruk utkom. Den tunga processen att trampa ihop lermassan med fötter eller med hjälp av djur kan nu ersättas med traktor som körs fram och tillbaka över blandningen till dess att den rätta konsistensen infinner sig.

29 Uppförande av lermur Uppförandet av en mackelerad lermur sker i korthet enligt följande; lerjord, med eventuell tillsats av sand och grus samt halm blandas med vatten. Ingredienserna ältas ihop och väggen byggs genom att med en grep kasta upp massan på muren och sedan trampa till den med fötterna. Huset byggs varvvis, utan form, i skift om cm som får torka mellan varven. När dessa är färdiga bankas väggsidorna ihop med en klamp eller liknande för att slutligen justeras och snyggas till med en hacka eller spade.

30 Kurs i cobteknik Cob-tekniken är vanlig i sydvästra England. Man bygger utan formar. En blandninga av grus, sand, halm och vatten knådas ihop till en cobmassa, som sedan kastas upp med grepar på muren. Där trampas blandningen ihop och sidorna bankás ihop med klampverktyg. Därefter justeras sidorna med spadar eller hackor och får torka i ett par tre veckor. Varje lager är cirka 70 centimeter högt. Kursen hölls i Ullared i Halland, arragerades av Jenny Andersson och Hans Bulthuis och leddes av Englands främste cob-byggare. Grävning av grop Grus i grop

31 Knådning Inblanding av halm

32 Massan kastas upp och formas med klamp på stenunderlag

33 Muren skjuter i höjden och justeras

34 Såhär blev det

35 På kursen gjordes även tunna väggar. En teknik som man använder sig av för att bygga förrådsbyggnader i Mali.

36 Exempel på ugnar som är byggda med cob-teknik på Slöjd och Byggnadsvård i Nääs och på Lärjeåns kafé och trädgårdar i Angered

37 Isolerlera Isolerlera är ett samlingsbegrepp för material där isolerande komponenter såsom halm, träflis och lecakulor binds samman med lera. Dessa kallas då lerhalm, träflislera och lecalera. Begreppet lättlera används också för denna teknik men kan vara förvirrande eftersom ordet används i geologin och där betecknar en jordart med lerhalten %. Byggsätten med isolerlera är arbetsintensiva och torktiderna blir ganska långa, upp till 6 veckor för en väggtjocklek om 400 mm lerhalm. Om torktiden blir för lång och övriga villkor är gynnsamma för mikroorganismers tillväxt är det risk för kompostbildning då organiska material används. Isolerlera framställs genom att blanda ihop lervälling och det isolerande materialet. Lervällingen kan vara tunn eller tjock beroende på hur pass stor grad av isolering som ska erhållas. Isolerleran kan formas till block, som sedan muras, eller gjutas i väggformar direkt.

38 Vad består isolerlera av? Isolerlera kan bestå av halm, träflis eller lecakulor...som blandas med lera. När isolerlera används måste det alltid finnas en bärande stomme som tar upp laster. I de flesta fall kan denna även fungera som stöd för klätterform när sådan används. Lerhalm så kallad lättlera, är som det låter halm som är blandats med lervälling. Det är en teknik som är vanlig i östeuropa in mot Sibirien. Lämplig metod där det är ont om virke. En regelstomme fylls mellan formar och packas lätt. Det är en isolerande och självbärande vägg. Leran lägges i blöt över natten utan omröring. Då blir den mjuk och lätt att vispa upp. Halm blandas med lervällingen som skall vara så tjock att den inte rinner när man stoppar fingret i den. Tjockare är bättre då behöver man inte behöver stampa så hårt.lerblandningen bör ligga och dra under natten för att halmen skall bli formbar. En stark och bra teknik.

39 Man använder sig av glidformar som man för uppåt och åt sidorna.

40 Tillagning av lerhalm som läggs i form.

41 Vattning- Tryckning - Förflyttning

42 Geggamoja

43 Lerhalmsberedning

44 Massan är införd i formen

45 Lerhalmshus i Nödinge byggt av Bengt Östlund

46 Växthuset

47 Kyrkan i Järna byggd med lerhalmsblock

48 Maja Malmgrens hus i Vekhyttan

49 Ute och inne hos Maja

50 Träflislerhus, Kristianstad

51 Det här är inget tegelgolv, utan ett jordgolv, som man gjort spår i och färgat med pigment, så att det ser ut som om det vore tegelgolv.

52 Lerklining och puts Till ytbehandling räknas putsning och golvbeläggning. Andra ord som förekommer är lerklining och lerstrykning, men principen är densamma, nämligen att täcka en väggdel med lermaterial. Lerputs kan användas på de flesta byggmaterial, men för att putsen ska fastna ska ytan vara ojämn. Ibland kan det därför vara lämpligt att använda reveteringsmatta som underlag. I liggtimmerhus förekom det förr att väggarna råhöggs med yxa för att ge lerputsen bättre fäste.

53 Vad består lerputs av? De ingående komponenterna i lerputs är lerjord som bindemedel, sand som magringsmedel och något armerande material för att inte putsen ska spricka när den torkar. Armeringen kan bestå av hackad halm, kutterspån eller djurhår. Det finns ett antal olika recept för lerputs vilket beror på att leran varierar från plats till plats. Lerputs behöver endast läggas på i två lager, en tjockt pålagd grovputs fungerar som utstockning, och en tunn finputs för att få en jämn och slät yta. Ytan kan sedan tapetseras eller målas med kalk-, lim- eller silikatfärg. Vid användning av lerputs utomhus är det lämpligt att kalkstryka väggen efter det att det sista putslagret lagts på.

54

55

56

57 Knubb och kubbteknik Knubbtekniken Kubb En hybridform av bärande teknik där lera används är vedmurning. Denna teknik uppstod under 1800-talet kring de framväxande sågverksindustrierna. Bostadslösa sågverksarbetare fann på rådet att mura hus av spillvirke från planksågning. Byggnadssättet att mura plankbitar på samma sätt som tegel i 1/2 stens löpförband kallas knubbteknik men har, eftersom dessa byggnader förekommer på många håll i landet, många dialektala variationer. Ett annat byggnadssätt är kubbtekniken som består av hopmurade runda eller kluvna ved- eller timmerkubbar som lagts på tvären i väggen, en teknik som troligen har äldre anor än knubbtekniken. Vedhustekniken återfinns främst i arbetarbostäder och ladu-gårdar, men även andra byggnader såsom byggmästarvillor, hotell och skolor är uppförda på detta sätt med ved lagd i lerbruk i väggarna mellan utvändig panel och invändig tapet. Mura med plankstumpar är en knubbteknik. Plankstumparna läggs i väggens längdriktning och väggen blir lika tjock som plankans bredd. I över och underkant på fönster och dörrar läggs en hel planka för att öka väggens sidostabilitet. Den här tekniken har använts där det funnits god tillgång till spillvirke. Lerväggarna lerputsas på in och utsidan. På insidan är lerputsen ett bra underlag för målning och tapetsering. På utsidan kan putsen målas med kalkfärg eller så kan en brädfodring spikas utanpå putsen. Murbruket består av lera samt sand/ eller sågspån. Putsbruket kan bestå av ett flertal komponenter varav lera och sand är självskrivna, halm och kogödsel bör ingå och tidningspapper, sågspån, hår från människan eller djur med flera fiberrika material är värdefulla och fungerar som armering och förhindrar sprickbildning.

58

59 Wicklar

60 Slutord Bilder och text i detta bildspel har producerats av Fred Andersson. Vissa delar av texten är hämtad från Eva-Rut Lindbergs doktorsavhandling Gjort av jord : lerjord som byggmaterial i Sverige och länder med likartat klimat. De svartvita bilderna från Almagården har tagits av Annika Ekblom, som också skrivit en bok om lerbygge som ett examensarbete vid Chalmers arkiktektutbildning: Om hus av jord och lerhalm. Bildspelet utformades med hjälp av Sven Wallin Bildspelet i häftad bokform kostar 70 kr och kan beställas av Fred Andersson fred.ove.andersson@gmail.com