Tanum. Besök mässan Det goda livet. TEMA: Kultur och fritid. Tanums Tillväxtråd. Information från Tanums kommun Nummer 30 Juni 2010

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 30 Juni TEMA: Kultur och fritid Besök mässan Det goda livet Tanums Tillväxtråd

2 INNEHÅLL TEMA: Kultur och fritid Nyheter för föreningarna... 4 Tonerna de gå... 5 Scen på Bônn... 5 Biblioteken i Tanums kommun... 6 Något för Kropp & själ... 7 Ungdomens hus... 8 Fritidsgårdar i vår kommun... 8 Sommar i Lunden... 9 Ung i Tanum... 9 Filmklubb Tanum... 9 Litterärt intresse Världsarvsförskolan Familjedaghem i Tanums kommun Det goda livet i norra Bohuslän året om Fjällbacka kryper liksom in i livet AME din språngbräda till arbetslivet Livat i holken Verkligheten bästa skolan Breddad världsbild gästnätter på TanumStrand Tanums Tillväxtråd Anhörigstöd i Tanums kommun Notiser från omsorgen En vision för Fjällbackas utveckling Energiplan och klimatstrategi Upphandlingsinformation Tanums Bostäder Bokslut Omslagsbild: Grebbestads samhälle och hamninlopp sett från Härlidsberget. Foto: Jerker Norlander. + Årets företagarträff äger rum den 8 juli på TanumStrand. Håll utkik efter inbjudan på

3 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 30 Juni 2010 Äntligen, gammal hästväg och en historisk transportled blir modern motorväg En bra infrastruktur, vägar, järnväg och stor bredbandskapacitet, är en av grunderna för en kommuns utveckling. Många, många gånger har jag skrivit detta i förord till budget, bokslut och i Tanumstidningen. Den 11 juni öppnades den nya motorvägsdelen av E6 mellan Rabbalshede och Pålen/Hud för trafik. Under året kommer fler delsträckor av E6 i vårt område att öppnas för trafik och byggnation starta av ytterligare någon sträcka. Lördagen den 20 november 2000, alltså för nästan 10 år sedan, invigdes E6 mellan Gläborg och Rabbalshede. Utbyggnaden har definitivt inte fortskridit i den takt vi önskat, men bättre sent än aldrig. Löftet om färdigbyggd E6 till motorväg genom Bohuslän senast 2013 måste inblandade aktörer nu göra allt för att uppfylla. I slutet av april månad fick kommunledningen beskedet att företagsledningen för ExtraFilm i Tanumshede varslar samtliga 49 anställda. Givetvis ett hårt besked för de anställda och deras familjer och för kommunen. Beträffande ExtraFilm och avvecklingen av IAC i Tanumshede 2008, finns det i argumenten en underton av att infrastrukturen i norra Bohuslän borde utvecklas för att underlätta att driva och etablera tillverkande företag i området. Utbyggnad av E6 till motorväg i norra Bohuslän har kommunledningarna i norra Bohuslän inklusive Tanum drivit i minst 40 år. Trots att Tanum är beläget ungefär mitt mellan Göteborg och Oslo är vi i ytterkanten av Västra Götalandsregionen och Sverige. Det pågår ständigt ett politiskt lobbyarbete genom att driva frågor som är viktiga för utvecklingen av Tanum och våra kommuner i norra Bohuslän. Det kan vara kontakter med Trafikverket, länsstyrelsen och regionen inom deras respektive ansvarsområde. Under vintern har Gerd Melin, oppositionsråd, och undertecknad gjort ett 20-tal planerade besök inom kommunens omsorgs- och skolverksamheter. Vi har fått många intryck, haft trevliga och intressanta samtal med anställda och verksamhetsföreträdare. Vid besök i köket på äldreboendet Östanvind framkom att personalen önskade göra sina inköp via data/e-handel men ansåg sig behöva fördjupad datautbildning. Detta önskemål tog vi med hos hem och nu är utbildningen genomförd och personalen flitiga datoranvändare vid inköp till sin verksamhet. Faxen har gått i pension och är snart ett museiföremål. Resultatet i bokslut 2009 blev 16,3 miljoner. För tionde året i rad har kommunen gjort ett plusresultat. Anställda och politiker har visat god budgetdisciplin och i övrigt gjort ett mycket bra arbete. Många års goda resultat har inneburit att kommunen till stor del finansierat investeringar med egna medel och därmed reducerat lånebehovet. Kommunen har under vissa perioder på grund av de goda resultaten också kunnat amortera på låneskulden, vilket innebär lägre räntekostnader och möjlighet till mer medel för verksamhet. I år ser det så här långt ut att resultatet blir i nivå med budget, plus 11,5 miljoner. Håll ordning på pengarna med en sund ekonomi blir alla gladare och mer optimistiska. Vill påstå att den uppfattningen genomsyrar i princip samtliga partier i Tanums kommun. Söndagen den 19 september är det val till kommun, landsting och riksdag. Utnyttja er rättighet och delta i den demokratiska processen. Rösta på det parti och den kandidat som ni anser mest motsvarar er ideologi och sätt att tänka om hur skattemedel ska hanteras och hur man bygger en kommun. Efter en lång, kall och snörik vinter behöver vi nu en riktig varm och fin sommar med sol och bad! Clas-Åke Sörkvist Ordförande kommunstyrelsen clas-ake.sorkvist@tanum.se REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: info@tanum.se PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: Risbergs Information & Media, Uddevalla FOTOGRAFIER: Omslag Jerker Norlander, sid 4, 13, 18 Magnus Lindström, sid 5 Petra Mårten, sid 11 Kerstin Hamberg, sid 22 Benny Ottosson, övriga Tanums kommun. TEXTER: Sid 4, 16, 18, 22 Magnus Lindström, sid 19 Ann Palmnäs, övriga Tanums kommun.

4 TEMA: Kultur och fritid Nya bidrag och nya regler för bidrag till föreningarna Från och med i år gäller nya villkor för kommunens föreningsbidrag. De anpassats till en förändrad verklighet och innebär förhoppningsvis att det blir både enklare att söka bidrag och att bidragen blir mer generösa. Dessutom tillkommer ett par nya bidragsformer. Här är nyheterna i korthet: Alla registrerade föreningar kan söka bidrag för barn- och ungdomsverksamhet. Föreningarna måste motivera sitt behov av bidrag. Alla föreningar kan söka bidrag till arrangemang eller projekt för året därpå. Föreningen måste ha ett organisationsnummer och en medlemsavgift på minst 50:-/år. Två tillfällen att ansöka, 31/3 och 30/9. En förening som registrerar sig hos kommunen kan marknadsföras genom att finnas med på kommunens hemsida, med uppdatering varje år. Föreningar som driver anläggningar får nya avtal som innehåller motprestationer i form av uppdrag, som att erbjuda sysselsättning, till exempel ungdomsarbete. Inför förändringarna hade vi ett par träffar med representanter för föreningslivet för att få synpunkter direkt, berättar Malin Sellman, kulturchef under tiden för förändringsarbetet. Vi tog också in synpunkter i en enkät som gick ut till alla föreningar. I samband med årets ansökningar bad kommunen också om kommentarer till de nya reglerna och i maj var det ytterligare en träff för att ta tillvara erfarenheter från dem som berörts. Ett femtiotal föreningar av alla sorter var representerade. Det visade sig att många hade svårt att förstå de nya reglerna. De tyckte att det var otydligt och rörigt, så där har vi en uppgift framför oss, säger Eva Pettersson, ny kultur- och fritidschef sedan i våras. När vi är klara ska allt vara glasklart. Meningen var ju bland annat att göra det lättare att ansöka! Kommunen kommer att ha fler träffar efter andra ansökningstillfället i september och också möta föreningarna i intressegrupper. Med 2010 som provår ska förslaget justeras under budgetarbetet för 2011 och föreläggas fullmäktige i slutet av året. Generellt blir det en uppräkning på alla områden, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Bengt Matts - son. En viss kompensation för inflationen blir det om än inte tillräcklig kanske. De nya reglerna med två ansökningstillfällen ska göra det lättare för nya föreningar, för dem med sena årsmöten och för dem som vill söka arrangörsoch projektbidrag. Konkurrens om medlen har det funnits hela tiden. Med kravet att motivera behovet blir konkurrensen tydligare och förhoppningsvis mer rättvis. Kravet på medlemsavgift kommer ur förhållandet att det bara behövs tre medlemmar för att få ett organisationsnummer. Medlemsavgiften är ett kvitto på medlemskap och förhindrar ofrivilligt medlemskap. Detta har mött en del protester, Eva Pettersson. Bengt Mattsson. Malin Sellman. särskilt från de föreningar som inte har medlemsavgifter utan tar betalt för enskilda aktiviteter. Lösningen kan vara att sätta av en del av aktivitetsavgifterna som medlemsavgift. Föreningslivet är tåligt, säger Bengt Matsson, och Malin Sellman håller med: Föreningar kräver så lite. De vill synas och betyda något. Det är något kommunen vill hjälpa dem med. Bengt Mattsson kan inte låta bli att hålla fram exempel på hur kommunen också satsar: För Hedevallen diskuterar vi en satsning på friidrott och fotboll med konstgräs och sex allvädersbanor. Allt ska vara klart våren och rör sig om 17 miljoner kronor där Sparbanken stöttar med 3,5 miljoner. Att göra ett ungdomens hus av B-hallen för 2-3 miljoner ligger också i planerna. Politikerna är positiva. Det kommer att bli bra för skolan, centralorten och alla ungdomar i kommunen. 4

5 TEMA: Kultur och fritid Tonerna de gå Sen många år kan Tanumsborna under vinterhalvåret för en billig peng höra massor av musik både här hemma och i grannkommunerna Munkedal, Strömstad, Sotenäs och Lysekil. Evenemanget heter Tonerna de gå och innehåller blandad musik för en vuxen publik, men helt ok att ta med barn och ungdomar på. Första (än så länge hemliga) konserten kommer att ligga i Munkedal, och köper man Musikkortet för 200:- får man inte bara den musikkvällen gratis, utan dessutom ger kortet 50 % rabatt på kommande musikkvällar i samtliga Tonerna-kommuner. Ungdomar år betalar halva priset och under 15 år har man fri entré (skolkonserterna är gratis för eleverna). Årets upplaga av Tonerna de gå, som är ett samarbete mellan Kultur & Fritid och arrangerande föreningar i Tanum, innehåller bl a killbilly- och banjopunkbandet Baskery, tre svenska systrar som turnerat i USA när de inte besöker Baskery. västsverige. De äldre skoleleverna bjuds på Navid Modiri med flera i Det tredje rummet, rap, singer/songwriter-musik, street dance och annat. Havstenssunds Folkets hus har hand om arrange manget kring Tim O Brien som spelar bluegrass, akustisk country och folk musik samt Samlade visor från trakten i En visa nu jag sjunga vill som ackompanjeras av flöjt, fiol och gitarr. Lucas Stark och bruksorkestern spelar både traditionellt och elektrifierat mustiga sjömansvisor och sånger från havet på Scen på Bônn. Flera musikkvällar kan tillkomma under säsongen, Tanums Teater- och Musikförening finns också med i diskussionerna kring fler arrangemang. Programmet som innehåller alla konserter i samtliga kommuner släpps sista veckan i augusti. Håll utkik på biblioteken med flera ställen, eller på Tanums biblioteks hemsida, bibliotek. Scen på Bônn De många aktiva föreningarna i kommunen samarbetar ibland med Tanum Kultur & Fritid vid arrangemang. Musikserien Tonerna de gå har flera föreningsarrangörer som står för jobbet när Kultur & Fritid betalar artistgagerna. På så sätt får vi fler evenemang för boende och besökande i kommunen och når publiken genom föreningarnas kontaktnät samtidigt som föreningarna får en större verksamhet för medlemmarna. Ett exempel på det är den nya föreningen Scen på Bônn som bildades under våren. Ett 25-tal medlemmar har man men välkomnar många fler. Kommunen planerar efter föreningens önskemål att bygga en ny scen före semestern, vilken kommer att hyras ut till människor som vill arrangera program av olika slag. Föreningen planerar flera egna kvällar under sommaren. Förutom att vara värd för Lucas Stark och Bruksorkestern i Tonerna de gå den 3 september, spelades Hamburgsundskolans vårsoaré den 1 juni där Hamburgsundsskolans elever spelade Fond of music. En allsångskväll den 26 juni och a tribute to Simon & Garfunkel The sound of Si mon med Akustic & Baccus bröderprogram den 14 juli är också inplanerade. En sommargudstjänst i augusti med Madeleine Myrström-Kamb står också på programmet År 2011 har man som målsättning att bilda en ensemble i föreningen och spela sommarmusikal i stenbrottet. Information om föreningen och programmet hittar du på 5

6 TEMA: Kultur och fritid Biblioteken i Tanums kommun Med fyra bibliotek och goda öppettider 85 timmar i veckan har de flesta möjlighet att besöka biblioteket när det passar dem. Om man inte kan besöka biblioteket är vi inte längre bort än närmsta telefon eller dator. Huvudbiblioteket finns i Kulturhuset Futura, Tanumshede och fungerar även som skolbibliotek åt Tanums gymnasium. På alla bibliotek finns möjlighet att använda internet med våra datorer eller att surfa trådlöst med egen dator. Alla våra bibliotek ger möjlighet att kopiera. Behöver du kopiera i färg eller skanna dokument kan huvudbiblioteket erbjuda dessa tjänster. Mer än böcker Tack vare vårt samarbete med övriga kommuner i norra Bohuslän kan vi erbjuda över böcker och tidskrifter. Det är helt utan avgift att beställa. Du får sedan besked via SMS eller e-post. Här hittar du även en stor samling DVD med filmer som kan vara svåra att hitta hos andra uthyrare. En film kostar 20:- att låna men då har du tre dagar på dig att se filmen. Ljudböcker har blivit mycket populärt, särskilt hos dem som reser mycket i tjänsten. För de som av olika anledningar har svårt att läsa vanliga böcker eller lyssna på ljud-cd finns det ett särskilt anpassat media, DAISY. I vissa fall kan dessa skickas med post utan kostnad. Internet Har man ingen möjlighet att ta sig till biblioteket går det att nå oss via vår hemsida och bibliotekskatalog. Med lånekort kan man beställa och förlänga sina lån. Med lånekortet till hands kan du även utnyttja flera av våra databaser hemifrån. På vår hemsida kan du läsa mer om de senaste inköpen och ta del av andra nyheter. Vad händer med Bullarens bibliotek? Biblioteket i Bullaren stänger till midsommar och ett nytt bibliotek kommer att stå klart i Backa skola i januari Från och med vecka 34 gäller följande: Utlån av beställda böcker och reservationer sker på tisdagar och torsdagar kl på Backa skolas rektorsexpedition, tel Återlämningslådan kommer att finnas placerad på Östads livs. Kropp & själ i Fjällbacka Se artikel på sidan 7. På Tanums bibliotek finns IT-Punkten! Här kan man använda en specialut rus tad dator med hjälp av en person på plats. Några exempel: Lyssna på vad du skriver. Be datorn läsa upp texten på skärmen eller skanna in en tryckt text och få den uppläst. Förstora text och bilder med hjälp av en förstoringskamera upp till 46 gånger. Skriv som vanligt i ett ordbehandlingsprogram och få det utskrivet i punktskrift. För den som kan punktskrift finns punktdisplay där man kan läsa vad det står på skärmen. Använda träningsprogram För att datorn inte ska stå oanvänd, kan de som är 55+ få lära sig hur man använder en dator och dess grunder som att spara samt använda Internet. Detta erbjuds i mån av tid. Det kostar inget att använda denna dator och det finns en person till hands. För att använda datorutrustningen bokar man tid med Annelie Hugoson SMS , och för den som använder e-post: annelie.hugoson@tanum.se. Öppettider Huvudbiblioteket i Tanumshede Måndag-torsdag Fredag Tel Bullarens bibliotek Se ovan Hamburgsund Måndag Onsdag Fredag Tel Fjällbacka Måndag Onsdag Fredag Tel

7 TEMA: Kultur och fritid Något för Kropp & själ på Fjällbacka bibliotek Vårt samhälle präglas allt mer av information och intryck utifrån. Runt omkring oss i media, på webben och på andra sätt i vår omvärld, är vi ofta riktade utåt. Detta gör att många kan känna sig stressade eller glömmer bort sig själva. Därför har vi på Tanums bibliotek i ett samarbete med Tanums Folkhälsoråd, valt att satsa på temat Kropp & själ som ett sätt att stanna upp och rikta energi inåt oss själva. Temat är förlagt på Fjällbacka filialen där det finns en hylla speciellt avsatt för ämnet. Där ingår böcker och media inom bl.a. psykologi, personlig utveckling, medicin, matlagning, speciella dieter och motion. Det finns nu även två par gångstavar till utlåning. Du tar bara med dig ditt lånekort och lånar som vanligt. I två veckor får du ha stavarna, och lite tips om hur du får ut mest av din träning följer med. Under våren 2010 har vi även haft en serie föreläsningar inom temat. Först ut var kommunens kostinspiratör Sara Åkesson som, i föredraget Sunda matvanor, pratade om kost och redde ut begreppen kring alla olika dieter. Hennes slutsats var bl.a. att det inte finns några genvägar eller superdieter, utan att det är den gamla hederliga kostcirkeln och motion som gäller. Sara Åkesson på Fjällbacka bibliotek. I februari kom Fredrik Warberg från Tidsverkstaden i Göteborg och pratade om tid och hållbar livskvalitet i föredraget Tid till en värdefull vardag. Det var ett uppskattat föredrag med igenkänning och många glada skratt. Fredrik Warberg är också författare till boken Rik på riktigt. I mars kom Andrinè Svenzon, hälso utvecklare och distriktssköterska, som gav oss tips om hur vi hittar motivationen att starta en förändring helt utifrån oss själva. Föredraget hette Bli din egen bästa hälsocoach och var ett samarbete med Studiefrämjandet. Det sista föredraget för våren var den 19 april och hette ett Ett hållbart gott liv. Det var Helena von Bothmer, agronom från Kosters trädgårdar, som pratade Slow food och ekologisk odling. Det blev en del diskussion kring ekologisk odling och vad man kan göra för att leva mer hållbart. Föreläsningarna har varit välbesökta och mycket uppskattade. Håll utkik efter mer information om höstens föreläsningar på vår hemsida: samt i Björklövet. Välkomna till Fjällbacka bibliotek för att inspireras till ett friskare och skönare liv! 7

8 TEMA: Kultur och fritid Ungdomens hus Tanums kommun hårdsatsar för att bli en av landets främsta ungdomskommuner. Startskottet på denna satsning är att bygga om B-hallens fritidsgård till ett ungdomens hus. Skillnaden mellan ett ungdomens hus och en fritidsgård är att ungdomarna ska ha möjlighet att få tillgång till lokalen, även när det inte finns personal där. Har man ett rockband ska man kunna boka replokalen och gå in och repa på de tider man själv kan. Visionen är att lokalerna ska kunna användas när det finns behov.. Bakgrunden till denna satsning är en översyn som kommunen gjorde av ungdomsverksamheten för två år sedan. Då framkom det att kommunens ungdomsledare hade olika chefer och hade sina kontor i olika hus. De hade inte möjlighet till daglig kontakt och det tog lång tid från planering till beslut. För att samlokalisera tjänsterna tittade man på helheten hur man ska få skola, fritid och IFO (individ- och familjeomsorgen) att samarbeta bättre. Detta utmynnade i ett förslag att bygga om B-hallens fritidsgård i Tanumshede till ett ungdomens hus där tjänsterna fick gemensamma lokaler. Hjärtat i den nya verksamheten ska vara caféet. Där kan ungdomarna vara med och påverka vilket utbud som ska finnas tillsammans med personal. Verksamheten ska i första hand rikta sig till högstadie- och gymnasieungdomar. Även äldre ungdomar kommer att ha tillgång till lokalen, främst då arbetslösa ungdomar som ingår i olika AME-projekt. I lokalen kommer det att finnas en skatehall med klättervägg, mysrum, aktivitetsrum med innebandymål, basketkorgar och en spegelvägg för dans, skapandeateljé, teknikrum med DJutrustning, video och fotoredigeringsutrustning, bio/tv-spelsrum, TV-rum/ konferenslokal, kontor där kommunens ungdomsledare ska sitta. Replokalen kommer att byggas som ett rum i rummet för att isolera det på bästa sätt. Tanken är att bygga upp lokaler efter ungdomarnas behov och önskemål. På fritidsgården, B-hallen, har ungdomarna idag haft möjlighet att tycka till om vad rummen ska användas till och hur de ska inredas. Byggstarten är planerad till september 2010 och vi hoppas på en invigning med dunder och brak i början på Vill du se en ritning på hur det kommer att se ut, gå in på se. Detta är ett jättesteg till möjligheten att utveckla våra ungdomars fritid! Fritidsgårdar i vår kommun Det finns sex fritidsgårdar utspridda över hela kommunen, där ungdomar från åk 6 och uppåt är välkomna. Fritidsgårdarna är öppna på vår- och höstterminerna, med ett uppe håll på sommar- och jullov. Andra lov är det öppet. På sommarlovet är ordinarie verksamhet stängd, men det finns andra aktiviteter som bedrivs. B-hallen i Tanumshede Måndag och onsdag (mellanstadiet ) Lördag (mellanstadiet ) Lunden i Grebbestad Fredag (åk ) Mackan i Bullaren Fredag (åk ) Blå-hallen i Hamburgsund Fredag (åk 4 och , åk ) Krabban i Fjällbacka Onsdag (åk 5 och ) La Går n i Rabbalshede Måndag (åk 5 och ) Se möjligheterna till en rik fritid! 8

9 TEMA: Kultur och fritid Sommar i Lunden Genom ett samarbete med Charlottenlunds Parkförening och den kommunala fritidsgården i Grebbestad så kommer det att finnas verksamhet i Lunden i sommar för ungdomar i vår kommun. På plats i Lunden finns det aktiviteter som volleyboll, studsmatta, badminton, golf, crocket, TV-spel, Internet m.m. Det kommer också att finnas en lättare servering med möjlighet till grillat, en fika och köpa glass. Caféet är givetvis öppet för alla, de som är boende på vandrarhemmet i Lunden och utifrån. Under veckorna 24, 25 och 26 (14/6 2/7) kommer det att finnas fritidsledare i Lunden. Måndag fredag kl Under dessa veckor gör vi utflykter och samarbetar även med andra föreningar/verksamheter. En av veckorna kommer en fritidsledare tillsammans med föreningen BJK att erbjuda alla ungdomar, från Tanums kommun, prova på och lära sig segla. Det finns även möjlighet till fiske under den veckan för den som är intresserad av det. Paintball är en annan utflykt som vi planerar som aktivitet tillsammans med Grebbestads Paintball. Ja, det finns egentligen inga begränsningar, bara det finns ungdomar som tycker till och vill vara med! För mer information om denna sommarverksamhet, anmälning till aktiviteter och program, som uppdateras efter behov, gå in på Välkomna! Under läsåret som gått har Fritid/Ungdom i Tanums kommun satsat på en ny hemsida, som är framarbetad och producerad av nätfältaren/fritidsledaren Roger Andersson. Tanken med sidan är att alla ungdomar, föräldrar, föreningar, företag, skolor och personal ska ha samma möjligheter att nå ut till unga i Tanums kommun. Till exempel kan företag/föreningar lägga ut ungdomsrelaterade arrangemang i vår kalender och sedan skriva en nyhet om hur det hela gick. Ungitanum.se fungerar som ett vanligt community där användaren får en egen profil där man kan ladda upp bilder, länka till sina favoritklipp från Youtube, blogga, skicka meddelanden till andra medlemmar, chatta, delta i omröstningar eller spela något av våra många spel. Alla kan skriva nyheter och fylla på kalendern med händelser, detta för att få sidan så levande som möjligt! På ungitanum.se har vi tävlingar varje vecka och ibland även månadstävlingar med olika priser. I skrivande stund avslutades en tävling om Frölunda Indians där priset var en signerad matchtröja! Vill du hänga med i vad som händer för och av ungdomar i Tanums kommun? Gör som, just nu 364 personer, bli medlem på ungitanum.se och på vår Facebook-sida så kommer du att ha total koll på vad som sker! Filmklubb Tanum Filmklubb Tanum startade sin verksamhet 28 januari 2009 på initiativ av Mikael Andersson och Mark Aarts. Klubben drivs som en studiecirkel i sam arbete med Studieförbundet Vuxen skolan. Filmklubben vill vara en mötesplats för alla filmintresserade i alla åldrar. Åldersspridningen är bred och för närvarande är medlemmarna mellan år. Syftet är att med filmens hjälp beröra olika sociala frågor, livsfrågor, etik, moral, historiska händelser, andra länders kulturer etc. Filmutbudet är brett med film från alla världens hörn. På biograferna i vårt närområde finns det bara tillgång till de kommersiella filmerna. Därför vill filmklubben vara ett komplement och lyfta fram de smalare filmerna. Exempel på filmer som visats under vårterminen: Boy A, Monsieur Ibrahim och koranens blommor, Noi Albinoi, Antonias resa, The last of the crazy people. Två träffar i månaden ordnas på Futura, Tanumshede. Varje kväll har ett tema. Efter filmen fikar vi med samtal och diskussion, ibland i flera grupper beroende på antalet deltagare. Enkla anteckningar förs över samtalen. Filmklubb Tanum har en gruppsida på Facebook. Vill du bli medlem kan du göra en gruppförfrågan så godkänns ditt medlemskap omgående. Då får du all information och inbjudningar till filmkvällarna på ett smidigt sätt. För mer info kontakta: Mikael Andersson e-post: mikael.andersson@tanum.se mobil:

10 TEMA: Kultur och fritid Litterärt intresse skrivande ska få utmaningar på den nivå som de behöver. Det är positivt att ungdomar från olika delar av kommunen och i olika åldrar får mötas kring ett gemensamt intresse. Här finns utrymme för alla deltagare att skriva om det som känns viktigt för dem. Ämnena varierar från fantasy, deckare, skräck och kärlek. Texterna skrivs ofta i form poesi, noveller och artiklar. Skrivande, uppläsningar och respons är vanliga inslag. Deltagarnas texter brukar sedan samlas i ett häfte som hängs upp i biblioteket. Sommarläsning. Anneli Stenberg jobbar som litteraturpedagog i Tanums kommun. Tillsammans med lärarna driver hon läs- och skrivprojekt i årskurserna 1 9. Under olika teman får barnen boktips, boksamtal och prova att skriva egna berättelser. Sagor, deckare och fantasy är populära ämnen bland skolbarnen. Men utöver insatserna på skolorna, anordnas även fritidsaktiviteter för att öka barns och ungdomars lust att läsa och skriva. Sommarläsning Varje vår erbjuder biblioteket alla skolors årskurs 5 bokprat inför sommarlovet. Vi gör det för att uppmuntra barnens läslust. Om barnen sedan skriver omdömen om minst fem böcker och lämnar in dessa på biblioteken får de en bok gratis. Barnens boktips samlas i en pärm, som står på bibliotekets barnavdelning. Det blir med andra ord en bokguide, av barn för barn. Skrivarkurser Under höst och vår erbjuds skrivarkurser för ungdomar i högstadieålder. Kurserna ges efter skoltid och bygger på frivilligt deltagande. Tanken är att de ungdomar som vill utveckla sitt 10

11 TEMA: Kultur och fritid Världsarvsförskolan Att arbeta med barns bilder är viktigt för små barns utveckling och lärande. Världsarvsförskolan och Vitlycke museum arbetar just nu i ett projekt med bildpedagog Kerstin Hamberg. Tanken från början var att Kerstin skulle arbeta i barngruppen men efter reflektioner tillsammans med museets och förskolans pedagoger kom de fram till att det var pedagogerna som behövde utbildning i olika tekniker och material. Pedagogerna kommer att få kunskap om och verktyg för att arbeta med undersökande bildarbete med barnen. Under två dagar kommer tio pedagoger från Barnkullen, Världsarvsförskolan och muséet att ägna åt att gå igenom basmaterial, undersöka närmiljön i bild och samtala om bilderna. När Kerstin besökte Vitlycke för att lära känna barn och miljö så blev barnen och pedagogerna fascinerade av alla möjligheter som rymdes i blyertspennan ett så enkelt material som de bland annat får bekanta sig med. Projektet kommer att avslutas med att Kerstin Hamberg arbetar tillsammans med barn och pedagoger där de ställer sig frågorna: Vad föreställer/beskriver hällristningar? Vilka bilder/ristningar finns inte bland hällristningarna? Vilka bilder/ristningar vill du ska finnas där? Familjedaghem i Tanums kommun Familjedaghem är ett alternativ av barnomsorg som du som förälder kan välja till ditt barn när du ska börja arbeta. Du lämnar ditt barn till en dagbarnvårdare som har sitt hem som arbetsplats. I Tanums kommun finns det dagbarnvårdare i Bullaren, Grebbestad, Hamburgsund, Lur, Rabbalshede och Tanumshede. Hos dagbarnvårdare vistas ditt barn mycket ute och en stor del av dagen Hos dagbarnvårdaren tar man tillvara de tillfälle som erbjuds. Som i vintras när det var mycket snö med pulkaåkning och snögubbsbygge. ägnas åt fri lek under uppsikt. Barnen vistas i lugn hemmiljö och har möjlighet att delta i vardagsbestyr. Maten som serveras är hemlagad och ibland har barnen varit med att tillaga. I familjedaghemmet träffar du som förälder en vuxen, samma person som tar emot på morgonen finns där också när barnet går hem. Dagbarnvårdaren som har varit med ditt barn hela dagen kan tillsammans med ditt barn informera om hur dagen varit. På så sätt skapas en nära kontakt mellan barnet, föräldern och dagbarnvårdaren. 11

12 är du nyfiken på det goda livet i Bohuslän året om? De fem kommunerna i norra Bohuslän välkomnar dig till attraktivitetsmässan Levande Bohuslän den 7 9 juli i Kungshamn. Låt dig inspireras av människor som valt att bosätta sig här, som valt att ha sitt företagande här eller helt enkelt har upptäckt alla möjligheter som norra Bohuslän bjuder på höst, vinter och vår. smögenbron rösholmen öppettider: onsdag 7 juli (invign 16.00) torsdag 8 juli fredag 9 juli Scenprogrammet startar kl 16 varje dag. Läs mer på mässhallen, Levande Bohuslän tonfiskgatan berget sandbogengatan i dinglevägen turistinformationen kungshamns busstation Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling Fritidsboende har en lång tradition i de nordiska samhällena. Fritidshusen rolls som enkel sommarbostad har dock förändrats under åren. Näringslivets omstrukturering som bland annat innebär en övergång till ett servicesamhälle betyder att fler människor saknar en tydlig koppling till en fysisk arbetsplats eller åtminstone kan arbeta på en annan plats än kontoret. Möjligheten att använda en fritidsbostad har förbättrats för många hushåll. Utvecklingen är dock inte samma över hela landet. Vissa attraktiva områden upplever ett allt större intresse som tar sig uttryck i höga fastighetspriser. Norra Bohuslän tillhör de attraktiva områden som under senare år har upplevt ett förstärkt intresse för fritidsboende. Inte minst efterfrågan från Oslo-regionen har inneburit att konkurrensen om attraktiva fastigheter har ökat. Samtidigt upplever man att fritidsbostäder i allt högre grad används utanför sommarmånaderna. Därför talar man idag om delårsboende istället för fritidsboende. Under hösten 2009 genomförde kommunerna i norra Bohuslän under ledning av professor Dieter Müller, Umeå universitet, en enkätundersökning med syfte att kartlägga delårsboende i regionen. Studien syftar till att ge beslutsfattare i de berörda kommunerna en bättre förståelse för delårsboende och deras önskemål. Resultatet av undersökningen finns att läsa på 12

13 Fjällbacka kryper liksom in i livet Paret Collin kan nog ses som goda representanter för dem som kallas delårsboende i Tanums kommun. Det började med tillfälliga besök, så blev de sommargäster och efter att ha hyrt några år köpte de ett hus tillsammans med ett par kompisar. Idag delar de tiden lika mellan Fjällbacka och Göteborg. Vi har det mesta av vårt sociala liv med alla kompisar här i Fjällbacka, säger Lena och Clas Collin. Varje måndag sticker vi in till Göteborg och gör vårt jobb och på torsdag fredag åker vi hit igen. All ledig tid tillbringar vi här. Jobbet, det är för Clas den egna firman Reklamutveckling och för Lena ekonomi på reklambyrån Forsman & Bodenfors. De är båda sedan länge etablerade i reklamvärlden. Socialt börjar de bli ordentligt etablerade i Fjällbacka. Från början lockade ju det gamla vanliga, säger Clas, sol och salta bad. Men nu när vi har varit här så många år kommer vi mer och mer in i det sociala livet. Man blir sakta igenkänd, folk hälsar på en på Konsum, man lär sig att orientera sig och glider inte bara omkring på ytan som man gör som sommargäst. Det är informellt och lättsamt här. Det brukar talas om skalfördelar, säger Clas, ju större desto mer rationellt. Men här ger i stället närheten gripbara proportioner och enkla vägar. Vi ringde till exempel kommunen om en va-fråga. Det tog bara lite mer än en halvtimme innan rätt man kom hit på plats och kunde svara. Bra service! Bouleklubben Sälvikingarna är en viktig social institution för Clas. Varje dag året runt julafton också! samlas personer och dryftar det ena och det andra till klotens dunsande. Vi har nog förvånat många när Clas och Lena Collin bygger för framtiden. vi spelat i horisontell snöstorm, skrattar Clas. Där har skottats och spelats många gånger. Huset på Föreningsgatan har Collins och deras kompisar byggt om rejält och det är inte slut än. Utanför de stora nyinsatta fönstren håller den nya altanen på att ta form och kan komma att bli ofta frekventerad. Det är klart vi funderar på om vi ska ta steget till helårsboende, säger Clas, som trappat ner på jobbet de sista åren. Fjällbacka kryper liksom in i livet och har blivit ett slags nav. Det är klart att det finns mer centrala ställen än Tanum, men det är inte illa möjligheterna finns med motorväg, tåg från Dingle och flyg från de norska flygplatserna eller Trollhättan. Det ska gå bra att sköta jobbet härifrån också. Naturligtvis kommer Clas med en idé om vad man kan göra för att underlätta för dem som vill ta steget: Man behöver ha koll på vad det betyder att flytta hit. Det kanske skulle gå att ställa samman en checklista över sådant man vill ha svar på, någon sorts FAQ för potentiella inflyttare. Vad är det som skiljer rent praktiskt när man flyttar hit från till exempel en storstad som Oslo, Stockholm eller Göteborg? Sjukvård, skolor, försäkringspremier, levnadsomkostnader och så vidare. Jag tror det skulle vara bra med hjälp att få sådana frågor utredda för sig. 13

14 AME din språngbräda till arbetslivet På arbetsmarknadsenheten (AME) kan man ha både kortare och längre placeringar och det är vårt mål att du efter att ha varit hos oss ska kunna känna en ny säkerhet när du åter ska ut i arbetslivet. De flesta deltagare arbetar även med praktisk arbetsträning, samt tränar de moment som ingår i att kunna söka, ta och behålla ett arbete. Våra verksamheter består av Återbruket, snickeri, Kreativa hörnan, där vi bl.a. använder symaskiner, vävstol, färg och pensel. Vi har också vår fordonsenhet där vi rekonditionerar bilar. Några av våra deltagare utför olika arbeten utomhus. Flyktingenhet, friskvård, rehabilitering och Jobb i sikte för ungdomar är andra verksamheter som vi kommer att skriva om framöver. I detta nummer kommer vi att ta upp hur Återbruket, Kreativa hörnan och metallavdelningen fungerar. Återbruket Kommunen, serviceboende, föreningar, skolor och privatpersoner lämnar in möbler, porslin, tyger m.m. Återbruket tar hand om det inlämnade och ser till att det är helt och i bra skick för kommande försäljning till överkomliga priser. Priserna är låga så att alla som kommer hit kan ha råd att köpa från Återbruket. Här hittar du böcker, filmer, möbler, porslin, textiler, lampor, tavlor och allt som finns för din egen heminredning och hobbyverksamhet. Inkomsten härifrån går oavkortat till AME:s utlägg för omkostnaderna. Återbruket är öppet för allmänheten vardagar måndag torsdag kl samt fredagar kl OBS Vi stänger vid midsommar och öppnar återigen i augusti. Kreativa hörnan Tygerna som kommer in till AME tas om hand av deltagarna som finns i Kreativa hörnan. Kunniga handledare hjälper deltagarna med sömnad, vävning och lagning. En del av tygerna används till mattrasor för vävningen. Lampskärmar kläs om och har ibland även påklistrat decopage. Stolar kläs om vid behov. När man får in en nygjord dockvagga från verkstaden gör man den helt färdig här med madrass och sängkläder och sen säljs den vidare i Återbruket. Deltagarna syr även förkläden till försäljning, dessa är väldigt omtyckta. Metallavdelningen Jan Alfors är utbildad svetsare och har hand om metallavdelningen på AME. Jan skapar nya konstruktioner i smide, till exempel grillar, grillspett, vedkorgar, konsoller till hyllor, mm. Jan är också delaktig i hanteringen av gods som lämnas in till Återbruket för lagning. Jan skulle se mycket positivt på om det fanns större möjligheter att lära ut sitt kunnande till nya deltagare som kommer till AME. 14

15 Livat i holken Runtom kommunens förskolor kvittrar det av förväntansfulla barn och småfåglar. Under våren har Tanums gymnasiums byggelever snickrat drygt 30 småfågelholkar åt dem, hälften försedda med webbkamera. Med lite tur blir det snart direkt sändning av fågelbebisars liv och leverne i någon av dessa. På Tanums gymnasium har byggprogrammet och barn & fritidsprogrammet rullat igång detta projekt, vars ursprungsidé kommer från Bertil Widerberg. Bertil är Grebbestadsbo sedan några år tillbaka, och mannen bakom Grebbestad klocktorns återupplivning. Han är även medlem i Naturskyddsföreningen och vurmar därmed särskilt för småfåglarnas numera besvärliga bostadssituation. På grund av brukningsmetoder inom skogs- och jordbruk har småfåglarna svårt att hitta boplatser, och fågelbeståndet krymper. Bertil skrev insändare och uppmanade kommunen; sätt upp holkar i alla förskolor! Fågelholk med installerad webbkamera. Tanums gymnasium nappade på idén, och nu sitter de på plats, två på varje förskola. Förhoppningen är att fåglarna får fler bostäder och att förskolebarnens intresse för det svenska fågellivet grundläggs från tidig ålder. Arbetet började med ivriga byggelever som byggde holkar för glatta livet i mars. Förskolorna kontakta des av barn & fritidsprogrammet vars elever besökte förskolebarnen i mars med stora fågelplanscher och information om fågelholkarna. Pö om pö distribuerades sedan holkarna ut. Webbkameror införskaffades och monterades in i hälften av holkarna. Om kamerorna håller för fukt och kyla återstår att se, eftersom budgeten inte medgav inköp av proffskameror som ornitologer använder. Förhoppningen är att åtminstone någon kameraholk kommer att bli bebodd under våren så att barnen kan se livet inuti dem. Projektet finansieras delvis av skolan, delvis genom sponsorpengar från företag och privatpersoner. För närvarande utformas ett faddersystem, så att de som skänker blir fadder för var sin holk, vilket redovisas på skolans hemsida. Om sponsorprocessen rullar på som beräknat kommer holkarna i Tanums kommuns förskolor bli en tradition som upprätthålls de närmaste åren. Värt att notera är att detta är ett pilotprojekt som drivs i Tanums kommun och som följs med stort intresse av Naturskyddsföreningen på riksnivå. Svenska ornitologföreningen har också bett om att bli uppdaterade i processen. Är du eller ditt företag intresserade av att sponsra? Gå in på skolans hemsida, där finns information om hur du gör! Verkligheten bästa skolan Byggföretaget Treman Bygg och äldreboendet Hedegården ägnar sig åt samma sak. Dom gör yrkesfolk av tonåringar. Hundratals timmar av arbetsplatsförlagd utbildning förvandlar rö riga 16-åringar till kompetenta 19-åringar. Så fungerar yrkesutbildningen på Tanums gymnasium. Ett växande nätverk av företag och arbetsplatser med skickliga medarbetare utgör basen för skolans utbildningsmodell. Det har fungerat i tio år med allt högre betyg från både elever och företag. Kunskapen blir enklare att ta till sig när den kommer från någon med lite skit under naglarna eller hygieniska skyddshandskar på händerna. Många möten Jag har ändrat livssyn sedan jag började omvårdnadsprogrammet, säger Sofie Söderlund, 18 år, andraårselev på väg att bli undersköterska. Små krämpor är ingenting. Jag är glad över att ben och armar fungerar. Det är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och mötet med t t 15

16 många sjuka och äldre som satt spår. Först äldreboendet och hemtjänsten i Grebbestad, nu rehabavdelningen Norrgården och sjukgymnastiken på Hedegården i Tanumshede. Att byta ställe är bra. Det blir varierat och jag får ändå tid att komma in i allt. Jobbet är så mycket mer än jag trodde det skulle vara, säger Sofie som redan vet hur det blir om två år. Jag ska läsa vidare till barnmorska. Två dagar APU varje vecka under hela utbildningen är bara bra enligt Sofie. Men det gäller att hamna rätt. Personkemin är ju inte hundra med alla man jobbar ihop med. Damm och känsla Tur och träff eller en vinnande personlighet, Emil Borg, 18 år, har en självklar plats i det lilla arbetslaget på Inges ka ros seriverkstad AB i Östad. Emil går fordonsprogrammet och Jimmy Johansson är hans handledare onsdag till fredag. Inges bil är ett sedan decennier inarbetat karosseriföretag beläget där väg 163 går ihop med 165. Inge tar man inte bort ur företagsnamnet, säger Jimmy Johansson som nyligen tog över efter Inge Olofsson. För Emil är saken solklar. Det är skitbra med mycket praktik. Första året samlade han erfarenhet på bussverkstaden i Tanumshede och på Strömstads MC. Nu är det bilmotorer men främst karosseri som gäller. Handledaren är viktig. Det jag inte kan måste jag fråga om. Och det känns mycket bättre att vara på verkstäder och lära sig än att vara i skolan Det är mer som att jobba. Emil jobbar med att rikta plåt och spackla upp höger framdörr på en blå personbil. Jimmy Johansson gillar upplägget på Tanums fordonsutbildning. Jag tycker det är bra. Man kan lära sig mycket teoretiskt men praktik är något helt annat. Och han kan tänka sig att fortsätta med nya elever. Jodå. Är dom som Emil så. Han är mycket teknisk och har känsla. I det här jobbet handlar det väldigt mycket om det. Fördelen för Emil med att vara på en liten verkstad är att han får göra allt. Jimmy Johansson har en annan vinkel på just storleken. En fördel är ju att man inte är så konjunkturkänslig. Det ska lite till för att det ska bli mycket att göra. Men på sikt och inte minst för lönsamheten behöver vi vara en eller ett par till. Flärd och skönhet Frisöreleven Charlotte Svensson bjuder på Espresso och ett blixtrande leende på Salong Onyx i Grebbestad. Det är en helt vanlig torsdag men hon har en frisyr som gjord för prinsessbröllop. Jag satt klippmodell på en träff för kvinnliga företagare igår kväll. Min handledare Malin Baerby älskar att göra visningar, berättar Charlotte. Och Charlotte gillar Malins sätt att driva företag. Kul på jobbet och inspiration är vardag. Onyx har tre salonger, Sveriges västligaste på Koster, och den största med tio stolar i Strömstad. Mästare, gesäll och lärling har olika prislistor. Charlotte och en tjej går som lärlingar Jag är mer på salongen än i skolan. Vi upplever verkligen hur det är på en arbetsplats. Jag har just börjat ta kunder och när jag klippt går en frisör igenom vad jag gjort. Det känns bra. Jobbet är svårare än man tror. Saxen hålls på ett speciellt sätt, det finns fyra olika sätt att klippa och kunder har väldigt olika hår. Klippning, inpackning, kreativ färgning och klassisk permanent är bara en del av allt som Charlotte lär sig under tre års utbildning. Sedan väntar gesällprov, teoretiskt och praktiskt. En del kunder väljer lärling. Det är kul. Och jag vill verkligen fortsätta på Onyx. Jag älskar det. Med kniv i bältet Treman Bygg AB är ett mindre byggföretag i Grebbestad med gott renommé. Deras snickare har lärt upp byggelever från Tanums gymnasium i flera år. Den senaste i raden är Felix Norén. Hans 88 kilo och 186 centimeter är bra resurser för en försvarsspelare i Grebbestad IF. Samma gäller på byggplatsen i Gröne mad där Felix bygger ett mindre väl isolerat sommarhus tillsammans med Andreas Jansson och Marcus Broström som ser fördelar med APU. Här går det ju en elev på två lärare istället för som i klassrummet eller skolverkstan 15 elever på en lärare, resonerar Andreas Jansson. Ett innertak ska upp och Marcus Broström ger Felix några tips. Ritningslära och licens för att bygga ställning får han med sig från skolan. Tips och trix av mer praktisk natur kommer från kollegorna på Treman Bygg. Det känns bra. Jag har fått prova på det mesta. Även att gräva hål i vintertjälen hål som vi inte behövde sedan, säger Felix. Och Marcus Broström bekräftar på ett mindre byggföretag gäller det att behärska alla moment från formbygge, armering och gjutning till att montera lister och kök. Något som byggeleverna snart gör. Fakta: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på Tanums gymnasium innebär att eleverna är på sin praktikplats mellan 2 3 dagar per vecka, året om. Tanums gymnasium har haft detta upplägg sedan skolan startade Ökade jobbchanser och djupare yrkeskunskaper är några av de största fördelarna. 16

17 Breddad världsbild Ett främmande språk som blir levande, att upptäcka nya strukturer och kulturer, att hantera nya insikter detta skapar företagsamhet och mod. När språkelever på Tanums gymnasium reser utomlands sker utvecklingen med sjumilakliv. Från och med höstterminen ska fler elever få chansen om de vill. Språkresor till Spanien är numera ett vanligt inslag i spanskundervisningen. Lärare Lasse Östberg har vanan inne att organisera det hela, och trivs alltid lika bra med att ta med sig sina adepter till olika platser i värmen. Väl på plats fylls dagarna med språkundervisning, utflykter, kulturimpregnering och givetvis hinns det med några sköna bad. Att eleverna utvecklas snabbt både språkligt och personligt är lätt att se för de lärare som blir kvar hemmavid. Efter varje resa har eleverna mognat avsevärt. Från hösten ska fler erbjudas att se sig om utanför Sveriges gränser under sin gymnasietid. Elever som valt naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program ska erbjudas möjligheter att förlägga en del av sina studier, eller en praktikperiod till ett engelskspråkigt EU-land. Upplägget ska utformas efter individens förutsättning och önskemål, samt i linje med kursmålen. Det är inte helt otänkbart att Storbritannien blir först ut. Skolans nyförvärv, engelskläraren Cecilia Törnros, har redan flera idéer åt det hållet, och arbetslagen diskuterar olika upplägg. Viktor Engström om sin språkresa till Spanien med skolan. Viktor Engström, NvSp 07. Varför valde du att läsa spanska? Jag blev tillfrågad av Lasse i början av första terminen i skolan, jag tackade dock då nej för tillfället. Senare under samma termin så var jag och besökte en spansklektion under tiden som jag väntade på att åka hem; det var då som jag fastnade för spanskan, och jag har inte ångrat det en sekund! Blev resan som du hoppades på? Det blev nog bättre än jag hade hoppats. Inlärningen gick långsamt i bör jan, för att sedan öka i takt med att vi kommit in i rutinerna. Samhället, lärarna och utflykterna var mycket trevliga! På vilket sätt påverkade resan dina språkkunskaper? Den fick mig att inse att talet inom ett språk inte kom av sig självt. Man var tvungen att få fram information på bästa vis möjligt, men det var fortfarande ingen negativ stress/press. Förutom det vardagliga talandet så utvecklade vi också vår spanska grammatik med ett flertal övningar, med hjälp av en mycket pedagogisk lärare. Hon var tålmodig och gestikulerade på ett sådant vis att man kunde förstå henne, även om man inte alltid förstod själva språket. Fanns det, förutom språkligt, andra fördelar med resan? Vi fick stöta på olika kulturella delar av Spanien, utbyta information med inneboende personer samt gemenskapen. Man lärde känna varandra i klassen mycket väl; både lärare och elever, detta var en klar fördel för senare studier även väl hemma igen. Roligaste minnet? Det är nog utflykterna till slottet i Alicante, en fantastisk upplevelse; en kilometers vandring längs en brant sluttande väg ledde upp till slottet som vakade över staden. Nöjesfältet Terra Mitica var också mycket intressant, det mäktigaste jag minns därifrån var en show innehållande danser och dräkter ifrån antiken, och Guadalest var ett idylliskt samhälle som var riktigt spännande att besöka. Kommer du att fortsätta med spanskan på något sätt i framtiden? Hur? Jag kommer nog att använda mig av spanskan som ett sidospråk för att kunna ta mig fram i de länder som använder sig av det språket. Jag kommer nog inte att bli en språkprofessor/ liknande, det betyder dock inte alls att man inte har nytta av språket! 17

18 gästnätter om året på populära TanumStrand Plurrbart. Så formulerar Peter Karlsson, hotelldirektör, TanumStrands främsta fördel. Ingen annan anläggning ligger så attraktivt som TanumStrand, precis vid havet. Det är havskänslan vi möter konkurrensen med och det är vi stolta att kunna göra. Peter Karlsson, 44 år, tillträdde på sin post för två år sedan efter 20 år i charterindustrin, som han kallar det. Senast jobbade han med internationell turism som vd på Langleys och såg branschen från andra hållet. Nu driver han själv ett resmål. Här stormtrivs jag. Än så länge veckopendlar Peter Karlsson från Göteborg, men att bosätta sig här är inget som är främmande. På somrarna tar han upp familjen. Då är det naturligtvis mest att göra. En toppdag i juli har vi ungefär 800 personer i gästhamnen, lika många i anläggningen och lika många dagsgäster bortemot personer som rör sig här. Men då räcker det inte med de 30 fast anställda. På sommaren är arbetsstyrkan mer än fyra gånger större över 120 personer. I årsverken omräknat stannar det på cirka 60. Sommaren med semesterfirare är ett av TanumStrands tre ben. De andra två är konferensgäster och nöjesgäster. Omsättningsmässigt är de tre grupperna ungefär lika stora. Varje år väljer fler än företag att konferera på TanumStrand. Många kommer tillbaka gång efter gång. Lokalerna har en kapacitet från personer. Shower, konserter och dansband lockar en medelålders publik året runt, till största delen svenskar. Många kombinerar besöket med en simtur i badanläggningen och en skön bastu, träning i gymmet eller andra aktiviteter. Semestertiderna på TanumStrand är familjens i synnerhet den norska feriefamiljens. Då har barnen ett eget nöjes- och aktivitetsprogram. Och så kan de meta krabbor förstås eller utmana familjen på lite äventyrsgolf. Golfande vuxna har inte heller långt till banorna: Mjölkeröd, Fjällbacka, Dynekilen, Sotenäs och Torreby ligger rätt nära till. Marknaden för TanumStrand finns i stort sett inom triangeln Oslo-Karlstad- Göteborg. Peter Karlsson ser ingen anledning att vidga den geografiskt: Däremot ska vi kanalisera det vi har mot fler inom området. Vi har fokus på en otvungen, avslappnad vistelse för familjer och grupper och det ska vi behålla. Men en tydlig tillväxtambition har TanumStrand. Närmast är det aktuellt att bygga ut hotellet framför allt för större konferensgrupper. Detaljplan är klar för ytterligare 90 hotellrum utöver de 97 som redan finns. Kanske kan bygget starta i höst. En ny pir med cirka 100 platser finns också i planerna. Det skulle ge 300 platser totalt. Även om det är lätt att få kontakt med tjänstemän och politiker i kommunen, innebär det inte alltid att vi ser saker och ting på samma sätt. Men det är naturligtvis ett klart plus att ingångarna aldrig är mer än ett telefonsamtal bort. De norska ägarna, Roger och Christian Adolfsen, kan nog vara nöjda med sin svenska anläggning. Med cirka 65 miljoner kronor i årsomsättning och en vinst på sex-sju procent står sig Tanum- Strand gott i branschen. 18

19 Tanums Tillväxtråd ett nationellt pilotprojekt Nu startar en ny form av samverkan mellan näringslivet och kommunen i Tanum Tanum Tillväxtråd. I Tillväxtrådet ska representanter för olika företag och organisationer arbeta tillsammans med politiker och tjänstemän från Tanums kommun för att utveckla hela Tanum. Rådet ska arbeta med en strategi för tillväxt inom tre områden; företag, boende och besökare. Den statliga myndigheten Tillväxtverket ser detta som så intressant att de är med och finansierar uppstarten under Näringslivsklimatet i en kommun kan beskrivas som både de faktiska förutsättningarna för att driva företag i en kommun och företagares uppfattning om rutiner, bemötande med mera. Hösten 2009 genomförde ett konsultföretag på uppdrag av Tanums kommun en djupintervjuundersökning med representanter för företag och näringslivsorganisationer i olika kommundelar och olika branscher i Tanum. Även representanter för kommunen intervjuades. Ris och ros i undersökning Frågorna gällde näringslivsklimatet och hur man ser på utvecklingen av Tanum. Kommunens vilja till samverkan med företagen var man positiv till och även skolan fick bra kritik. Däremot var många negativa till utbudet av mark för verksamheter och bostäder och till vissa kommunala rutiner och attityder. Många ansåg också att konkurrens mellan boende i de olika kommundelarna hämmar utvecklingen. Undersökningen visar att det finns en stolthet över Tanum och en vilja att arbeta tillsammans för utveckling. Förslag på turné En arbetsgrupp har under våren tagit fram ett underlag för hur ett så kallat Tillväxtråd kan arbeta. Näringslivsutvecklare Kerstin Danielsson ansökte om finansiering från Tillväxtverket, vilket beviljades och även kommunen avsätter både tid och pengar på detta. Därför kommer det nya Tillväxtrådet att kunna besöka framgångsrika orter och även ta hit intressanta och inspirerande föreläsare som kan dela med sig av sina erfarenheter. Arbetsgruppens förslag går i stora drag ut på att Tillväxtrådet ska bestå av representanter för näringslivet och kommunen, med näringslivet i majoritet. Man anser att rådet ska enas om en vision och sätta upp ett antal mål samt Jens Tömmernes och Rosita Jansson. också prioritera och ta fram handlingsplaner för gemensamma projekt för insatser inom de tre områdena företag, boende och besökare. Det första steget tas 2010, då det finns extra finansiering från Tillväxtverket. Sedan kommer justeringar och förbättringar att ske 2011 och framåt. Detta är således ett förslag som dels ska beredas politiskt, dels är arbetsgruppen nu ute på turné bland företag och organisationer i kommundelarna för att stämma av hur Tillväxtrådet kan arbeta på bästa sätt för att utveckla hela Tanum. Fotnot I arbetsgruppen ingick Anna-Lena Andrésen, Sparbanken Tanum, Per Bragé, Grebbestad Varv och Grebbestad Utveckling, Peter Karlsson, TanumStrand, Anders Karlsson, Tanum Turist, Rosita Jansson, Fjällbacka samhällsförening och företagsklubb, Olle Paulsson, Företagarna, Jens Tömmernes, Tetra Pak, Ulf Björkman, kanslichef Tanums kommun, Kerstin Danielsson, näringslivsutvecklare Tanums kommun och en processledare. Kerstin Danielsson och Olle Paulsson. 19

20 Anhörigstöd i Tanums kommun Den 1 juli 2009 ändrades socialtjänstlagen gällande stödet till anhöriga. Från att tidigare varit en rekommendation till kommunerna har idag kommunen skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga. Målgruppen var tidigare anhöriga till personer över 65 år men har nu utökats till att omfatta alla anhöriga oavsett ålder. I socialtjänstlagens femte kap. 10 står att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Anhöriga står i dag för stor del av den vård och omsorg som ges i hemmet i Tanums kommun liksom i övriga landet. Nästan var fjärde person som är över 55 år hjälper en närstående i eller utanför det egna hemmet. Det motsvarar cirka personer i den åldersgruppen. Den hjälp eller det stöd som anhöriga ger kan bestå av allt från socialt stöd, tillsyn och praktisk hjälp med hushållssysslor till omfattande hjälp med personlig omvårdnad och uppgifter av sjukvårdande karaktär. Ofta är det ett dygnet-runt-åtagande med mycket oro och få möjligheter att koppla av och vårda sin egen hälsa. För många är det positivt och naturligt att hjälpa en närstående, men ibland kan situatio- nen kännas övermäktig och övergå till känslor av krav och belastning. Då är det viktigt att det finns stöd att få som anhörig för att få kraft, återhämtning och kanske träffa andra som också vårdar närstående. Tanums kommuns syfte med att stödja anhöriga är framför allt att minska den fysiska och psykiska belastningen. Den anhörige ska genom stödet ges förutsättningar till en bättre livssituation där risken att drabbas av ohälsa minskar. Målet är en anhörigvänlig vård och omsorg där de anhöriga känner erkännande, respekt och delaktighet. Sedan år 2000 har Tanums kommun arbetat för att utveckla anhörigstödet inom äldreomsorgen. Stödet till anhöriga utformas individuellt där stödsamtal, anhöriggrupper, avlösning och taktil massage är exempel på insatser som ges. Det finns även anhörigcaféer i Grebbestad och Bullaren och två gånger om året erbjuds må-bra-dagar. Dessutom kan den närstående efter biståndsbedömning få olika insatser så som dagverksamhet och korttidsboende, vilket kan ge avlastning för anhöriga. Senaste nytt från anhörigstödet är ett informationsblad som skickas ut två gånger per år till de anhöriga som finns på kommunens kontaktlista. Är du anhörig och är intresserad av att få mer information eller ta del av insatser är du välkommen att kontakta kommunens anhörigkonsulenter: Annica Widegren-Baldinger, telefon , måndag torsdag kl eller Ingela Lövqvist Ehn, telefon , , måndag onsdag. Information finns även på kommunens hemsida Lagen om valfrihet LOV Samarbetsprojektet mellan kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum kring införandet av lagen om valfrihet pågår under hela Projektgruppen utreder frågan om kundval inom kommunal verksamhet. Syftet med kundval är att ge den enskilde möjlighet att välja bland flera utförare av till exempel hemtjänst. I slutet av 2009 beslutade kommunfullmäktige i Tanums kommun att lagen om valfrihet (LOV) ska tillämpas och att omsorgsnämnden är ansvarig för att besluta om inom vilka områden det ska finnas kundval. I juni kommer frågan om kundval och valfrihet inom bland annat hemtjänst att behandlas av omsorgsnämnden. 20