Neuroradiologi. Planering, genomförande och bedömning av neuroradiologiska undersökningar UPPSALAKURSERNA

Transkript

1 UPPSALAKURSERNA Neuroradiologi Planering, genomförande och bedömning av neuroradiologiska undersökningar Uppsala universitet bjuder in till utbildning november 2016 i Uppsala

2 Neuroradiologisk utredning och uppföljning utförs idag i stor omfattning även utanför universitetssjukhusen Neuroradiologi är ett av de största delområdena inom ämnet radiologi och är under ständig utveckling, vilket medför ett stort utbildningsbehov. Datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) används för morfologisk avbildning av hjärnan och ryggen men i ökande omfattning även för avbildning av blodkärl och fysiologiska parametrar För att planera och bedöma neuroradiologiska undersökningar krävs kunskap om hur dessa metoder används optimalt och hur man bedömer morfologiska och funktionella bilder vid olika sjukdomstillstånd. Nuklearmedicinska undersökningar används allt oftare som komplement och därför är kännedom om dessa undersökningar och deras användning också nödvändig. Behandling med neuroradiologiska interventioner blir allt vanligare, inte minst trombektomi vid akut stroke, och det är viktigt att känna till de senaste rönen om indikationer för olika typer av endovaskulär behandling av sjukdomar i centrala nervsystemet. ELNA-MARIE LARSSON, KURSLEDARE Välkommen till kurs i neuroradiologi! Med denna kurs vill vi hjälpa dig att välja och optimera undersökningsmetod för avbildning av centrala nervsystemet, orbita och temporalben. Vi hoppas också kunna ge dig kunskaper om hur du diagnostiserar olika sjukdomar, skador och missbildningar i dessa organområden hos vuxna och barn på radiologiska bilder. Vi ser fram emot att även diskutera normal anatomi och spännande fall med dig under kursveckan. Neuroradiologisk utredning och uppföljning efter behandling utförs i stor omfattning även utanför universitetssjukhusen, varför radiologer där också behöver ökad kompetens inom neuroradiologi. Kliniska läkare inom neurospecialiteter använder bilder av hjärnan och ryggen som ett dagligt verktyg för att handlägga sina patienter och behöver kunskap om hur man bedömer olika typer av bilder och även kunskap om hur man visar olika patologiska fynd för sina patienter före och efter behandling. Röntgensjuksköterskor som utför neuroradiologiska undersökningar behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper inom området för att optimera undersökningsresultatet och kunna samverka med radiologerna för att på bästa sätt planera undersökningen för den enskilda patienten. KURSENS MÅL Kusens övergripande mål är att ge kunskaper om de vanligast förekommande neuroradiologiska undersökningsmetoderna och fynden samt hur man förmedlar sin bedömning till remitterande läkare. Efter genomförd kurs förväntas deltagaren: Kunna välja optimal undersökningsmetod och relevant protokoll för avbildning av hjärnan och ryggen vid olika sjukdomar i centrala nervsystemet. Behärska radiologisk neuroanatomi inklusive relation mellan strukturell anatomi och funktion. Ha god kännedom om hjärnans utveckling hos barn och dess utseende vid normalt åldrande på CT och MR.

3 Kunna bedöma CT- och MR-bilder av hjärna och rygg på vuxna och barn samt diagnostisera de vanligaste sjukdomarna i centrala nervsystemet (demenssjukdomar, hydrocephalus, vaskulära sjukdomar, tumörer, infektion/inflammation, traumatiska lesioner), orbita och temporalben. Kunna bedöma och beskriva de patologiska förändringarnas påverkan på omgivande strukturer. Kunna förmedla den bilddiagnostiska informationen till remitterande kliniker i ett strukturerat utlåtande med en avslutande bedömning/konklusion. Ha kännedom om fysiologiska CT- och MR-metoder, interventionell neuroradiologi och nuklearmedicinska metoder och ha kunskap om indikationer för dessa. PEDAGOGISK METOD Kursens pedagogik är uppbyggd kring föreläsningar inklusive mentometerfrågor samt bildgranskningsövningar med interaktiva diskussioner. Mentometerfrågor i samband med föreläsningar och bildgranskningsövningar utgör kursens kunskapskontroll. Första dagen får kursdeltagarna även arbeta i grupper vid olika stationer (visualiseringsbord för anatomi, anatomifrågor på bilder med olika patologiska förändringar, scoring och bedömning av bilder av hjärnan på patienter med demenssjukdom). DELMÅL För de primära målgrupperna som kursen vänder sig till täcks följande delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST: Enligt SOSFS 2008:17 Bild- och funktionsmedicin: 1-5, 10 Neuroradiologi: 1-5, 7-12 Klinisk neurofysiologi: 1-2, 6 Neurokirurgi: 5, 6, 8, 9, 10, 12 Neurologi: 1, 3, 5-8, 10, 12 Enligt SOSFS 2015:8 Radiologi: c3, c4, c7, c9 Neuroradiologi: c1, c3-c13 Klinisk neurofysiologi: c1-c3, c5, c7-c8, c10, c12 Neurokirurgi: c5-c7 c10-c13 Neurologi: c1 c3 c5-c8 c10 c12 VI VÄNDER OSS FRÄMST TILL ST-läkare i bild- och funktionsmedicin/radiologi. ST-läkare och färdiga specialister i neurokirurgi, neurologi och klinisk neurofysiologi är också välkomna. Specialister i radiologi som vill fräscha upp sina kunskaper i neuroradiologi bör ha nytta av kursen liksom röntgensjuksköterskor som arbetar med neuroradiologiska undersökningar.. LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på (LIPUS-nr: ) Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och deltagande i kursens samtliga moment.

4 PROGRAM MÅNDAG 14 NOVEMBER Registrering Inledning (med paus för kaffe) Radiologisk neuroanatomi med funktionella aspekter Vilka delar består hjärnan av och vilka funktioner har de? Hur är kortex organiserad och hur hittar man i kortex? Vad finns i hjärnans djupa strukturer och hur är bansystemen orienterade? Hur ser den grundläggande kärlanatomin ut och hur skiljer man normala variationer från patologi? Hur ser hjärnhinnornas anatomi ut och hur fortsätter de ner i spinalkanalen? Vad innehåller durasäcken? Hur går banorna i ryggmärgen? Hur är kärlförhållandena intraduralt i spinalkanalen? Ida Blystad Lunch Den åldrande hjärnan och demenssjukdomar. Hydrocephalus. Vad är normalt för åldern? Vilken roll har CT och MR vid utredning av misstänkt demenssjukdom? Vilka huvudgrupper av demenssjukdomar finns det? Hur kan vi med hjälp av CT eller MR hjälpa till att skilja dem åt? Vilka typer av hydrocephalus finns det? Vad är normaltryckshydrocephalus (NPH) och hur kan vi med CT eller MR stödja diagnosen? (med paus för kaffe). Grupparbeten i 3 stationer 1. Vid visualiseringsbordet får deltagarna interaktivt arbeta med bildserier och 3D-bilder och samtidigt besvara anatomi-frågor. 2. Anatomiövning: Definiera och namnge påverkade anatomiska strukturer på digitala bildserier från CT och MR med patologi. 3. Granskning av CT och MR vid misstänkt demenssjukdom: Övning att gradera MTA, GCA, PA och WMH enl Fazekas. Konklusion om misstänkt typ av demens. Ida Blystad, TISDAG 15 NOVEMBER Datortomografi (DT eller CT) inkl. CT-angiografi och CT-perfusion. Undersökningsteknik och strålhygien. Vilken undersökningsteknik och vilka parametrar ska jag välja för optimal CT-undersökning av hjärnan? För hjärnans artärer och vener? Perfusionsteknik? Vilka är indikationerna för kontrastmedelsinjektion? Vilken dos och injektionshastighet ska jag välja? Hur hög är stråldosen vid olika typer av CT-undersökningar av hjärnan och är det farligt? Vad är CBCT och när kan vi använda det? Kaffe Magnetresonansundersökning (MR): morfologiska sekvenser, diffusions-mr, MR-angiografi, praktiska synpunkter och undersökningsteknik. Vilka sekvenser och parametrar väljer jag för mina MR-protokoll för hjärna och spinalkanal vid olika frågeställningar? Vilket signalmönster har olika vävnader och patologiska förändringar på morfologiska rutinsekvenser och på diffusionsviktade bilder? Vilka är indikationerna för kontrastmedelsinjektion? Dos och injektionshastighet? Vilka är indikationerna för specialsekvenser och MR-angiografi? Är högre magnetfältstyrka (3T) bättre? Lunch Ischemiskt stroke: akut och elektiv diagnostik Hur undersöker jag en patient med misstänkt stroke med CT resp. MR? Hur påvisar jag en infarkt? Hur skiljer jag mellan färsk och gammal infarkt? Vilka avbildningsmetoder använder vi inför potentiell akut trombolys/ trombektomi och vad är viktigt att beskriva i svaret? Hur påvisar jag halskärlsdissektion och sinustrombos? Icke-traumatisk intrakraniell blödning Vilka olika typer finns? Vilka är de möjliga orsakerna och hur kan man identifiera dessa? Vilka patienter ska utredas vidare? Kaffe Interventionell neuroradiologi Hur behandlar vi icke-rupturerade ( kalla ) respektive rupturerade cerebrala aneurysm? Vilken teknik används för endovaskulär behandling av cerebrala aneurysm? Hur behandlar man olika patologiska förbindelser mellan artärer och vener? När och hur görs akut trombektomi? Vilka komplikationer kan uppstå under endovaskulära ingrepp? Ljubisa Borota Interaktiv falldiskussion i storgrupp med mentometerröstning, ONSDAG 16 NOVEMBER Fysiologiska och avancerade strukturella MR-metoder: perfusions MR, fmri, MRS, DTI med traktografi Hur utförs perfusions-mr (pmr), cortikala aktiveringsstudier (fmri) och MR-spektroskopi (MRS)? När är dessa undersökningar indicerade? När har vi nytta av traktografi i kliniken? Neuroradiologiskt utlåtande inkl. svarsmallar Standardiserad rubrik och information om kontrastmedelsinjektion? Vad vill remittenten veta? Hur ska jag mäta och ange storlek? Hur beskriver jag kontrastuppladdning? Är det någon fördel att använda strukturerade utlåtanden och svarsmallar? Varför ska jag alltid jämföra med tidigare undersökningar? Varför är det viktigt att alltid förmedla en bedömning/ konklusion till remitterande läkare? Kaffe Intrakraniell och intraspinal infektion/inflammation inkl. MS Vilka delar av hjärna och rygg drabbas oftast? Vilka infektioner är vanligast? Vilka inflammatoriska sjukdomar är vanligast? Vilka är de viktigaste differentialdiagnoserna? Vilka modaliteter är användbara och vilka MR-sekvenser är bäst att använda när man letar efter infektioner och inflammatoriska processer i hjärna och rygg? Har vi nytta av kontrastmedelsinjektion? Hur ser patologiska processer relaterade till inflammation och infektion i rygg och hjärna ut på MR? Lars Stenberg

5 Lunch Intrakraniella tumörer Vilka är de vanligast förekommande intrakraniella tumörerna? Hur kan man lära sig att skilja dem åt? Vad ska jag tänka på när jag som radiolog upptäcker att patienten har en intrakraniell tumör? Magnus Kaijser Intraspinala tumörer och vaskulära sjukdomar Vilka MR-sekvenser behöver jag för att påvisa intraspinala tumörer? Vilka är de vanligaste tumörerna intramedullärt, intraduralt-extramedullärt resp. extraduralt? Vilka är de viktigaste icke-neoplastiska differentialdiagnoserna till intraspinala tumörer? Hur hittar man en dural fistel? Hur identifierar man en infarkt i ryggmärgen? Kaffe Interaktiv falldiskussion i storgrupp med mentometerröstning Magnus Kaijser,, Lars Stenberg TORSDAG 17 NOVEMBER Hjärnans utveckling Kortfattad genomgång av embryologi om CNS-utveckling. Hjärnans postnatala utveckling: gyrering, migration och myelinisering. Bedömningen av hjärnmognadsgrader på T1- och T2-viktade MR-bilder. Chen Wang Kaffe Pediatrisk neuroradiologi Olika undersökningsmetoder med för- och nackdelar. Hur väljer man den lämpligaste metoden i förhållanden till barnets ålder och suspekt patologi. Vanliga pediatriska sjukdomar: CNS-missbildningar, hypoxiska-ischemiska förändringar och bakre skallgropstumörer, etc. Chen Wang Lunch Orbita Hur ser den normala anatomin ut? Vilka är de vanligaste patologiska förändringarna? Hur hanterar man fynd med ovanlig patologi? När använder man CT respektive MRT? Hur åstadkommer man systematik i utformning av olika undersökningstyper? Vilka ambitioner bör man ha i utlåtandet? My Truong Kaffe Sella Hur ser den normala anatomin ut? Vilka är de vanligaste patologiska förändringarna? Hur hanterar man fynd med ovanlig patologi? När använder man dynamisk MR-undersökning? Kan man använda CT? Vilka ambitioner bör man ha i utlåtandet? My Truong Interaktiv falldiskussion i storgrupp inkl mentometerröstning Chen Wang, My Truong FREDAG 18 NOVEMBER Radiologisk neurobiologi - nya redskap i verktygslådan Med nuklearmedicinska metoder, t.ex. PET, mäter man funktion, inte anatomi. Kombinationen med CT och/eller MR lyfter diagnostik och behandling till nya nivåer. Exempel på detta kan vara tumöranalys med mått på celldelningshastighet och kärlnybildning, utredning vid demens med energimetabolism och inlagring av protein samt utredningar av rörelsestörningar med analys av signalsubstanser och blodflöde. Visualisering av dessa undersökningar i kombination med MR/DT i rondsituationer är en utmaning men nu finns teknik och möjlighet till multidisciplinära ronder. Torsten Danfors Skalltrauma Vilka undersökningsmetoder används vid skalltrauma? Vad menas med och vad ser vi vid primär respektive sekundär skada? Hur ser jag skillnad på epidural och subdural blödning? Vad är en diffus axonal skada (DAI)? Varför är det viktigt att detektera intrakraniell luft och vätska i luftförande hålrum i skallen? I vilka lokalisationer kan herniering av hjärnan ske vid intrakraniell expansion? Hur ser traumatiskt hjärnödem ut? Vilka senkomplikationer kan ses efter skalltrauma? Kaffe Halsryggstrauma Är frakturen stabil? Hur kan man påvisa mjukdelsskador? En liten orientering om olika klassifikationssystem angående spinal skada. När är MR indicerat vid ryggtrauma? Vilka anatomiska strukturer är viktiga att känna till i kranio-cervikalövergången för att kunna bedöma stabilitet? Hur bedömer jag blödning i spinalkanalen? Hur bedöms skada i ryggmärgen? Hur diagnostiserar jag skador i plexus brachialis? Lars Jönsson Lunch Temporalben Facialisnervens förlopp och andra anatomiska mysterier i temporalbenet. Hur känner jag igen ett cholesteatom när jag möter ett? Kan man ha tumörer i mellanörat? Vad behöver klinikern veta inför cochleaimplantat? Lars Jönsson Sammanfattning med take-home-messages, utdelning av kursintyg

6 MEDVERKANDE, kursledare Professor, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ida Blystad Överläkare, neurosektionen, röntgenkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Adj. professor, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ljubisa Borota Med dr, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Magnus Kaijser Docent, överläkare, neuroradiologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Lars Stenberg Med dr, överläkare, neuroröntgen, bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö Chen Wang Med dr, överläkare, neuroradiologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna My Truong Specialistläkare, neuroröntgen, bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö Torsten Danfors Med dr, överläkare, PET-centrum, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Lars Jönsson Överläkare, neuroradiologi, röntgenavdelningen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

7 UPPLYSNINGAR Datum: november 2016 Målgrupp: ST-läkare i bild- och funktionsmedicin/radiologi. ST-läkare och färdiga specialister i neurokirurgi, neurologi och klinisk neurofysiologi är också välkomna. Specialister i radiologi som vill fräscha upp sina kunskaper i neuroradiologi bör ha nytta av kursen liksom röntgensjuksköterskor som arbetar med neuroradiologiska undersökningar. Kurslokal: Viktoria Hotell & Konferens, tel Avgift: kr exkl moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation ingår. Avgiften faktureras med 30 dagars betalningsvillkor. Anmälan: Anmälan görs via senast 4 november Bekräftelse Avbokningsregler: Praktisk information: Kommunikationer Logi: Antagningsbekräftelse skickas via automatsvar i samband med anmälan. Se anmälningssidan på webben. Skickas via e-post ca 3 veckor före kursstart. Avgiftsfri förbokad buss (Bergsbrunna buss) går dagligen t o r Storgatan, vid Uppsala Konsert och Kongress Viktoria Hotell & Konferens. Bokas själv av kursdeltagaren. Kontakt: Mona Gustafsson tel e-post: mona.gustafsson@uadm.uu.se Maria Bäckström tel e-post: maria.backstrom@uadm.uu.se UPPSALAKURSERNA HÖSTEN 2016 Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Datum: september 2016 Akut internmedicin Datum: 3-7 oktober 2016 MR vid dosplanering av strålterapi Datum: oktober 2016 Hematologi i klinisk praxis Datum: oktober 2016 Hemodynamik och utredning av avancerad hjärtsvikt Datum: oktober 2016 Målgrupp: Specialister och ST-läkare Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Datum: 7-10 november 2016 Neuroradiologi Datum: november 2016 Barnurologi Datum: november 2016 Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Datum: 28 november- 1 december 2016 Allvarliga akuta infektioner Datum: 6-9 december 2016 Läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på

8 Varför Uppsala universitet? All kunskap behöver fyllas på. Framför allt inom det medicinska området där utvecklingen går snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet vidareutbildningar till dig som arbetar inom vården, främst till ST-läkare men även till AT-läkare och färdiga specialister En utbildning vid Uppsala universitet är ett säkert kort. Här finns några av Sveriges ledande forskare och vid Akademiska sjukhuset finns några av landets främsta specialister. Ta chansen och möt dem på våra vidare utbildningar. Inspireras av deras föreläsningar och fallbeskrivningar och delta själv i grupp övningar och diskussioner. Oavsett om du vill bredda din kunskap eller fördjupa dig inom ett område så är det ett effektivt sätt att tillgodogöra dig kunskapen som krävs för ett nästa steg i karriären. Uppsala universitet Avdelningen för uppdragsutbildning Box Uppsala Telefon uppdragsutbildning@uadm.uu.se