FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 66:2010. Föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar i Norrbotten. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 66:2010 Föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar i Norrbotten Utvärdering av tiden Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx Oktober 2010 Rose-Marie Holm-Backman Lena Vikström Handledare: Ingrid Löfstrand FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2

3 Sammanfattning Sunderby folkhögskola startade 2006 föräldrautbildning för blivande adoptionsföräldrar efter samråd med kommunerna i Norrbotten. Denna utvärdering avser åren 2006 till och med 2009 och bygger på intervju med utbildningsansvarig och på enkäter till deltagarna. Alla 156 personer som deltagit i utbildningarna som genomförts har fått enkäten och 53 % har svarat. Undersökningen visar att adoptionsutbildningen i Norrbotten uppfyller de krav som lagstiftaren ställer och att utbildningsmaterialet som Socialstyrelsen utformat till största delen har följts. Inslaget av diskussion och reflektion har dock varit mindre än rekommenderat. Av enkätundersökningen framgår att deltagarna är positiva till utbildningens innehåll och uppläggning. Av svaren framgår att 90 procent upplevt att de fått en bra grund för en eventuell adoption. Vissa behov av utveckling av utbildningen har dock framkommit, som till exempel fortbildning för kursledarna inom ämnesområdet. I syfte att hålla en kontinuerlig dialog mellan kommunerna och utbildningsansvarig kan det även vara lämpligt att en referensgrupp bildas. Den lärarhandledning som Socialstyrelsen tagit fram för utbildningen bedöms vara otydlig och bör lämpligen ses över.

4 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Syfte Frågeställningar Metod Datainsamling Urval Metodologiska reflektioner Etiska överväganden Samhällets reglering av föräldrautbildningen Förarbeten och lagstiftning Handbok, kursbok och lärarhandledning Handbok för socialtjänsten Kursbok-Att bli förälder till ett barn som redan finns Lärarhandledning Att bli förälder till ett barn som redan finns Beskrivning av föräldrautbildningen i Norrbotten Allmän beskrivning Generella riktlinjer Lärarhandledningen i förhållande till föräldrautbildningen i Norrbotten Internationell adoption Att bilda familj Att bli till Vilka barn behöver en familj Resan till barnet Att bli en adoptivfamilj Att vara en familj Sammanfattning av intervju med utbildnings-ansvarig Resultatredovisning av enkät Fakta om deltagarna Upplevelse av utbildningen Korstabulering Öppna frågor Diskussion Uppfyller adoptionsutbildningen i Norrbotten de krav som lagstiftaren ställer och följs det utbildningsmaterial som Socialstyrelsen ut-arbetat? Hur har deltagarna upplevt utbildningen, innehåll och upplägg? Fråga Fråga De öppna frågorna Bedömning av enkätsvaren

5 8.3 Finns det utvecklingsbehov avseende utbildningen och i så fall vilka? Fortsatta studier Källförteckning Bilagor 2

6 Bakgrund Med anledning av den lagändring som trädde i kraft i Socialtjänstlagen 6 kap. 12, påbörjades en diskussion i Norrbottens kommuner om hur kommunerna skulle leva upp till de nya kraven på att kunna anvisa lämplig utbildning till personer som ansöker om medgivande att adoptera barn från utlandet. De nya bestämmelserna betonade vikten av förberedelser och utbildning för blivande adoptivföräldrar: Medgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. Vid den bedömningen skall särskild hänsyn tas till sökandes kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandes ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och socialt nätverk. Sökanden skall vidare ha deltagit i av kommunen anvisad föräldrautbildning inför adoption (16 kap. 12, socialtjänstlagen). Fram till dess hade Adoptionscentrum Norrbotten varit den organisation som anordnat utbildningar i Norrbotten i studiecirkelform. Dessa anordnades vanligen i Luleå men ibland även på andra platser i länet. Uppfattningen bland kommunernas handläggare var att Adoptionscentrums utbildningar var av god kvalitet. Adoptionscentrum planerade att fortsätta med studiecirklarna under hela år Regeringen menade att en anordnare av adoptionsutbildning inte bör ha egna intressen i adoptionsprocessen (prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor) vilket tolkades att sådana organisationer som Adoptionscentrum inte bör anlitas som utbildare. Myndigheten för internationella adoptioner (MIA) hade fått i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen utveckla ett enhetligt och lämpligt studiematerial, som skulle vara klart sommaren I oktober 2005 anordnades en tvådagarsutbildning om adoptionsfrågor och det nya utbildningsmaterialet introducerades av företrädare för MIA. En av talarna var socionom Inga-Britt Sigurd, som varit med i MIA:s referensgrupp vid framtagningen av utbildningsmaterialet. Från Norrbotten deltog ett antal representanter från Länsstyrelsen, FoU Norrbotten (Kommunförbundet), Luleå kommun, St Lukas terapimottagning och Sunderby folkhögskola. Efter det att Sunderby folkhögskola erbjudit sig att anordna kurser för blivande adoptanter i enlighet med studiematerialet kom kommunerna överens om en modell för att stödja upplägget ekonomiskt i syfte att minimera den avgift som skulle behöva tas ut av kursdeltagarna. En avgift på 400 kr (kursmaterial) bedömdes vara rimlig eftersom kursdeltagarna även skulle komma att ha kostnader för mat och eventuell logi. Folkhögskolan uppskattade att en kursomgång skulle 3

7 uppgå till ca kr och kommunerna enades om att stå för den kostnaden i proportion till folkmängden i sina respektive kommuner. Folkhögskolan bedömdes vara lämplig eftersom man där har stor vana att anordna kurser för vuxna och att det var möjligt att övernatta där. Eftersom kurserna skulle vara tillgängliga för personer, boende i Norrbottens alla kommuner var det nödvändigt att övernattningsfrågan skulle kunna ordnas. Upplägget för utbildningen var två helger (lördag och söndag) med några veckors mellanrum, sammanlagd fyra heldagar. Behovet av utbildningar beräknades till två till tre kurser per år. Socialförvaltningarna i Boden, Luleå och Piteå beslutade att socialsekreterare därifrån skulle alternera för att delta i kurserna genom att hålla i avsnitt om hur en adoptionsutredning går till. De skulle göra detta som en del av sitt ordinarie arbete. Det fanns dock behov av ett antal utbildare som skulle kunna vara kursledare och stå för kontinuiteten för kommande utbildningar. FoU Norrbotten anordnade därför en kursdag i mars 2006 för blivande utbildare, som skulle hålla i utbildningsdagar för blivande adoptivföräldrar i Norrbotten. Det handlade om att bli förtrogen med utbildningsmaterialet Att bli föräldrar till ett barn som redan finns och Handledning för utbildare. Socionom Inga-Britt Sigurd som varit med att ta fram utbildningsmaterialet höll i dagen och sju personer deltog. Våren 2006 anordnades det två första kurserna för blivande adoptivföräldrar av Sunderby folkhögskola och en erfaren kursledare, Gunilla Cederholm Wilhelmsson, som tidigare haft många kurser för blivande adoptivföräldrar och hade kännedom om det nya kursmaterialet, var tillsammans med folkhögskolans lärare Carin Thurfjell utbildare. Från och med hösten 2006 har Carin Thurfjell varit kursledare och hon har tagit in andra som tillsammans med henne hållit i utbildningsdagarna. Socialsekreterare och andra har varit med i olika ämnesområden. Ingrid Löfstrand, FoU Norrbotten 4

8 1.0 Inledning När vi blev tillfrågade om att genomföra ett FoU-projekt för att utvärdera den föräldrautbildning som bedrivs i Norrbotten var det självklart att svara ja. Vi är båda yrkesverksamma vid Familjerättsenheten i Boden och har varit delaktiga i planeringen för att få en föräldrautbildning i Norrbotten. Det kändes angeläget att undersöka om den motsvarade de krav som ställts av lagstiftaren, hur de som genomgått utbildningen upplevt den samt undersöka om det fanns ett behov av att utveckla denna. Internationella adoptioner är en verksamhet som ständigt är under förändring, lagmässigt, metodmässigt och inte minst utifrån förändringar som sker i de länder som förmedlar barn (s.k. givarländer). Politiska beslut påverkar också denna verksamhet vilket har inneburit att ett givarland plötsligt kan besluta att inte längre förmedla några barn. Under många år har Kina varit det största givarlandet av adoptivbarn till Sverige. Enligt organisationen Adoptionscentrum var det våren 2010 flera adoptionsorganisationer i Sverige som upparbetade kontakter med länder i Afrika med syfte att de skulle bli givarländer. Under arbetets gång har vi haft kontakter med handläggare vid Socialstyrelsen som uppgett att det varierar över landet hur föräldrautbildningarna är anordnade. En del kommuner har gått samman och bedriver egen utbildning med personal från familjerätten, andra anvisar de sökande till studieförbund eller privata aktörer på området. Enligt Socialstyrelsen skiljer sig utbildningarnas upplägg och genomförande, ledarnas kompetens samt kostnaden för att delta. Den utvärdering som genomförts är den utvärdering som ingår i utbildningen och som deltagarna själva fyller i vid sista utbildningstillfället. Socialstyrelsen kände hösten 2009 inte till någon kommun i landet som genomfört en utvärdering av föräldrautbildningen. Från år 2006 till och med år 2009 har 13 föräldrautbildningar genomförts i Norrbotten. Sammanlagt 156 personer har deltagit, varav 75 par och 6 ensamstående personer. Under hösten 2009 genomförde Länsstyrelsen en tillsyn i samtliga 14 kommuner i länet avseende socialnämndernas handläggning av internationella adoptioner (Länsstyrelsen Norrbotten, diarienummer )). I tillsynen redovisas antalet inledda medgivandeutredningar som genomförts. År 2006 inleddes i länet 30 utredningar, 34 utredningar år 2007 och 28 utredningar år Flest antal utredningar, mellan åren , inleddes i Luleå; 33 st., Piteå; 15 st. och Boden; 11 st. Under dessa år har tre ansökningar erhållit avslag. 5

9 2.0 Syfte Syftet med vår undersökning är att utreda om den föräldrautbildning som kommunerna i Norrbotten hänvisar till motsvarar de krav som lagstiftaren ställer och om utbildningsmaterialet som Socialstyrelsen utarbetat följs. Vi vill också undersöka hur deltagarna har upplevt utbildningen. Slutligen vill vi även visa på eventuella utvecklingsbehov som kan finnas. 3.0 Frågeställningar Uppfyller adoptionsutbildningen i Norrbotten de krav som lagstiftaren ställer och följs det utbildningsmaterial som Socialstyrelsen utarbetat? Hur har deltagarna upplevt utbildningen, innehåll och upplägg? Finns det utvecklingsbehov avseende utbildningen och i så fall vilka? 4.0 Metod I detta avsnitt redogör vi för vår datainsamling och hur vi har gjort urvalet inför denna. Vi ger här även våra metodologiska reflektioner samt beskriver vilka etiska överväganden vi haft. 4.1 Datainsamling För att uppnå syftet med vår rapport har vi valt att ha med ett avsnitt om förarbeten, lagar och utbildningsmaterial som är normerande för adoptionsutbildningen. Vi presenterar även delar av Socialstyrelsens handbok för att ge en bakgrund till lagstiftarens avsikter med utbildningen. Vi har intervjuat utbildningsansvarig (bilaga 4) och genomfört en enkätundersökning, riktad till samtliga kursdeltagare (bilaga 1). Avsnitt 5, Samhällets reglering av föräldrautbildningen, syftar till att ge en beskrivning av de lagar och föreskrifter som ligger till grund för föräldrautbildningen. I avsnittet redovisar vi de direktiv och råd som lagstiftaren och Socialstyrelsen utformat avseende utbildningen och jämför detta med innehållet vid den utbildning som ges i Norrbotten. I rapporten ingår en intervju med Carin Thurfjell, utbildningsansvarig för föräldrautbildningen i Norrbotten. Syftet med intervjun är att beskriva den utbildning som sedan 2006 bedrivits vid Sunderby folkhögskola. Carin har även givits utrymme att reflektera över utbildningen, dess innehåll och utformning. 6

10 Enkätundersökningen syftar till att få en bild av hur deltagarna upplevt utbildningen. I enkäten fick deltagarna möjlighet att ge sin syn på hur de upplevt de olika teman som ingår i utbildningen. Vissa öppna frågor i slutet av enkäten gav deltagarna möjlighet att beskriva hur de upplevt diskussionerna, värderingsövningarna och föreläsningarna. Deltagarna gavs också möjlighet att ge förslag på eventuella förbättringar/ förändringar av utbildningen. Ett informationsbrev medföljde enkäten och efter ungefär en månad skickades en påminnelse ut till deltagarna, (bilaga 2 och 3). 4.2 Urval Enkäten är skickad till samtliga deltagare, 156 personer, som genomgått utbildningen under åren Frågorna i enkäten utgår ifrån de mål som Socialstyrelsen utformat utifrån sju teman i utbildningsmaterialet. Vi ville göra en totalundersökning eftersom antalet var hanterbart. Utifrån att Carin Thurfjell är utbildningsansvarig och själv varit den ena kursledaren vid alla utbildningstillfällen utom ett, har vi valt att intervjua henne som representant för utbildningen. Vi har även tagit del av det skriftliga material som hon utarbetat med utgångspunkt från lärarhandledningen. Vår undersökning utgår därmed från två perspektiv, utbildningsansvarigs och deltagarnas. 4.3 Metodologiska reflektioner Vi har valt att använda oss av enkäter i vår undersökning då detta ger möjlighet för samtliga deltagare att medverka. Ett annat alternativ hade varit att genomföra intervjuer. Ett sådant val skulle ha inneburit att vi hade varit tvungna att göra ett urval bland deltagarna på grund av den omfattning detta hade inneburit. Det skulle då inte varit möjligt för alla deltagare att uttrycka sina åsikter. Begränsningen med att välja enkäter som undersökningsmetod är att svarsalternativen inte blir så ingående samt att bortfallet ofta är relativt stort. Enkätfrågorna utgår från Socialstyrelsens mål inom de olika temaområdena i utbildningsmaterialet och handlar både om deltagarnas upplevelse av inhämtad kunskap och om utrymmet för reflektion under kursen. Deltagarnas svar ger således en bild av deras subjektiva upplevelse där bland annat deras olika behov kan komma att påverka svaren. 7

11 Det är välkänt att postenkäter ofta har hög bortfallsfrekvens och risken med att använda sig av sådana är att deltagarna inte besvarar enkäten. Av 156 utskickade enkäter inkom 82 svar (53 %). Det innebär att 47 % inte har svarat. Orsaken till detta bortfall kan vi inte säkert veta, men det kan tänkas att de som gått utbildningen för några år sedan kan ha haft svårigheter att minnas. Undersökningen kan kännas irrelevant eller inaktuell. Det kan vara så att de som inte svarat har andra erfarenheter av utbildningen än de som svarat. Det går i vart fall inte att generalisera svaren från de som besvarat enkäten till hela gruppen som genomgått adoptionsutbildningen. Sedan utbildningen startade 2006 har utbildningsansvarig gjort en del smärre förändringar i upplägget och innehållet. Detta medför att de svar som inkommit inte till fullo är jämförbara. Intervjun som genomfördes med utbildningsansvarig utgick från övergripande frågeställningar med uppföljande frågor. Intervjun gav utrymme för en del utvikningar och i stora delar ett öppet berättande. 4.4 Etiska överväganden Samtliga deltagare i utbildningen från kursstarten 2006 till och med år 2009, har erbjudits möjlighet att besvara enkäten. I det medföljande informationsbrevet framgick syftet med undersökningen samt att deltagandet var frivilligt. I brevet förklarades även på vilket sätt anonymiteten vid deltagandet skulle garanteras. Enkäten skickades till dem via utbildningsansvarig. Därefter har deltagarna återsänt enkäten i frankerade svarskuvert till oss. De erbjöds även att kontakta oss om de hade frågor angående enkäten. Information lämnades också om hur de senare kunde ta del av den färdiga undersökningen. Utbildningsansvarig Carin Thurfjell informerades inför intervjun om att hennes deltagande var frivilligt och att hon hade rätt att avbryta sin medverkan ifall hon önskade detta. Carin Thurfjell har läst det skriftliga material som sammanställts efter intervjun samt haft möjlighet att göra kompletteringar i materialet. 8

12 5.0 Samhällets reglering av föräldrautbildningen I följande avsnitt vill vi ge läsaren en inblick i de lagar och förarbeten som styr inriktningen av föräldrautbildningen. Vi ger även en kortare beskrivning av socialnämndens ansvar avseende föräldrautbildningen samt det ansvar socialnämnden i övrigt har i ärenden rörande internationella adoptioner. Vi beskriver vidare innehållet i den kursbok som ingår i föräldrautbildningen samt den lärarhandledning som är ett hjälpmedel för kursledarna. 5.1 Förarbeten och lagstiftning I propositionen 2003/04:131 framgår regeringens inställning inför den lagändring avseende föräldrautbildning vid internationella adoptioner som trädde i kraft den 1 januari I samband med internationell adoption har samhället ett särskilt ansvar för att barnet kommer till så väl förberedda adoptivföräldrar som möjligt och det är därför rimligt att ställa krav på de blivande adoptivföräldrarna att de genomgår en utbildning som är adekvat för adoptionssituationen. Samtidigt måste adoptivföräldrarna i sin tur kunna ställa krav på att samhället har en väl fungerande organisation som kan ge vägledning och stöd i adoptionssituationen. För att kunna ge barnet så goda förutsättningar som möjligt anser regeringen att deltagande i föräldrautbildning bör vara en förutsättning för att den eller de som vill adoptera skall kunna ges medgivande. Utredningen har föreslagit att kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla föräldrautbildning. Regeringen är emellertid tveksam till att utöka kommunernas åtagande. Däremot är det rimligt att det blir ett ansvar för kommunen att anvisa de blivande adoptivföräldrarna lämplig utbildning. Detta förutsätter naturligtvis att det finns sådan utbildning tillgänglig. En anordnare av föräldrautbildning bör dock, enligt regeringens mening, inte ha egna intressen i adoptionsprocessen. Det står naturligtvis varje kommun fritt att själva eller tillsammans med landstinget eller andra kommuner anordna sådan föräldrautbildning. Som framhållits av flera, bl.a Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet är detta också i många fall önskvärt. Sådan samverkan ger möjligheter att ta tillvara de erfarenheter av föräldrautbildning som redan gjorts i olika kommuner och landsting samtidigt som metodutveckling kan främjas. För att säkerställa att alla blivande adoptivföräldrar får en utbildning som har fokus på adoptivbarns särskilda behov och håller hög och jämn 9

13 kvalitet avser regeringen att ge adoptionsmyndigheten i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen ta fram ett lämpligt studiematerial. I detta arbete bör även Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet samt adoptionsorganisationerna och adopterades organisationer erbjudas delta.(prop. 2003/04:131, sid. 63). Propositionen utmynnade därefter i följande lagtext. Ett barn med hemvist utomlands får inte utan socialnämndens medgivande tas emot i syfte att adopteras av någon som inte är barnets förälder eller har vårdnaden om barnet. Medgivande skall inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sin hemvist. Medgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. Vid den bedömningen skall särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. Sökanden skall vidare ha deltagit i av kommunen anvisad föräldrautbildning inför adoption. Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare får medgivande lämnas även om han eller hon inte har deltagit i föräldrautbildning. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades.( 6 kap. 12 SoL). I Socialstyrelsens författningssamling framgår vilken kompetens föräldrautbildaren bör besitta. Kommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som anvisas leds av en utbildare som har - beteendevetenskaplig utbildning, t ex. socionom-, psykolog-, lärareller förskollärarutbildning, - ingående kunskaper på de olika områden som behandlas i det studieoch handledarmaterial för föräldrautbildning som Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har utarbetat i samråd med Socialstyrelsen (föräldrautbildningsmaterialet). - kunskaper om hur en utredning om medgivande att ta emot barn för adoption enligt 6 kap 12 socialtjänstlagen (medgivandeutredning) går till, - erfarenhet av att leda grupper och kan känna igen och hantera grupprocesser, och - pedagogiska kunskaper. Dessutom bör kommunen förvissa sig om att utbildaren - följer föräldrautbildningsmaterialet - kontinuerligt tar del av utvecklingen på de områden som föräldrautbildningsmaterialet omfattar, 10

14 - inte ingår i samma handledningsgrupp som den som gör medgivandeutredningen, och inte är delaktig i adoptionsförmedling. (SOSFS 2008:8) 5.2 Handbok, kursbok och lärarhandledning Socialstyrelsen har utarbetat en handbok för socialtjänsten med anvisningar om hur handläggning och utredning i samband med adoption bör genomföras. Socialstyrelsen har också utarbetat en kursbok som heter Att bli förälder till ett barn som redan finns. Boken ingår i den obligatoriska föräldrautbildningen. Till denna finns en lärarhandledning som hjälpmedel för dem som leder utbildningen Handbok för socialtjänsten ADOPTION Handbok för socialtjänsten är utgiven av Socialstyrelsen. Av denna framgår att socialtjänsten har ett ansvar för olika uppgifter från den dag de sökande tar kontakt med sin hemkommun med en önskan att adoptera barn från ett annat land. Socialnämnden ansvarar för att anvisa de blivande adoptivföräldrarna lämplig utbildning, den obligatoriska föräldrautbildningen. Socialnämnden ansvarar för den utredning som ligger till grund för ett eventuellt medgivande. Socialnämnden fattar beslut om medgivande och när de blivande adoptivföräldrarna via sin adoptionsorganisation blivit föreslagna som förälder till ett visst barn krävs det ett nytt beslut av socialtjänsten, ett samtycke om att adoptionsförfarandet får fortsätta. Socialtjänsten har även ett uppföljningsansvar för att adoptivfamiljerna får det stöd och den hjälp som de kan ha behov av sedan en adoption genomförts. Det är också vanligt att barnets företrädare i ursprungslandet vill ha skriftliga rapporter från handläggare inom socialtjänsten om hur det går för barnet då det har vistats en tid i sin nya familj. Av handboken framgår att det är kommunens uppgift att anvisa de sökande till en lämplig utbildning. Kommunen bör förvissa sig om att den utbildning man hänvisar till uppfyller de ställda kraven. Regeringen uttryckte i förarbetena att det vore önskvärt med en ökad samverkan mellan kommunerna för att säkerställa kompetens och utveckling i utbildningen. På sidan 44 i handboken framgår att, Syftet med föräldrautbildningen är att den ska ge såväl kunskaper och insikter om adoption som den känslomässiga förberedelse som behövs för att förstå vad det innebär att adoptera. Många känner sig genom utbildningen stärkta i sin önskan och är beredda att gå in i ett 11

15 adoptionsförfarande, medan andra genom utbildningen får insikter som innebär att de inte fullföljer tankarna på att ansöka om adoption Kursbok-Att bli förälder till ett barn som redan finns Den kursbok som ingår i föräldrautbildningsmaterialet heter Att bli förälder till ett barn som redan finns. Boken ger information om hur en adoption går till, om samhället syn på adoption och vad internationella konventioner kräver av såväl givar- som mottagarländer. Den beskriver olika familjebildningar och de ställningstaganden man måste göra inför en adoption. Framförallt ger boken en genomgång av de förberedelser som behövs och de insikter man som blivande adoptivförälder behöver ha kommit fram till innan man fattar sitt livs viktigaste beslut att ta emot ett barn som varit med om minst en separation från någon viktig vuxen. Kursboken är indelad i sju teman: internationell adoption att bilda familj att bli till vilka barn behöver en familj? resan till barnet att bli en adoptivfamilj att vara en familj Under varje avsnitt i kursboken finns frågor som läsaren kan ställa till sig själv. Det finns lästips, referenser och länkar för att man ska kunna söka mer kunskap. En annan avsikt med boken är att man ska kunna använda den som en informationskälla i framtiden. Deltagarna i Norrbotten får ta del av kursboken innan utbildningen börjar Lärarhandledning Att bli förälder till ett barn som redan finns I utbildningsmaterialet ingår en lärarhandledning Lärarhandledning Att bli förälder till ett barn som redan finns. Här finns exempel på hur föräldrautbildningen kan läggas upp och den följer kursbokens teman. Det finns även förslag på olika värderingsövningar, diskussionsfrågor, filmer, litteratur samt radioprogram som kan stimulera till reflektion och diskussion. Av handledningen framgår att minst 50 % av tiden bör ägnas åt diskussion och reflekterande samtal. 12

16 De mål, inom varje tema, som Socialstyrelsen anser att deltagarna ska ha uppnått efter utbildningen samt det innehåll som föreslås för att uppnå dessa mål presenteras i rapporten under avsnitt 6.3, Lärarhandledningen i förhållande till föräldrautbildningen i Norrbotten. Kursen är tänkt att omfatta sju kurstillfällen om tre timmar per gång, alternativt två internathelger eller fyra heldagar. Utbildningsmaterialet utgår framförallt ifrån tre teoriers synsätt på människan och relationer människor emellan. Dessa teorier har sin grund i modern spädbarnspsykologi, anknytningsteori och systemteori. Nedanstående tre stycken är hämtade ur lärarhandledningen. Modern spädbarnspsykologi är en tvärvetenskaplig mötesplats där olika vetenskapliga discipliner som psykologi, pediatrik, psykiatri, neurofysiologi, sociologi, antropologi sammanstrålar. Det är ett vetenskapligt och kliniskt praktiskt kunskapsområde som omfattar barns tidiga utveckling av kommunikation och känslor, liksom kognition (tankar och meningssammanhang) perception, motorik och språk. Här sammanfogas fysiska förutsättningar (kropp, speciellt hjärnan) och de psykiska (förmågor att uppfatta, relatera, känna och utforska) med barnets erfarenheter av omhändertagande. Anknytningsteori kan ses som en brygga mellan den neurobiologiska kunskapen och psykologisk utvecklingsteori. Det psykobiologiska perspektivet har på senare år använts som teoretisk ram för att tolka barns tidiga beteende, för att förstå viktiga omsorgsfunktioner och för att förutsäga barns socioemotionella anpassning. Teorin används för att förstå hur erfarenheter inverkar på utvecklingen av individuella förutsättningar om närhet och trygghet. Teorin används också för att få förståelse för hur dessa föreställningar formas successivt, särskilt under de allra första levnadsåren. Det kan också ge förståelse för hur föreställningarna förändras genom ytterligare erfarenheter, liksom deras betydelse för reaktioner på egna och andras känslor och beteenden och på förutsättningarna för att kunna tolka och förstå verkligheten. Systemteori är ett perspektiv som kan användas för att förstå hur förändring av enskilda delar ( t.ex. barn eller förälder) inverkar på hela system ( t.ex. familj, släkt, samhälle) och vice versa. Systemteorin gör det möjligt att begripa icke-linjär utveckling. Utifrån detta synsätt kan man beskriva hur nya former och funktioner växer fram och hur en organism rör sig från ett tillstånd till ett annat (i lyckliga fall mer moget). Det är hur utvecklingen sker snarare än resultatet som är i fokus. Systemet har tillämpats inom vitt skilda områden såsom t.ex. biologi, datavetenskap och psykologi. I lärarhandledningen finns även ett avsnitt om grupprocesser där utbildarna kan hämta kunskap om att skapa förutsättningar för ett aktivt lärande i grupp. 13

17 6.0 Beskrivning av föräldrautbildningen i Norrbotten Följande avsnitt innehåller: En allmän beskrivning av den föräldrautbildning som länets kommuner hänvisar till, avsnitt 6.1. Socialstyrelsens generella riktlinjer för föräldrautbildningen med kommentarer från utbildningsansvarig i Norrbotten, avsnitt 6.2. De olika teman som enligt Socialstyrelsen bör ingå i föräldrautbildningen och hur dessa genomförs vid utbildningen i Norrbotten, avsnitt 6.3. En sammanfattning av intervjun med utbildningsansvarig, avsnitt Allmän beskrivning Föräldrautbildningen som bedrivs i Norrbotten har funnits sedan Fram till sista december 2009 har 13 kurser hållits. Kursen ges som internat under två helger vid Sunderby folkhögskola, totalt 24 timmar. Utbildningens upptagningsområde är Norrbottens län och internatsformen har valts med tanke på de stora avstånd som råder i länet. Carin Thurfjell är ansvarig för föräldrautbildningen, utbildningsansvarig. Hon är anställd som lärare vid Sunderby folkhögskola och har hand om administration såsom anmälan, material och bokning av lokaler. Carin är också själv kursledare och utbildad på kursmaterialet. Innan adoptionsutbildningen vid Sunderby folkhögskola startade utbildades sju personer som kursledare. Av dessa sju har tre personer, i mindre och större omfattning, varit verksamma som kursledare. Vid varje utbildningstillfälle deltar två kursledare. Från hösten 2009 har det funnits två aktiva kursledare. 6.2 Generella riktlinjer I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:8) framgår de generella riktlinjer som kommunerna bör förvissa sig om avseende den utbildning som de anvisar till. I avsnittet nedan framgår Socialstyrelsens allmänna råd med kursiv stil och utbildningsansvarigs kommentarer i normal stil. Kommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som anvisas leds av en utbildare som har beteendevetenskaplig utbildning, t. ex. socionom-, psykolog-, lärar-,eller förskollärar- utbildning. 14

18 De personer som fungerar/fungerat som utbildare har beteendevetenskaplig och pedagogisk utbildning. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren har ingående kunskaper på de olika områden som behandlas i det studie- och handledarmaterial för föräldrautbildning som Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har utarbetat i samråd med Socialstyrelsen (föräldrautbildningsmaterialet). De personer som fungerar/fungerat som utbildare bedöms ha ingående kunskaper på de områden som behandlas i utbildningsmaterialet. Samtliga utom en har genomgått utbildning som kursledare för föräldrautbildning. Utbildningen leddes av en av Socialstyrelsen utbildad ledare. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren har kunskaper om hur en utredning om medgivande att ta emot barn för adoption enligt 6 kap 12 socialtjänstlagen (medgivandeutredning) går till. De personer som fungerar/fungerat som utbildare har fått kunskaper i hur en medgivandeutredning går till genom den utbildning de gått. Vid varje kurstillfälle informerar en socialsekreterare deltagarna om hur en medgivandeutredning genomförs. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren har erfarenhet av att leda grupper och kan känna igen och hantera grupprocesser. Vid samtliga utbildningstillfällen har personer med lärarkompetens medverkat och dessa har haft en lång erfarenhet av att leda grupper och hantera grupprocesser. Kommunen bör förvissa sig om att utbildarna har pedagogiska kunskaper. De personer som fungerar/fungerat som utbildare har pedagogiska kunskaper utifrån sin utbildning som lärare. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren följer föräldrautbildningsmaterialet. Utbildningsansvarig har utarbetat ett kompendium som till största delen bygger på den av Socialstyrelsen utarbetade lärarhandledningen och som används av utbildarna. 15

19 Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren kontinuerligt tar del av utvecklingen på de områden som föräldrautbildningsmaterialet omfattar. Utbildningsansvarig tar kontinuerligt del av utvecklingen på området och är nästan dagligen aktivt sökande efter ny kunskap via Internet. Utbildningsansvarig har också deltagit i utbildningsdagar om adoptioner, anordnade i Norrbotten. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren inte ingår i samma handledningsgrupp som den som gör medgivandeutredningen. Utbildarna deltar inte i någon handledning. Kommunen bör förvissa sig om att utbildaren inte är delaktig i adoptionsprocessen. Ingen av utbildarna har ansvar för att genomföra medgivandeutredningar. 6.3 Lärarhandledningen i förhållande till föräldrautbildningen i Norrbotten Kursplanen är indelad i sju olika temaområden. Vi har själva utformat en struktur avseende mål och innehåll i de olika temaområdena i lärarhandledningen. Målen för varje temaområde, som vi uppfattat dem, redovisas nedan. Från lärarhandledningen redovisas därefter förslag på hur utbildaren kan behandla dessa ämnen. Slutligen redovisas hur utbildarna i Norrbotten genomför/behandlar varje tema. Denna redovisning bygger på uppgifter från intervjun med Carin Thurfjell och från det utbildningsmaterial som hon arbetat fram. Utbildningsmaterialet i sin tur bygger på den lärarhandledning som Socialstyrelsen utarbetat Internationell adoption Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om det regelverk som styr internationell adoption. - Deltagarna ska ges möjlighet att reflektera över sin inställning till etiska dilemman. - Gruppen ska skapa ett tillåtande klimat. Innehåll enligt lärarhandledning: - Genomgång av mål, syfte, kursupplägg, praktiska frågor, gruppens regler avseende sekretess och närvaro. 16

20 - Genomgång av adoptionsprocessen och hemutredningens syften, internationell adoption som fenomen, svensk och internationell lagstiftning ur ett historiskt perspektiv, etiska dilemman samt konventioner. - Diskussionsfrågor samt värderingsövningar föreslås. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Kursledarna går igenom mål, syfte, kursupplägg och praktiska frågor. - Kursledarna talar om deltagarnas ansvar och skyldigheter gentemot varandra, sekretessfrågor. - Beskrivning av adoptionsprocessen. - Aktuell och historisk lagstiftning avseende området adoption. - Information ges omkring vilka givarländer som är aktuella samt en överblick över hur det ser ut i övriga världen i förhållande till Sverige. - Föreläsning/information från familjerätten i Luleå, Piteå eller Boden om hur en medgivandeutredning går till. - En tankebok förs av varje deltagare där man skriver ned funderingar kring varför just jag vill adoptera barn. - Diskussion i mindre grupper omkring vad som är positivt med att ha barn samt en linjeövning som visar hur viktigt det är för just mig att ha barn. - Etiska frågor kring internationell adoption berörs samt samtal omkring rasism och etik. - Flera värderingsövningar omkring rasism genomförs. - I tankeboken skriver deltagarna ned sina tankar och funderingar om rasism förekommer i nätverket Att bilda familj Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få möjlighet att reflektera över hur de tror att deras egen barndom kan komma att påverka dem som föräldrar. - Deltagarna ska få möjlighet att reflektera över motiv till adoption och vad det kan innebära att bli förälder till ett barn som redan finns. Innehåll enligt lärarhandledning: - Ofrivillig barnlöshet. - Förhållningssätt till omgivningen omkring barnlösheten, att välja att adoptera att välja att leva utan barn att välja ett annorlunda sätt att bli förälder. - Reflektion över den egna barndomen. - Förberedelse att bli förälder. - Värderingsövningar. - Diskussionsfrågor förslag i uppdelning herr- och damgrupp. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Samtal kring deltagarnas motiv till adoption. 17

21 - Ofrivillig barnlöshet sorgen i barnlösheten. Värderingsövningar samt 4-hörnsövningar genomförs på temat. - Frågor till tankebokens skrivs ned omkring ambivalens kan jag älska ett adoptivbarn lika mycket som ett biologiskt. - Den egna barndomens betydelse för föräldraskapet berörs. - Deltagarna får hemläxa att i tankeboken skriva om hur den egna barndomen kan påverka föräldraskapet. Skriften Barn behöver föräldrar används i vissa delar. - Information om socialförsäkringssystemet. - Kort information omkring adoptionsorganisationernas sätt att arbeta Att bli till Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om barns utveckling, behov och anknytningens betydelse. - Deltagarna ska få kunskap om hur det påverkar barn att svikas tidigt i livet. - Deltagarna ska få kunskap om adoptionstriangeln. Innehåll enligt lärarhandledning: - Trygg och otrygg anknytning, föräldrars anknytning. - Föräldraförmåga. - Adoptionstriangeln, förhållandet mellan barnet, biologiska föräldrar och adoptivföräldrar. - Barnet. - Att svikas tidigt i livet. - Biologiska föräldrar - adoptivföräldrar. - Språkutveckling. - Diskussionsfrågor och värderingsövningar föreslås. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Kursledarna talar om anknytning. - Skriftligt material om anknytningscirkeln och adoptionstriangeln används. - Symtom på anknytningsproblematik berörs. - Beskrivning av olika former av anknytningsmönster. Kursledaren läser upp anknytningsberättelser från föräldrar som tidigare adopterat barn. - Föreläsning om taktil massage och deltagarna ges möjlighet att prova detta. - En film visar hur adoptioner från Sydafrika går till. - Diskussion män och kvinnor var för sig omkring barnlöshet. - Hemuppgift reflektion omkring frågor som nedtecknats i tankeboken omkring den egna rollen som adoptivförälder. 18

22 6.3.4 Vilka barn behöver en familj Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om vilka barn som kan adopteras. - Deltagarna ska nå insikt om att barnets behov av föräldrar inte alltid stämmer överens med föräldrarnas dröm om ett barn. Innehåll enligt lärarhandledning: - Anledningar till att barn lämnas. - Barn som inte är tillgängliga för adoption. - Barnbesked. - Hälsa/sjukdomar hos barn, funktionshindrade barn. - Välja barn, välja land, syskon, ålder, släktingsbarn, feriebarn, adoption av barn födda i Sverige. - Värderingsövningar föreslås. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Samtal om barnets bakgrundshistoria. - Anledningar till att barn lämnas. Deltagarna delas upp i två grupper för att fundera omkring barns bakgrundshistoria. - Samtal om olika funktionsnedsättningar. Två neurologläkare föreläser om barn med handikapp. - Samtal om eventuella sjukdomar, ålder och land. - Om någon i gruppen avser att adoptera syskon, släktingsbarn, feriebarn eller barn födda i Sverige berörs detta, i annat fall inte. - Deltagarna funderar och delar med sig av sina tankar i mindre grupper omkring ämnet idealbilder av moder-/faderskap. Deltagarna skriver ned i sina tankeböcker funderingar omkring idealbilden Resan till barnet Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om hur adoptivföräldrar kan underlätta för barnet i byte av land, vårdare, språk etc. - Deltagarna ska ges möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att ta emot ett barn med en historia, Innehåll enligt lärarhandledning: - Att vänta och förbereda sig, förbereda eventuella syskon. - Att undvika graviditet. - Vad händer i barnets ursprungsland? - Det första mötet, överlämnandet. - Barnets namn, språkbyte, att hjälpa barnet att knyta ihop livet före och efter adoptionen. - Diskussionsfrågor och värderingsövningar föreslås. 19

23 Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Värderingsövning utifrån olika frågeställningar genomförs - att fokusera på adoption i förhållande till egen graviditet, preventivmedel - att undvika graviditet. - Språkets olika användningsområden. - Förberedelse inför adoptionen. - Deltagarna skriver ned sina funderingar i tankeböckerna omkring när de anser att man väntar barn. - Filmen Att höra till visas. - Föreläsning av en person som adopterats som barn. - Kursledaren läser upp skriftliga berättelser från adoptivfamiljer om hur överlämningsproceduren kan gå till. - Information omkring hantering av adoptionshandlingarna och adoptionsorganisationernas roll. - Tips inför resan då de ska hämta barnet. - Betydelsen av språket samt språkutveckling. Barnets modersmål i förhållande till svenska språket Att bli en adoptivfamilj Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om hur tidiga brister och separationer kan påverka barnet. - Deltagarna ska få möjlighet att reflektera över vad det finns för hinder för och möjligheter att skapa en god anknytning mellan dem och ett barn. Innehåll enligt lärarhandledning: - För barnet förändras hela världen. - Att vara nybliven förälder. - Övergiven men inte ensam, beteenden, att bli förälder till ett barn med tidigare förluster. - Att inte likna varandra, osynliga adoptioner. - Diskussionsfrågor och värderingsövningar föreslås. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Samtal omkring olika reaktioner hos barnet vid hemkomsten. - Samtal omkring föräldrarnas förväntningar och reaktioner. - Värderingsövning omkring anknytning. - Värderingsövning omkring förhållningssätt/krav på barn. - Kursledarna ger praktiska råd som kan vara bra att känna till, t ex kontakterna med adoptionskonsulenterna samt om referensbreven som ingår i utredningen. - Kursledarna ger ytterligare tips inför resan. 20

24 6.3.7 Att vara en familj Mål enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska få kunskap om adoption i ett livsperspektiv. - Deltagarna ska få möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att möta adoptivbarns specifika frågor eller bekymmer under barnets uppväxt och barnets egna funderingar kring sin adoption. - Deltagarna ska få kunskap om vart man vänder sig om man behöver stöd och hjälp efter adoptionen. Innehåll enligt lärarhandledning: - Deltagarna ska ha fått möjlighet att säga hur de upplevt kursen. - Livsloppsperspektivet, förskolestart, skolstart, tonårstid och föräldraskap. - Återresor. - Att vara ett stöd för sitt adopterade barn, var kan man få hjälp. - Diskussionsfrågor och värderingsövningar föreslås. Föräldrautbildningen i Norrbotten: - Enkätundersökning utvärdering av kursen, (bilaga 5). - Råd i kontakterna med adoptionsorganisationerna. - Ytterligare tips inför resan. 6.4 Sammanfattning av intervju med utbildningsansvarig Carin Thurfjell anser att utbildningen i Norrbotten ger en god grund och en generell kunskap för de blivande adoptivföräldrarna. Hon betonar vikten av att vara en erfaren ledare i denna typ av grupp. Varje utbildning har två ledare och för att kunna erbjuda deltagarna ett professionellt bemötande krävs att ledarna är samspelta. Det är ett känsligt ämne att inte kunna bli biologisk förälder och många av dem som går utbildningen har tappat stora delar av sitt självförtroende. Som ledare måste man vara beredd att kunna möta de olika deltagarnas sorg, en sorg som ofta befinner sig i olika stadier hos olika deltagare. De behöver få veta att deras sätt att bli föräldrar är ett lika bra sätt som något annat. Om de tror på detta banar det också väg för att deras självförtroende växer och därmed blir de bättre rustade att klara av sin uppgift. Detta är ett av målen som Carin ser som sin uppgift som ledare, att få deltagarna att känna att de kan bli good enough parents. Det finns behov av att rekrytera ytterligare en person anställd vid Sunderby folkhögskola som ansvarig för utbildningen. Ifall Carin som utbildningsansvarig skulle få förhinder kan inte föräldrautbildningen genomföras i skolans regi utifrån att de har hand om alla praktiska arrangemang. Carin ser också ett behov av att förändra det 21

25 anmälningssystem som finns idag. Deltagarna anmäler sig till Carin direkt per telefon eller e-post. Carin skulle vilja införa någon form av bindande anmälan där en del av kostnaden betalas i förskott då det vid flera tillfällen hänt att deltagare avbokat sin plats i sista stund. Det har därmed varit för kort varsel att erbjuda andra som står i kö. Den situation som är idag med enbart två aktiva ledare är sårbar. År 2006 utbildades sju personer men av dessa är endast Carin kvar som aktiv kursledare. Fler kursledare måste utbildas och ett system utarbetas så att alla utbildade kursledare håller sin kunskap uppdaterad. Carin anser även att det finns ett behov av handledning för ledarna. Idag stöttar och handleder kursledarna varandra när svåra situationer uppstår men detta är inte alltid tillräckligt. Carin berättar att hon haft tankar omkring att erbjuda utbildningen både som helgkurs och som studiecirkel på kvällstid. Merparten av deltagarna kommer från kustområdet och det skulle vara möjligt att erhålla tillräckligt antal deltagare för två cirklar varje år. Hon ser dock ett problem då detta skulle innebära att deltagarna från inlandskommunerna, som är förhållandevis få, skulle få vänta länge innan antalet deltagare var tillräckligt stort för att kunna genomföra en helgkurs. Många av dem som genomgått utbildningen fortsätter att ha kontakt med varandra. Carin ser att det finns ett behov av någon form av uppföljningsträff. Hon ser det som realistisk att erbjuda alla som gått under samma år en föreläsningsdag, till exempel med temat Anknytning, alternativt temat Att bilda familj. Carin upplever att de som avser att adoptera ett känt barn/närstående är mindre motiverade under kursens gång. Carin upplever att de inte tar till sig att de ska bli föräldrar utan ser sig mer som enbart juridiska vårdnadshavare för det kommande barnet. Under åren har sex personer som avsett att adoptera som ensamstående genomgått kursen. Carin upplever att de har integrerats bra i gruppen. I den lärarhandledning som Socialstyrelsen utarbetat framgår att minst 50 % av utbildningstiden bör ägnas åt diskussion och reflekterande samtal. Carin uppger att utbildningen idag består till 25% av sådana inslag. Hon har prioriterat föreläsare inom olika områden, till exempel omkring ämnet barnmassage och anknytning som inneburit att tiden för reflektionsövningar minskat. Under de år som utbildningen genomförts vid Sunderby folkhögskola har den genomgått vissa förändringar. Carin planerar att den barnmassage som ingått som en del av utbildningen kommer att utgå från och med våren Carin önskar en bredare inriktning vad gäller föreläsningen om barn med särskilda behov. Carin upplever att det material som finns i lärarhandledningen omkring anknytning inte är tillräckligt för det som hon skulle vilja att deltagarna ska ha med sig efter avslutad utbildning. Hon skulle därför önska att materialet förbättrades då hon anser att 22

26 området anknytning är ett mycket viktigt tema. Carin avser att lyfta in temat Att vara en familj, i utbildningen. Anledningen till att detta tema inte funnits med uppger Carin bero på att föräldrarna har svårt för att se så långt in i framtiden. De har många gånger blivit besvikna i sin strävan att få barn och vågar därför inte längre hoppas att det kan bli en verklighet. Carin avser också framöver att ge större utrymme i kursen för språkets betydelse språkutveckling. Carin använder idag den utvärdering av kursen som medföljer lärarhandledningen, (bilaga 5). Hon upplever att vissa frågor i utvärderingen inte känns relevanta i förhållande till innehållet i utbildningen. Hon önskar att det ingick fler frågor där deltagarna skulle ges möjlighet att utveckla sina svar. Som det är nu är många frågor uppbyggda kring svarsalternativen ja, nej och kanske. Carin uttrycker en önskan om att en referensgrupp avseende utbildningen ska bildas. Denna grupp skulle ha som uppgift att lyfta frågor avseende förändringar i utbildningskonceptet, inventera behov av olika slag samt ha en styrande ekonomiskt funktion. Carin tänker sig att i denna grupp skulle utbildningsansvarig och representanter från de större kommunerna i länet ingå. 7.0 Resultatredovisning av enkät I följande avsnitt presenterar vi resultatet av enkätundersökningen. 82 personer av 156 har svarat på enkäten. Våra egna kommentarer till svaren anges med kursiv stil. De första sex frågorna är allmänna frågor kring fakta om de svarande, avsnitt 7.1. Först redovisar vi svaren på fråga då dessa är övergripande frågor. Därefter redovisar vi svaren på frågorna som hör till hör de sju temaområdena. Läsaren kan därmed återknyta till avsnitten i 6.0, , där temaområdena beskrivs utifrån lärarhandledningen och hur föräldrautbildningen upplevs av deltagarna, avsnitt 7.2. Sedan redovisas korstabulering mellan vissa frågor, avsnitt 7.3. Slutligen redovisas en sammanfattning av de mest frekventa svaren avseende de öppna frågorna, avsnitt Fakta om deltagarna Samtliga personer har svarat på de sex första frågorna. Fråga 1: Är du man eller kvinna? 23

27 Vi kan konstatera att ungefär lika många män (48%) som kvinnor (52%) har svarat på enkäten. Fråga 2: Vilket år gick du utbildningen? antal % Summa: Av svaren framgår att antalet deltagare som svarat är relativt jämnt fördelade under utbildningsåren. Fråga 3: Jag har genomgått utbildningen som ensamstående alternativt tillsammans med min partner? 95% svarade att de gått utbildningen tillsammans med sin partner och resterande 5% svarade att de gått utbildningen som ensamstående. Fråga 4: Jag/vi avsåg att adoptera redan känt barn alternativt okänt barn? 93 % svarade att de avsåg att adoptera ett okänt barn och 7% svarade att de avsåg att adoptera ett känt barn. Fråga 5: Deltog du i alla kursdagar? 96% svarade att de deltagit under alla kursdagar medan 4% ej deltagit under alla dagar. Vi konstaterar att av de svarande så har få personer ej deltagit i hela utbildningen. Vi bedömer därför att detta inte nämnvärt påverkar resultatet. Fråga 6: Har du/ni adopterat barn efter utbildningen? 77% svarade nej och 23% svarade ja. Av svaren framgår att endast en fjärdedel av deltagarna adopterat barn. Detta kan ha inneburit att det för övriga kan ha varit svårt att svara på vissa av frågorna i enkätundersökningen. Som exempel kan nämnas 24

28 fråga 19 som berör frågan om utbildningen varit en bra förberedelse inför adoptionen. 7.2 Upplevelse av utbildningen Fråga 19 utgår från syftet med utbildningen och fråga handlar om en del övergripande frågeställningar som vi bedömt vara intressanta utifrån Socialstyrelsens utbildningsmaterial. Fråga 19: I vilken omfattning upplever Du att kursen varit en bra förberedelse inför adoptionen? Utbildningens huvudsyfte är att ge en förberedelse inför att bli adoptivförälder. Svaren i denna fråga ger ett samlat omdöme över innehållet i utbildningen som visar att majoriteten av deltagarna (90%) upplevt att de har fått en bra grund att stå på inför adoption. Fråga 20: I vilken omfattning upplevde Du att kursledningen hade kompetens att leda utbildningen? 63 % anser att kursledningen i hög grad haft kompetens att leda utbildningen, 30 % i tillräckligt hög grad och 7 % i liten grad. 93 % av deltagarna anser att kursledningen haft kompetens att leda utbildningen. Ingen har svarat att de inte alls varit nöjda. Genom åren 25

29 har flera olika kursledare genomfört utbildningen. Av svaren att en hög procent ansett kursledningen vara kompetent. framgår Fråga 21: I vilken omfattning bidrog värderingsövningarna generellt att Din kunskap/insikt ökade under kursen? 76 % av deltagarna ansåg att värderingsövningarna ökade deras kunskap/insikt under kursen vilket kan anses vara ett gott betyg till denna form av lärande. 25 % av deltagarna ansåg att värderingsövningarna inte alls eller i liten grad bidragit till att öka deras kunskap/insikt. Svaren kan dock tolkas på flera sätt. Deltagarnas upplevelse kan ha berott på att antalet värderingsövningar varit för få. Det kan också tolkas som att de ansett att övningarna inte varit bra eller att de redan haft denna kunskap. I lärarhandledningen uppges att minst 50 % av utbildningstiden bör ägnas åt diskussion och reflekterande samtal där värderingsövningarna är en metod för samtal och reflektion. Utbildningsansvarig vid adoptionsutbildningen i Norrbotten uppskattar att den tid som ägnas till värderingsövningar uppgår till ca 25 %. Fråga 22: I vilken omfattning har Du använt Dig av den litteratur eller förslag på litteratur som Du fått under kursen efter Du avslutat kursen? 50% har svarat att de i liten grad använt sig av någon litteratur efter avslutad kurs, 28% i tillräcklig grad, 17% har inte alls använt sig av någon litteratur efter avslutat kurs och 5% i hög grad. 26

30 Även på denna fråga kan svaren tolkas på flera olika sätt, till exempel kan deltagarnas upplevelse vara att de inte haft behov av ytterligare kunskaper. Detta kan i sin tur bero på att de anser att de fått tillräckliga kunskaper genom utbildningen eller att de sedan tidigare inhämtat kunskap. En annan tolkning kan vara att de inte uppfattat/inte kommer ihåg att de fått förslag på fördjupande litteratur. Temaområde: Internationell adoption (6.3.1) Frågorna 7-18 i enkäten utgår ifrån de mål Socialstyrelsen har i utbildningsmaterialet omkring de sju teman som ingår. Några enstaka frågor är inte besvarade av samtliga deltagare. Fråga 7: I vilken omfattning upplever du att utbildningen gav dig kunskaper om hur en internationell adoption går till? Vi konstaterar att 95% av de som svarat på enkäten upplever att de erhållit kunskaper om hur en internationell adoption går till. 27

31 Fråga 10: I vilken omfattning gav Dig utbildningen tillfälle att reflektera över rasism och etiska dilemman? Det är tydligt att majoriteten av deltagarna upplevt att utbildningen berört ämnet i relativt hög omfattning. Temaområde: Att bilda familj (6.3.2) Fråga 8: I vilken omfattning gavs Du möjlighet att reflektera över dina motiv till att adoptera? 47% har svarat att de i hög grad gavs möjlighet att reflektera över sina motiv till adoption, 47 % i tillräcklig hög grad, 5 % i liten grad och 1 % inte alls. Svaren visar att 94 % av deltagarna ansåg att de i tillräcklig eller hög grad ansåg att de givits utrymme att reflektera över sina motiv till adoption vilket kan anses vara ett bra betyg. 28

32 Fråga 15: I vilken omfattning gavs Du möjlighet att reflektera över hur din egen barndom kan komma att påverka Dig som förälder? antal % 1. Inte alls I liten grad I tillräcklig grad I hög grad Summa: Till skillnad från många av de tidigare svaren ser vi här en större spridning, 31% har svarat att de inte alls eller i liten grad givits möjlighet att reflektera över sin egen barndom och hur detta påverkat dem som föräldrar. Kanske borde detta område ges en aning större utrymme framöver under utbildningen då vi tror att det är viktigt att man kan hantera och reflektera över sina egna känslor och handlingar i förhållande till barnet. Temaområde: Att bli till (6.3.3) Fråga 11: I vilken omfattning tycker Du att Du fått kunskap om barns utveckling och behov? 87 % svarade att de erhållit denna kunskap i hög grad eller i tillräcklig grad och 12% svarade i liten grad eller att de inte alls erhållit denna kunskap. Fråga 13: I vilken omfattning tycker Du att Du fått kunskap om anknytningen och dess betydelse? antal % 1. Inte alls I liten grad I tillräcklig grad I hög grad Summa: I vår intervju med den utbildningsansvarige framkom att anknytning prioriterats under utbildningen vilket också framkom av svaren. 29

33 Temaområde: Vilka barn behöver en familj (6.3.4) Fråga 9: I vilken omfattning upplever Du att Du fått kunskap om vilka barn som finns för adoption? antal % 1. Inte alls I liten grad I tillräcklig grad I hög grad Summa: % har svarat att de inte alls eller i liten grad erhållit information omkring vilka barn som finns för adoption. Drygt en femtedel har upplevt att de inte alls eller i liten grad erhållit information om vilka barn som finns för adoption. Vi anser att detta var en hög procent. Frågan kan tolkas på flera olika sätt, till exempel kan det handla om vilka länder som är aktuella som givarländer. Det kan också handla om barn med särskilda behov. Målet, att deltagarna ska få kunskap om vilka barn som kan adopteras, kan därför ses ur flera olika aspekter vilket medför att det kan vara vanskligt att dra några tydliga slutsatser. Temaområde: Resan till barnet (6.3.5) Fråga 14: I vilken omfattning gavs Du möjlighet att reflektera över vad det kan innebära att som förälder inte ha varit delaktig i barnets hela livstidshistoria? 60% svarade att de i tillräcklig grad gavs möjlighet att reflektera inom detta område, 29% i hög grad, 10% i liten grad och 1% att de inte alls gavs möjlighet att reflektera. Fråga 16: I vilken omfattning upplever Du att Du fått kunskap om hur du som adoptivförälder kan underlätta för barnet i byte av land, språk, vårdare etc.? 66% har svarat att de erhållit kunskap i tillräcklig grad, 23% i hög grad, 10% i liten grad och 1 % har svarat att de inte alls erhållit kunskap inom detta område. 30

34 Temaområde: Att bli en adoptivfamilj (6.3.6) Fråga 12: I vilken omfattning tycker Du att Du fått kunskap om hur tidiga brister och separationer kan påverka barn? 89 % svarade i hög grad eller i tillräckligt hög grad, 11 % svarade att de inte alls eller i liten grad upplevt att de erhållit kunskap om hur tidiga brister och separationer kan påverka barn. En jämförelse mellan svaren i fråga 11 och fråga 12 ger likvärdiga svar kring deltagarnas upplevelse av att ha fått kunskap om barns utveckling och behov samt hur tidiga brister och separationer kan påverka barn vilket kan bero på att dessa ämnen är nära förknippade med varandra. 31

35 Temaområde: Att vara en familj (6.3.7). Fråga 17. I vilken omfattning upplever Du att Du fått kunskap om adoption i ett livstidsperspektiv? (förskola, skola, tonårstid) Av svaren framgår att 76 % upplevt att de i hög grad eller i tillräcklig grad fått kunskap om adoption i ett livstidsperspektiv, medan 23% anser att de erhållit kunskap i liten grad eller inte alls. Fråga 18: I vilken omfattning upplever Du att Du fick kunskap om vart man kan vända sig för råd och stöd efter adoption? 79% har svarat att de i tillräcklig grad eller i hög grad fått kunskap om vart man kan vända sig för råd och stöd efter adoption, 20 % i liten grad och 1% har svarat att de inte alls erhållit kunskap inom detta område. Både fråga 17 och 18 ger en relativt hög svarsfrekvens( 23% respektive 21%) vad gäller upplevelsen av att i liten grad eller inte alls fått tillräcklig kunskap om var de kan vända sig för råd och stöd efter adoption samt kring adoption i ett livstidsperspektiv. Vi anser att det är viktigt att adoptanterna under utbildningen erhåller denna kunskap för att de i framtiden skall kunna möta eventuella svårigheter samt veta var de skall vända sig om problem uppstår. 32

36 7.3 Korstabulering Vi har valt att korstabulera vissa frågor. Genom att korstabulera kan man särskilja ifall vissa faktorer påverkat svaren, till exempel ifall män och kvinnor svarat olika. Vi har särskilt sett två frågor som intressanta och valt att korstabulera dessa. Fråga 1: Är du man eller kvinna? Fråga 19: I vilken omfattning upplever du att kursen varit en bra förberedelse inför adoptionen? Anledningen till att vi valt att korstabulera fråga 1 och fråga 19 var att vi ville se om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelse av utbildningen. Ifall stora skillnader skulle förekomma ansåg vi att det borde undersökas vidare. Av svaren kan konstateras att männen var något mer positivt inställda än kvinnorna, dock inte i sådan omfattning att det var betydande. Många andra olika faktorer kan naturligtvis ha påverkat svaren, bland annat kan deltagarna ha haft olika förväntningar eller olika kunskaper med sig inför utbildningen. 33

37 Fråga 2: Vilket år gick du utbildningen? Fråga 6: Har du/ni adopterat barn efter utbildningen? Vi kan konstatera att de flesta deltagare som besvarat enkätundersökningen inte adopterat något barn ännu. Av dem som genomgått kursen under 2006, och som svarat på enkäten har hälften fått barn. Därefter sjunker antalet vilket kan förklaras med att adoptionsprocessen som regel tar ett antal år. 7.4 Öppna frågor I slutet av enkäten fanns två öppna frågor. Nedan följer en sammanfattning av svaren. Fråga 23: Kursen har till stor del bestått av diskussioner, värderingsövningar och föreläsningar. Beskriv hur du upplevt inslagen av; diskussioner, föreläsningar, värderingsövningar. Den första frågan är uppdelad i tre områden. Vi har sammanfattat de olika kommentarerna som lämnats gällande respektive område. På frågan om upplevelser av diskussioner har 70 personer svarat. De dominerande omdömena om betydelsen av diskussioner var: tankeväckande, bra att höra andras åsikter, ger eftertanke och reflektion, nyttigt att få höra andras perspektiv på adoption. Flera tyckte även att det var bra att få diskutera med andra i samma situation. Av de 70 svarande har fem personer framfört negativa omdömen. De som framfört negativa omdömen ansåg framförallt att klimatet i gruppen inte uppmuntrat till diskussion eller att diskussionsgruppen varit för stor. 34