Kvalitetsredovisning. Strukturella förutsättningar och organisation SPÅNGA-TENSTA STADSDELSNÄMND

Transkript

1 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSNÄMND FÖRSKOLEENHETEN MOSA IK TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (12) Handläggare: Aria Rashid Telefon: XTelefonX Kvalitetsredovisning Strukturella förutsättningar och organisation Inledning Enheten Mosaik består av 4 förskolor belägna i Spånga-Tensta. Vi arbetar utifrån skollagen, läroplan för förskolan, Stockholms stads förskoleplan, FN; s barnkonvention samt Stockholms kommunfullmäktige och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltnings givna åtaganden och ekonomiska ramar. Vi inriktar oss i första hand på ett språkutvecklande arbete. Vi arbetar utifrån ett mål och resultatstyrt arbetssätt där pedagogerna följer upp och utmanar barnens läroprocesser genom observationer, dokumentationer, uppföljningar och analyser. Vår pedagogiska inriktning är att lära barnen för livet. Vårt mål är att ge barnen trygghet och stimulans för att utvecklas till självständiga individer, språkligt, emotionellt, intellektuellt samt att utveckla barnens sociala kompetens. Vi ska också möta föräldrarna med respekt och skapa ett bra samarbete kring deras barn och erbjuda dem en trygg och säker miljö. Alla barn ska komma ihåg sin förskolevistelse som engagerande, inflytelserik och rolig. Fakta för enheten: Antal förskolor i enheten: 4 Beräknat platsantal i snitt under året: 233 Beräknat antal barn per personal 5.3 Beräknat antal barn per grupp 15.5 Andel barn med annat modersmål 87.5% Andel personal med annat modersmål 78 % Antal språk i enheten 28 Ledning: 1 förskolechef och 2 biträdande. Andel förskollärare: 28 % Ovanstående uppgifter avser förhållandet den 14/ Våra förskolor:

2 SID 2 (12) Förskolan Bittinge, Spånga Kyrkväg 474 består av sju avdelningar; tre avdelningar för barn mellan 1-2 år, tre avdelningar för barn mellan 3-4 år och en avdelning för 5åringar. Totalt finns plats för 114 barn Förskolan Mellangården, Risingeplan 33 består av fyra avdelningar; tre syskonavdelningar för barn mellan 1-4 år samt en avdelning för 5åringar. Totalt finns plats för 72 barn Förskolan Solbacken, Tensta Alle 52 består av två syskonavdelningar för barn mellan 1-5 år. Totalt finns plats för 36barn Förskolan Rödluvan, Tensta Alle 46 består av två avdelningar; en avdelning för barn mellan 1-2 år samt en avdelning för barn mellan 3-5 år. Totalt finns plats för 32 barn Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande Bedömningen i kvalitetsredovisningen grundar sig på självvärderingen, reflektionsprotokollen, brukarenkäten samt olika mötesforum. Under året som varit har alla pedagoger tillhört någon form av pedagogiskt forum där de har fått diskutera och utveckla olika områden. Tanken är att genom dialog med varandra och ledningen utveckla en likvärdig struktur i hela enheten. Under hösten har vi haft pedagogiskt möte en gång per månad där vi har reflekterat och diskuterat kring olika frågor. Under höstterminen har vi också haft kvalitetsmöten där pedagogerna från hela enheten har träffats och diskuterat och reflekterat tillsammans. På arbetsplatsträffarna som är en gång per månad har vi avsatt en timme för pedagogiska diskussioner och genomgång av läroplanen. Alla avdelningar har en timme i veckan för avdelningsplanering och två gånger i terminen tid för reflektionsprotokoll. Under våren lade vi pedagogiska mötena och kvalitetsmötena åt sidan och lade fokus på PIM (Praktisk It och Media) utbildning. Under hösten startade vi på nytt upp de pedagogiska mötena. De tidigare ansvarsområdena kvarstår som tidigare, IT-ansvariga, miljö- och säkerhetsansvariga, köksansvariga, kulturansvariga, friskvårdsansvariga, samordnare och stödpedagoger. Under året har vi arbetat med likabehandlingsplanen i miljö- och säkerhetsgruppen där vi gjort en kartläggning över ute och inne miljön på platser där det finns risker.

3 SID 3 (12) Mål/Åtaganden Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Barn i förskolan utvecklar identitet, förmågor och kunskaper i utmanande pedagogiska miljöer Aktivitet Förskolorna ska arbeta med mål och resultatstyrning - MoRS för att utvärdera verksamhetens förmåga att leva upp till mål och intentioner i läroplanen. Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Barn utvecklar social kompetens, förmåga att kommunicera samt nyanserat talspråk. Förväntat resultat Lärande som tillhörighet: Barnen och pedagoger samspelar genom att lyssna, hjälpa och lära av varandra. Lärande som aktivitet: Barnen vistas i olika pedagogiska miljöer där de erbjuds upplevelser som skapar möjlighet till experimenterande, samtal och reflektion. Lärande som meningsskapande: Barnen har möjligheter att komma med egna förslag och hypoteser samt tolkar, argumenterar och drar egna slutsatser i konkreta undersökningar. Lärande som vardande: Barnen utvecklar empati och respekt för varandra samt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter. Barnen använder olika begrepp både i sin lek och i vardagssituationer. Resultat Barnen har utvecklat och visar empati och respekt för varandra, tröstar varandra när det behövs, barnen är mer uppmärksamma på andras känslor som ledsen, arg, glad och sur. Projekten har lett till att barnens talspråk utvecklats, deras ordförråd har ökat och vi hör ständigt att de använder nya begrepp t.ex. kroppsdelarna, känslor, olika fordon och fordonsdelar, storlekar, länder, språk. Barnen frågar om de får vara med i leken, bjuder in kompisar in i leken, kommunicerar med varandra om de vill låna något som den andra har. Barnen har lärt sig olika alternativ att lösa konflikter. Barnen hjälper, rättar och visar varandra.

4 SID 4 (12) Vi använder pedagogisk dokumentation mer och har kontinuerliga reflektioner på avdelningsmöten och vid planering. ÅTAGANDE: Barnen utvecklar sin kunskap och förmåga att använda matematik, teknik och naturvetenskap. Förväntat resultat Lärande som tillhörighet: Barnen och pedagoger samspelar genom att lyssna, hjälpa och lära av varandra. Lärande som aktivitet: Barnen vistas i olika pedagogiska miljöer där de erbjuds upplevelser som skapar möjlighet till experimenterande, samtal och reflektion. Lärande som meningsskapande: Barnen har möjligheter att komma med egna förslag och hypoteser samt tolkar, argumenterar och drar egna slutsatser i konkreta undersökningar. Lärande som vardande: Barnen utvecklar empati och respekt för varandra samt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter. Barnen använder olika begrepp både i sin lek och i vardagssituationer. Resultat I projektet Jaget-Kroppen har barnen räknat händer, fingrar, tår, ögon osv. I projektet Fordon har barnen räknat antal hjul, lysen, dörrar mm. Och använt begrepp som stor - liten, hastighet. Barnen har byggt en bil i projektet Fordon, (teknik, matematik). I projektet Våra länder har vi pratat med barnen om avstånd (vilka länder ligger nära respektive långt bort). I ett annat projekt har man jobbat med rymden och kartor där barn och personal har undersökt och reflekterat över avstånd som är enorma och överskådliga. Varför blir det lite mörk och ljus igen när solen uppe på himlen? frågade barnen (planeter). Barnen vistas i olika pedagogiska miljöer där de söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera genom att använda sig av olika matematiska begrepp. Barnen jämför färger, former samt räknar i vardagliga situationer. De tittar på insekter och räknar antalet ben och prickar på nyckelpigor. Barnen försöker skapa bilar av olika naturmaterial (kottar, stenar, pinnar). Barnen jämför även storlekar med ex. naturmaterial, längd, ålder på varandra. Barnen börjar visa intresse för klockan. Barnen jämför även sin vikt med varandra. Barnen har jobbat med motsatser som långt-kort/ mjuk-hård mm. Barnen börjar upptäcka nya saker i mattehörnan, siffror som är gjorda av olika material. Hur många som fyller år i samma månad? Hur kan man bygga en

5 SID 5 (12) kulbana som kulan kan rulla ner för? Vilka delar använder man? Hög- låg, snabbsakta är begrepp som börjar användas. ÅTAGANDE: Barnens lärande och kreativitet utvecklas genom leken och utforskande i olika pedagogiska miljöer. Förväntat resultat Lärande som tillhörighet: Barnen och pedagoger samspelar genom att lyssna, hjälpa och lära av varandra. Lärande som aktivitet: Barnen vistas i olika pedagogiska miljöer där de erbjuds upplevelser som skapar möjlighet till experimenterande, samtal och reflektion. Lärande som meningsskapande: Barnen har möjligheter att komma med egna förslag och hypoteser samt tolkar, argumenterar och drar egna slutsatser i konkreta undersökningar. Lärande som vardande: Barnen utvecklar empati och respekt för varandra samt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter. Barnen använder olika begrepp både i sin lek och i vardagssituationer. Resultat Alla avdelningar har skapat ett rum/hörna/station för att inspirera barnen at utforska, skapa och utveckla kreativiteten. En avdelning har skapat en verkstad och en annan avdelning har förändrat hallen till matematikrum där matematisk inspiration ges och bygg och konstruktionslek främjas. På en av förskolorna finns en ateljé där en personal arbetar i små grupper. Barnen frågar kompisar Hur har du gjort det? om de ser något som är intressant eller ber om hjälp i leken. Barnen börjar prata om trafikregler. Var kan man gå över gatan? Barnen pratar om bilarnas hastighet osv. Barnens idéer tas vara på och lyfts upp inför kompisar och sig själva, det gör att barnens självförtroende ökar och respekt till varandra. Barnen går spontant in i skapanderummen och är kreativa både själva och i grupp. Fantasin utvecklas och de inspirerar varandra. De är stolta och vill visa upp sina alster. Barnen tar ansvar för att plocka fram och plocka undan efter sig. De sköljer sina penslar, hänger upp sina förkläden mm. De blir mer självständiga och självförtroendet ökar. Bedömning och analys Vi reflekterar på varje avdelningsmöte kring barnens utveckling. Vi ger barnen tid så att alla ska komma till tals och visar hur man bemöter varandra. Vi pratar

6 SID 6 (12) mycket om respekt, rättigheter och skyldigheter som alla människor har. Sätter ord på deras tankar och idéer. Tränar barnen hur man löser konflikter. Barnen visar stort intresse för böcker, läsning samt för skriftspråket. Personal har fått utbildning i teckenspråk som stöd. Personalen har fått utbildning i flerspråkighet i förskolan. Personalen lägger stor vikt vid högläsning. Med ett projektinriktat arbetssätt har barnens lärande blivit mångsidigt och sammanhängande. Barnen har visat intresse för bl.a. skogen och flygplan. Barn och personal använder matematiska begrepp i olika situationer, inne och ute, under dagen på förskolan. Barnen plockar olika föremål som de hittar ute. Barn och personal diskuterar tillsammans vad man kan göra med föremålen. Personalen har fått utbildning inom NTA (ljud, luft, vatten). Matematik och dess begrepp belyses på flera olika sätt. T.ex. genom dukning då barnen får räkna tallrikar, bestick och glas. Sånger och olika aktiviteter innehåller också matematik. t.ex. en elefant balanserade osv. Barnen har visat intresse för matematik och teknik. Flera av personalen har gått en utbildning i matematik, natur och teknik och en av deras arbetsuppgifter är att skapa en bygghörna. I närheten av förskolan har vi möjlighet att utnyttja parklekar, bollplan och naturen. Genom leken tränas ömsesidighet där alla kan vara lika oavsett ålder, längd och vikt, turtagande där alla turas om, samförstånd där man tar sig an till kompisars idéer och att man utvecklar sin sociala kompetens samt förmågan att samarbeta. Samverkan NÄMNDMÅL: Förskola, vårdnadshavare och skola samverkar förtroendefullt för att främja barns utveckling och lärande Aktivitet Förskolorna för en dialog om resultaten i brukarundersökningen med föräldrar. Förskolorna genomför aktiviteter för att öka svarsfrekvensen på brukarundersökningen. Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång. Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång. Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE:

7 SID 7 (12) Förskolan erbjuder vårdnadshavare att vara delaktiga i förskolans verksamhet och sitt barns lärande utifrån läroplanens mål och intentioner Förväntat resultat Delaktighet och insyn i verksamheten Delaktighet i utvärdering av verksamheten Resultat Vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera verksamheten genom brukarenkäten. Vårdnadshavare erbjuds att delta på olika möten (föräldramöte, utvecklingssamtal mm.) och olika sammankomster (öppet hus, drop- in fika, gårdsfest mm). Stor uppslutning på förskolans olika sammankomster. Det har blivit en förbättring vid informationsmöten och föräldramötena eftersom det är fler föräldrar som kommer. En del vårdnadshavare är involverade i barnens projektarbeten t.ex. genom att de tar med foton från deras hemländer, skriver hej på sitt språk. De tittar ofta i barnens pärmar, alster, dokumentation och visar intresse. Vårdnadshavarna återberättar vad barnen har sagt hemma om vad de har gjort på förskolan. ÅTAGANDE: Förskolan och skolan samarbetar vid övergången så att barnet får med sig de kunskaper det har utvecklat och får en trygg skolstart. Förväntat resultat Alla förskolor besöker närliggande skolor för att visa hur det ser ut. Alla förskolor bjuder in förra årets fem åringar till förskolan. Alla förskolor har kontinuerliga träffar med personal från förskolan och skola. Barnets lärande under förskoletiden dokumenteras och lämnas till skolan i ett överföringssamtal med förälder och barn. Resultat Samarbete med skolan i form av möten mellan personal från förskola och skola. Förberedelse träffar för barnen. Överföringssamtal förskola- skola- hem. Barnen ser fram emot och längtar till skolan. De berättar med stolthet för kompisarna om att de är 6 år och ska börja skolan. Genom skolbesöken blir de bekanta med skolmiljön och eventuella framtida kompisar och lärare. Barnen kommer själva spontant tillbaka och hälsar på efter att de har börjat skolan. Bedömning och analys Detaljerad information under inskolning, informationsbrev, månadsbrev, drop-in fika, öppet hus, utvecklingssamtal, barnens pärmar.

8 SID 8 (12) Barnen förbreds väl inför skolstarten. Vårdnadshavarna är informerade om övergången från förskolan till skolan. Tidigare utvecklingsinsatser Påbörja utbildning i PIM Pedagogiska miljöer ute och inne Pedagogiskdokumentation Föräldrasamarbete Språk och kommunikation Genus Kvalitetsindikatorn Område 1 nivå 3. Kommentar: Fyra avdelning ligger på nivå 4 och 3 avdelningar är inne på nivå 4. Resterande ligger på nivå 3. Område 2 nivå 3. Kommentarer: 4 avdelning ligger på nivå 4 och 1avdelningar är inne på nivå 4. Resterande ligger på nivå 3. Område 3 nivå 3. Kommentarer: 6 avdelningar ligger på nivå 4 och 3 avdelningar är inne på nivå 4. Resterande ligger på nivå 3. Område 4 nivå 3. Kommentarer: 3 avdelningar är på nivå 4 och 2 avdelningar är inne på nivå 4. Resterande ligger på nivå 3. Område 5 nivå 3. Kommentarer: 3 avdelningar ligger på nivå 4 och 2 avdelningar är inne på nivå 4. Resterande ligger på nivå 3. Pedagogisk miljö och material Tankar om hur arbetet kan utvecklas så att bedömningen kan höjas: Utveckla ett arbetssätt där IKT används i olika aktiviteter tillsammans med barnen. Tänka på att få med barn och föräldrar att vara delaktiga i miljöns utformning och verksamhetens innehåll. Belysa genusperspektivet, likabehandling och kulturella variationer ännu mer för föräldrarna genom t.ex. dokumentation. Utemiljön behöver utformas mer och göra den mer utmanande så att barnens fantasi och kreativitet utvecklas mer. Vi har en idé om att skapa en bensinstation, ta ut stora rör av kartonger eller plast som barnen kan experimentera med. Dokumentera mer om hur miljö och material används så att det blir mer synligt för barn, personal och föräldrar. Få dokumentationen mer levande tillsammans med barnen. Material med variation.

9 SID 9 (12) Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Tankar om hur arbetet kan utvecklas så att bedömningen kan höjas: Jobba mer med skapande och olika uttrycksformer och sätta ord på det vi gör så att de förstår begreppen och dess innebörd. Reflektera och fördjupa oss mer kring dokumentationen. Få med barn och föräldrar i processen och förklara syftet med det vi gör. Temamöte med föräldrar där de får prova olika material på förskolan. Stimulera barnen mer individuellt. Nu arbetar vi mycket i grupp. Fortsätta hålla materialet levande och aktuellt för barnens intresse och utmaningar. Barns språkliga och kommunikativa utveckling Tankar om hur arbetet kan utvecklas så att bedömningen kan höjas: Dokumentera språkutvecklingen. Jobba mer medvetet med språkligt material och använda konkreta material och symboler. Prata mera nyanserat språk så att barnen får ett större ordförråd och språkutrymme, använda oss av olika språkgenrer. Stärka barnens förmåga till att lyssna, tala diskutera och använda långa meningar. Utmana barnen med mer öppna frågor i alla situationer. Utveckla dokumentation till pedagogisk dokumentation. Använda mer litteratur. Hitta pedagogiska datorspel med inriktning matematik. Modersmålsträning. Sagostunder och sagoberättande med konkret material. Mer reflektion och återberättande med barnen. Regelbunden modermålsundervisning. Barns matematiska utveckling Tankar om hur arbetet kan utvecklas så att bedömningen kan höjas: Fördjupa oss mer inom matematik på ett utforskande och meningsfullt sätt. Öka barnens inflytande. Dokumentera kring matematik. Experimentera. Använda mer matematiska begrepp aktivt. Tydligare förklara syftet med vårt matematiska arbete och få föräldrar mer delaktiga.

10 SID 10 (12) Naturvetenskap och teknik Tankar om hur arbetet kan utvecklas så att bedömningen kan höjas: Jobba mer genusmedvetet och informera föräldrar om hur vi jobbar med genus. Dela ansvarsfördelning. Vara mer lyhörda för barnens idéer. Låta barnen forska och experimentera mer med naturen och teknik material. Fördjupa oss mer i naturvetenskapliga fenomen och tekniska lösningar. Tydligare förklara syftet för föräldrarna om hur och varför vi arbetar med natur och teknik. Enhetsgemensamma insatser PIM- Pedagogisk It och Media Lpfö-98 reviderad 2010 koppla läroplanen till verksamheten genom att definiera, diskutera och tydliggöra olika begrepp. NTA-utbildning till pedagogerna för att skapa möjligheter att utveckla barnens nyfikenhet för natur och teknik med temalådor inom områden vatten, luft och ljud Pedagogisk dokumentationskurs Hälsoprojekt för medarbetarna- tillsammans med Previa skapa en delaktighet hos pedagogerna att ta ett personligt ansvar över sitt hälsa Språkprogrammet- implementering Värdegrund och likabehandlingsarbete Flerspråkighet i förskolan Läsombud Enhetens analys av kvaliteten Förskolans verksamhet utgår från en helhetssyn där trygghet, omsorg och lärande bildar en helhet i arbetet med barnen. Förskolans styrkor är samverkan mellan personal och deras olika kompetenser. Utvecklingsarbetet går framåt och de strävar åt samma håll. Personalen har tagit del av varandras pedagogiska miljöer och upplever att det interna erfarenhetsutbytet är givande och lärande. Ledningen kan se effekter av mål- och resultatstyrningsarbetet i verksamheten, bland annat genom att personalen vågar och frågar varandra mer aktivt i reflektioner över arbetet och att personalens profession därmed har stärkts.

11 SID 11 (12) Ledningen kan även se att personalen behöver utveckla dokumentationen till att bli mer pedagogiskt. Ledningen kommer att fortsätta att handleda och utveckla i pedagogisk dokumentation och reflektion. Personalen planerar och följer upp verksamheten genom diskussioner på arbetslagsmöten utifrån barnobservationer, dokumentationer i form av bilder, enskilda anteckningar och reflektionsprotokoll. Ledningen tillsammans med personalen tolkar och förankrar begrepp som förekommer i förskolans läroplan i syfte att nå verksamhetens mål och skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Personalen arbetar med att stödja barnens modersmål genom att flerspråkig personal erbjuder stöd till barn vars modersmål är turkiska, arabiska, grekiska, kurdiska, spanska och urdo. Personalen utmanar barnens matematiska tänkande i vardagen bland annat genom en tillåtande miljö där barnen ges möjlighet att experimentera och utforska. Verksamhetens arbete med naturvetenskap har en nära koppling till växter, djur och natur genom t.ex. teman luft, vatten och ljud. För tillfället har vi 14 personal som är utbildad i en av tema lådorna med ljud, luft och vatten. 3 av personalen i enheten har utbildad sig till VFU-handledare och kommer att nu under hösten få varsin lärarstudent. En personal från varje förskola inom vår enhet och chefen utbildar sig inom ämnet, värdegrund och likabehandlingsarbete. De har även involverat barn, föräldrar och personal i arbetet att framställa en plan för enheten. Vi har två personal som har gått en utbildning i Fler språkighet i förskolan och ytterligare två personal går den utbildningen nu. Tanken är att all personal skall få gå denna utbildning. Fortsatt implementering av språkprogrammet samt språksamtal kommer att ske under terminen. En gemensam satsning i stadsdelen påbörjades under hösten att utbilda läsombud. Från vår enhet är det fyra personal som utbildar sig till läsombud. Alla personal i vår enhet har gått en utbildning i PIM och alla utom fyra personal har klarat nivå tre i utbildningen. Utvecklingsområden på enhetsnivå Pedagogiska miljöer ute och inne Pedagogisk dokumentation Föräldrasamarbete Språk och kommunikation- Språkprogram- Läsombud Genus NTA

12 SID 12 (12) Förslag till stadsdelsnämnden Gemensam satsning till språkutvecklingsarbete(utbildning i Flerspråkighet i förskolan till all personal). Bilagor Kompetensförsörjningsplan_