Delårsrapport Delårsrapport Jönköpings kommun

Transkript

1 Delårsrapport 2016 Jönköpings kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Så här läser du delårsrapporten... 5 Jönköpings organisation... 6 Definition av organisation... 7 Förvaltningsberättelse... 7 Omvärld och utveckling... 7 Samhällsekonomiska läget... 7 Jönköpings kommuns utveckling... 8 Omvärld och verksamhet Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning Utvärdering av måluppfyllelse för God ekonomisk hushållning Finansiell analys Modell för finansiell analys Finansiell analys av Jönköpings kommun Finansiell analys av kommunkoncernen Medarbetare Återbesättningsprövning Sjukfrånvaro Ekonomi Finansiella rapporter och nothänvisningar Redovisningsprinciper Ekonomisk redovisning - prognos Resultaträkning Avstämning mot balanskrav Skatter och kommunalekonomisk utjämning Driftbudget Kommungemensamma kostnader och intäkter Investeringar

3 Uppföljning av uppdrag Attraktiv kommun Hållbart samhälle Medborgare Verksamhet Arbetsgivare Ekonomi

4 Inledning Delårsrapporten följer upp kommunens verksamhet och ekonomi. Vidare ger den information och analyser som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Jönköpings kommuns delårsrapport avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Enligt den kommunala redovisningslagens nionde kapitel ska kommunerna upprätta minst en delårsrapport per år. Den ska upprättas juni, juli eller augusti. Jönköpings kommun har valt att upprätta sin per den 31 augusti. Sammanfattning Delårsrapporten beskriver kommunens verksamhet, medarbetare och ekonomi samt koncernens ekonomi. Syftet är att ge kommunfullmäktige information om detta utifrån analyser om vad som hänt under årets första åtta månader och en bedömning på helårsbasis. Jönköpings kommun redovisar för 2016 ett positivt resultat på 318 mnkr jämfört med 286 mnkr På grund av säsongsvariationer speglar inte delårsresultatet kommunens helårsresultat som enligt prognos beräknas bli 243 mnkr. Resultatet efter balanskravsjustering uppgår till 312 mnkr. Delårsresultatet indikerar att balanskravet uppnås även vid helår. Jönköpings kommuns investeringsvolym uppgick till 414 mnkr. För den skattefinansierade verksamheten var självfinansieringen av investeringarna 193 procent. Detta innebär att kommunen under de åtta första månaderna kunde skattefinansiera samtliga periodens investeringar. Soliditeten uppgick till 56 procent per augusti. Soliditeten ligger generellt på en högre nivå vid delår jämfört med helår beroende på säsongsvariationer. När det gäller verksamhetsmålen och de finansiella målen, där mätdata finns, är den samlade bedömningen att måluppfyllelsen är förenlig med god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernens ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten har ökat sedan årsskiftet och uppgår till 31 procent. Resultatet före skatt på 438 mnkr är 45 mnkr bättre jämfört med delåret För helåret prognostiseras resultatet före skatt till ca 410 mnkr. Investeringsvolymen inom kommunkoncernen har ökat med 17 procent till 969 mnkr. I prognosen för helåret beräknas investeringarna uppgå till mnkr. De stora investeringsprojekten som 4

5 genomförs och pågår såväl i kommunen som i bolagskoncernen ställer stora krav på fortsatt goda resultat för att behålla och öka självfinansieringsgraden. Trots ökad upplåning har kommunkoncernens finansnetto förbättrats jämfört med tidigare år. En bidragande orsak är de låga räntenivåerna som i sin tur bidragit till en låg genomsnittlig räntenivå i kommunkoncernens upplåning. Så här läser du delårsrapporten Delårsrapporten delas upp i tre större delar, varje del innehåller i sin tur olika avsnitt. Del 1 Förvaltningsberättelse Denna del lyfter fram de väsentliga delarna av kommunens verksamhet och ekonomi. Inledningsvis beskrivs samhällsutveckling i kommunen ur ett omvärldsperspektiv. Därefter lyfts områden och förutsättningar fram som bedöms viktiga för Jönköpings kommuns utveckling. I denna del redovisas också måluppfyllelsen för de av kommunfullmäktige prioriterade målen samt en finansiell analys för kommunen och koncernen. Avslutningsvis lämnas övergripande information om medarbetarna. Del 2 Ekonomi Denna del innehåller resultat- och balansräkningar för Jönköpings kommun och koncernen. Vidare lämnas information om de rekommenderade redovisningsprinciper som till allt väsentligt tillämpas vid kommunens redovisning. Avslutningsvis redovisas ett sammandrag av nämndernas helårsprognoser med kommentarer till större avvikelser samt en prognos för investeringarna. Del 3 Uppföljning av uppdrag I denna del redovisas uppföljning av särskilda uppdrag i anslutning till VIP samt uppdrag enligt den politiska majoritetens budgetskrivelse. 5

6 Jönköpings organisation 6

7 Definition av organisation Sammanställd redovisning (kommunkoncernen) Kommunens samlade verksamhet det vill säga Jönköpings kommun och bolagskoncernen. Bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB där samtliga hel- och majoritetsägda bolag är samlade. Jönköpings kommun Skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. Affärsverksamheten består av VA, avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping Förvaltningsberättelse I denna del beskrivs samhällsutvecklingen i Jönköpings kommun. Här presenteras också uppföljningen av målen för God ekonomisk hushållning samt en finansiell analys för kommunen och koncernen. Här finns också ett avsnitt om medarbetarna. Omvärld och utveckling I detta avsnitt beskrivs Jönköpings kommuns samhällsutveckling utifrån ett omvärldsperspektiv. Inledningsvis kommenteras faktorer i samhällsekonomin som påverkar kommunen. Därefter behandlas de områden och förutsättningar som bedöms viktiga för Jönköpings kommuns utveckling. Samhällsekonomiska läget I augusti sammanfattar SKL det samhällsekonomiska läget enligt följande. "En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en svagare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. Vi räknar nu med att BNP, kalenderkorrigerat, ökar med 2,9 procent i år och 2,5 procent Det innebär en nedjustering av tillväxten med två respektive tre tiondels procentenheter jämfört med föregående prognos. Trots en svagare beräknad tillväxt i svensk ekonomi har bedömningen av sysselsättningen justerats upp. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året. Det ger en ökning av antalet arbetade timmar på 2,2 procent i år. Det reala skatteunderlaget (efter justering för ändrade priser och löner) beräknas öka i ungefär samma takt. Även 7

8 nästa år ökar sysselsättningen och skatteunderlaget snabbare än normalt, även om det är en nedjusterad bild jämför med den vi gjorde i april. Det preliminära taxeringsutfall för år 2015, som Skatteverket publicerade den 11 augusti, indikerar en mindre ökning av skatteunderlaget än vår prognos från april. Vi har därför justerat ner prognosen för En del uppgifter i taxeringsutfallet är motsägelsefulla, varför det är svårt att avgöra vilka delar av skatteunderlaget som utvecklats svagare än beräknat. Det innebär också att prognosen för 2015 är mer osäker än bedömningen för föregående år brukar vara i augusti. Skatteunderlagsprognosen för åren är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras här ovan. Den starka sysselsättningstillväxt som följer av den pågående konjunkturförstärkningen är huvudförklaringen till att skatteunderlaget växer väsentligt mer än genomsnittligt i år och nästa år. Tillsammans med tilltagande löneökningar bidrar den också till relativt snabbt stigande pensionsinkomster. Med ekonomins återgång till konjunkturell balans mattas sysselsättningsökningen efter 2017 samtidigt som grundavdragen ökar snabbare. Detta medför att skatteunderlaget återgår till ökningstal i linje med det historiska genomsnittet. Även i reala termer (efter avdrag för prisökningar) faller skatteunderlagstillväxten mot slutet av perioden tillbaka till svagare utvecklingstal än vi sett sedan Det finns flera osäkra faktorer i omvärlden som kan komma att påverka konjunktur och tillväxt. Därmed kan skatteunderlagsutvecklingen också komma att påverkas." Jönköpings kommuns utveckling Befolkningsutveckling Den 30 juni hade kommunen invånare. Det innebär att folkmängden hittills i år har ökat med 459 personer. Normalt är befolkningsökningen i kommunen störst under det tredje kvartalet då många väljer att flytta till kommunen i början av hösten för att studera vid Högskolan i Jönköping. Kommunens befolkningsprognos pekar på att invånarantalet kommer att vara invånare vid kommande årsskifte. 8

9 Flyktingmottagning Socialförvaltning Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn börjar nu minska. Hittills i år har det kommit ensamkommande barn till Sverige och till Jönköping har det anvisats 25 barn till och med augusti månad. Antalet nyanlända asylsökande barn har sänkts från ca 75 barn och beräknas nu bli ca 30 barn. Det totala antalet ensamkommande barn som socialförvaltningen arbetar med motsvarar ca 370 unika individer. Enligt överenskommelsen med Migrationsverket om 300 asylplatser har Jönköpings kommun för närvarande 35 lediga platser. Migrationsverket har sagt upp samtliga överenskommelser och uppsägningstiden för överenskommelse om asylplatser om nio månader löper ut under mars månad I Migrationsverkets prognos från juli 2016 uppmärksammas att den internationella flyktingkrisen inte är över, fortfarande är över 65 miljoner människor på flykt i världen. Människors drivkraft att söka skydd i Europa har inte minskat och överenskommelsen med Turkiet kommer att påverka utvecklingen framöver. Migrationsverkets planeringsscenario har sänkts från till ensamkommande barn under För 2017 är Migrationsverkets prognos ensamkommande barn, men mycket talar för att prognosen kommer att sänkas till ca barn under Ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn från staten till kommunerna kommer att minska kraftigt och regeringen har meddelat att ikraftträdandet sker från och med juli 2017 vilket har beaktats i förslaget till VIP

10 Förskola och grundskola Inom barn- och utbildningsnämndens område märks en tydlig avmattning i mottagandet. Av de 46 nyanlända barn och elever som tagits emot från midsommar till sista augusti är 14 inom förskolan, 18 i årskurserna F-6 och 14 elever i årskurserna 7-9. Det minskade asylmottagandet påverkar verksamheterna. Två förberedelseklasser med 40 platser har avvecklats i åk 7-9. Någon eller några av förskoleavdelningar riktade mot asylsökande barn kan komma att konverteras till "vanliga" avdelningar. Grundskolan åk 3-6 har i dagsläget 56 platser varav 19 är vakanta. Åk 7-9 har 130 platser varav 58 platser är vakanta. De vakanta platserna beräknas fyllas under hösten. Den särskilt organiserade verksamheten för nyanlända i form av mottagningscenter, centralt stödteam (vaccinering m.m.), förstärkt modersmålsstöd, förberedelseklasser, alfabetiseringsgrupp samt förstärkta avdelningar inom förskolan finansieras genom kommunens internbudget för flyktingmottagande. Gymnasieskola Antalet nyanlända som tagits emot i gymnasieskolan under sommaren 2016 är 20 ungdomar. En tydlig minskning i mottagande märks. MSPR (Språkintroduktion) finns i nuläget på såväl de kommunala som några av de fristående gymnasieskolorna vilket gör att möjligheten att fördela eleverna blivit bättre. Vid elevavstämningen den 15 maj gick 362 elever på IMSPR i kommunala gymnasieskolor och 42 elever på fristående gymnasieskolor. Med ett så högt elevantal har IMSPR blivit ett av de största programmen på gymnasiet. Nästa avstämning av elevantalet är 15 september. Den särskilt organiserade verksamheten för nyanlända (gäller ej IMSPR) finansieras genom kommunens internbudget för flyktingmottagande. Verksamheten anpassas hela tiden utifrån nivån på mottagandet. Utbildning i svenska för invandrare Under 2015 ökade antalet elever mycket kraftigt inom utbildning i svenska för invandrare. Under 2015 var det individer jämfört med under år 2014 som läste utbildning i svenska för invandrare. Den största ökningen skedde under hösten 2015 vilket får effekt under 2016 eftersom flertalet fortsätter sin utbildning i år. Från augusti t.o.m. november 2015 antogs ca.150 personer per månad, under första halvåret 2016 har färre antagits. Detta beror på att det stora antalet invandrare som kom till Jönköping under hösten 2015 ännu inte fått asyl och att arbetsförmedlingen jobbar med etableringen för de asylsökande. Under augusti månad har söktrycket ökat kraftigt jämfört med senare delen av första halvåret och denna ökning beräknas bestå under hösten. 10

11 Budget för flyktingmottagning I den kommungemensamma budgeten för flyktingmottagande samlas alla statsbidrag som rör flyktingmottagandet och respektive nämnd har en planerad organisation för flyktingmottagande som finansieras inom denna budget. När det gäller förvaltningsspecifika statsbidrag söker respektive förvaltning dessa. Verksamheten är nollbudgeterad, dvs. intäkt- och kostnadsnivå är lika stora och nettot för verksamheten kommer att regleras mot flyktingfonden. För att samordna kommunens internbudget för flyktingmottagande finns en övergripande grupp med representanter från stadskontoret, socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen som träffas regelbundet och stämmer av uppföljningen av prognosen för bedömda kostnader och erhållna statsbidrag. I gruppen lyfts också frågor om ansökan av de olika statsbidrag som finns rörande flyktingverksamhet. Bostadsbyggande I kommunen finns det cirka bostäder. Av dessa är 43,9 procent hyresrätter, 36,5 procent äganderätter och 19,6 procent bostadsrätter. Under första halvåret 2016 påbörjades byggandet av 177 bostäder och 264 bostäder blev färdigställda. Den 1 juli pågick byggandet av 835 bostäder, varav en del beräknas bli färdigställda under Befolkningsökningen i kommunen genererar ett bostadsbehov på cirka 650 bostäder per år. För åren förväntas byggandet av cirka bostäder per år att påbörjas enligt nuvarande förslag till kommunalt bostadsförsörjningsprogram. Antal påbörjade bostäder åren samt prognos för åren fördelat på upplåtelseformer 11

12 Arbetsmarknadsläget I juli uppgick den totala arbetslösheten i Jönköpings kommun till 5,3 procent av arbetskraften år och arbetslösheten var högre för män än för kvinnor (5,6 procent respektive 5,0 procent). Arbetslösheten var lägre i kommunen jämfört med både läns- och riksgenomsnittet. I antal personer har den totala arbetslösheten i Jönköpings kommun minskat med 240 personer sedan juli förra året, från cirka till cirka personer. Under 2016 har arbetslösheten minskat med 0,9 procentenheter, motsvarande cirka 560 personer. Under juli fick omkring 300 sökande ett arbete. Samtidigt uppgick antalet nyinskrivna arbetslösa till cirka 400 personer, vilket således innebar en marginell ökning av arbetslösheten under juli månad. Arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda är lägre i kommunen jämfört med både länet och riket. Den totala ungdomsarbetslösheten i kommunen i relation till den registerbaserade arbetskraften år var i juli 6,8 procent och bland utrikes födda år var arbetslösheten 17,9 procent. Andel arbetslösa i Jönköpings kommun och i riket i förhållande till antal personer i arbetskraften år Försörjningsstöd Det totala antalet hushåll med försörjningsstöd under januari- augusti har minskat med 10 % jämfört med samma period Antalet unga vuxna med försörjningsstöd har minskat med 23 % 12

13 under samma period och antalet hushåll med långvarigt bidragsberoende har minskat med 8 %. Trenden med färre antal hushåll som är långvarigt beroende av försörjningsstöd har hållit i sig även om det i augusti fanns 10 fler hushåll än i juli. Väntetiden för nybesök var 24 dagar i augusti. Enligt prognosen väntas ingen avvikelse mot budget på 157,8 mnkr. Jan-aug 2015 Jan-aug 2016 Antal hushåll med försörjningsstöd i genomsnitt varav under Antal nya ärenden team mottagning i genomsnitt Antal långvarigt försörjningsstödsberoende hushåll i genomsnitt Antal ärenden mottagning för våldsutsatta Antal nya ärenden alternativ till våld Näringsliv och företagande Jönköping är landets tionde största kommun. Som administrativt centrum, residensstad och en viktig mäss- och handelsstad har vi en stor och diversifierad arbetsmarknad med ca 500 branscher. Regionen är känd för sina många små och medelstora företag, främst inom den tillverkande industrin, som sysselsätter nästan 25 procent av befolkningen, (17 procent för riket). De närmaste åren är det framför allt den privata tjänstesektorn som förväntas stå för en stor del av sysselsättningsökningen. Den privata tjänstesektorn i Jönköping är bred och omfattar företag inom handel, företagstjänster, fastighetsverksamhet, transport, hotell och restaurang, finans- och försäkringsverksamhet, IT och kommunikation. God konkurrenskraft har lagt grund för många år av snabb ekonomisk tillväxt för regionen där Jönköpings kommun intar en stark ställning. Här återfinns över 30 procent av länets befolkning och omkring 40 procent av sysselsättningen. Jönköping har en god grund att utvecklas vidare på, men även många utmaningar. På vissa områden upplever arbetsgivare tydliga bristsituationer. Exempelvis efterfrågas mer ingenjörer och ITspecialister än vad som finns tillgängligt. Det handlar om att stärka arbetskraftens kompetens, förbättra utbildningsväsendet, ytterligare förstärka förutsättningarna för företagande, innovationsoch utvecklingskraft. Jönköpings kommun samarbetar med flera aktörer inom kommunen och länet för att tillsammans kunna ge bästa möjliga service och stöd för företag och företagare. Näringslivsavdelningens Företagslots har till uppgift att hjälpa och lotsa företag/företagare till rätt kontaktperson i kommunens organisation. Näringslivsavdelningen har ett gott samarbete med övriga förvaltningar i detta arbete. 13

14 Omvärld och verksamhet Det ekonomiska läget för Jönköpings kommun har försämrats en del de senaste åren. Återbetalningar av AFA-medel har dock bidragit till att förbättra det ekonomiska resultatet. AFA-medel har utbetalats åren 2012 och 2013 med 118 respektive 110 mnkr. För 2015 uppgick återbetalningen till 52 mnkr. Resultaträkningen visade ett resultat på +132 mnkr i 2015 års bokslut. Prognosen efter augusti månad 2016 visar ett överskott mot budget för nämnderna med 71 mnkr netto. Prognosen för resultatet är positivt med +243 mnkr enligt månadsrapporten för augusti. Den reviderade budgeten uppgår i nuläget till +80 mnkr vilket ska jämföras med +93 mnkr i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Nämndernas uttag från resultatfonderna har reducerat budgeten med ca 10 mnkr. Det är angeläget att kommunen även med de nu gällande samhällsekonomiska förutsättningarna har som strategi att ha goda marginaler i resultatet för att klara en långsiktig och hållbar ekonomisk stabilitet inkluderande en hög självfinansieringsgrad av investeringarna. Kommunen behöver ha en god beredskap att vidta åtgärder som kan behöva genomföras snabbt utifrån förändrade förutsättningar som påverkar kommunens ekonomi i arbetet med VIP När det gäller år 2016 framgår det att några nämnder indikerar underskott mot budgeten. Det är viktigt att nämnderna fortsätter att vidta åtgärder för att komma i balans till bokslutet 2016 för att klara kommande utmaningar år 2017 och åren därefter. Socialnämnden har inför 2016 tillförts medel som i princip motsvarar deras budgetunderskott 2015 om ca 40 mnkr Det är av stor vikt att de budgetramar som nämnderna tilldelas i budgetarbetet anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar och att nämnderna bedriver verksamheterna inom dessa ramar för att bibehålla en långsiktigt hållbar ekonomi och ge verksamheterna så stabila planeringsförutsättningar som möjligt. De största utmaningarna finns i ett kort perspektiv inom grundskolan för att efter några år övergå till att omfatta gymnasieskolan. Att lyckas med integrationen av nyanlända är också en viktig angelägenhet för alla landets kommuner. Långsiktigt finns också förutsättningar att förbättra försörjningskvoten med hjälp av en lyckad integration. Nuvarande utveckling av demografin är att färre yrkesverksamma ska försörja fler äldre när behoven i äldreomsorgen ökar en bit i på 2020-talet. En tredje viktig utmaning är planering för och utbyggnad av infrastruktur och att skapa förutsättningar för att bygga mer bostäder. Jönköpings kommun har, liksom många andra kommuner som växer befolkningsmässigt, bostadsbrist i nuläget. Investeringsnivån behöver även fortsättningsvis uppmärksammas i budgetarbetet. Den har varit på en hög nivå de senaste åren och fortsätter att vara på en hög nivå under planperioden. Det är viktigt att investeringarna kan finansieras på ett ekonomiskt hållbart sätt för att behålla eller stärka kommunens finansiella styrka i ett långsiktigt perspektiv (soliditeten). Investeringsnivån behöver anpassas till de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunen behöver diskutera 14

15 strategier för att fortsätta leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Det handlar om att ha beredskap för att underskott i verksamheten uppstår under ett år eller att skatteunderlaget påverkas negativt under året. Dessutom behöver kommunen ha en god självfinansiering av sina investeringar. Resultatmålet behöver av de skälen stärkas. En nivå som börjar blir normerande i kommunsektorn som god ekonomisk hushållning är 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det motsvarar 2017 ca 143 mnkr, för att behålla en tillräcklig självfinansiering av investeringarna. 1,5 % av skatteintäkter och statsbidrag motsvarar ca 107 mnkr. 15

16 Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i budget fastställt finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I detta avsnitt följs dessa mål upp. Avsnittet inleds med de finansiella målen därefter följer verksamhetsmålen som sammanställts enligt de rubrikområden som finns i kommunprogrammet för mandatperioden En målbedömning redovisas per rubrikområde och avsnittet avslutas med en samlad bedömning om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt och därmed använda skattemedel så att största nytta uppnås. Finansiella mål för God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra finansiella mål som visar på god ekonomisk hushållning. För att kunna uppnå de verksamhetsrelaterade målen är de finansiella målen ett av verktygen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de mål som är relevanta att mäta under delårsperioden uppfylls. Det är viktigt att fortsättningsvis klara de finansiella målen och därmed bidra till att planeringsförutsättningarna för kommunens verksamheter är så stabila som möjligt. Finansiella mål Resultatnivån ska uppgå till lägst 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag i genomsnitt under mandatperioden Utfall augusti 2016: Målet är satt på helårsbasis och är inte relevant att följa upp per 31 augusti. Kostnaderna för affärsverksamheterna VA, Avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping, ska var och en för sig i sin helhet finansieras med avgifter Utfall augusti 2016: VA +17 mnkr, överskottet överförs till investeringsfond Avfallshantering -4 mnkr, underskottet täcks av tidigare års förtida avgiftsuttag Miljöhantering i Jönköping + 7 mnkr Kommunens soliditet, det vill säga andelen tillgångar som finansierats med eget kapital, ska uppgå till minst 50 procent Utfall augusti 2016: 56 procent Kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan mnkr Utfall augusti 2016: 285 mnkr 16

17 Verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i budget fastställt 16 prioriterade verksamhetsmål. Attraktiv kommun Service och bemötande mot näringslivet Jönköpings kommun ska vara en aktiv part och ha goda relationer med det samlade näringslivet. Kommunens förvaltningar ska ge god service, ett gott bemötande och arbeta för en ökad tillgänglighet. Förenkla helt enkelt-processen leds av en styrgrupp bestående av representanter från flera förvaltningar, däribland några förvaltningschefer. Styrgruppen har träffats tre gånger april-juni och arbetar efter handlingsplanen som togs fram förra året. Flera åtgärder i handlingsplanen är på gång att genomföras. Styrgruppen har tagit fram förslag på serviceåtaganden för hela kommunen, som ska kombineras med förvaltnings- och processpecifika åtaganden. Tanken är att samla dessa på hemsidan. Samtliga förvaltningar har utsett varsin företagslots. Dessa lotsar kommer att bilda ett lotsteam, som ska arbeta för att förenkla processen för företag. Teamets roll och organisation kommer att formeras under september-oktober. Cirka företag kommer att intervjuas under hösten. Olika tillgänglighetsåtgärder, såsom utökade tider på kontaktcenter, har diskuterats men ej beslutats ännu. Nedan ges några exempel från nämndernas/förvaltningarnas arbete: Inom Miljö- och hälsoskyddsnämnd arbetar man för att medarbetarna ska ha god kunskap om de verksamheter och branscher där tillsyn bedrivs. Bemötandet och relationerna ska vara fortsatt professionella. För att ge bättre service pågår ett antal "öppet hus" träffar inom stadsbyggnadsnämndens bygglovavdelning. Inom tekniska nämnden har ett projekt startat för att förbättra markupplåtelseprocessen ur kundens perspektiv i samverkan med övriga förvaltningar/intressenter. Marknadsundersökning samt processimplementering är genomfört inom ramen för projektet. Det finns en positiv trend när det gäller bemötande och samverkan m.m. Förbättringsförslag har tagits fram och genomföranden har påbörjats. För närvarande pågår bl.a. förbättringar avseende information på hemsidan. 17

18 Tillgång till snabbt bredband Övergripande mål för bredbandsutbyggnaden i kommunen är att år 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Jönköpings kommun, såväl tätort som landsbygd, ha tillgång till snabbt bredband. Med snabbt bredband avses en teoretisk hastighet på 100 Mbit/s eller faktisk hastighet på 50 Mbit/s Den bredbandsstrategi som kommunen antagit ska följas av aktiva åtgärder. Genom samarbete med Jönköping Energi, Telia och IP-Only finns goda förutsättningar att lyckas. Landsbygden behöver särskilda insatser för att få del av denna infrastruktur. Genom att arbeta aktivt kan vi få del av statliga medel, men kommunen behöver också bidra för att nå fullgod täckning. Det pågår en omfattande utbyggnad av fibernät inom Jönköpings kommun. De flesta flerfamiljshus och samfälligheter har i dagsläget snabbt bredband. Det som återstår är framförallt att bygga fibernät till villor i tätort och på landsbygden. För att uppnå målet, att 90 procent ska ha tillgång till snabbt bredband år 2020, krävs det att i genomsnitt hushåll per år ansluts fram till Under 2016 beräknas nya hushåll få tillgång till snabbt bredband. I oktober 2015 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en nationell undersökning som visar att 66 procent av hushållen i Jönköpings kommun har tillgång till snabbt bredband. Motsvarande siffra för 2014 var 51 procent. Målet kommer med största sannolikhet att uppnås till år I tätorterna hade 70 procent av kommunens hushåll tillgång till snabbt bredband, i oktober Motsvarande siffra för 2014 var 56 procent. Flera fiberoperatörer har haft säljkampanjer under hösten 2015 och tre av dem håller nu på att bygga fibernät i tätorter i Jönköpings kommun. Efterfrågan är stor och konkurrensen mellan operatörerna gynnar konsumenterna. Målet, att 90 procent ska ha tillgång till snabbt bredband, kommer med största sannolikhet att uppnås i tätort. På landsbygden hade 11 procent av kommunens hushåll tillgång till snabbt bredband, i oktober Motsvarande siffra för 2014 var 4 procent. Denna utveckling är inte tillräcklig för att nå målet på 90 procent till år För att göra det möjligt att nå målet på landsbygden krävs det att statliga och kommunala medel tillförs. Tre stora landsbygdsprojekt beviljades bredbandsstöd av Länsstyrelsen i juni. Utbyggnad till dessa hushåll kommer nu att påbörjas. Övrig landsbygd planeras att byggas ut med hjälp av kommunalt stöd. Dialog med flera föreningar och byalag pågår. Inom tekniska nämnden har verksamheten arbetat fram en arbetsgång och prissättning för att skapa goda förutsättningar för bredbandsutbyggnaden i kommunen samt att alla aktörer behandlas lika ur ett kommunallagsperspektiv. Förutsättningen för en lägre prissättning är att företagen kan påvisa att de beaktat alla stegen i följande planeringsordning. 18

19 1. Samordna bredbandsgrävningarna med kommunens beläggningsarbeten 2. Samförlägga med andra aktörer ex VA 3. Nyttja befintlig rörkanalisation 4. Använda sig av nya förläggningsmetoder som ger mindre skador i befintlig vägkropp ex microtrenching eller motsvarande 5. Vid större områden ex hela kvarter kan traditionell grävning med återställning av kommunens beläggningsentreprenör tillämpas under förutsättning att hela väg- / gångbanebredden läggs om. Vidare har kommunen infört ett webbaserat ansökningsprogram för grävaktörer i staden. Detta förväntas möta kunders önskan om en lättare process. Andel hushåll och arbetsställen som har tillgång till snabbt bredband Bostadsförsörjning En avgörande fråga för kommunens utveckling är byggandet av bostäder i alla delar av kommunen. Målet är 800 påbörjade bostäder i genomsnitt per år fram till år Under första halvåret 2016 påbörjades byggandet av 177 bostäder. Enligt uppföljningsprogrammet av KBFP anges att byggnationen av över bostäder kommer att påbörjas under året. Stadsbyggnadskontoret rapporterar att detaljplaner med bostäder som pågår uppgår till nästan lgh. De största områdena är inom Jönköpings tätort med byggnationen på Munksjö Fabriksområde samt Skeppsbron. Byggnation pågår även på Strandängen samt i flera kommundelar, tex. i Lekeryd, Norrahammar, Månsarp och Bankeryd. Detaljplaner med bostäder som skall påbörjas under 2016 innehåller ca 900 lägenheter. För att korta handläggningstider vad gäller planarbete och byggnation kommer samarbetet mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och stadsbyggnadskontoret att intensifieras. Från tekniska nämnden rapporteras att det är stor aktivitet på bostadsproduktionen i kommunen för 19

20 närvarande. Flera projekt pågår och fler förväntas påbörjas under året. Det arbetas intensivt med markanvisningstilldelningar och avtalstecknande. Fram till och med augusti har ca 180 lägenheter påbörjats. Bedömningen är att antalet påbörjade lägenheter följer prognos trots viss tidsförskjutning avseende byggstart för vissa projekt. Påbörjade bostäder Hållbart samhälle Hållbart resande I en växande kommun är det nödvändigt att arbeta med hållbart resande. Alla trafikslagen behöver god tillgänglighet då Jönköping är ett viktigt regioncentrum. Gång, cykel och kollektivtrafik ska ta en ökande andel av trafiken. Kollektivtrafiken har en fortsatt positiv utveckling i antalet resande inom stadstrafiken. Antalet resor per invånare 2015 uppgick till 92 resor/invånare. Under 2016 planeras ytterligare åtgärder för att öka kollektivtrafikens framkomlighet När det gäller cykelresor i centrala centrum syns en positiv utveckling. Bedömningen är att målet uppnås för Inom tekniska nämnden genomförs åtgärder för att bidra till måluppfyllelsen. Målet för snöröjningen i Jönköpings kommun är att alla gator skall vara framkomliga inom ett dygn, därefter sker kompletteringsröjning och halkbekämpning. Verksamheten arbetar kontinuerligt med tillgängligheten genom att förbättra snöröjningen och öka hållbart resande. Snöröjningen sker efter fastlagda kriterier där bussgator och de gång och cykelvägar där nyttjandegraden är hög prioriteras. Under vintern 2015/2016 testades sopsaltning på gång- och cykelvägen mellan Bankeryd och Jönköpings station. Det har sopsaltats 101 gånger till en kostnad av 297 tkr. Totalt ansvarar gata för 12,5 mil prioriterade gång- och cykelvägar. De cyklister som använt cykelvägen under vintertid har varit nöjda med resultatet, dock är metoden 4-5 gånger dyrare än traditionell snöröjning. 20

21 Antal kollektivtrafikresor per invånare Medborgare Integrationsarbete Målet med kommunens integrationsarbete är framför allt att fler kvinnor och män ska komma i arbete snabbare. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor. Under året har denna fråga uppmärksammats på olika sätt. Det är viktigt att kvinnor kan kombinera föräldraledighet med fortsatta studier i svenska och kontakter med samhället. Familjecentraler med möjlighet till SFI-studier i närområdet och samverkan med studieförbund och föreningar är viktiga delar. Utrikes födda kvinnor är inte någon enhetlig grupp och det är angeläget att den enskildes egna planer tas tillvara i mötet med Arbetsförmedling och AMA. Arbetsmarknadsavdelningens prioriterade insatser 2016 för måluppfyllelse innefattar att förbättra processen för den initiala kartläggningen av deltagarens kunskaper och kompetenser för att bättre kunna matchar stöd och aktivitet. Tidigare samverkan med Arbetsförmedlingen inom den s.k. etableringen ska också ge bättre förutsättningar för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden eller studera. Socialförvaltningen har förstärkt samarbetet med arbetsförmedlingen kring nyanlända i etableringen bl.a. genom gemensamma träffar med deltagarna, samplanering med AF:s handläggare och uppföljning av deltagare som är på väg att lämna etableringen. Förvärvsfrekvens utrikes födda kvinnor och män 21

22 Barngruppernas storlek i förskolan Små barn behöver små barngrupper. Målet för barngruppernas storlek ska under mandatperioden vara max 12 barn i småbarnsgrupp och 18 barn i syskongrupp. Utfallet till och med augusti 2016 indikerar att den genomsnittliga 3-5-årsgruppen är något mindre jämfört med samma period förra året medan 1-3-årsgrupperna har oförändrad storlek. Antalet inskrivna barn är 60 fler än vid samma tid förra året. Målet om som mest 12 barn i småbarnsgrupperna kan nås under 2016 (12,2 2015), däremot bedöms det utifrån utvecklingen hittills att även om barngrupperna för 3-5 år minskar kommer det inte att nå ner till 18 (18,7 2015). Barngruppsstorlek småbarnsgrupp, 12 barn Barngruppsstorlek 3-5 årsgrupp 18 barn Kunskaper för livet Förskolans och skolans uppgift är att ge våra barn och elever de kunskaper som är nödvändiga för att leva och fungera i ett modernt samhälle och tillsammans med föräldrarna fostra dem till ansvarskännande medborgare. Andelen pojkar och flickor som i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet och som fullföljer gymnasieutbildningen med en examen inom tre år ska öka. 22

23 Av elever i kommunala skolor som avslutade årskurs 9 i juni 2016 var det drygt 200 som inte nådde tillräckliga kunskaper för att få behörighet till gymnasieskolans nationella program, vilket innebär att 83 % blev behöriga. I jämförelse med förra året innebär det en lägre andel behöriga elever. Ett tydligt enkelt samband är det stora antalet nyanlända elever som kom till Jönköping under hösten och vintern. Av de drygt 200 ej behöriga eleverna är 119 stycken (67 %) nyanlända enligt skollagens definition vilket innebär att de varit i Sverige i mindre än fyra år. Majoriteten hade endast varit i svensk skola i ungefär sex månader eller mindre vilket påverkar möjligheterna att kunna lära sig språket och visa tillräckliga kunskaper för behörighet till gymnasiet. Utbildningsförvaltningen har därför för första gången presenterat resultat både för hela avgångsgruppen men också exkluderat nyanlända elever. Ser man till de elever som varit i skolan en längre tid (alltså inte nyanlända) har istället andelen behöriga elever ökat, 92 % är behöriga till ett yrkesprogram. Störst ökning ser vi på de skolor som har en lägre andel behöriga elever. Sett till avgångseleverna inom gymnasieskolan i juni 2016 är det en högre andel som fått examen jämfört med ifjol. Detta indikerar att andelen elever med examen inom 3 år också kommer att öka. Ökningen avser främst pojkar från yrkesprogram. Det finns dock en osäkerhet kring måluppfyllelsen då antalet elever på introduktionsprogrammen ökar, störst ökning sker av nyanlända på Språkintroduktion. Elever på introduktionsprogram behöver ofta mer än tre år för att nå examen och examen är i alla avseenden inte heller det enda målet för introduktionsprogrammen, istället kan det till exempel vara att få en praktisk yrkesintroduktion för att gå direkt till arbete. Detta kan bidra till att andelen elever som får examen inom tre år minskar något kommande år. Elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram Värdegrundsarbete för skolverksamhet Värdegrundsarbete ska genomsyra all skolverksamhet och alla barn och elever ska känna sig trygga, sedda och respekterade för den de är. 23

24 Barn- och utbildningsnämnden har genomfört enkätundersökning i februari och mars. Av resultatet framstår att andel elever som upplever sig trygga är oförändrat i årskurs 5 och något lägre i årskurs 8 jämfört med förra årets undersökning. Det är främst lägre andel pojkar i årskurs 8 som i lägre grad upplever att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever som upplever att de får hjälp av läraren vid behov fortsätter att svagt förbättras i årskurs 8, dock ser vi ett trendbrott i årskurs 5 där en lägre andel än förra året anser sig få hjälp vid behov. Utfallen är ännu inte analyserade på kommunnivå eller skolnivå. Elevernas trygghet i skolan, åk 5. Elevernas trygghet i skolan, åk 8 Elever som upplever sig få hjälp av lärare vid behov, åk 5 24

25 Elever som upplever sig få hjälp av lärare vid behov, åk 8 Minskat utanförskap och ökad sysselsättning Kommunen har tillsammans med staten ett särskilt ansvar för att fler ungdomar, invandrare, funktionsnedsatta och långtidsarbetslösa kvinnor och män snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor och män som vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet börjat arbeta eller studera ska öka. Utfall till och med augusti 2016 visar att en något högre andel deltagare har avslutat till studier eller arbete jämfört med samma period ifjol. Det är avslut till arbete som ökar och ökningen gäller såväl kvinnor som män. Arbetsmarknadsavdelningens etablerade åtgärder fortsätter. Jobbtorg, välfärdsjobb och anpassade anställningar för personer med funktionshinder. Prioriterade insatser 2016 för måluppfyllelse innefattar att förbättra processen för den initiala kartläggningen av deltagarens kunskaper och kompetenser för att bättre kunna matcha stöd och aktivitet. Ett ökat vägledningsfokus och tydliga avslutssamtal med planering ska ge bättre förutsättningar för deltagaren att fortsätta vara egenförsörjande. Prioriterade grupper arbetsmarknadsinsatser 25

26 Verksamhet Mångfald av boendeformer En mångfald i boendeformer gör det lättare att anpassa äldreomsorgen till den enskildes behov. Antal trygghetsboenden behöver därför bli fler. Målsättningen är att det 2018 ska finnas minst fem trygghetsboenden i kommunen, varav två kommunala. Socialförvaltningen arbetar med frågan, bland annat har kontakt tagits med fastighetsägare som kan vara aktuella för omstrukturering av ett äldreboende. Fastighetsägare har vid inledande kontakter inte visat intresse för att omvandla boende. En överenskommelse om villkor över tid kan komma att bli aktuellt. Förvaltningens möjlighet att påverka är i nuläget mycket små. Idag finns 3 trygghetsboenden i kommunen, varav ett kommunalt trygghetsboende på Öxnehaga. Lindgården och Kungsporten har färdigställt sina trygghetsboenden under året och inflyttning skedde vår/sommar Kontinuitet i bemanningen Kontinuitet i bemanningen, att de äldre får möta så få personer som möjligt, är en förutsättning för trygghet och en stark kvalitetsfaktor i omsorgen. Ambitionen är att på sikt säkerställa att en äldre inte ska möta fler än 12 olika personer från hemtjänsten under en 14- dagars period under förutsättning att det kan göras utan ett ökat antal delade turer. Att öka kontinuiteten i hemtjänsten är ett av målen som hemtjänstens enhetschefer har i årets verksamhetsplan på enhetsnivå. Det finns skillnader i förutsättningar att nå målen och det måste därför variera i utformningen av bland annat schemaläggning. Äldreomsorgen arbetar för kontinuitet med hjälp av schemaläggning och planering/logistik av arbetet, där processamordnare är en viktig del. Medelvärdet för de kommuner som deltog i mätningen år 2015 var 15 personer. Medelvärdet för Jönköping samma år var 14 personer. Kontinuitet hemtjänstbemanning 26

27 Integration mellan hemsjukvård och hemtjänst ska öka Sedan årsskiftet 2012/2013 bedrivs hemsjukvården i kommunal regi. Fortsatta insatser måste göras för att öka integrationen mellan hemsjukvård och hemtjänst och därigenom öka kvalitén för den enskilde. Det riskförebyggande arbetet för äldre i ordinärt boende ska öka. Integrering av hemsjukvård och hemtjänst pågår ständigt i det dagliga arbetet ute i verksamheterna. Inom Hälso- och sjukvårdsfunktionen finns ett aktivt nätverk med uppdrag att arbeta med, och utveckla, det preventiva arbetet. I nätverket ingår representanter från alla HS-team. När det gäller målindikatorn har statistiken som rapporteras in i Senior Alert inte varit heltäckande. Detta gäller inte bara Jönköpings kommun utan flertalet kommuner. Inom förvaltningen finns ett uppdrag under året att förbättra rapporteringen av statistik för det riskförebyggande arbetet. Från utanförskap till egenförsörjning Kommunen ska arbeta aktivt med att hjälpa människor från utanförskap till egenförsörjning. Socialtjänsten ska tillsammans med arbetsmarknadsavdelningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Region Jönköping m.fl. löpande ta initiativ till projekt och insatser i syfte att ge fler kvinnor och män möjlighet att lämna ett försörjningsstödsberoende. Uppföljning till och med augusti visar att det hittills i år varit en något lägre andel av deltagarna som har kunna lämna behov av försörjningsstöd helt eller delvis jämfört med samma period ifjol. Att det är färre som kan lämna försörjningsstödet kan bero på att det förbättrade arbetsmarknadsläget i kommunen medför att det är färre deltagare och de som deltar i arbetsmarknadsåtgärderna har ett långvarigt utanförskap. Arbetsmarknadsavdelningens etablerade åtgärder fortsätter. Jobbtorg, välfärdsjobb och anpassade anställningar för personer med funktionshinder. Prioriterade insatser 2016 för måluppfyllelse innefattar att förbättra processen för den initiala kartläggningen av deltagarens kunskaper och kompetenser för att bättre kunna matcha stöd och aktivitet. Ett ökat vägledningsfokus och tydliga avslutssamtal med planering ska ge bättre förutsättningar för deltagaren att fortsätta vara egenförsörjande. Inom Individ och familjeomsorgen finns ett löpande samarbete för att följa upp pågående projekt och insatser, samt att identifiera nya problem och föreslå åtgärder. Förutom det som pågår sedan tidigare har vi 2016 inlett projekt 0-placerade som ska förbättra samarbetet runt personer som saknar sjukpenning. Projektet syftar till att få igång rutiner, förbättra processer och att utbilda personalen. Från hösten 2016 ska arbetssättet vara implementerat. Projektet är något försenat på grund av personalbrist på Försäkringskassan. Ett Enter för nyanlända, kallat Enter integration, är under utredning och en förstudie har gjorts, 27

28 finansierat av samordningsförbundet. Tanken är att nå nyanlända med arbetshinder så snart som möjligt och även under etableringen. Beslut utifrån förstudien fattas under hösten Långvarigt bidragsberoende av försörjningsstöd, % Arbetsgivare De kommunanställda ska spegla befolkningens sammansättning De kommunanställda ska återspegla befolkningens sammansättning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under mandatperioden. Antalet anställda i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund uppgick vid utgången av 2015 till 1 889, vilket motsvarar 15,7 %. Mellan åren 2014 och 2015 ökade andelen anställda med utländsk bakgrund med 0,4 % och målet - återspegla befolkningens sammansättning motsvarar 23,1 % för år En analys av förhållandet 2016 kommer att ske under hösten. Andel anställda med utländsk bakgrund Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron hos kommunens medarbetare ska minska under mandatperioden. Särskild vikt ska ägnas anställda kvinnor eftersom sjukfrånvaron är avsevärt högre bland dem än bland män. 28

29 Med anledning av att kommunen bytte personalsystem i mars går det inte att ta fram jämförbara siffror för jan-feb och inte heller för föregående år. Detta medför att målet vad gäller sjukfrånvaro inte går att följa upp under Under rubriken medarbetare sjukfrånvaro redovisas en nulägesbeskrivning av kommunens ohälsotal. Lönegapet mellan kvinnor och män ska minska Lönegapet mellan män och kvinnor ska fortsätta att minska under mandatperioden. Satsningar på kvinnodominerade grupper ska fortsätta. Lönegapet beskriver skillnaden mellan kvinnor och mäns löner efter att hänsyn tagits till lika och likvärdiga arbeten. Efter 2015 års översyn uppgick lönegapet till 2,86 procent, en minskning med 0,28 procentenheter jämfört med När mätningen startade 2012 var lönegapet 3,63 procent. Minskningen är ett resultat av en aktiv lönepolitik baserad på analys av en lönekartläggning som görs årligen. Lönekartläggningen ligger till grund för en treårig handlingsplan som även den upprättas årligen. En analys av 2016 års utfall kommer att genomföras under hösten. Lönegapet mellan män och kvinnor Utvärdering av måluppfyllelse för God ekonomisk hushållning Målen är framtagna på helårsbasis. Det innebär att flera av målen inte är möjliga att mäta på delårsperioden. När det gäller de mål som har mätdata för perioden är bedömningen sammantaget att måluppfyllelsen överlag är förenlig med god ekonomisk hushållning. Det finns dock några mål som behöver analyseras djupare för att kunna ta fram åtgärder och aktiviteter för att vända utvecklingen och förbättra måluppfyllelsen. 29

30 Finansiell analys I detta avsnitt görs en finansiell analys av Jönköpings kommun och koncernen. Analyserna görs enligt RK-modellen. Modell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska resultat, utveckling och läge görs en finansiell analys med hjälp av RK-modellen. Denna modell utgår från fyra perspektiv. Dessa är resultat, kapacitet, risk samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje perspektiv analyseras i sin tur av ett antal nyckeltal. Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv kunna identifiera eventuella problem och möjligheter och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. 30

31 Finansiell analys av Jönköpings kommun Resultat och kapacitet Resultat Kommentar Jönköpings kommuns delårsresultat per den 31 augusti 2016 är 318 mnkr jämfört med 286 mnkr under samma period för Detta resultat fördelas på skattefinansierad verksamhet med 311 mnkr och Miljöhantering i Jönköping med 7 mnkr. VA redovisar ett positivt resultat på 17 mnkr, överskottet förs till investeringsfond. Avfallshanteringens negativa resultat på 4 mnkr täcks med tidigare års positiva resultat, redovisade som förtida avgiftsuttag. Resultaten för åren 2012, 2013 och 2015 påverkades av jämförelsestörande poster. Under 2012 fick kommunen återbetalda premier från AFA med 118 mnkr återbetalades premier från AFA med 110 mnkr samtidigt som diskonteringsräntan för pensioner sänktes med 34 mnkr, nettoeffekten blev en jämförelsestörande intäkt på 76 mnkr. År 2015 påverkades resultatet av återbetalda premier från AFA med 53 mnkr samt reglering av skuld till Trafikverket med 6 mnkr. Andra större jämförelsestörande poster som delårsresultaten påverkats av är realisationsvinster och säsongsvarierad semesterlöneskuld. Det lagstadgade balanskravet säger att kommuner ska redovisa positiva resultat. Balanskravsresultatet ska inte innehålla poster som inte kommer från den egentliga verksamheten exempelvis realisationsvinster. Resultatet efter balanskravsjustering uppgår per den sista augusti till 312 mnkr. Delårsresultatet 2016 ligger på grund av säsongsvariationer på en högre nivå än det prognostiserade resultatet som för 2016 beräknas bli 243 mnkr. Notera att delårsresultatet inte speglar kommunens helårsresultat. Periodens resultat - augusti 31

32 Resultatnivå i procent av skatter och statsbidrag För att finansiera verksamheten över tid och genomföra nödvändiga investeringar behöver kommunen ha ett positivt resultat. Ett mått på en ekonomi i balans är resultatnivån i procent av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag. En tumregel i kommunsektorn är att resultatet bör uppgå till 2 procent. Om investeringsnivån är hög kan en ännu högre resultatnivå behövas för att undvika en alltför stor skuldsättning. Kommentar Kommunens målsättning på årsbasis att resultatnivån för den skattefinansierade verksamheten ska uppgå till lägst 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag bedöms i nuläget nås. Prognosen för helår 2016 visar 2,3 procent. Delårsresultatet 2016 är 6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2015 var motsvarande resultat 6 procent att jämföra med helårsutfallet som då blev 1,9 procent. Värdet i augusti är inte relevant att jämföra med ett helårsresultat. Resultatnivå i procent av skatter och statsbidrag - augusti Källhänvisning Källa: Egen beräkning, (SCB, Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag kommunen, (%) Kolada mått (N03102). Skatte- och nettokostnadsutveckling En viktig del i begreppet god ekonomisk hushållning är att mäta hur nettokostnaderna utvecklas i förhållande till skatteintäkterna. Genom att jämföra ökningstakten för nettokostnaderna med ökningstakten av skatteintäkterna, får vi information om det är nödvändigt att minska kostnaderna och/eller förändra skatteuttaget. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och så småningom måste mellanskillnaden täckas med effektivisering av verksamheten och/eller höjd utdebitering. 32

33 Kommentar Skatteintäkterna ökade vid delårsperioden 2016 med 5,4 procent, vid samma period 2015 var ökningstakten 4,7 procent (4,9 procent helår 2015). Motsvarande ökningstakt för nettokostnaderna var 5,9 procent 2016 och 3,4 procent 2015 (3,8 procent helår 2015). Detta innebär att nettokostnaderna ökat snabbare än skatteintäkterna för år Prognosen för helår 2016 visar en nettokostnadsökning med 4,4 procent och en ökning av skatteintäkterna med 5,2 procent. Prognosen för helåret 2016 visar att kommunen har en balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnaderna ligger under 100 procent av skatteintäkterna vilket innebär att skatteintäkterna finansierar kommunens samtliga löpande kostnader. Skatte- och nettokostnadsutveckling - augusti Investeringar Investeringsvolymen måste anpassas till kommunens ekonomiska resultat så att en tillräcklig självfinansieringsgrad av investeringarna uppnås och bidrar till att ekonomin blir god och långsiktigt hållbar. Genom att mäta självfinansieringsgraden av investeringarna kan man utläsa hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Kommentar Kommunens nettoinvesteringar (investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag) inklusive exploatering uppgick till 414 mnkr för år Detta är en minskning med 26 mnkr eller knappt 6 procent jämfört med Av de totala investeringarna för den skattefinansierade verksamheten, 342 mnkr, investerades 17 procent i förskola, skola och gymnasieskola, 13 procent i gator, vägar, parker och lekplatser samt 36 procent (varav fastighetsförvärv 3 procent) i fastigheter. Övriga investeringar svarade för 34 procent. 33

34 Av affärsverksamhetens investeringar på totalt 114 mnkr avser runt 76 procent VA-investeringar. Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringar är beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Självfinansieringsgraden av de skattefinansierade nettoinvesteringarna inklusive exploatering uppgick per augusti 2016 till 193 procent. Detta innebär att samtliga genomförda investeringar under perioden kan skattefinansieras. Detta i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga handlingsutrymme stärks. Prognosen för helåret 2016 ligger på 101 procent. Kommunens investeringar - augusti Självfinansieringsgrad av investeringar, skattefinansierad verksamhet - augusti Soliditet Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka i ett långsiktigt perspektiv. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital (kommunens historiska resultat). Resterande del upp till 100 procent utgör skuld till andra finansiärer. Sjunker soliditeten tvingas kommunen låna mer till investeringarna, därmed ökar räntekostnaderna och en mindre andel av skatteintäkterna kan användas till verksamhet. Ju högre soliditet, desto stabilare är den ekonomiska 34

35 styrkan på lång sikt. Jönköpings kommun svarar även för upplåning till bolagskoncernen, vilket innebär att omslutningen i balansräkningen ökar kraftigt på både skuld- och tillgångssidan. För att upprätthålla ett soliditetsmått som är jämförbart över tid samt med andra kommuner undantas de obligations- och certifikatprogram som avser koncernintern finansiering. Den finansiella målsättningen för soliditeten är beslutad utifrån dessa förutsättningar. Soliditeten i delårsrapporten uppgår till 56 procent. Detta innebär en minskning med en procentenhet jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Nivån är oftast några procentenheter högre i delårsrapporten än vid årsboksluten beroende på att semesterlöneskulden är som lägst i augusti varje år. Om man även beaktar den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen uppgår soliditeten i delårsrapporten till 16 procent. Detta innebär en fortsatt trend med förbättrad soliditet enligt det sättet att mäta. Anledningen är att de pensionsåtaganden som är äldre än 1998 nu minskar och det påverkar soliditeten positivt. Soliditet - augusti Soliditet inklusive pensionsförpliktelser - augusti Kassalikviditet Kassalikviditeten mäter kommunens kortsiktiga betalningsberedskap och redovisas som omsätt- 35

36 ningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Det är viktigt att kassalikviditeten bedöms tillsammans med nyckeltal som soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller minska vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortfristiga betalningsberedskap, men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Enligt kommunens finansföreskrifter ska kommunen inte ha några likvida medel mer än tillfälligt. Kreditutnyttjande och upplåningsbehov anpassas löpande till aktuella kassaflöden. I delårsrapporten ligger kassalikviditeten på ungefär samma nivå som föregående år. Sett tillsammans med soliditeten bedöms kommunen ha en stabil betalningsberedskap på både kort och lång sikt. Kassalikviditet - augusti Risk och kontroll Kommunens låneskuld I delårsrapporten uppgår kommunens låneskuld till mnkr. Av skulden avser mnkr affärsverksamheten och 285 mnkr den skattefinansierade verksamheten. Jämfört med föregående delårsrapport har skulden totalt ökat med 65 mnkr. Affärsverksamhetens låneskuld har ökat med 40 mnkr, medan låneskulden för den skattefinansierade verksamheten har ökat med 25 mnkr. Framförallt VA-verksamheten har stora investeringsbehov som finansieras med lån. Pensioner Kommunens pensionsåtaganden inklusive löneskatt består av två delar, dels åtaganden som är äldre än 1998 (pensionsrätter i ansvarsförbindelsen), dels av pensionsrätter intjänade från och med 1998 (avsättning i balansräkningen). 36

37 Pensionsutbetalningar består av gamla utbetalningar från ansvarsförbindelsen samt utbetalningar från pensionsrätter intjänade efter Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av "Bromsen", antal pensionsberättigade samt andel som väljer att ta ut pension före 65 års ålder. Kommunens pensionsåtaganden inklusive löneskatt uppgick i delårsbokslutet till mnkr. Detta innebär en minskning med 112 mnkr jämfört med föregående delårsrapport. Det är helt och hållet ansvarsförbindelsen som står för minskningen. Pensionsutbetalningarna har däremot ökat med 5 mnkr till 113 mnkr jämfört med förra året. Det är den del som avser den avgiftsbestämda ålderspensionen som står för ökningen beroende på att allt fler har en pensionsgrundande inkomst som hamnar över det s.k. taket (7,5 basbelopp). Denna del har ökat med 10 % jämfört med föregående år. Pensionsåtaganden - augusti Pensionsutbetalningar - augusti Borgensåtaganden Huvuddelen av kommunens borgensåtaganden avser koncernen Jönköpings Rådhus AB. En ytterst begränsad del avser externa åtaganden. Kommunen är mycket restriktiv när det gäller borgen utanför kommunkoncernen. 37

38 Borgensförbindelser - augusti Finansiell analys av kommunkoncernen Kommunkoncernens ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten har ökat sedan årsskiftet och uppgår till 31 procent. Resultatet före skatt, 438 mnkr, är 45 mnkr bättre jämfört med samma period föregående år och motsvarar 8 procent förräntning på eget kapital. Den totala omsättningen, inkl skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 6 procent till mnkr medan investeringsvolymen ökat med 17 procent till 969 mnkr. För helåret prognostiseras resultatet före skatt till ca 410 mnkr för kommunkoncernen. Resultat och kapacitet Periodens resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat före skatt för perioden med 438 mnkr efter elimineringar. Kommunen redovisar ett överskott med 318 mnkr en ökning med 32 mnkr jämfört med samma period för 2015, medan bolagskoncernens resultat uppgår till 161 mnkr, en ökning med 42 mnkr. I bokslutet för 2015 uppgick resultatet före skatt till 333 mnkr. Resultatet för kommunkoncernen prognostiseras för helåret till ca 410 mnkr. Därav beräknas bolagskoncernens prognostiserade resultat för 2016 uppgå till ca 170 mnkr efter koncernmässiga elimineringar. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto visar för perioden en nettokostnad på 76 mnkr, vilket är en förbättring med 39 mnkr jämfört med samma period Detta förklaras av att den genomsnittliga räntenivån för kommunkoncernens upplåning har sjunkit och ligger för närvarande på 1,05 procent, jämfört med 1,29 procent vid årsskiftet. Investeringar Kommunkoncernens investeringar under delårsperioden uppgår till 969 mnkr, varav 414 mnkr 38