Minnesanteckningar Tillfällig beredning

Transkript

1 Henrik Sandén Minnesanteckningar Tillfällig beredning Närvaro Ledamöter Eva Kullenberg (FP), ordf Jim Brithén (EP), 1:e vice ordf. Ulf Pethö (M), 2:e vice ordf. Anne-Marie Lindén (MP) Carl-Gustaf Gudmundsson (C) Hans Andersson (SD) Tjänstgörande ersättare Eva-Lotta Friberg (S) Gäst Kristin Johansson, marinbiolog Ersättare Karl-Otto Rosenqvist (MP) Erika Lennartsson (C) Tjänstepersoner Henrik Sandén Bengt-Ove Ohlsson Mikael Fritzon Föreläsning professor Hans Hansson, teknisk vattenresurslära, Lunds tekniska högskola Det fundamentala problemet är ett underskott i sandbudgeten i strandens erosionssystem. När mer sand transporteras ut ur systemet än som förs in så uppstår den kustparallella erosion som gradvis minskar strandplanet. Denna process medför att en minskning av strandplanet också leder till att klitterna inte byggs på med sand. När strandplanet är tillräckligt stort så byggs klitterna av vindens sandtransport. Vid stormar eroderas stranden och klitterna av vågor, men återuppbyggs Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (3) efteråt av vindens sandtransport från strandplanet till klitterna förutsättningen för denna cykliska process är att strandplanet är tillräckligt brett, vilket inte är fallet i Skälderviken. Hans Hanson avfärdar hårda konstruktioner, t.ex. strandskoning, hövder och liknande, som strandskyddande åtgärder. Dessa medför ökad erosion nedströms och leder till att sandstranden slutligen helt försvinner. Att tillföra sand genom strandfodring, och framförallt att tillföra tillräckligt med sand för att nå ett brett strandplan, skyddar stranden och klitterna mot stormar. Detta är ett långsiktigt arbete som måste uppreppas flera gånger. Sand måste tillföras i takt med (den förväntade) havsnivåhöjningen för att bibehålla strandlinjen och därigenom skydda bakomliggande bebyggelse. Ekonomiska hänsyn Strandfodring medför en återkommande kostnad, där en betydande del är en fast kostnad för att få nödvändig utrustning på plats. Den totala kostnaden måste dock ställas i relation till strandens betydelse för turistekonomiska intäkter och värdet av infrastrukturen som den skyddar. I Ängelholms fall utgör stranden och klitterna skydd för stadsdelen Havsbaden. Den ekonomiska kalkylen måste därför också relateras till värdet av infrastrukturen, alternativt till kostnaden för en reträtt där hus och infrastruktur flyttas till annan plats (beräknad kostnad baserad på pågående flytt i Kiruna är 10 miljoner kronor per hus). Beräkning av strandens turistekonomiska betydelse har inte gjorts i Ängelholm. Det finns genomförda studier i Halmstad som kan vara användbara. Juridiska hänsyn Strandfodring genomförs för närvarande i Ystad. Processen för att få tillstånd har varit långdragen och föregicks av två avslag innan man på tredje försöket beviljades tillstånd. Det har varit svårt att övertyga remissinstanserna om samhällsekonomisk hållbarhet för projektet. Hans Hanson rekommenderar att kommunen uppvaktar remissinstanser innan ansökan görs. Det är viktigt att kommunen kommunicerar sina avsikter och bedömningar tydligt, eftersom kunskapen om stranderosion och skyddsåtgärder generellt är låg. Tekniska hänsyn Förutsatt att erforderliga tillstånd beviljas för Ängelholms kommun så återstår problemet att hitta sand som kan transporteras tillbaka till stranden. Det är möjligt att sandbankar kan hittas i Skälderviken, men detta är ännu inte undersökt och klarlagt. Det bör vara en prioritet att hitta sand till havs som kan återföras till stranden. Detta kommer att vara en avgörande faktor med stor betydelse för kostnadsbilden.

3 3 (3) Vid anteckningarna: Henrik Sandén Justeras: Eva Kullenberg (FP), ordförande Jim Brithén (EP), förste vice ordförande Ulf Pethö (M), andre vice ordförande

4 INNEHÅLL Väder-utsatta städer Kustfakta EU Erosionsprocesser Kustskydd hårda/mjuka Strandfodring Ystad Internationell utblick Vattenstånd & konsekvenser Skanör/Falsterbo Strandekonomi Risk Planprocessen Ängelholm vägen framåt 1

5 STORMAR HOTAR KUSTSTÄDER ÖVERSVÄMNING AV STÄDER PGA REGN, FLODER OCH HÖGVATTEN 2

6 COASTAL FACTS EU km of coast 15 coastal capitals 50% of EU population < 50 km from sea 60% of EU holiday makers use the coast as their destination 5 milj people work within the maritime sector, 1200 ports European Environment Agency: The main threats to European coastal areas are water pollution and eutrophication, loss of biological diversity, urban development, landscape deterioration and coastal erosion. Economic assets within 500 metres of the sea have an estimated value of 500 billion to 1000 billion. EU public expenditure on coastline protection from the risk of erosion and flooding is expected to reach 5.4 billion per year for the 1990 to 2020 period. (~ 10/pers/yr)* * = 4Mkr/år för Ängelholm 3

7 3 EROSIONSPROCESSER Transport från strand & klitter till havet vid stormar. Transport längs kusten. Fler & svårare stormar? Stigande havsnivåer. FÖRVÄNTADE KLIMATFÖRÄNDRINGAR AV INTRESSE Större vågor Stigande hav! Fler stormar? Mera stormskador Mer kusterosion Mer översvämningar 4

8 ASSOCIATED COASTAL EROSION! WHY? 5

9 REACTIONS TO EROSION/FLOODING Ingen åtgärd Reträtt Anpassning Stabilisering Attack Transport Vinkelrätt Kusten Drastisk Temporär(?) Förändring Klitter Strandplan Profil A Stranden formad av normal vågaktivitet t = timmar-dagar Profil B Stormvågor attackerar t = veckor-månader Profil C Efter storm, normal vågaktivitet bygger upp nytt strandplan Profile D Normala vågor för upp sand på stranden. Vinden återuppbygger klitter. => Normalt inga långtidseffekter såvida inte... 6

10 PROFIL FÖRE STORM Klitter SOMMAR -PROFIL Strandplan Medelvattenstånd PROFIL UNDER STORM Klitter VINTER -PROFIL Högvattenstånd Revel Revel 7

11 PROFIL EFTER STORM Klitter SOMMAR -PROFIL Strandplan Medelvattenstånd LÅNGSIKTIG STRANDEROSION Land 2004 Hav 8

12 STRANDEROSION! VARFÖR? ÅTGÄRD! Land Hav STRANDSKONING ETT MÖJLIGT ALTERNATIV? Land Hav 9

13 STRANDSKONING ETT MÖJLIGT ALTERNATIV? Kanske inte så bra! Land Hav HÖVDER? 10

14 FRILIGGANDE VÅGBRYTARE? Hårda konstruktioner... 11

15 Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem! STABILISERING MJUKA SKYDD Uppbyggnad, Sandutfyllnad förstärkning Vegeterade & vegetering jordvallar av klitter Plan Profil 12

16 MEN.....försvinner inte sanden igen? Nej! men... HUR MYCKET SAND FINNS KVAR? Förhållanden 2014 utan strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2024 utan strandfodring Förhållanden 2014 med strandfodring Eroderad volym Förhållanden 2024 med strandfodring 13

17 MEN.....försvinner inte sanden igen?..måste man inte göra om det igen? Nej! men... Jo! men... MEN.....måste man inte göra om det igen?... lönt att måla om?... lönt att skotta?... lönt att asfaltera om? 14

18 STRANDFODRING? VILKA ALTERNATIV SKALL JÄMFÖRAS? 2014? Dessa...? 2014? 15

19 VILKA ALTERNATIV SKALL JÄMFÖRAS? 2024!... eller kanske dessa? 2024! HÅRDA KUSTSKYDD... Peterstone, Wales Själland, V Gilleleje Pt St Francis, SA Deal, NJ, USA Lido, Venice, IT... kommer sällan ensamma! Pesaro, IT 16

20 CLEOPATRA BEACH NOURISHMENT ~ 40 BC Total mängd sand = m 3 = 15 kornbåtar Sverige, , 3 st Portugal, , 29 st Tyskland, , 130 st Storbritanien, 1955 Frankrike, 1962, 115 st STRANDFODRING - HISTORIA Ordförande i Malmö Förskönings- och Planteringsförening, konsul Gunnar Faxe, anordnade en insamling. Ribersborg cirka Foto Gunnar Lundh. Tillhör Malmö museer. Belgien, 1968 Italien, , 50 st Nederländerna, , 200 st Danmark, 1982 Spanien, 1983, , 600 st Irland, , 2 st 1924 anlitades överingenjören vid den holländska vattenbyggnads-styrelsen, J. F. Schönfeld, för att utreda om sanden skulle stanna kvar på stranden efter muddringen. Man muddrade sand från södra delen av Öresund och transporterade denna med järnvägsvagnar till Ribersborg där den lastades om på skottkärror för att sedan läggas ut på stranden. Man ville skapa en plats där även de "mindre bemedlade" skulle få tillfälle att bada och att göra det avgiftsfritt. Kallbadhuset som funnits sedan 1898 var avgiftsbelagt och hade, precis som idag, separata herr- och damavdelningar. Men på Ribersborg skulle familjerna få bada tillsammans. 17

21 RAPPORTERADE SANDUTTAG Europa ~ 28 Mm 3 Sanduttag (Mm 3 ) enligt Hanson et al. (2002) 2000 Europa ~ 63 Mm 3? Sanduttag (m 3 ) som gjorts under 2005 i de europeiska länder som rapporterar till ICES (ICES, 2007) ALTERNATIVA STRATEGIER Vill du ha en stenstrand? Lägg sten! Vill du ha en sandstrand? Lägg sand! 18

22 HYBRID DIKE IN DUNE Noordwijk, NL LOKALA LÖSNINGAR... Gabioner Under Sanden, Due Odde, Bornholm Måste vara täckta! Gabioner i klitter, Exmouth, UK Gabioner/bänkar som uppspolningsskydd, Sussex, UK 19

23 VEGETATION... Släntstabilisering med geotextil och växter Plantering av växter i sand som lagts utanför stenskoning, East Hampton, Long Island, NY Vegetation ger naturligt skydd mot erosion, CA Plantering av klitter, Holdfast Bay, Australien MINSKA MÄNSKLIG PÅVERKAN... 20

24 NY STRAND I YSTAD - UTANFÖR SALTSJÖBADEN Maj 2011 YSB Juni 2011 NY STRAND I YSTAD - BRYGGA 0 MOT Ö Aug 2007 Maj 2011 Juni 2011 YSB 21

25 NY STRAND IGEN- BRYGGA 0 MOT Ö Juni 2011 April 2014 YSB YSTAD SANDSKOG FÖRÄNDRINGAR Camping Jakten Ystad V 1 V 5 B 4 B 3 B 2 YSB B 1 B 0 Strandstugan Fritidsbaren Idrottsplatsen Östersjön Utlagt 2011 = m 3 22

26 YSTAD SANDSKOG 2014 Camping Jakten Ystad V 1 V 5 B 4 B 3 B 2 YSB B 1 B 0 Strandstugan Fritidsbaren Idrottsplatsen Östersjön Utlagt 2014 = m 3 UPPMÄTTA STRANDFÖRÄNDRINGAR I YSTAD 23

27 FÖRVÄNTAD FÖRÄNDRING AV NYA STRANDEN FÖRVÄNTAD FÖRÄNDRING AV NYA STRANDEN Strandprofil 2012 Sanden är INTE borta! Är snarare hemma! Måste kommuniceras! 24

28 SANDSTRÄNDERS REDUKTION AV STORMSKADOR Dean, 1988 En undersökning av 540 skadade konstruktioner efter Hurricane Eloise (1975) utmed Florida Panhandle visar att en ökad strandbredd på ca 15 m påtagligt minskar skadornas omfattning (Dean, 1988) ~15 m ökning av strandbredden med 15 m minskar skador på konstruktioner till ~ 1/2-1/3! 25

29 SANDSTRÄNDER SOM SKYDD MOT STORMAR? I Atlantic City, NJ, med bred utfylld strand, var turistindustrin igång igen 4 dagar efter orkanen Sandy I Ortley Beach, NJ, Atlantic City, NJ, utan bred utfylld strand, var kusten fortfarande i spillror 6 månader efter Sandy. Houston (2013) SANDSTRÄNDER SOM SKYDD MOT STORMAR? US Army Corps strandfodrade precis innan Sandy 10 km norrut Brant Beach, NJ, No overwash or wave damage Holgate, NJ, Complete destruction it s like a war zone Borgmästare Mancini uppskattade att om hela samhället Long Beach (30 km kust) hade haft samma strand som Brant Beach hade man sparat ~$500M. Houston (2013) 26

30 SANDSTRÄNDER SOM SKYDD MOT STORMAR? Strandskoning i Ft. Lauderdale av betong förstörd av stormen Sandy 2012 Strandskoningen ersatt med sandstrand som klarar en 100-års storm Ft. Lauderdale, FL. UTBYGGNAD AV HAMNEN I ROTTERDAM (Maasvlakte 2) Slutsats: Mjukt skydd billigare än hårt. Både initiellt och underhåll. Total sandmängd: 300 Mm 3. Underhåll ~1 Mm 3 /år Sten + rev 3.5 km Sandutfyllnad 7.3 km 27

31 WATER LEVELS IN FALSTERBO CANAL Sea level relative to Mean Sea Level (MSL) between y = x Trend: cm/yr (or 0,006cm/month) S ea level ( cm.) Year data points! FRAMTIDA VATTENSTÅND? 1.0 P (Annual high > level) Level relative present MSL (m) Present situation 2050, 57-yr trend+ increased GHE 2100, SMHI 28

32 DIGITAL TERRÄNGMODELL Baserad på 18,000 kända punkter (x, y, z). Vertikala skalan överdriven för att framhäva 3D-effekten. EKONOMI ÖVERSVÄMNING SKANÖR/FALSTERBO ANDEL FASTIGHETER I VATTNET VID OLIKA VATTEN-NIVÅER... 18% 67% 0% 29

33 EKONOMISKT FÖRSVARBART? Kostnader vallar/klitter (50 år): c:a 6 Mkr/km = 100 Mkr ~ 2 Mkr/år Kostnader sand (~10 km): 150 Mkr över 50 år = 3 Mkr/år 5 Mkr/år Skyddade värden (c:a) (2012): Mkr Antal hus: 2411 småhus, 622 fritidshus, 63 hyreshus, 5 lantbruksfastigheter = 3,100 fastigheter Kostnad ~ 0.4% ~ 0.008%/år Hemförsäkringspremier 2012 ~ 4.5 kkr/hus (medel SE) ~ 15 Mkr/år Boendekostnad 2011 (medel SE) ~ 120kkr/hus ~ 370 Mkr/år Pendlingskostnad ( ut, in, 1.5 p/bil, 15 km*2) ~ 1 Mkr/dag! NL: Åtgärder Mkr/år VAD ÄR EN STRAND VÄRD? 30

34 PERMANENT KUST-RETRÄTT I YSTAD 2100? Legend Coast line today Coast line 2100 V reningsverket V marinan Legend Coast line today Coast line 2100 Sandskogen YSTADS SANDSKOG -100 M C:a 20 stugor á 3 Mkr = 60 Mkr Ystads Saltsjöbad = 40 Mkr kr??? C:a 1 Mkr/år Reträtt/Omlokalisering c:a 10 Mkr/hus = 200 Mkr Ystads Saltsjöbad = 100 Mkr kr??? C:a 3 Mkr/år 31

35 ALTERNATIVA ÅTGÄRDER MOT STIGANDE HAVSNIVÅER? s s L ~ 450 M S ~ 1 m år 2100 Tillförd volym V = S*L m 3 /m strand V ~ m 3 /km ~ m 3 /km per år ~ kr/km/år i 90 år! VAD ÄR EN STRAND VÄRD? Ft. Meyers Beach, FL Miami Beach, FL Floridas stränder ett uppskattat årligt rekreationsvärde på $50 miljarder (Houston, 2013). För varje $ i årlig kostnad för strandfodring, får Miami tillbaks $1800 årligen bara ifrån internationella turister i Miami Beach (Houston, 2013). 32

36 Turismen kan bli den verkliga vinnarbranschen i Sverige när klimatet förändras. Sommarturismen väntas explodera när Medelhavsländerna blir för heta. Om bara en procent av dessa* skulle flyttas till Sverige skulle det innebära en fördubbling av antalet turistövernattningar här till över 20 miljoner nätter. Eller över 30 miljarder extra i inkomster för bara övernattningarna. Turismen har fördubblats på tio år** Omsatte miljarder*** SDS * övernattningar i ES, FR, IT ** 7.2% per år *** exportvärde 62 miljarder = personbilsexporten EKONOMI SANDUTFYLLNAD YSTAD 2009 Totalkostnad strandfodring 2014 ~ 10 Mkr 7 m 3 sand / m 2 strand 1 m 2 1 m 3 sand ~ 100 kr => 700 kr/m 2 7 m 3 Strandturismen i Ystad omsatte ~ 440 Mkr/år Total intäkt (~12%) ifrån strandturism i Ystad ~55 Mkr/år Antag 80% ifrån 10 sommarveckor => 4.5 Mkr/sommarvecka Antag 80% Ystads Sandskog (1 km) 42 Mkr/år = kr/m/år Kompensation för vattenståndshöjning = kr/km/år = 500 kr/m/år! 33

37 ALTERNATIVA KOSTNADER Stenskoning, flexplattor och vall kostar ~lika mycket, <10 Mkr/km Från Ystad: 2 vågbrytare , kr 6 hövder Löderups Strandbad 90-talet, 8Mkr. Flytta hus: >10 Mkr/enfamiljshus (Kiruna) 1.1 km 200 m 1 km ALTERNATIV TILL STRAND UTOMHUSPOOL?? Nybrostrandsbadet, Ystad: besök < 425 pers/dag nettokostnad/år = 820 tkr/år Stranden, Ystad: besök < pers/dag (= 20 ggr) => kostnads potential = 16,4 mkr/år! 34

38 VAD ÄR RISK? = * Risk = Sannolikhet * Konsekvens EROSION: SCHEMATISK DYNAMISK E-ZONS-INDELNING Receding Reference E-10 E-30 E-60 Shoreline Feature Line Line Line Zones E-10 Zone E-30 Zone E-60 Zone Likelihood Imminent Intermediate Longer-Term Hazard Hazard Hazard Setbacks No New Moveable Readily Large Habitable Single Family Movable Structures Structures Structures Structures Allowed Flood Existing Insurance Coverage Required To Be Maintained Eligible For Relocation Benefits. No New NFIP Policies Notice of Erosion Hazard Reference E-10 E-30 E-60 Feature Line Line Line E-10 E-30 E-60 Zone Zone Zone Shoreline Example Profile With Lines and Zones Illustrated (Not to Scale) E-X: expected Erosion distance over next X years 35

39 ÖVERSVÄMNING: SCHEMATISK DYNAMISK F-ZON-INDELNING Receding Shoreline F-1 Line F-10 Line F-30 Line Zones F-1 Zone F-10 Zone F-30 Zone Likelihood Imminent Hazard Intermediate Hazard Longer-Term Hazard Setbacks No New Habitable Structures Single Family Structures Large Structures Allowed Large Complexes Allowed Flood Insurance Existing Coverage Required To Be Maintained Eligible For Relocation Benefits. No New NFIP Policies Notice of Flooding Hazard WL-30 WL-10 WL-1 Shoreline F-1 Line F-1 Zone F-10 Zone F-10 Line F-30 Zone F-30 Line MWL Example Profile With Lines and Zones Illustrated (Not to Scale) F-X: expected Flood return period = X years for area WL-X: water level reached every X year Fara: sannolikheten för att ett visst hot ska inträffa Sårbarhet: graden av skada som uppstår on hotet verkligen inträffar Risk = Sannolikhet*Konsekvens = Fara*Sårbarhet = Hazard * Vulnerability Erosion Översvämning... Markanvändning Infrastruktur... (1) (2) (4) (5) (6) (3) * = (1) (2) (3) (4) (>20) (8-18 (<6) 36

40 LÖSNING? Överge? Flytta? Skydda? Kostnader!!! Vinster!!!??? PLANERINGSPROCESSEN... 37

41 TRADITIONELL KUSTFÖRVALTNING Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi Sektoriell Strategi Säkerhet, risk Andra intressen... TRADITIONELL KUSTFÖRVALTNING Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi Sektoriell Strategi Säkerhet, risk Andra intressen... 38

42 TRADITIONELL KUSTFÖRVALTNING Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi Sektoriell Strategi Säkerhet, risk Andra intressen... INTEGRERAD KUSTFÖRVALTNING? Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi Integrerad Strategi? Säkerhet, risk Andra intressen... 39

43 INTEGRERAD KUSTFÖRVALTNING? Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi Integrerad Strategi? Säkerhet, risk Andra intressen... INTEGRERAD KUSTFÖRVALTNING? Interdependent Sectoral Needs of Coastal Resources Recreation Education Environment Safety Coastal protection Marine affairs Industry, economy Other issues... Integrerad Strategi? 40

44 INTEGRERAD KUSTFÖRVALTNING! Sektoriella Kustnära Intressen Rekreation Forskning, utbildning Miljö Kustskydd Marina aktiviteter Industri, ekonomi???????? Integrerad Strategi??????? Säkerhet, risk Andra intressen... INTEGRERAD KUSTFÖRVALTNING! Kritiska Element Samla data & info om processer & frågeställningar Utveckla visioner, mål & policies på alla nivåer som stöd för beslutsprocessen Allokera nödvändiga resurser (finansiella, legala, tekniska, institutionella, utbildningsmässiga,...) Integrerad beslutsprocess Främja administrativ koordinering Tillämpa policies i beslutsprocessen Balansera intressebehov Tillhandahåll konfliktlösningsmekanismer Lång planeringshorisont Externt Int. Beslut!?!?!?!?!?!?!?!?! Integrated Strategy?!?!?!?!?!?! 41

45 PLANERINGSPROCESSEN... Förståelse för systemet!?... är inte en rak linje! ÄNGELHOLM UTMANINGAR I STRANDZONEN Strandlinjen backar bakåt på grund av en obalans i sedimentbudgeten Mer sand behöver tillföras systemet Stranden är idag dåligt rustad för stormar Klimatförändringen förvärrar problemen Å84 42

46 HUR GÅ VIDARE? Starta kontrollprogram enligt förvaltningsplanen för Ängelholms strand Ekonomisk analys turism ekonomi ekonomiska värden storskalig strandfodring gentemot lokala insatser Undersökning av eventuella sandfyndigheter i Skälderviken Utreda möjligheten till alternativa sandtäkter, t.ex. Danmark Starta arbete med tillståndsansökan för strandfodring 43