Naturvårdsprogram med lokala miljömål för natur Ljusnarsbergs kommun

Transkript

1 Naturvårdsprogram med lokala miljömål för natur Ljusnarsbergs kommun Antaget av kommunfullmäktige

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsiktsförklaring 4 Varför naturvård? 5 Vad är ett naturvårdsprogram? 5 Naturvårdsprogrammets koppling till andra kommunala planer och program 6 De senaste årens naturvårdsarbete 6 Organisation för genomförande och uppföljning 7 Ansvarsfördelning 7 Finansiering 7 Uppföljning och revidering 8 Några viktiga utgångspunkter för kommunens naturvård 8 Tätortsnära natur 8 Syftet med kommunens markägande 10 Hänsyn och skötsel i den kommunala verksamheten 10 Utomhuspedagogik 11 Information och tillgänglighet 11 Områdesskydd 12 Strandskydd 12 Friluftsliv 13 Lokala miljömål för naturvården 14 Levande sjöar och vattendrag 16 Myllrande våtmarker 18 Levande skogar 20 Ett rikt odlingslandskap 22 God bebyggd miljö 24 Ett rikt växt och djurliv 26 Bilagor: 1.Tabell sammanfattning lokala miljömål 29 2.Naturvårdslagstiftningen 33 3.Ordlista 35 4.Naturen i Ljusnarsbergs kommunen 36 5.Litteratur 49 3

4 Avsiktsförklaring Naturvårdsprogrammet syftar till att klarlägga kommunens ansvar i naturvårdsarbetet. Programmet fastlägger lokala miljömål och åtgärder för naturvården, samt principer för hur alla berörda ska arbeta i kommunen för att bidra till att målen uppnås. En övergripande målsättning med naturvårdsprogrammet är att få ett gemensamt förhållningssätt kring skötseln av den kommunala tätortsnära naturmarken. Kommunens tätortsnära naturmark ska ha en skötsel där målet är att gynna biologisk mångfald, rekreation och social verksamhet. Bättre folkhälsa, pedagogiska möjligheter och estetiska värden är överordnade produktion i den tätortsnära skogen. 4

5 Varför naturvård? I miljöbalkens första paragraf slås fast att en hållbar utveckling bygger på insikten att naturen har ett eget skyddsvärde och att människan har ett ansvar att förvalta naturen väl. Alla politiska partier står bakom skrivelsen En samlad naturvårdspolitik. Där ges naturvården en viktig roll, dels genom bevarandet av växt och djursamhällen och geologiska formationer, dels genom att skapa förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser. Skrivelsen framhåller att naturvård och friluftsliv hör nära samman. Flera av de av Riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen berör naturvårdsarbetet direkt. Bland annat är uppfyllandet av miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv direkt beroende av kommunens engagemang i naturvårdsarbetet. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Fem av folkhälsopolitikens elva målområden berör naturvården direkt. Dessa målområden handlar om delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, miljöer och produkter samt fysisk aktivitet. Naturkvaliteterna är en av många faktorer som gör en kommun attraktiv och bör användas som en resurs för kommunens utveckling. Naturen är också en hälsofrämjande resurs med potential att förbättra människors hälsa. Detta gäller såväl vardagsnatur intill hemmet som natur på längre avstånd. Möjligheten till naturvistelse har stor betydelse för människors livskvalitet. Många undersökningar visar att kontakt med naturen gör att vi drabbas av färre fysiska och psykiska besvär, stressen minskar, koncentrationsförmågan ökar och sjukdomar läker snabbare (Naturvårdsverket 2006 Naturen som kraftkälla). Forskare har även påvisat att barn som vistas mycket ute i naturen utvecklas motoriskt snabbare och är friskare än barn som mest vistas inomhus. Vardagsmotion och utevistelse kan förlänga äldres självständighet och oberoende samtidigt som läkemedelsbehov och vårdkonsumtion minskar. Naturen bör därför ses som en förebyggande resurs med potential att förbättra människors hälsa. Närmiljön har en avgörande betydelse för om en person är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. En mycket viktig slutsats eftersom fysisk inaktivitet idag är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Vad är ett naturvårdsprogram? Naturvårdsprogrammet syftar till att klarlägga kommunens ansvar i naturvårdsarbetet, vem som gör vad och att belysa de viktigaste naturvårdsfrågorna i kommunen. Programmet fastlägger lokala miljömål och åtgärder för naturvården, samt principer för hur vi alla ska arbeta i kommunen för att bidra till att målen uppnås. Ett syfte för naturvårdsprogrammet har varit att samla det kunskapsunderlag som finns på ett lättillgängligt sätt. Många naturinventeringar är gjorda av kommunen, länsstyrelsen, skogsstyrelsen och ideella föreningar. Informationen från dessa inventeringar är samlade i ett digitalt kartmaterial kopplat till en naturdatabas. Via kommunens intranät kan handläggare på BMB få information om naturområden som stöd i sin ärendehantering. Idag har vi relativt god kunskap om kommunens naturvärden, men fortfarande finns områden som inte är inventerade och även om de inte finns med på kartan kan innehålla naturvärden. 5

6 Naturvårdsprogrammet med tillhörande naturdatabas ska vara en hjälp för att göra ställningstaganden i markanvändningsfrågor. Programmet kan ge stöd för att uppmärksamma viktiga naturområden och områden viktiga för skolor och allmänhet. Det fungerar också som ett underlag för berörda förvaltningars verksamhetsplanering. Det visar kommunens intentioner för allmänheten och för andra myndigheter verksamma inom naturvårdsområdet. Programmet är ett vägledande dokument när det gäller användandet och skötseln av kommunal naturmark. Det ska naturligtvis ligga till grund för hur kommunal naturmark sköts och ska bli samstämmigt med såväl skogbruksplan som inriktning på skötsel av kommunal mark. Naturvårdsprogrammet ska också ligga till grund för en grönstrukturplan som mer i detalj ska peka på specifika områden i tätorterna av värde för rekreation, undervisning och biologisk mångfald. Naturvårdsprogrammets koppling till andra kommunala planer och program Naturvårdsprogrammet grundar sig på den viljeinriktning som är beskriven i översiktsplanen antagen Översiktsplanen är ett övergripande planeringsdokument som ska klargöra kommunens viljeinriktning och ge vägledning åt alla som ska ta ställning till frågor om markoch vattenanvändningen. Hela översiktsplanens övergripande mål är att i all verksamhet sträva efter att uppnå de av Riksdagen antagna nationella miljömålen för ett hållbart Sverige. Målet för naturvård och friluftsliv är att kommunen ska slå vakt om värdefull natur och vid planläggning och lovprövning verka för att speciellt värdefulla naturtområden inte förstörs. Kommunen ska verka för ett bevarande av närströvområden i anslutning till tätorterna. En viktig utgångspunkt för naturvårdsprogrammet är också kommunens vision 2020 som säger att: Ljusnarsbergs kommun verkar för en attraktiv livsmiljö för medborgarna så att de kan leva ett tryggt liv med goda möjligheter till utbildning, arbete, fritid och omsorg. Under perioden har kommunen ett folkhälsoavtal med Örebro läns landsting. Syftet med detta avtal är att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. I avtalet åtar sig kommunen att aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet i arbetet för att främja befolkningens hälsa. De senaste årens naturvårdsarbete I Ljusnarsbergs kommun har det funnits ett starkt engagemang för naturvård i många år. I den fördjupade översiktsplanen för Kopparberg från 1993 poängteras att närströvområdena är viktiga beståndsdelar i våra tätorter. Området Finnkullberget är speciellt omnämnt som det viktigaste närströvområdet i Kopparberg och att det måste bevaras. Kommunen har sedan 1995 arbetat aktivt för att samla sitt markinnehav till centralorten Kopparberg. Grundtanken har varit att successivt försöka byta till sig, eller köpa in, det s.k. Finnkullberget strax öster om bebyggelsen i Kopparberg. Kommunen var tidigare ägare till ca 6 ha skog på Finnkullberget och har under åren bytt till sig ytterligare skog, så att man kunnat bilda ett 90 ha stort naturreservat. Detta projekt syftar till att göra ett tätortsnära naturområde mer attraktivt, bevara biologisk mångfald, locka ut människor i naturen och uppmuntra skolan att ha mer undervisning utomhus. 6

7 Som ett led i arbetet med den tätortsnära naturen anordnades i augusti 2007 ett seminarium för politiker och tjänstemän. Seminariet kallades Den gröna attraktiva staden och ville belysa den tätortsnära naturens betydelse för våra invånare och hur natur betraktas när olika intressen vägs samman i planarbetet. För att inspirera arbetsledare och planerare om skogens sociala värden och hur man sköter skog för människan anordnade BMB i maj 2008 i samarbete med Örebro kommun och Skogsstyrelsen en utbildning om skötsel av tätortsnära skog. Kommunen gav 2004 Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) i uppdrag att ta fram ett naturvårdsprogram. År 2005 fick BMB beviljat bidrag till detta arbete, dels från staten genom bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) och dels från Hopajola. Under 1 ½ år var en biolog anställd för att bygga upp en naturdatabas kopplad till kartor. Organisation för genomförande och uppföljning Ansvarsfördelning Naturvårdsprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för kommunens naturvårdsarbete. Flera kommunala förvaltningar berörs på olika sätt. Turistbyrån saluför aktiviteter och besöksmål i naturen. Förskolan och skolan är beroende av att ha nära till skog och mark för lek, friluftsliv och undervisning nu och i framtiden. Även äldreboenden skulle i högre grad kunna utnyttja närnaturen. Kommunens elljusspår är för många en väg ut i naturen. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för naturvården. När det handlar om myndighetsutövning ligger ansvaret under Bergslagens miljö- och byggnämnd. Kommunekologerna har på tjänstemannanivå det övergripande naturvårdsansvaret i kommunen. De bevakar naturvårdens intressen och är ansvariga för att tillsammans med andra aktörer ta fram förslag till övergripande mål och åtgärder för kommunens naturvårdsarbete. De ska också, i samverkan med berörda kommunala förvaltningar, folkhälsoteam, föreningar och andra organisationer, driva projekt inom naturvårdsområdet, ta fram underlag för kommunala planer och program, sprida kunskap om naturen och uppmuntra till utevistelse. Det kommunala markinnehavet sköts av BKT (Bergslagens kommunalteknik). BKT håller på att kartera mark och anläggningar för att få ett samlat grepp om hur många och hur stora skötselobjekt av ett visst slag som finns idag. Detta redovisas i MarkGIS, ett digitalt kartmaterial kopplat till en databas. Kommande skötselplaner för naturmark bör utformas utifrån principerna i detta program och den kommande grönstrukturplanen och infogas lämpligen i MarkGIS. Naturvårdsprogrammet och kommande grönstrukturplaner ska inkluderas i BKTs förbundsordning, verksamhetsplaner eller motsvarande. En kontinuerlig dialog ska föras mellan olika aktörer och kommunekologen. Finansiering En årlig budget för naturvård är nödvändig för att kunna åstadkomma något. Det måste finnas ett visst handlingsutrymme för att kunna verka enligt naturvårdsprogrammets intentioner. I stort sett alla naturvårdsprojekt är delvis finansierade genom sökta bidrag, men det krävs alltid någon form av medfinansiering. Ibland räcker det att räkna nedlagd arbetstid, ibland kan man söka medel från flera håll, men för att kunna utnyttja de bidrag som går att söka måste det 7

8 finnas möjlighet till mindre medfinansiering. Förslagsvis inriktas för drift/underhåll av de kommunala naturreservaten och mindre naturprojekt en budget motsvarande 10:- per invånare, d.v.s :- i årlig budget. Merparten av planerade projekt kan kopplas till Finnkullberget där det finns medel avsatta. För större projekt som inte ryms inom den årliga budgeten äskas medel från kommunen i varje enskilt fall. Vilka projekt som prioriteras väljs av BMB utifrån möjligheter som ges genom bidrag eller länssatsningar. Kalkningsverksamheten finansieras på annat sätt. Naturvårdsverket har gett kommunen ersättning för naturreservatet Finnkullberget. Finnkullberget har delfinansierts genom Hopajola och LONA bidrag från staten. (LOkala NAturvårdsprojekt). LONA har också bidragit till inventeringar i Nittälvsdalen. Uppföljning och revidering För kommunekologerna ska naturvårdsprogrammet fungera som en verksamhetsplanering. Naturvårdsprogrammet bör följas upp årligen i början av efterkommande år för att se om man når målen och vilka åtgärder som påbörjats/slutförts. Om utvecklingen går åt fel håll bör åtgärderna revideras. En total revidering av naturvårdsprogrammet görs en gång per mandatperiod. Några viktiga utgångspunkter för kommunens naturvård Naturvårdsarbetets viktigaste mål är en rik biologisk mångfald och tillgång till natur för alla. Naturvården omfattar både att se till att det finns områden för rekreation och friluftsliv och att bevara naturen för dess egna värden. Naturvård är en angelägenhet för såväl stat som kommun. Vissa naturvårdsfrågor är mer utpräglat kommunala angelägenheter än andra. Detta gäller bland annat tätortsnära rekreationsområden, närnatur till skolor och förskolor och andra naturobjekt av mer lokalt intresse, exempelvis områden lämpliga för besöksnäringen. Kommunen som planerare och markägare har ett stort ansvar för vår natur och i synnerhet vår närnatur. Att bevara värdefulla naturmiljöer av regionalt eller nationellt intresse däremot är främst ett statligt ansvar. Kommunen bör uppmärksamma länsstyrelsen på dessa områden. Även mindre områden med höga naturvärden i skogen bör kommunen uppmärksamma och föreslå skogsstyrelsen/länsstyrelsen att bilda biotopskyddsområden eller skriva naturvårdsavtal med markägarna. Artbevarande är också huvudsakligen ett statligt ansvar, men kommunen ska naturligtvis också arbeta för det i mån av resurser. Tätortsnära natur Ett prioriterat område i den svenska naturvårdspolitiken är den tätortsnära naturen. Det är viktigt att bevara och utveckla biologisk mångfald i och nära tätorter, i kombination med frilufts- och kulturmiljövärden. Naturen och friluftslivet har stor betydelse för folkhälsan, ortens attraktivitet, besöks- och turistnäring och stimulerar dessutom ökad miljömedvetenhet. Kommunens naturvårdsarbete bör dels inriktas på att utveckla prioriterade tätortsnära och/eller välbesökta områden och dels på att värna om den vardagsnatur som går att nå på promenadavstånd från bostäder. Arbetet med tätortsnära natur hänger nära samman med den fysiska planeringen. För att strukturera och samordna arbetet med den tätortsnära naturen 8

9 behövs en grönstrukturplan som mer i detalj pekar ut områden i tätorterna av värde för rekreation, undervisning och biologisk mångfald. En avgränsning görs av grönområden i tätorten. Områdenas värden beskrivs och dessutom beskrivs hur områdena ska bevaras och utvecklas. Detta för att kunna säkerställa att varje bostadsområde, skola och förskola har en varierad natur på gångavstånd. Undersökningar visar att människor vill ha gångavstånd till sin närmaste friluftsskog (Hörnsten, Fredman 1999). Den tätortsnära naturen har ett särskilt värde för rekreation och folkhälsa just därför att den nyttjas ofta och av många. I tätorterna är närheten till natur- och grönområden speciellt viktig för barn och gamla som har mindre möjligheter att ta sig ut från bebyggelsen. Grönstrukturplanen bör även värna bullerfria områden. En översiktlig inventering av tätortsnära natur är gjord i Kopparberg. Dessutom har en enkätundersökning utförts i Kopparberg. Skolor och förskolor har fått svara på frågor om vilka områden man använder och hur ofta. Allt detta finns redovisat i kartform med länk till mer information. Meningen är att det här materialet ska användas i arbetet med en grönstrukturplan. Grönstrukturplaner bör tas fram för Kopparberg. Även mindre orter kan bli aktuellt i mån av behov och tid. Grönstrukturplanen tas fram som en fördjupad översiktsplan i samarbete med BKT. Med tätortsnära natur menar vi ett område på ungefär en km runt tätorten. Avgränsningen har gjorts med utgångspunkt från den översiktliga inventeringen av Kopparbergs natur, enkäten som gjorts till skolor och förskolor och genom kontakter med boende. En avgränsning är även gjord för Ställdalen. Inom detta område på kommunal mark ska naturmark skötas med det huvudsakliga målet rekreation och naturvård och kommer att omfattas av grönstrukturplanen. Vid avverkningar, gallringar och nya större röjningar, eller andra ingrepp, t.ex. schaktning, på kommunägd naturmark ska samråd ske med kommunekologen. Inom området finns även privata marker, där det i fortsättningen bör finnas en dialog mellan skogsstyrelsen och kommunekologen vid skogsavverkningar. Om dessa marker är av värde för naturvård, friluftsliv eller skolundervisning bör kommunen sträva efter markägaravtal eller att köpa in områdena. Läs även under miljömålen God bebyggd miljö och Rikt växt och djurliv. Avgränsning av tätortsnära natur Kopparberg 9

10 Avgränsning av tätortsnära natur Ställdalen Syftet med kommunens markägande Kommunen äger obebyggd mark för exploatering, rekreation och skogsproduktion. Framför allt rör det sig om tätortsnära mark. Naturvårdsprogrammets insatser kan med fördel bedrivas även rörande exploateringsmark till dess att exploatering aktualiseras. Att kommunen äger så mycket tätortsnära mark ger stora möjligheter att utveckla natur- och friluftslivsvärden. Kommunens tätortsnära naturmark ska ha en skötsel där målet är att gynna biologisk mångfald, rekreation och pedagogisk verksamhet. I tätortsnära skog bör blädning eller liknande skötselmetoder användas framför traditionellt trakthyggesbruk. Avkastningskravet bör sänkas för kommunens tätortsnära skog. Värden i form av bättre folkhälsa, pedagogiska möjligheter, skönhet m.m. bör finnas med i den ekonomiska bedömningen. Hänsyn och skötsel i den kommunala verksamheten Människan påverkar naturen i allt hon gör, men genom medvetet agerande och naturhänsyn kan påverkan minimeras. Här är det viktigt att kommunen föregår med gott exempel. Oavsett om det gäller planering, skogsbruk, anläggningsarbeten eller skolundervisning ska kommunen vara ett föredöme vad gäller hänsyn till natur, friluftsliv, kultur och sociala värden. Självklart måste kommunen alltid se till att ha nödvändiga tillstånd och göra nödvändiga anmälningar. Skötseln av våra grönområden är viktig för att skapa en attraktiv kommun. De marker vi vill ha öppna ska ha en regelbunden skötsel. Redan då man planerar att skapa en mer öppen miljö måste man ha klart för sig hur det ska skötas i framtiden, t.ex bete eller återkommande röjningar. Utarrenderad mark ska kontrolleras och krav ska ställas på skötseln. Den tätortsnära naturen måste vara varierad för att få en biologisk mångfald och eftersom olika grupper i samhället uppskattar olika kvaliteter. Den tätortsnära skogen bör vara omväxlande med träd i olika åldrar, många arter och varierad täthet i träd- och buskskikt. För att säkerställa skötseln av den tätortsnära naturen behövs skötselplaner. Till grund för skötselplanerna ska det finnas en grönstrukturplan och i planerna ska målbild och framtida skötsel beskrivas. Skogsbruksplaner för tätortsnära skogar ska ersättas av skötselplaner med rekreation och 10

11 naturvård som huvudsakligt syfte. Kommunens skötselplaner och skogsbruksplaner ska utformas i linje med naturvårdsprogrammets mål och principer. Läs även under miljömålet Ett rikt växt och djurliv. Utomhuspedagogik En viktig målgrupp i naturvårdsarbetet är barnen. Genom att bevara och utveckla naturområden i skolors och förskolors närområde ges goda möjligheter för barns utveckling och lärande. Alla skolor och förskolor har nära till naturen, en kvalitet vi måste värna om. Det är viktigt att i grönstrukturplanen planera för att alla skolor och förskolor har tillräckligt med närnatur för rekreation och som lärmiljö. Skolornas närnaturområden skulle kunna användas mer och detta bör uppmuntras. Utomhuspedagogiken använder uterummet för ett alternativt sätt att lära inom alla ämnen. Andra sinnen stimuleras än då man sitter i ett klassrum. Inte minst stimuleras fysisk aktivitet som är så viktig för barns motoriska utveckling och för grundandet av hälsosamma vanor. Vi lägger också grunden för en hållbar utveckling genom att ge barn kunskap om och känsla för naturen. Det nya kommunala naturreservatet Finnkullberget är en fantastisk tillgång för skolor och förskolor i Kopparberg. Från Kyrkskolan tar det 10 min att gå till Paviljongen i norra delen av reservatet. Här är ett utomhusklassrum anlagt. Området har redan börjat användas och förhoppningen är att det inspirerar skolan och förskolan att vara ute mycket. En skolstig är planerad på Finnkullberget och den ska underlätta för lärare att hitta intressanta uppgifter. Läs även under miljömålen God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Information och tillgänglighet I samband med bildandet av naturreservatet Finnkullberget har samlingsplatser och en skyltad led anlagts. Förhoppningen är att detta ska locka ut fler människor på Finnkullberget och att skolan ska använda området flitigt. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det viktigt att alla, oavsett socioekonomiska skillnader, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning, ålder eller kön, erbjuds möjligheter till friluftsliv, promenader och utflykter. Alla kommuninvånare ska ha tillgång till rekreationsområden och informeras om allemansrätten och vilka möjligheter vi har för friluftsliv lokalt i vår kommun. Med ökad tillgänglighet kan kommunen bidra till att fler människor ägnar sig åt friluftsliv. Information, leder, parkeringsplatser, vägvisning och olika serviceanordningar viktiga för tillgängligheten. För att anordningarna ska upplevas attraktiva är det viktigt att de håller hög kvalitet och sköts ordentligt. Detta är särskilt viktigt i de kommunala reservaten och i områden som nyttjas av många. I övrigt ska ambitionsnivån sättas från fall till fall. Information är kommunens ansikte utåt och bör därför ha enhetlig layout och hålla hög kvalitet. Informationstavlor och skyltar utomhus ska vara av väderbeständigt material. Framtida driftkostnader bör tas med i planeringen när nya skyltar sätts upp. I det kommunala naturreservatet ska det finnas bra information om både natur- och kulturvärden. Det är angeläget att skapa förståelse för och informera om biologisk mångfald. Läs även under miljömålen God bebyggd miljö och Rikt växt och djurliv. 11

12 Områdesskydd Kommunen kan i detaljplaner besluta vilka områden som ska vara natur- och parkmark. För att säkerställa ett långsiktigt skydd krävs dock bildande av naturreservat eller biotopskyddsområde. Naturreservat kan kommunen själv bilda medan biotopskyddsområden bildas av skogsstyrelsen. Ett regeringsförslag finns om att kommuner fr o m ska kunna bilda vissa typer av biotopskyddsområden. Kopparberg har ett kommunalt naturreservat, 15 statliga naturreservat och ett flertal biotopskyddsområden. Här ska den biologiska mångfalden få utvecklas. Det kommunala reservatet Finnkullberget är ett 90 ha stort skogområde. Området består av mestadels gammal barrskog av lite olika karaktär och syftet med reservatet är rekreation och biologisk mångfald. Kärnan är en 11 ha stor nyckelbiotop bestående av 120-årig gammelskog av John Bauerkaraktär till stora delar opåverkad av gallring. Det finns rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. Information om naturreservaten finns på Länsstyrelsens hemsida under denna länk. Då det ligger i kommunens intresse att bevara naturmiljöer med höga biologiska värden även längre från tätorterna krävs ett samarbete med de statliga myndigheter som har ansvar för områdesskydd, länsstyrelsen och skogsstyrelsen. Kommunen kan ta initiativ för att föreslå skydd för områden. Kommunen kan ibland också bidra till statens arbete med lokala kunskaper. Läs även under Levande skogar och Myllrande våtmarker. Strandskydd Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna en källa till både naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Tillgängliga stränder är också en förutsättning för vår möjlighet att utöva allemansrätten, vår unika rätt att fritt uppehålla oss på andras mark för friluftsliv. I miljöbalken har alla stränder längs sjöar och vattendrag getts ett generellt skydd som omfattar 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Strandskyddet innebär förbud mot att uppföra byggnader eller andra anordningar som begränsar möjligheten att röra sig i strandområdet eller som skadar djur- och växtliv. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd kan medge dispens från förbudet, men reglerna för dispensgivning är mycket restriktiva. Även där dispens beviljas gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler och påverkan på natur och friluftsliv ska minimeras. Nya regler för strandskyddet från 1 juli 2009 ger möjlighet att, fr.o.m. 1 februari 2010 i översiktsplanen peka ut områden av betydelse för landsbygdsutveckling där det ska bli lättare att få bygga, men en fri passage ska då säkerställas längs stränderna. Detta ställer höga krav på beslutsunderlag. Läs även under Levande sjöar och vattendrag. 12

13 Friluftsliv Den omväxlande naturen i Ljusnarsbergs kommun skapar goda förutsättningar för olika former av friluftsliv och rekreation både sommar och vinter. Den stora rikedomen på sjöar erbjuder fina möjligheter till bad, naturliga och anlagda badplatser finns vid tex Salbosjön, Ljusnaren och Norra Hörken. Vid Gillersklack i centrala delen av kommunen finns utbyggda friluftsanläggningar med bad och ett välutvecklat spårsystem lämpligt för såväl sommar- som vinterbruk. Fina strövområden finns även intill centralorten Kopparberg. Det tätortsnära naturreservatet Finnkullberget har rekreationen och friluftslivet som ett viktigt syfte. Andra viktiga tätortsnära strövområden på kommunal mark är Rydbergsdal och Laxtjärn i Kopparberg och området kring gamla folkparken och Garhytteån i Bångbro. I Ställdalen är området kring Sågdammen viktigt med badplats, idrottsanläggningar och elljusspår likaså området Hästhagen. Kommunens vidsträckta skogsområden i norr erbjuder stora möjligheter till ett mer vildmarksinriktat friluftsliv med vandring, kanotfärder och fiske. Vandringsleden Bergslagsleden går genom kommunen från sydväst via Orrbacksmossen och Gillersklack till Kloten. Sommaren 2009 hade kommunen 15 naturreservat på 1719 hektar, plus naturreservatet Malingsbo-Kloten med syfte för friluftslivet. Detta reservats framtid utreds för närvarande av Länsstyrelsen. I natur- och friluftsområden dit man söker sig för rekreation och avkoppling är tystnad en viktig kvalitetsfaktor. I skogslandskapet är variation och gammal skog uppskattade kvaliteter. Det material, som tas fram för stora opåverkade och tysta områden kommer att göra att vi har ett bättre underlag för att värna dessa områden i framtiden. Det är viktigt att kommunen bevakar friluftslivets intressen i remisser, tillstånd, planer och program. Kommunens engagemang i mer konkreta projekt begränsar sig i första hand till tätortsnära områden och kommunal mark. 13

14 Lokala miljömål för natur Nationellt och regionalt Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet. De har ansvar för att regionalt anpassa och konkretisera alla miljömål utom Levande skogar, som Skogsstyrelsen ansvarar för. I samverkan med andra myndigheter ska de även föreslå och ta initiativ till åtgärder för att nå målen. De har också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och länens miljömålsarbete. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för länen. De har också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och länens miljömålsarbete. I samverkan med andra myndigheter ska de även föreslå och ta initiativ till åtgärder för att nå målen. Regionala miljömål för Örebro län och ett program med förslag till åtgärder antogs i februari I augusti 2006 gjordes en översyn av dokumenten mot bakgrund av ändrade nationella mål. Miljömålsarbetet drivs i nära samverkan med länets aktörer. Hittills står 48 organisationer bakom målen. Samtliga kommuner i Örebro län har förbundit sig att arbeta för de regionala miljömålen. 14

15 Lokalt Utgångspunkt för de lokala miljömålen har varit de regionala miljömålen. De lokala målen är ett urval av regionala mål där kommunen har möjlighet att påverka och utifrån att de är uppföljningsbara med rimlig arbetsinsats. De är ofta omformulerade för att passa kommunens arbete. Utöver de lokala miljömålen gäller även de regionala fortsättningsvis. För varje miljökvalitetsmål med koppling till naturvården presenteras nuläge och principer som bör gälla i kommunal verksamhet, lokala miljömål och åtgärder. Sist i det här avsnittet finns en tabell, som visar vem som är ansvarig för åtgärderna, finansiering av dessa och hur målen kan följas upp. Finansieringssättet kan indelas i tre grupper. För det första är det projekt som kan utföras med eget arbete inom ordinarie arbetstid för berörda tjänstemän. Den andra gruppen utgörs av mindre projekt som kan finansieras inom egen beslutad budget och med bidrag. Viss prioritering av projekt görs efter vilka bidrag som finns att söka. Den tredje gruppen är större projekt eller åtgärder som kräver speciella beslut om finansiering den dag det blir aktuellt. Vid valet av miljömål har stor vikt lagts vid att kommunen själv ska kunna bidra till att de uppnås, antingen genom åtgärder i den egna verksamheten eller genom åtgärder i samverkan med andra aktörer. Hänsyn har även tagits till att miljömålen ska gå att följa upp med minsta möjliga extraarbete. Miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö är bara behandlade i de delar som handlar om naturvård, andra delar av dessa miljömål bör tas upp i kommunens fortsatta arbete med övriga lokala miljömål. Principerna för naturvårdsarbetet, som återfinns under varje miljömål ska betraktas som levnadsregler för kommunal verksamhet och avses att efterlevas i all verksamhet som berör naturvård. Därmed är principerna aktuella för de flesta nämnder och förvaltningar. Bland förvaltningarna vänder principerna sig mest till Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning och Bergslagens Kommunalteknik men berör även t.ex. Bildningsförvaltningen. Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv ska komplettera det arbete som bedrivs inom ramen för övriga miljömål. Många konkreta åtgärder för att se till att den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas hållbart beskrivs därför under Levande skogar (för skogens biologiska mångfald), Levande sjöar och vattendrag (för akvatisk biologisk mångfald) m.fl. 15

16 Nationellt miljökvalitetsmål 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Nuläge I Ljusnarsbergs kommun utgör de talrika sjöarna och vattendragen ett mycket karaktäristiskt och värdefullt inslag i natur- och kulturmiljön. Sjöar och vattendrag är betydelsefulla för biologisk mångfald, landskapsbild och rekreation. Våra stränder har speciellt stor betydelse för både människor, djur och växter. Liksom skogens bryn är också stränderna en artrik miljö. Övergången mellan land och vatten skapar flera olika miljöer där många djur och växter lever. Det är både en lokal och nationell tillgång att det finns orörda naturområden, i synnerhet vid vatten. De flesta tätorterna och byarna i kommunen har anlagts intill vatten, vilket i stor utsträckning bidrar till deras attraktivitet som bostadsorter. Med den nya strandskyddslagen ges utökade möjligheter att utnyttja strandområden för bebyggelse, framför allt i anslutning till befintliga tätorter och byar och där strandskyddsintressena är uppenbart begränsade. Detta kan skapa nya möjligheter till attraktiva boendemiljöer i kommunen samtidigt som det ställer höga krav på beslutsunderlag för att strandskyddets intentioner och allemansrätten inte ska motverkas. I Ljusnarsbergs kommun är de flesta sjöarna näringsfattiga. Många av dem ligger i mager skogsmark på båda sidorna av större vattendelare och är därför extra känsliga för försurning i den mån de inte redan är försurade. Idag kalkas många av kommunens mindre sjöar, dels för att motverka utslagningen av fisk-, kräft- och musselbestånden men också för att sänka kvicksilverhalten i fisken. Längs rinnande vattendrag finns några av vårt lands allra artrikaste miljöer. De naturliga skiftningarna i åarnas och älvarnas vattenföring har utmed stränderna skapat en mängd zoner med olika levnadsvillkor för växter och djur, från lågvattennivån till de extrema högvattennivåer som bara uppnås vid kraftiga vårflöden. Art- och biotoprikedomen längs vattendragen gynnas också av det näringsrika material som vårfloden för med sig och sedan avsätter nedströms i form av sediment. Ett påtagligt hot mot ytvattnens biologiska liv är vattenreglering, främst för kraftproduktion. Regleringen medför dels vandringshinder och dels onaturliga svängningar i vattenståndet. Majoriteten av Bergslagens vattendrag är idag kraftigt påverkade av reglering. Flera vattenkraftverk är gamla och har otidsenliga tillstånd utan villkor för att minska miljöpåverkan, t.ex. genom minimitappning och fiskvägar. Det finns potential att producera mer kraft vid modernisering av vattenkraftverk. En sådan modernisering skulle kunna ge utrymme för bättre miljövillkor och därmed mer miljövänlig energiproduktion. De outbyggda vattendragen är idag endast ett fåtal och dessa är därmed viktiga för den biologiska mångfalden. De kan även utvecklas genom restaureringsåtgärder till värdefulla områden för lokalturism, då främst sportfiske. I enlighet med EU:s vattendirektiv har vattenmyndigheterna tagit fram förslag till miljökvalitetsnormer, som innebär en bestämd ekologisk och kemisk status för större sjöar och vattendrag. Ljusnarsbergs kommuns större sjöar antas enligt Vattenmyndigheternas 16

17 förslag till miljökvalitetsnormer, uppnå god kemisk status till år 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver. För att uppnå god ekologisk status behöver de flesta sjöarna en tidsfrist till år När miljökvalitetsnormerna beslutats kommer det att innebära krav på åtgärder avseende exempelvis enskilda avlopp för att vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ska bibehållas/förbättras. Principer för levande sjöar och vattendrag Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Kommunen och kommunens arrendatorer ska lämna skyddszon mot vatten av minst en trädlängd vid skogsavverkningar och 6-20 meter vid åkerbruk Vattendrag ska skyddas från grumling från t.ex. grävarbeten, skogs- och jordbruk. I fiskförande vatten är det viktigt att trummor läggs så att de inte utgör vandringshinder. Använd i möjligaste mån naturlig botten och bevara vattendragets bredd. Inga outbyggda vattendrag ska exploateras. Kommunen ska istället sträva efter att befintliga vattenkraftverk moderniseras. Denna modernisering ska ske parallellt med en modernisering av miljövillkoren för verksamheten. Lokala miljömål för levande sjöar och vattendrag 1. Det biologiska livet i försurade sjöar och vattendrag ska bibehållas och förbättras. Eget mål 2. Antalet restaurerade skyddsvärda vattenmiljöer ska öka till Omskrivet regionalt mål 3. Ett fullgott planeringsunderlag ska finnas för stränder vid sjöar och vattendrag, som är av stor betydelse för biologisk mångfald och/eller friluftsliv Omskrivet regionalt mål. Åtgärder för levande sjöar och vattendrag A. Försurade sjöar och vattendrag kalkas enligt regional kalkningsplan. Delmål 1 B. Delta i biotoprestaureringsprojekt av vattendrag initierade av länsstyrelsen. Delmål 2 C. Inventera utvalda sjöar och vattendrag för att få fram planeringsunderlag. Påbörja flygbildstolkning Delmål 3 17

18 Nationellt miljökvalitetsmål 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Nuläge Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Många av de utsatta arterna hotas framför allt av förändringar i sina livsmiljöer. Därför behöver många olika typer av våtmarker skyddas, återställas och skötas. Myrmarker, främst mossar, förekommer framför allt i västra och norra delarna av Ljusnarsbergs kommun. Flera mossar är helt oexploaterade och är riksintresse för naturvården, natura 2000-område eller naturreservat. Bland annat utgör Nittenmossen och Komoramossen i Nittälvsdalen fina exempel på helt opåverkade myrkomplex. I den nationella myrskyddsplanen (Myrskyddsplan för Sverige 2007) pekas Nittälvsdeltat och Römyren ut med målet att få ett långsiktigt skydd senast Betydligt artrikare kärr kan förekomma på kalkrika berg- och jordarter. Floran i dessa rikkärr kan innehålla ett stort antal örter varav många är rödlistade, däribland flera orkidéer. I Ljusnarsberg är rikkärr en ovanlig naturtyp då större kalkområden saknas men exempel finns bland annat i Nittälvsdalen. Hävdberoende våtmarkstyper som betade strandängar och slåttermyrar är idag mycket ovanliga i kommunen. Rester av det silängssystem man förr använde sig av, för att skörda så mycket hö som möjligt, finns i naturreservatet Mördarheden. Dansarbacken vid Nittälven ett värdefullt exempel på en strandäng som fortfarande hävdas genom slåtter. Småvatten är en typ av miljö som hyser en mångfald av arter. Fisktomma småvatten kan vara de art- och individrikaste sötvattensmiljöerna man kan hitta. De utgör livsmiljöer för grodor och salamandrar samt för ett stort antal växtarter och vattenlevande småkryp som sländlarver och dykarskalbaggar. Lite större småvatten är av stor betydelse för fåglar och däggdjur som här kan finna skydd, föda, viloplatser och vatten att dricka. Få inventeringar har hittills gjorts i och av småvatten. Dessvärre har många småvatten försvunnit genom den omfattande utdikning och uppodling som skett av det svenska landskapet. Detta har medfört att många djur- och växtarter som är knutna till småvatten är hotade idag. Kommunen har många sjöar och vattendrag, men få småvatten. Insatser för att bibehålla och restaurera småvatten kan därför behövas. Kommunen har inventerat en värdefull våtmark med småvatten vid Garhytteån uppströms Ånäs. Det ligger tätortsnära på kommunal mark och någon form av skydd bör utredas. Regeringen har avsatt pengar för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med anläggning och restaurering av våtmarker. Stora insatser för att återskapa och sköta olika våtmarksmiljöer görs även kopplat till åtgärdsprogram för hotade arter. Kommunen bör bidra till detta arbete. 18

19 Principer för myllrande våtmarker Ljusnarsbergs kommun ska i sin planering löpande bevaka att biologiskt eller kulturhistoriskt värdefulla våtmarker inte skadas vid exploatering av mark eller annan verksamhet. Kommunen och arrendatorer ska i skötsel och anläggning iaktta stor försiktighet i våtmarker och småvatten. Dikning och kalkning av våtmarker ska undvikas. Lokala miljömål för myllrande våtmarker 1. Öka antalet skyddade våtmarker/småvatten i kommunen från läget Omskrivet regionalt mål Åtgärder för myllrande våtmarker A. Arbeta för att skydda våtmarker och småvatten i anslutning till Garhytteån före Delmål 1 19

20 Nationellt miljökvalitetsmål 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Nuläge I Ljusnarsbergs kommun dominerar skogen som naturtyp. Vegetationen består huvudsakligen av barrskog med inslag av myrmarker. Lövskog finns framför allt i dalgångarna i söder samt i sluttningslägen med rörligt grundvatten där vegetationen mera ängsartad. Mindre inslag av ädellövbestånd finns bl. a. vid Storhöjden och i kommunens sydöstra del. Sumpskogar av olika typer är däremot relativt vanliga, framför allt i kommunens mellersta västra och nordöstra delar. Tillgången på död ved är en av de viktigaste skillnaderna mellan en urskog och en modernt brukad skog. Andelen döda stående träd beräknas ha uppgått till 20 % i forna tiders urskogar men är numera nere på ett genomsnitt under 2 % och samma sak gäller för liggande döda träd. Idag är det uppenbart att det intensiva skogsbruket har resulterat i att den naturliga variationen i skogen minskat kraftigt. Träden avverkas långt innan de blivit biologiskt gamla, barrträd gynnas på bekostnad av lövträd och död ved har i hög grad förts bort. Skogsmarken har också blivit torrare eftersom stora områden dikats ut och miljöer som brandrefugier är idag sällsynta. Allt detta har sammantaget lett till att många av skogens mer krävande arter minskat påtagligt i antal. Brist på hänsyn vid föryngringsavverkning påverkar mångfalden negativt. Flera vanliga skogslevande arter minskar. Längs sjöar och vattendrag ska enligt föreskrift (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen skyddszoner med träd och buskar lämnas i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden, men det efterlevs inte överallt. Dessutom påpekas i allmänt råd i samma föreskrift att näringsläckage kan begränsas om det vid avverkning i anslutning till sjöar och vattendrag sparas kantzoner med träd och buskar. Miljömålsrådet bedömer nationellt att miljökvalitetsmålet Levande skogar är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år Nuvarande situation innebär fortsatt avverkning av så kallade värdekärnor, d.v.s. skog som utgör livsmiljö för arter som trängts tillbaka av det moderna skogsbruket, vilket leder till stora svårigheter att nå miljökvalitetsmålet ens på lång sikt. Avverkningsnivån i skogen är mycket hög och efterfrågan på biobränsle ökar. Under perioden var avverkningsnivån i Örebro län högre än under någon annan treårsperiod sedan Av kommunens produktiva skogsmark är 3.7 % strikt skyddad. Därtill kommer ca 0.2% biotopskydd och naturvårdsavtal genom skogsstyrelsen. Miljövårdsberedningen (statlig utredning 1997) uppskattade behovet för att kunna klara den biologiska mångfalden i skogen är att undanta % av den produktiva skogsmarken från skogsbruk. Detta skulle kunna betraktas som en bedömning av vad som behövs för att nå generationsmålet för Levande skogar. Under hösten 2009 har en kurs om ekosystemanpassat skogsbruk arrangerats. Detta kan vara ett alternativ till det traditionella trakthyggesbruket om man vill undvika kalhyggen. Med denna metod kan man sköta skog försiktigt utan kalhyggen och ändå få en viss avkastning. En utredning pågår av möjligheter och konsekvenser av denna metod på kommunalägd tätortsnära skog. Resultatet kan användas vid utarbetandet av nya skogsbruksplaner och skötselplaner. Skogsstyrelsen konstaterar i Meddelande att hyggesfritt skogsbruk kan 20

21 vara ett komplement till trakthyggesbruket i skogar som har höga naturvärden, exempelvis kontinuitetsskogar, eller i skogar som används för rekreation, till exempel skogar nära tätorter. En inventering är gjord av värdefull skog i anslutning till Garhytteån och dess biflöde. Även Prästön är inventerad. Inventeringarna är gjorda av kommunen, på kommunal mark. Framtida skydd bör utredas. Principer för levande skogar Kommunens skogsinnehav ska skötas så att den biologiska mångfalden bibehålls och ökar. Vid skötsel av kommunägd skog vid tätorter ska inriktningen vara en varierad skog för rekreation och biologisk mångfald. Höga miljökrav ska ställas på inhyrda entrepenörer och maskinförare Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga offentligt dokumenterade och värdefulla kulturlämningar är försumbara Lokala miljömål för levande skogar 1. Andelen skyddad skog i Ljusnarsbergs kommun ska öka från läget Omskrivning av regionalt mål. 2. Skog på kommunal mark ska skötas så att arealen gammal skog och äldre lövrik skog samt mängden grov död ved ökar. Omskrivning av regionalt mål. Åtgärder för levande skogar A. Identifiera nyckelbiotoper på kommunens mark och medverka till att de skyddas med biotopskydd eller naturvårdsavtal senast Delmål 1 B. Utred skydd för Prästön och Garhytteån senast Delmål 1 C. Möjliggöra alternativa skogsbruksplaner för tätortsnära kommunägd skogsmark senast Delmål 2 21

22 Nationellt miljökvalitetsmål 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Nuläge Ett öppet landskap och en levande landsbygd är viktigt för kommunens attraktionskraft och är något vi måste värna om såväl för boende som turister. Jordbruket ger landskapet en öppen, omväxlande och naturskön karaktär. I Ljusnarsberg är åkermark samt ängs- och hagmarker ovanliga och koncentrerade till Garhytteåns och Rällsälvens dalgångar. Det största hotet mot mångfalden i kommunens odlingslandskap är igenväxning, dock finns en del gamla gårdar med delvis öppna marker kvar. I och med att de öppna markerna är så sällsynta i kommunen har de höga naturvärden på lokal nivå även om markerna i ett nationellt eller regionalt perspektiv inte är så intressanta för naturvården. Odlingslandskapet är förutom biologiskt mycket värdefullt också kulturhistoriskt sett viktigt, det vittnar om äldre tiders markanvändning och våra förfäders odlarmödor. Naturbeten och ängar innehåller ofta rikligt med kulturhistoriska spår från tidigare generationer, såsom torplämningar, hamlade träd, alléer, stenmurar, fägator och odlingsrösen. Många av dessa småbiotoper är idag skyddade enligt miljöbalken eftersom de fyller en mycket viktig funktion för den biologiska mångfalden i dagens homogena skogs- och åkerlandskap. Om de inte är gödslade eller påverkade av besprutning kan man ofta finna rester av det gamla odlingslandskapets flora och fauna. Många av våra växter och djur, som idag är hotade, är på olika sätt gynnade eller till och med beroende av att landskapet hävdas. Omläggningen av jord- och skogsbruket under det senaste seklet avspeglar sig i vilka arter som har blivit vanligare och vilka som har blivit sällsynta. Vi vet att äldre brukningsmetoder har skapat en rik biologisk mångfald. I ett landskap där hagmarker fortfarande finns kvar kan de fylla en funktion som spridningsvägar för växter och djur och hjälper på så vis till att knyta samman landskapet. Även väg- och åkerrenar fungerar som spridningsvägar och kan hysa flera hävdgynnade arter. Vid ekologisk odling används inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel, vilket ger goda förutsättningar för biologisk mångfald. I Örebro län finns generellt sett goda förutsättningar för att öka den ekologiska odlingen. Klimatet gör att problem med skadegörare inte är så stora som i Sydsverige, samtidigt som det är möjligt att odla fler slags grödor än i norra Sverige. Detta ger stor valmöjlighet till att åstadkomma en gynnsam växtföljd vilket är särskilt viktigt vid ekologisk odling. Kommunens möjligheter att direkt påverka utvecklingen inom de areella näringarna är begränsade. Däremot kan kommunen på olika sätt verka för att människor ges möjlighet att helt eller delvis få sin utkomst av jord- eller skogsbruk. En regional åtgärd till miljömålet Ett rikt odlingslandskap är att avtalsparterna bör verka för att det finns en grundläggande service för dem som bor på landsbygden. 22

23 Principer för rikt odlingslandskap Kommunen ska uppmuntra och stötta projekt t.ex. för föreningar och skolor, som bidrar till att fler biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla marker i länet hävdas. Kommunen ska i sin egen skötsel och genom att ställa krav på sina arrendatorer bibehålla eller öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Kommunen ska inte plantera skog på sin åkermark. Lokala miljömål för rikt odlingslandskap 1. Arealen naturbetes- och slåttermarker som sköts på ett sätt som bevarar deras värden ska inte minska från nuvarande nivå. Från regionala miljömål Åtgärder för rikt odlingslandskap A. Restaurera en betesmark i Finnkullbergets naturreservat senast Delmål 1 23

24 Nationellt miljömål 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nuläge Miljömålet God bebyggd miljö innehåller många olika delar, där naturvårdsprogrammets mål tar upp grönstruktur, naturgrus och till viss del buller. Planeringsfrågor tas upp under detta miljömål medan skötselfrågor behandlas under Ett rikt växt- och djurliv. Planeringsunderlag för naturvård, kulturvård och friluftsliv har strategisk betydelse. Att långsiktigt reservera mark och vatten för dessa ändamål är lika viktigt som att reservera mark för vägar och bostäder. Idag saknas en avgränsning av grönområden i tätorten med ekologiska, sociala, estetiska och kulturhistoriska värden. Denna avgränsning kan göras i en grönstrukturplan, som även tar upp hur områdena ska bevaras och utvecklas. Vi måste vara uppmärksamma så att vi får en bra grönstruktur även i framtiden. Det försäkrar vi oss om genom att ta fram en grönstrukturplan och låta gröna frågor ta plats i planeringen. En grönstrukturplan tas fram för Kopparberg, senare kan även mindre orter bli aktuella. Tystnad är en kvalitet som vi måste värdesätta och värna i vårt samhälle. Tillgången till tysta områden minskar. Det är lätt att förstöra en tyst miljö, genom att infrastruktur byggs ut eller att annan exploatering sker. I natur och friluftsområden dit man söker sig för rekreation och avkoppling är i princip alla ovidkommande ljud störande. Kraven på bullerfrihet varierar mellan olika områden beroende på vilken typ av område det är och till vad det används. För att i planeringen kunna värna tillgången till tystnad och bullerfrihet behövs ett planeringsunderlag. När det gäller stora obetydligt påverkade områden är kommunen enligt miljöbalken ålagd att så långt möjligt skydda dem mot åtgärder som kan skada naturmiljön eller påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Med stora obetydligt påverkade områden avses stora oexploaterade områden där naturvärden finns bevarade. För att få ett bra planeringsunderlag för den framtida mark- och vattenanvändningen kommer en inventering och avgränsning av tysta områden och stora opåverkade områden att göras. En långsiktigt god hushållning med mark och vatten innebär bland annat att vi ska skydda våra grusåsar och vattenreservoarer. För att inte utarma våra grusåsar måste vi begränsa användningen av naturgrus. Åsarna har i många fall utnyttjats som grustäkt och flera av kommunens åsar är skadade. Isälvarnas lopp bestämdes av underlaget, och rullstensåsarnas läge och riktning sammanfaller i stort sett med dalstråken. Stråk av isälvsmaterial finns i kommunen främst i Nittälvens, Hörksälvens och Högforsälvens dalgångar. Nittälvensdalgång är geologiskt mycket intressant med låga terrasser, sanddeltan och åsryggar. Principer för naturen i god bebyggd miljö Natur- och grönområden i och nära tätorten ska värnas så att behovet för rekreation, lek, biologisk mångfald och en hälsofrämjande lokal miljö tillgodoses. 24