Räddningstjänstplan 2015

Transkript

1 Del 1 Operativ manual 2015 Del 1. Operativ Manual Utgåva: 2015 Datum:

2 Del 1 Operativ manual Innehållsförteckning Del 1. Operativ Manual Innehållsförteckning 1. Inledning Lagar och förordningar Flik 1 2. Ledning Flik 2 3. Fartygs- och materielresurser Flik 3 4. Säkerhet Flik 4 5. Faktainsamling Flik 5 6. Begränsningsåtgärder Flik 6 7. Bekämpningsåtgärder Flik 7 8. Kommunikation och samband Flik 8 9. Dokumentation Flik Återställning Flik Checklistor och mallar Flik Definitioner Flik Ordlista Flik 13 Utgåva: 2015 Sidan 1 av 1 Datum:

3 Del 1 Operativ manual Revisioner Del 1. Operativ Manual Revision Rev.nr Kapitel Beskrivning av ändring Datum Sign Ex Ny innehållsförteckning i bilaga CRä Utgåva: 2015 Sidan 1 av 1 Datum:

4 4TU1.U4T 4TUInledningU4T 4TU1.1U4T 4TUAllmänt 4TU1.2U4T 4TUAllmänt 4TU1.3U4T 4TUKustbevakningens 4TU1.4U4T 4TUMålsättning 4TU1.5U4T 4TUPolicyerU4T Del 1 Operativ manual Innehåll Kapitel 1 Inledning... 2 om en Del 1 Operativ manualu4t TU1.1.1U4T 4TUSyfteU4T TU1.1.2U4T 4TUMålU4T TU1.1.3U4T 4TUMålgruppU4T... 2 om räddningstjänstu4t... 2 ansvar Miljöräddningstjänst till sjössu4t TU1.3.1U4T 4TUAllmäntU4T TU U4T 4TUPrioriteringar av skyddsvärda objektu4t... 3 miljöräddningstjänst till sjössu4t TU U4T 4TUHändelsetyperU4T TU U4T 4TUDimensionerande händelseru4t TU U4T 4TUUpptäckt och registrering av utsläppu4t TU U4T 4TUMål för miljöräddningstjänst till sjössu4t TU U4T 4TUBrandbekämpning till sjössu4t TU U4T 4TUNödläktringU4T TU U4T 4TUNödbogseringU4T TU U4T 4TUKemikalieinsats till sjössu4t TU1.5.1U4T 4TUArbetsmiljöpolicyU4T TU1.5.2U4T 4TUKommunikationspolicyU4T TU1.5.3U4T 4TUMiljöpolicyU4T TU1.5.4U4T 4TUSjösäkerhetspolicyU4T... 6 Utgåva: 2015 Sidan 1 av 6 Datum:

5 1. Inledning Kapitel 1 Inledning 1.1 Allmänt om en Del 1 Operativ manual Syfte Den operativa manualen ska vara ett hjälpmedel vid miljöräddningstjänst till sjöss. Arbetet blir systematiskt och enligt Kustbevakningens föreskrifter. Manualen fungerar som en guide och är indelat i kapitel. Text som ramats in anses viktig och upprepas i flera kapitel Mål Målet med den operativa manualen är att ge stöd vid miljöräddningstjänst till sjöss genom att arbetet sker systematiskt Målgrupp Denna manual riktar sig främst till de som innehar rollen som räddningsledare (RL), OSC-olja, OSC-ER, befälhavare, arbetsledare och arbetsmiljöombud inom Kustbevakningen. Manualen kan också användas i informationssyfte inom Kustbevakningen och andra myndigheter. 1.2 Allmänt om räddningstjänst Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor anger hur samhällets räddningstjänst ska organiseras och bedrivas. Lagreglerna kompletteras med förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Med räddningstjänst avses i lagen och förordningen om skydd mot olyckor, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på liv, hälsa, egendom och miljö. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs i vissa situationer som anges i lagen utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en olyckshändelse. Samhällsorganens skyldighet att göra en räddningsinsats gäller endast, om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller kommunen svarar för insatsen. Den statliga räddningstjänsten är fördelad mellan flera myndigheter. Den omfattar fjällräddningstjänst (Polisen), flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst (SjöV), efterforskning av försvunna personer (Polisen), miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen) och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (Länsstyrelsen). All annan räddningstjänst ansvarar kommunerna för. Med olyckor avses plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande. Dit räknas också händelser som beror på människors handlande och underlåtenhet att handla, oberoende av om handlingen eller underlåtenheten var uppsåtlig eller ej. Kravet på att det skall vara fråga om en plötsligt inträffad händelse innebär att långsamma eller ständigt pågående skeenden inte räknas som olyckor. Om olyckan inte redan har inträffat måste det föreligga en Utgåva: 2015 Sidan 2 av 6 Datum:

6 Kapitel 1 Inledning överhängande fara för att detta skall ske. Att en fara för en olycka är överhängande innebär att det skall föreligga både hög risk för att olyckan inträffar och stor sannolikhet för att den inträffar nära i tiden. För ytterligare information, se FöU 1986/87:2. Syftet med lagen är inte att befria den enskilde från ansvar och kostnader för ingripanden vid olyckor och i stället föra över ansvar och kostnader på det allmänna. Det allmänna skall hålla en organisation som kan ingripa när den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av en olyckssituation. Ett ingripande av det allmänna skall ske när det framstår som rimligt att det allmänna skall ansvara för de åtgärder som behövs för att avvärja eller begränsa en skada. Var och en av de förutsättningar som anges i bestämmelsen skall föreligga för att det allmänna skall vara skyldigt att ingripa. 1.3 Kustbevakningens ansvar Miljöräddningstjänst till sjöss Allmänt Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. Statlig miljöräddningstjänst är endast motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. När det gäller annan räddningstjänst ska Kustbevakningen vara en resurs för ansvarig myndighet vid insats. Med miljöräddningstjänst till sjöss avses enligt 4 kap. 5 lagen om skydd mot olyckor den räddningstjänst som Kustbevakningen svarar för när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller när det föreligger en överhängande fara för detta. Geografiskt omfattar ansvaret Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt Vänern, Vättern och Mälaren. I övriga vattendrag, kanaler och hamnar svarar kommunerna för miljöräddningstjänsten. Enligt 4 kap. 12 förordningen om skydd mot olyckor svarar Kustbevakningen även för miljöräddningstjänsten inom de områden där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser ankommer på svenska myndigheter. De överenskommelser som avses är Helsingforskonventionen 4TUwww.helcom.fi/U4Tsamt Köpenhamnsavtalet 4TUwww.copenhagenagreement.orgU4T och Bonnavtalet 4TUwww.bonnagreement.orgU4T. Kustbevakningen deltar dessutom på begäran av respektive räddningsledare i övrig statlig räddningstjänst. Myndigheten deltar i kommunal räddningstjänst på begäran från kommunal räddningsledare samt medverkar även vid brandbekämpning till sjöss på begäran av räddningsledare eller fartygsbefälhavare. Kustbevakningen får enligt 12 förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen begära bistånd från och lämna bistånd till de stater som är med i vissa internationella överenskommelser. Kommunerna och de statliga räddningstjänstorganen ska samarbeta med varandra och med andra som berörs av verksamheten Prioriteringar av skyddsvärda objekt Prioriteringar av skyddsvärda objekt sker i samverkan med berörd länsstyrelse och kommun. Som allmän regel gäller: Prioritet 1: Utgåva: 2015 Sidan 3 av 6 Datum:

7 Del 1 Operativ manual - kylvattenintag till kärnkraftverk - färskvattenintag för produktion av dricksvatten Kapitel 1 Inledning Prioritet 2: - unika miljövärden - betydelsefulla lek- och häckningsplatser - framförallt under vår och sommar - områden med högt turist- och rekreationsvärde - vattenintag till processindustrier Prioritet 3: - ersättningsbara ekonomiska värden - ex. större fiskodlingar - hamnar och marinor Beträffande åtgärder vid kontaminerat vilt och vattenbruksanläggningar, se även under ansvarig organisation i Räddningstjänstprogrammet. 1.4 Målsättning miljöräddningstjänst till sjöss Händelsetyper Händelserna delas normalt i följande typer: - Liten händelse. Händelsen kan hanteras av ordinarie besättning och befintlig utrustning ombord när det bedöms vara en kortvarig insats.) - Mellan händelse. Händelsen kan hanteras med en eller två enheter om mindre personella och materiella resurser tillförs ombord från andra enheter eller från land. - Stor händelse. Händelsen hanteras av flera enheter och personella och materiella resurser måste tillföras. Exempel på stor händelse kan vara när flera lastbärare är involverade, kemikalieinsats, kombination av olja och kemikalieutsläpp mm Dimensionerande händelser Följande händelser är dimensionerande för miljöräddningstjänst till sjöss. De dimensionerande händelserna omfattar även livräddande (SAR) insatser under Sjöfartsverkets ledning. - Fiskebåt 6 pers. (senapsgas). - Tankfartyg (brand, kollision, grundstötning). - RoRo, LoLo fartyg (rök/keminsats, kollision, grundstötning). - Passagerar-, RoPax-fartyg (rök/keminsats, kollision, grundstötning). - SAR (Mass Rescue Operation- MRO) - Sjunket fartyg/olja (nödläktring, tätning) Upptäckt och registrering av utsläpp Målet för Kustbevakningens miljöövervakning av svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon är att kunna: - identifiera och dokumentera fartyg som släpper ut olja Utgåva: 2015 Sidan 4 av 6 Datum:

8 Kapitel 1 Inledning - upptäcka och konstatera oljeutsläpp och utsläpp av andra ämnen med liknande utspridningsegenskaper snarast, dock senast 24 timmar efter det att utsläppet ägt rum - bearbeta och snabbast möjligt överföra tillgänglig information till Kustbevakningens ledningscentraler eller operativa enheter - följa utsläppets förflyttning Mål för miljöräddningstjänst till sjöss Målet för miljöräddningstjänsten till sjöss är att: - vid fartygsolyckor inom svensk ansvarszon som innebär utflöde av farliga ämnen (eller risk för utflöde), kunna påbörja begränsande åtgärder inom 4 timmar efter larm. - bekämpningsåtgärder ska påbörjas inom 8 timmar. - kunna bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. - då väderförhållandena omöjliggör bekämpning till sjöss, kunna begränsa utsläppets utbredning och vid behov styra det till miljömässigt mindre känsliga områden, samt att där kunna ta hand om utsläppet på mekanisk väg. - snarast kunna sanera fartyg som kontaminerats av kemiska stridsmedel t.ex. i samband med fiske. - kunna påbörja insats med MIRG-styrka/rök/kemdykare ombord på aktuellt fartyg inom 4 timmar efter larm. (MIRG = Maritime Incident Response Group, avtalade kommunala räddningstjänster) Brandbekämpning till sjöss Ansvaret för att åtgärda brand ombord åligger befälhavare eller bärgare enligt sjölagen. Kustbevakningens mål med brandbekämpning till sjöss är att förhindra utsläpp av olja och andra skadliga ämnen inom eget ansvarsområde. Kustbevakningen ska i samråd med befälhavaren och i samverkan med kommunal räddningstjänst kunna delta med fartyg, utrustning och personal i syfte att förhindra utsläpp av olja och/eller andra skadliga ämnen. Kustbevakningen har resurser att bekämpa brand på fartyg från egen plattform för att säkra insats ombord på haverist Nödläktring Målet är att kunna genomföra nödläktring med resurser i sådan omfattning att utsläpp förhindras Nödbogsering Målet är att genom hög beredskap i högriskområden - kunna assistera och bogsera fartyg med problem till en skyddad plats, alternativt flytta fartyget från ett hotat område, och/ eller att kunna hålla ett fartyg på lämplig plats tills kommersiell bärgare tar över Kemikalieinsats till sjöss Målet för keminsats till sjöss är att: - Hantera löskomna kemikaler som transporteras i bulk - Hantera farligt gods i förpackad form - Genomföra insats med kem dykare i kontaminerad miljö. Utgåva: 2015 Sidan 5 av 6 Datum:

9 - I nära anslutning till haverist kunna lagra och transferer kemikalier i bulk. - Att kunna bärga container innehållande farligt gods i förpackad form eller i bulk - Ta upp/bärga löskomna kemikalier från ytan eller havsbotten. Kapitel 1 Inledning 1.5 Policyer Kustbevakningens policyer vid räddningstjänst Arbetsmiljöpolicy Kustbevakningens arbetsmiljöpolicy finns på intranätet. Bl.a. ska enligt Arbetsmiljöpolicyn alla anställda känna till de risker som rimligen kan uppstå och även hur man kan skydda sig mot dem. Alla olycksfall och tillbud ska dokumenteras och rapporteras Kommunikationspolicy Kustbevakningens kommunikationspolicy, finns på intranätet. I policyn beskrivs hur informations sprids internt och externt samt krav i samband med detta Miljöpolicy Kustbevakningens Miljöpolicy, finns på intranätet. Policyn beskriver hantering av kemikalier som används internt i myndigheten Sjösäkerhetspolicy Kustbevakningens sjösäkerhetspolicy, finns på intranätet. I policyn framgår att KBV ska säkra rutiner för den verksamhet som bedrivs. Denna policy följs även vid insats mot 3:e man (se Kustbevakningens sjösäkerhetssystem, KSS). Utgåva: 2015 Sidan 6 av 6 Datum:

10 4TU2.U4T 4TULedningU4T 4TU2.1U4T 4TUAllmäntU4T 4TU2.2U4T 4TUResursdimensionering 4TU2.3U4T 4TULedningsstrukturU4T 4TU2.5U4T 4TUDokumentationU4T 4TU2.6U4T 4TUÖvriga 4TU2.4U4T 4TUFältstabU4T... Del 1 Operativ manual Kapitel 2 Ledning Innehåll vid händelseru4t TU2.3.1U4T 4TUHuvudkontoretU4T TU U4T 4TUTjänsteman i Beredskap, KBV TiBU4T TU2.3.2U4T 4TURegionerU4T TU U4T 4TURäddningsledarenU4T TU U4T 4TUStabU4T TU U4T 4TUBeslut I Stort och OSC-orderU4T TU U4T 4TUDetaljerad stabsorganisationu4t TU U4T 4TUStabsorienteringU4T TU U4T 4TURäddningsledare (RL)U4T TU U4T 4TUStabschef (C Stab)U4T TU U4T 4TUInsatsfunktion (K3)U4T TU U4T 4TULogistik och utrustningsfunktion (K4)U4T TU U4T 4TUInformationsfunktion (K7)U4T TU U4T 4TUPersonalfunktion (K1)U4T TU U4T 4TUUppgiftsberoende funktion (K8)U4T TU2.4.1U4T 4TUGemensamt för fältstabu4t TU U4T 4TUDokumentationU4T TU U4T 4TUKommunikationU4T TU2.4.2U4T 4TUBasplatsstabU4T ledningsresurser vid operationu4t TU2.6.1U4T 4TURäddningsingenjörU4T TU2.6.2U4T 4TUBasplatschef (C basplats)u4t TU2.6.3U4T 4TUOSC-oljaU4T TU2.6.4U4T 4TULiason officeru4t TU2.6.5U4T 4TUOSC-ERU4T TU2.6.6U4T 4TUSektorchef (SC)U4T TU2.6.7U4T 4TUVattendykledareU4T Utgåva: 2015 Sidan 1 av 18 Datum:

11 4TU2.7U4T 4TUSchema 4TU2.8U4T 4TUPersonalplaneringU4T Del 1 Operativ manual Kapitel 2 Ledning 4TU2.6.8U4T 4TURök/kemdykledareU4T TU2.6.9U4T 4TUMIRGU4T på olika ledningsstruktureru4t TU2.7.1U4T 4TUOrganisation vid rök/kemdykinsatsu4t TU2.8.1U4T 4TUPersonaluppföljningU4T TU2.8.2U4T 4TUAllmänt om uttag av övertidu4t TU2.8.3U4T 4TUNödfallsövertidU4T TUBilaga 1, BemanningstablåU4T Utgåva: 2015 Sidan 2 av 18 Datum:

12 2. Ledning Kapitel 2 Ledning 2.1 Allmänt Syftet med ledning av miljöräddningstjänsten är att säkerställa att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Miljöräddningsoperation startas efter larm eller annan uppgift av regional beredskapshavare (RBH). Initialt kan OPL leda operation tills RBH är på plats och är insatt. RL ska i ett tidigt skede bilda stab samt utse OSC-olja/OSC-ER (se checklista i kap 11). KBV TiB ska informeras om läget vid start av operation. Ledningsbehovet skiftar alltefter uppgift och resurser men ledningsprocessen är alltid densamma, nämligen att kontinuerligt: - planera - genomföra samt - följa upp verksamheten Vid behov av Internationell assistans etableras en ledningsstruktur enligt berört avtal. RL avslutar operationens räddningstjänstdel. HK avslutar operationen efter återställning och efter dokumentationen är klar. (Se Kap 9.3). 2.2 Resursdimensionering vid händelser Definitionen händelse är en sammanfattning av olyckor och incidenter som kan leda till en operation och delas in i följande storlekar beroende på resursbehov: - Liten händelse Hanteras av driftsbesättning och befintlig utrustning ombord när det bedöms vara en kortvarig insats (upp till ett dygn). - Mellan händelse Hanteras med en eller två enheter om mindre personella och materiella resurser tillförs ombord från andra enheter eller från land. - Stor händelse Hanteras av flera enheter och personella och materiella resurser måste tillföras. Exempel på stor händelse kan vara när flera lastbärare är involverade, kemikalieinsats, kombination av olja och kemikalieutsläpp m.m. I stor händelse kan även både externa nationella som internationella resurser tillföras. Utgåva: 2015 Sidan 3 av 18 Datum:

13 Kapitel 2 Ledning Dimensionerande händelser Fiskefartyg Senapsgas (kontaminerat fartyg, personal eller redskap) RoRo-fartyg Kem, brand (enstaka lastbärare) Tankfartyg (olja eller kem) Kollision eller grundstötning RoPax-fartyg Kollision, brand eller grundstötning Fritidsbåt läckage, vatteninträngning, förlist Mellan händelse Mellan händelse Stor händelse Stor händelse Liten händelse 2.3 Ledningsstruktur Huvudkontoret Generaldirektören har det övergripande ansvaret för hela Kustbevakningens verksamhet. Avdelningen för räddningstjänst och sjöövervakning ansvarar för centralt stöd, metodutveckling, samordning, tillsyn och strategier Tjänsteman i Beredskap, KBV TiB KBV TiB ansvarar för begäran om eller lämnande av assistans från/till andra länder/emsa enligt de internationella samarbetsavtalen. Internationella kontakter upprättshålls via NCP (National Contact Point) av ledningscentalen i KRS. KBV TiB ansvarar för att informera om miljöräddningsoperationer till sjöss till GD, berörda avdelningschefer på HK, departement, samverkande centrala myndigheter samt till internationella samarbetsavtalsparter. Vid stabsgenomgångar deltar KBV TiB från HK och om så behövs representanter från relevanta enheter på HK Regioner Regionchef med stabsfunktioner (Regionledning, KRL) ansvarar för miljöräddningsinsatser till sjöss inom respektive region samt för information till samverkande regionala och lokala myndigheter. Ledning bedrivs från ordinarie stabsplats Räddningsledaren Regionchef eller den befattningshavare denne utser är Räddningsledare (RL) vid miljöräddningsinsats till sjöss. Räddningsledaren ska ha genomfört räddningsledarkurs med godkänt resultat enligt utbildningsplan. Räddningsledaren ansvarar för ledningen av Kustbevakningens räddningsinsats genom att fördela uppgifter och resurser. RL svarar för Regionchefens arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet under operation. För att skapa operativt handlingsutrymme ska resursförstärkning initieras tidigt och i stor omfattning. Inställelsetid och transporttider varierar mycket och det är därför viktigt att initiera resursförstärkning tidigt. När faktainsamling och riskbedömning är genomförda kan resursbehovet justeras. Liten händelse kräver normalt ingen resursförstärkning utan sker med ordinarie besättning. Resursförstärkning krävs vid mellan- och stor händelse och detta hanteras av räddningsledarens stab. Utgåva: 2015 Sidan 4 av 18 Datum:

14 Kapitel 2 Ledning Stab Staben initieras av räddningsledaren (RL). Staben dimensioneras efter den aktuella händelsen. Stabens funktion är att inhämta och bearbeta information som underlag för beslut. Staben ska även informera om operationen, samverka med myndigheter och organisationer samt dokumentera. Vid behov ska personal utses som förbindelseresurs i samverkande stab Beslut I Stort och OSC-order Beslut i stort (BIS) ska fattas tidigt av RL och skickas ut till samtliga berörda enheter samt till myndighetens samtliga tre flygplan. BIS ska vid behov förändras efter olyckans utveckling. Med BIS som grund upprättas en OSC-ORDER i staben som skickas ut till utsedd OSC Se bedömandemall i checklista i kapitel 11. Order utformas i KIBS-formulär. Givna order ska alltid dokumenteras i RL dagbok Detaljerad stabsorganisation För att ansvaret för de olika delarna ska bli entydigt delas staben in i ett antal funktioner. Det är Räddningsledarens ansvar för att staben organiseras och fastställs. Vid en långvarig miljöräddningsoperation till sjöss kan det ibland bli nödvändigt att en stabsmedlem blir ansvarig för flera funktioner samtidigt. Beakta särskilt att räddningsledaren ska utse en säkerhetsansvarig för (arbetsgivarens representant) för att verksamheten ska bedrivas säkert ur arbetsmiljösynpunkt. Stabsorganisationen fungerar även vid andra operationer som inte omfattar räddningstjänst. I figur nedan beskrivs stabsstruktur. Följande funktioner ska efter behov ingå i en stab: Källa: Kustbevakningen Utgåva: 2015 Sidan 5 av 18 Datum:

15 Kapitel 2 Ledning K1 Personal K2 Underrättelseverksamhet K3 Insatsledning K4 Logistik och utrustning K5 Planering K6 Insatsanalys K7 Information K8 Uppgiftsberoende verksamhet Stabsorientering Stabsorientering genomförs enligt checklista kapitel 11 och förbereds genom att: - tidpunkt bestäms - deltagare kallas - föredragande utses för de olika stabsfunktionerna - lokal iordningställs Fokusera på mötet (stäng av mobiltelefoner m.m.) Stabschefen, C Stab leder stabsorienteringen. Föredragande redogör kortfattat för läget inom respektive funktionen samt utvecklingen inom funktionens ansvarsområde. Vid stabsgenomgångar deltar om så behövs representanter från HK, annan Region samt Chefen för KBV flyg. Beakta trolig utveckling och värsta scenario Räddningsledare (RL) Se även RL:s uppgifter i operationens olika faser. Räddningsledarens uppgifter är att: - Leda operationen och att fatta beslut - Rapportera till regionchef och KBV TiB - RL utser OSC-olja och OSC-ER Räddningsledarens resurs är en stab som tar fram underlag till RL:s beslut. Några råd till räddningsledaren: - Arbeta metodiskt - Använd bedömandemallen för Beslut I Stort (BIS), se checklista i kapitel 11 - Tänk övergripande - undvik att fastna i detaljer - Fatta beslut i tid. Omvärdera BIS vid behov - Utnyttja hela staben - Målstyra Utgåva: 2015 Sidan 6 av 18 Datum:

16 Kapitel 2 Ledning Stabschef (C Stab) Vid bildandet av stab ska stabschef utses. Stabschefens uppgifter är att: - Leda stabens arbete samt fördela arbetsuppgifter inom staben. - Prioritera stabens arbetsuppgifter. - Fastställa tider för stabens avlösning, genomgångar, föredragning. - Reglera stabens beredskap. - Leda stabsorienteringar. Stabens arbete och beslut ska dokumenteras i KIBS, RL dagbok Insatsfunktion (K3) Stabens operativa funktion har bl.a. följande uppgifter: - Inhämta information. - Identifiera resursbehov (personal och materiel). - Presentera underlag för RL beslut om insats. - Utarbeta order, fördela resurser. - Samverka med andra myndigheter. - Följa upp och dokumentera bedömningar och beslut i operationen. - Planera och säkerställa operationens samband (internt). - Kontinuerligt följa upp operationens förlopp. - Dokumentera interna möten och utfört arbete. - Kontakt och möten med assurans och rederi eller motsvarande dokumenteras. - Informera sjukvård via länsstyrelsen. Representant för Kustbevakningsflyget ska ingå i stabens operativa funktion för att ge räddningsledaren stöd i flygoperativa frågor och planering samt vara ett stöd vid tolkning och analys av flygets spaningsdokumentation Logistik och utrustningsfunktion (K4) Stabens tekniska funktion har bl.a. följande uppgifter: - Säkerställa tillgång av materiel och livsmedel. - Se till att basplats upprättas (RL utser basplatschef med erforderlig personal). - Tillgodose logistik för förstärkningsresurser. - Tillgodose personlig skyddsbeklädnad. - Säkerställa att återställningsplan tas fram för avveckling och återställning - Dokumentera behovet av och användningen av olika materiel och andra resurser. - Vid större operationer krävs särskilt stöd med att hålla rätt på beställningar med efterföljande fakturor. Det är också viktigt att den administrativa funktionen kan bistå med vilka ramavtal som myndigheten kan avropa från. Utgåva: 2015 Sidan 7 av 18 Datum:

17 Kapitel 2 Ledning Informationsfunktion (K7) - Samordna kommunikationsinsatser under operationen. - Ansvar för att löpande under operationen uppdatera allmänheten och media om läget via våra kommunikationskanaler. - Meddela växel/reception så att personalen där kan hänvisa media till rätt telefonnummer. - Ta fram informationsunderlag, faktablad och FAQ och förse presstalespersoner med detta. - Samordna intervjuer och förfrågningar från media som inte kan hanteras av presstalespersonerna. Se vidare i kap 8 Kommunikation. - Kontakta samverkande myndigheters och organisationers informationsfunktioner för samordning av pressinformation. - Internt (via lämplig kanal, till exempel intranät, e-post) publicera vem/vilka som är pressansvariga i den egna organisationen och på samverkande myndigheter. - Samordnar de av räddningsledaren utsedda presstalespersoners i fältstab/er och/eller huvudkontor. - I samråd med operativa funktionen om möjligt ordna en båt med medföljande presstalesperson för att låta media komma närmare operationsplatsen. - Beakta eventuell sekretess Personalfunktion (K1) Stabens administrativa funktion har bl.a. följande uppgifter: - Säkerställa personalbehovet och logistik för personal och även flygets behov (avlösningar). - Ordna förläggning och förplägnad för samtlig personal. - Organisera och dokumentera personaltjänsten. - Personalvård, bl.a. avlastningssamtal. Den som i staben har ansvaret för personalplaneringen ska föra en tablå över det aktuella behovet av enheter och personal. Exempel på en sådan tablå återfinns som checklista Uppgiftsberoende funktion (K8) RL kan vid behov tillsätta en expertfunktion till staben. Stabens expertfunktion ska bistå med följande kompetenser vid behov: - OSC-ER kompetens i stab, agerar som insatsstöd för ansvarig OSC-ER vid skadeplatsen. - HK-representant med räddningstjänstkompetens - HK-representant med juridisk kompetens - Samverkande myndigheter och organisationer - Representant (liasonofficer) vid internationella operationer som stöd vid begäran av internationella resurser. Representanten har kunskap om resurser och kapaciteter för information till räddningsledarens stab. Utgåva: 2015 Sidan 8 av 18 Datum:

18 Kapitel 2 Ledning 2.4 Fältstab Beroende på operationens storlek bildas en eller flera yttre staber s.k. fältstab efter RL beslut. Fältstaberna leds av respektive OSC-olja/OSC-ER och underställs räddningsledarens stab. OSColja/OSC-ER stab organiseras under RL stab operativ funktion. Stabens funktion är att stödja respektive OSC-olja/OSC-ER genom att inhämta och bearbeta information som underlag för beslut. Staben ska även informera om operationen, samverka med myndigheter och andra aktörer samt dokumentera. För att ansvaret för de olika delarna ska bli entydigt delas staben in i ett antal funktioner. OSColja/chef ansvarar för att staberna organiseras ändamålsenligt. Initialt vid en räddningstjänstinsats till sjöss kan det ibland bli nödvändigt att en stabsmedlem blir ansvarig för flera funktioner samtidigt. Vid mindre staber kan samband och dokumentation vara samma person. Följande roller ingår i en fältstab (yttre stab ombord): Stab, både olja och andra farliga ämnen Stab, endast farliga ämnen Källa: Kustbevakningen Gemensamt för fältstab Räddningsledaren utser respektive chef. Respektive chef bygger upp en stab efter händelsens komplexitet. Fältstabens roller har bl.a. följande uppgifter: - Inhämta och förmedla information. - Identifiera resursbehov, personal och materiel. - Dokumentera bedömningar och beslut i operationen. - Kontinuerligt följa upp operationens förlopp. - Dokumentera mottagna och avsända meddelanden Dokumentation Uppgifterna är att dokumentera bedömningar och beslut. Utgåva: 2015 Sidan 9 av 18 Datum:

19 Kapitel 2 Ledning Kommunikation Upprätta samband mellan RL:s stab och fältstab Basplatsstab Basplatsstab organiseras under RL:s stab, tekniska funktion. Staben svarar för att säkerställa behovet av materiel och samordning av livsmedel. Staben ska även upprätta och driva basplatsen samt tillgodose logistik för förstärkningsresurser och tillgodose personlig skyddsbeklädnad. Staben arbete och förbrukning av materiel ska dokumenteras. Staben ska i tidigt skede påbörja planering för avveckling och återställning. Övrig teknisk personal lyder under RL vid miljöräddningstjänstoperation. Pågår det operationer i mer än en region samtidigt fördelar RL teknisk personal. Följande roller ingår i en Basplatsstab: Källa: Kustbevakningen Basplatschef (C basplats) För att leda arbetet i basen utser RL en basplatschef (C basplats). Basplatschefen svarar för, organiserar och leder arbetet i basplatsen enligt direktiv från RL. C basplats ska tilldelas erforderlig personal. För vidare arbetsuppgifter se checklista i kapitel Dokumentation Dokumentation ska föras i dagbok (KIBS) eller på annat sätt av ansvarig RL, OSC-olja och C basplats. Beslut och bedömningar ska noteras (KIBS). Larm som inte leder till en operation ska också dokumenteras för spårbarhet i beslut samt insatstider. 2.6 Övriga ledningsresurser vid operation Beroende på storleken på operation eller insats behövs olika funktioner. Nedan följer en kort beskrivning av vad olika funktioner har för uppgift Räddningsingenjör Räddningsingenjören är en av räddningsledarens operativa resurser vid operation d.v.s. en resurs som knyter samman den operativa delen med den tekniska delen inom miljöräddningstjänsten. Räddningsingenjören ska även: - Ha god kunskap om utrustning och metoder för att kunna stödja på skadeplatsen och/eller basplatsen vid en miljöskyddsoperation. Utgåva: 2015 Sidan 10 av 18 Datum:

20 Kapitel 2 Ledning - Vid behov delta som representant i den tekniska funktionen i räddningsstaben i samband med miljöskyddsoperationer. - Ha kunskap kring provtagning för att själv kunna ta prover både ombord och i vattnet samt att kunna stödja övriga provtagare OSC-olja RL utser vid miljöräddningstjänst en OSC-olja som enligt direktiv från RL koordinerar miljöräddningsinsatsen inom ett visst område. Vid internationella räddningsinsatser inom svensk ansvarszon utser RL Supreme On Scene Commander (SOSC) med erforderliga stabsresurser och National On Scene Commander (NOSC) för deltagande svenska enheter. ( se vidare i scheman nedan) OSC-olja beslutar skyddsnivå inom sitt ansvarsområde Liason officer RL utser Liason Officer vid behov, för samverkan med placering på internationella enheter eller staber OSC-ER Räddningsledaren utser, vid insats med räddningsdykare, en OSC-ER. Vid insats ska fältstab bildas. OSC-ER genomför och svarar för insats och samordning med kommunal insatsgrupp. Vid insats ska ytterligare OSC-ER användas i RL-stab. OSC- ER beslutar skyddsnivå inom sitt ansvarsområde. OSC-ER beslutar om organisationen på skadeplatsen bl.a. genom att vid behov dela upp skadeplatsen i sektorer Sektorchef (SC) OSC-ER utser, vid insats med flera rök/kemdykargrupper, en sektorchef som samordnar rök/kemgruppernas insats inom utpekad sektor. Sektor kan vara på egen plattform eller på haverist Vattendykledare Dykledaren leder och övervakar vattendykinsatsen Rök/kemdykledare OSC-ER utser rök/kemdykledare, vid insats mot brand och andra farliga ämnen än olja MIRG MIRG utgör vid miljöräddningstjänst en förstärkningsresurs till fartygets egen säkerhetsorganisation och till Kustbevakningens räddningsdykare. Syftet är att förhindra eller minimera utsläpp. Styrkan är behovsanpassad och består av upp till 6 personer. I det fall en internationell insats sker kommer MIRG-styrkorna att agera som en egen enhet under operationens räddningsledare. Vid miljöräddningstjänst sker kommunikation via svensk NOSC om sådan är utsedd. Deltagande MIRG-styrkor arbetar vid miljöräddningstjänst till sjöss under ledning av Kustbevakningens räddningsledare. Räddningsledaren hos Kustbevakningen utser OSC-ER, som leder MIRG-insatsen på olycksplatsen. OSC-ER bistås av MIRG-insatsledare för samråd. Utgåva: 2015 Sidan 11 av 18 Datum:

21 Kapitel 2 Ledning 2.7 Schema på olika ledningsstrukturer Ledningsstruktur för liten och mellan händelse: Källa: Kustbevakningen Utgåva: 2015 Sidan 12 av 18 Datum:

22 Kapitel 2 Ledning Ledningsstruktur för stor händelse: Källa: Kustbevakningen Utgåva: 2015 Sidan 13 av 18 Datum:

23 Kapitel 2 Ledning Ledningsstruktur för stor händelse med internationella resurser: Källa: Kustbevakningen Utgåva: 2015 Sidan 14 av 18 Datum:

24 Kapitel 2 Ledning Organisation vid rök/kemdykinsats Ledningscentral med stab Grupperas efter omständigheterna KBV Räddningsledare Samverkansbefäl i MIRG-kommun som stöd till räddningsledare Ledningsplats med stab Miljöskyddsfartyg eller haverist OSC-ER MIRG-styrka II:s brandingenjör som direkt stöd till OSC- ER KBV MIRG-styrka I och II Sektorchef Befäl Rök/kemdykledare Rök/kemdykledare Rök/kemdykledare Rök/kemdykledare Insatsgrupp Insatsgrupp Rök/kemdykare Rök/kemdykare Skyddsgrupp Skyddsgrupp Reservdykare Reservdykare Källa: Kustbevakningen Utgåva: 2015 Sidan 15 av 18 Datum:

25 Kapitel 2 Ledning 2.8 Personalplanering Vid en miljöräddningsoperation är personalen en av de viktigaste resurserna. Det gäller därför att redan från början planera för god uthållighet samtidigt som personalförsörjningen blir så effektiv som möjligt. I sammanhanget kan även påpekas det arbetsgivaransvar som finns för sjösäkerheten, flygsäkerheten och arbetsmiljön även vid miljöräddningsoperationer. Fysisk trötthet och stress är ofta de egentliga orsakerna till arbetsskador och tillbud. Det är viktigt för alla att man undviker arbetspass som kan betecknas som skadliga. Vid bedömning vad som är skadligt arbetspass måste flera faktorer vägas in, såsom arbetspassets längd, grad av fysisk eller psykisk ansträngning, kyla och tidpunkt på dygnet o.s.v. I en operation som bedöms dra ut på tiden är det viktigt att personalavlösningar kommer igång så tidigt som möjligt. I staben bör en person avdelas för att ta ansvaret för personalplaneringen. Några goda råd till den som åläggs denna uppgift kan vara: - RL anger behov av bemannade enheter samt bemanning i stab och bas - Planeringsförutsättningar för KBV-jour under operation finns i KBV-avtalets arbetskapitel avsnitt B - Personalplaneraren effektuerar detta i samarbete med regionala planörer - Tillför en reseplanör till staben vid behov Den som i staben har ansvaret för personalplaneringen ska föra en tablå över det aktuella behovet av enheter och personal. Exempel på en sådan tablå återfinns som bilaga 1. Det är därför viktigt att respektive region redan i förväg förtecknar nyckelpersoner för vissa uppdrag, insats och befattningar. Förteckningar över nyckelpersoner ska finnas i ledningscentral och hos regional beredskapshavare. Nyckelpersoner som ska förtecknas är t.ex. befälhavare, maskinchefer, maskinister, rök/kemdykare, OSC-ER, rök/kemdykledare, vattendykledare, ROV-förare, oljeprovtagare och samtalsledare Personaluppföljning För att personalförsörjningen ska fungera är det nödvändigt att all personal redovisas från början, särskilt med hänsyn till den framförhållning som måste finnas vid planering av vila och avlösning Allmänt om uttag av övertid Under bekämpningsoperation uppkommer ofta övertid för den personal som deltar i arbetet. Övertid uppdelas i allmän övertid, extra övertid och nödfallsövertid Nödfallsövertid Enligt 9 arbetstidslagen (ATL) förklaras nödfallsövertid på följande sätt: Vid uttag, beordrande av nödfallsövertid ska de fackliga organisationerna informeras, om övertidsuttaget. Begreppet nödfallsövertid, i anslutning till operation, har för Kustbevakningens vidkommande närmare beskrivits i gällande KBV-avtal. Beordringstidpunkt för nödfallsövertid fastställs av Regionchef eller av denne utsedd befattningshavare. Utgåva: 2015 Sidan 16 av 18 Datum:

26 Kapitel 2 Ledning Nödfallsövertid får tas ut i den utsträckning som behövs enligt KBV-avtal. Det är därför viktigt att i samband med räddningstjänstoperation snarast besluta om när nödfallsövertid påbörjas resp. avslutas. Beslut om uttag av all övertid ska dokumenteras. Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid). För mer information se gällande KBV-avtal. Utgåva: 2015 Sidan 17 av 18 Datum:

27 Kapitel 2 Ledning Bilaga 1, Bemanningstablå Exempel på bemanningstablå vid operation OPERATION NN Personalplanering Datum: Enhet Antal Region Placering Avlösning dat Anm. KBV SV Karlskrona Dykgrupp KBV SV Karlskrona KBV SV Simrishamn Förstärkningspersonal KBV SV Höllviken KBV Flyg Skavsta Staben 7 SV Göteborg Basen 2 Tek, 3 övr. HK Karlskrona Summa 43 Förslag stabsfunktioner: Räddningsledare Stabschef Operativ funktion Teknisk funktion Kommunikationsfunktion Administrativ funktion Expertfunktion Utgåva: 2015 Sidan 18 av 18 Datum:

28 4TU3.U4T 4TUFartygs- 4TU3.1U4T 4TUFartyg/farkosterU4T 4TU3.2U4T 4TUMaterielU4T 4TU3.3U4T 4TULogistikU4T... Del 1 Operativ manual Kapitel 3 Resurser Innehåll och materielresurseru4t TU3.1.1U4T 4TUKombinationsfartygU4T TU U4T 4TUKBV 001SU4T TU U4T 4TUKBV 031SU4T TU U4T 4TUKBV 201SU4T TU U4T 4TUKBV 181U4T TU3.1.2U4T 4TUMiljöskyddsfartygU4T TU U4T 4TUKBV 010, KBV 050S och KBV 045SU4T TU3.1.3U4T 4TUÖvervakningsfartygU4T TU3.1.4U4T 4TUArbetsbåtarU4T TU3.1.5U4T 4TUSystem StrandbekämpareU4T TU3.1.6U4T 4TURIBU4T 3 4TU3.1.7U4T 4TUKBV- flygu4t TU3.1.8U4T 4TUSvävareU4T TU3.1.9U4T 4TUAndra fartyg och båtaru4t TUHandhållna mätinstrument.u4t TU3.2.1U4T 4TUMateriel ombordu4t TU3.2.2U4T 4TUUtrustning för rök/kemdykningu4t TU3.2.3U4T 4TUUtrustning för vattendyk (Lättdykare)U4T TU3.2.4U4T 4TUMateriel i förstärkningsförråd(miljöskyddsförråd)u4t TU3.2.5U4T 4TUMateriel i depåu4t TU3.2.6U4T 4TUMateriel i basplatssystemu4t TUBilaga 1 placering av miljöskyddsmaterielu4t... 7 Utgåva: 2015 Sidan 1 av 11 Datum:

29 Kapitel 3 Resurser 3. Fartygs- och materielresurser 3.1 Fartyg/farkoster Kombinationsfartyg Kustbevakningens kombinationsfartyg används för såväl övervakning som oljebekämpning KBV 001S Vid en miljöräddningsoperation finns ett antal olika system för begränsning och bekämpning av ett utsläpp. Dessa fartyg är en resurs för nödbogsering, storskalig fartygsbrandsläckning och nödläktring. Fartygstypen är även en plattform för insats mot tredje man. Denna serie är dimensionerad för alla typer av händelser. Mer detaljerad information om förmågan finns i kapitel 6 och 7. KBV 003 har ett tillägg i sin förmåga när det gäller keminsats. Fartyget kan arbeta i gasfarlig miljö. Fartygets tillägg är filtrerad luft för framdrivning och trycksatt, filtrerat citadell samt förmåga att läktra och förråds hålla farliga ämnen KBV 031S Denna fartygsserie har samma förmåga som 001S men när det gäller nödbogsering, storskalig fartygsbrandsläckning och nödläktring så är förmågan begränsad. Fartygsserien kan även användas som plattform för insats mot tredje man i liten eller mellan operation KBV 201S Denna fartygsserie har samma förmåga som 031s med undantag av insats mot tredje man. Fartygsserien har en begränsning att hantera ett större antal externa rök/kemdykare KBV 181 Detta fartyg har god förmåga att operera i is. Förmågan att bekämpa olja och andra farliga ämnen är begränsad till liten händelse. Fartyget har en begränsning att hantera ett större antal externa rök/kemdykare Miljöskyddsfartyg Kustbevakningens miljöskyddsfartyg används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning KBV 010, KBV 050S och KBV 045S Dessa fartygsserier har en begränsad förmåga i insats mot tredje man. Förmågan är begränsad till operation efter en liten händelse Övervakningsfartyg Kustbevakningens övervakningsfartyg används nästan uteslutande till övervakning men vissa fartyg har dessutom viss oljebekämpningskapacitet. Inom miljöräddningstjänst används fartygen för transporter och till viss del arbete med länsor. Övervakningsfartyg medför även oljeprovtagningsutrustning, minst 100 m sorbent länsor och mätinstrument (multigasinstrument och Intensimeter) Arbetsbåtar Kustbevakningens arbetsbåtar är framtagna för att kunna klara lite tuffare arbetsförhållanden. De används t.ex. i samband med oljebekämpning och är ofta placerade ombord på större fartyg. Båtarna Utgåva: 2015 Sidan 2 av 11 Datum:

30 Kapitel 3 Resurser är byggda för att vara slitstarka och stabila arbetsplattformar till sjöss. Arbetsbåtarna är bra redskap för länshantering System Strandbekämpare Kustbevakningens strandbekämpare är arbetsbåtar som är specialbyggda för strandnära oljebekämpning. De har kapacitet att själva ta upp olja ur vattnet med hjälp av hydraul drivna oljeupptagare. Detta system, strandbekämpare med komplett utrustning, ska vara klar för omedelbar insats för miljöräddningstjänst. Strandbekämparna är utplacerade efter hela kusten. Följande utrustning ingår i systemet: - Upptagare, typ bogkollektor. - Oljecontainers, två per båt med en kapacitet på minst 1 m3. - Säck à 0,5 m3 minst 20 st. med säckhållare. - Mobil upptagare (Sala Rollpump). - Oljeskopa 1 st. - Sorbent länsor, minst 100 m RIB Kustbevakningens RIB-båtar används som ett komplement till de större fartygen. De är placerade ombord på fartygen och sjösätts vid behov. RIB-båtarna är mångsidiga och passar bra vid bordning av andra båtar eller fartyg. De är speciellt anpassade för att snabbt kunna undsätta nödställda i vattnet KBV- flyg Efter beslut från räddningsledare ska Chefen för Kustbevakningsflyget säkerställa nödvändiga flygresurser i operationen. Flygplanering ska göras med utgångspunkt från de bestämmelser och rutiner som gäller för Kustbevakningsflygets verksamhet, främst flygets drifthandbok (DHB). Luftoperativ verksamhet påverkas av väderförutsättningar, teknisk status på flygmateriel, brist på tillgängliga flygplatser, operationens art och luftrumsdisposition. Flyget är en resurs för: - Överblick, lägesbeskrivning - Kartering av områden och fartyg samt utbredning av utsläpp - Dokumentation - Kommunikation, då som framskjuten ledningspunkt - ACO (Aircraft Co-Ordinator) - Provtagning (fälla provtagningsboj) - Transportmöjlighet av personal och materiel - Ledning av fartyg för optimal oljebekämpning Svävare Kustbevakningens svävare används främst för övervakning i norra Sverige, eftersom de lätt kan färdas över både is, vatten och land Andra fartyg och båtar RL kan, vid behov, behöva rekvirera andra fartyg och båtar. Vid en större operation kommer det att finnas behov av att bl.a. dra länsor, transporter mm. Behovet att dra länsor i olika formationer kommer att finnas vid större operationer men även transporter av länsor till olika platser. Samverkande myndigheter och organisationer som bl.a. SSRS och Försvarsmakten har dessa resurser. Utgåva: 2015 Sidan 3 av 11 Datum:

31 Del 1 Operativ manual Kapitel 3 Resurser Det kan även vara lämpligt att kunna rekvirera läktringstonnage dvs. fartyg med kapacitet att ta emot olja i bulk. Fördelen är att kombinationsfartygen och miljöskyddsfartygen då slipper gång in till kaj för att lossa. Räddningsledarens stab ska i tidigt skede undersöka om läktringstonnage finns tillgängligt. 3.2 Materiel Beroende på vilken metod som är mest lämpad har Myndigheten olika typer av utrustning. Utrustningen är placerad ombord på kombinations- och miljöskyddsfartyg eller på kuststationerna och utsedda depåer. Se bilaga 1. Handhållna mätinstrument. Handhållna instrument används som varnings och indikeringsinstrument. Inom Kustbevakningens räddningstjänst ska instrumenten användas för informationsinhämtning men även användas för att säkerställa säkerheten på den personal som genomför insatsen. Placering av myndighetens handhållna mätinstrument: Instrument Jakt Kust station Förstärkn. förråd Kombifartyg Miljöfartyg Dykstation Regioner HK ** GMI Visa * 2 I * 2 DMC /stn 0 5/stn 2* 1 AP2C Indikerings väska 98 FTIR st i S/V 2st i N/O 0 * Räddningsingenjörer **HK instrument för utbildning Materiel ombord Materiel för en förstainsats finns ombord på kombinations- och miljöskyddsfartygen. Varje miljöskyddsfartyg ska vara utrustat och lastat för att omedelbart kunna sättas in i en operation. Se bilaga 1. Alla avvikelser(reducerad kapacitet, tillbud, olyckor eller incidenter) på miljöskyddsutrustning rapporteras omedelbart till Regionledning, Chefen för Räddningstjänstenheten och C Tek Utrustning för rök/kemdykning Förpackas enligt MIRG koncept för rök/kem. Se även bilaga 1 Utgåva: 2015 Sidan 4 av 11 Datum:

32 Kapitel 3 Resurser Utrustning för vattendyk (Lättdykare) Förpackas enligt SAR koncept vattendyk. Se även bilaga Materiel i förstärkningsförråd(miljöskyddsförråd) Förstärkningsförråd innehåller gemensam materiel som ska utnyttjas för att komplettera förstainsats. KRL äger rätt att utlokalisera strategiskt materiel inom regionen. Sådan utplacering ska ske i samråd mellan C Rä och respektive KRL. Förstärkningsförråden är placerade i Härnösand, Djurö, Slite, Karlskrona och Göteborg. Förstärkningsförråden ska ha utrustning enligt bilaga 1. Släpsonarsystem (5st) finns utgångsbaserade på dykstationerna HÄD, DJÖ, SLE, KAA och GÖG. Används vid sök och kartering/dokumentation både vid räddningstjänst och som resurs vid brottsutredning. ROV OM V8 system (2st) finns utgångsbaserat på KBV001 och förstärkningsförråd Härnösand. Härutöver finns det ROV Phantom system på KBV002 och KBV003. Används vid sök, bärgning och kartering/dokumentation både vid räddningstjänst och som resurs vid brottsutredning Materiel i depå Med depå menas uppställningsplats med begränsad mängd miljöskyddsmateriel. Depå innehåller förstärkningsmateriel enligt lokal hotbild för bl.a. strandnära insatser. Se bilaga Materiel i basplatssystem Basplatssystem består av tre containrar som omfattar beklädnadscontainer, rengöringscontainer och ledningscontainer (mindre reservdels- och verkstadsfunktion). Inom RL-stab finns en teknisk funktion bl.a. med uppgift att enligt RL-direktiv upprätta en basplats i anslutning till olycksplatsen. Grundsats för Basplatsen innehåller följande enheter: - Beklädnadscontainer med materiel för 50 personer i 4 dagar. - Ledningscontainer för stab med arbetsplats för minst två personer. - Rengöringscontainer för grov- och finrengöring av personal med tält. Innehållsförteckning för basplatsen nedan i bilaga 1. I ledningscontainer ingår även vissa reservdelar och verktyg. Denna del används för mindre underhållsarbete och reparationer. Vid val av basplats ska särskilt följande beaktas: - Tillgång till kaj för utlastning och förtöjning (med erforderlig kajlängd och djup normalt >5 m) och uppställningsplats för serviceutrustning och miljöskyddsmateriel i anslutning till denna. - Tillgång till el- och vattenanslutning för serviceutrustning för bascontainers samt om möjligt landanslutning för fartyg. Utgåva: 2015 Sidan 5 av 11 Datum:

33 Kapitel 3 Resurser - Tillfartsvägar som medger tung transport (min last 20 t), bred transport (bredd max 3,6 m) samt hög transport (min 4,5 m). - Kajbelysning i tillräcklig omfattning. - Möjlighet till avspärrning. - Tillgång till lämpliga lokaler vid behov. Lämpliga platser för basplats enligt RSA ska vara dokumenterade och uppdateras årligen av regionledningarna. RL kan vid behov rekvirera erforderligt utrymme enligt 6 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd för olyckor. 3.3 Logistik Logistik leds av RL-stabens tekniska funktion. Denna samordnar och prioriterar de olika transportbehov som uppstår under en operation. Landtransporter I ett inledningsskede av en miljöskyddsoperation föreligger i regel ett stort behov av landtransporter. Transportbehovet måste därför snarast klarläggas och erforderliga resurser vid behov inhyras primärt enligt gällande ramavtal. Sjötransporter Under pågående operation finns alltid behov av transporter mellan basplats och utevarande enheter. För att kunna upprätthålla den ordinarie sjöövervakningsverksamheten kan sjötransporter utföras av civil eller annan statlig aktör. Flygtransporter/helikoptertransporter Används när det av tidsskäl bedöms erforderligt. Kan utnyttjas för personal eller materieltransporter. Vid behov av transport av materiel ska KBV-flygledning eller JRCC kontaktas. Utgåva: 2015 Sidan 6 av 11 Datum:

34 Kapitel 3 Resurser Bilaga 1 placering av miljöskyddsmateriel Materiel ombord på Kombinations- och miljöskyddsfartyg Utrustning Absorbent länsa Advance system för tung olja, LORS 1 1 Advance system, LORS Advance system, LSC Bucketskimmer LRB Bucketskimmer, LRB Coverdrum stål Expandi 4300 med ankarsats Foxtail 1 Friflytande system 1 handverktyg (håvar, skrapor mm) Insatsmateriel för räddningsdykare kemskyddsdräkt Kemskyddsdräkt (6) med luftslangar Kemslang 4" (m) Kemslang 6" (m) 40 KLK Krackt (Sikama) Liten läktringssats Läktring Lamor, LUT lätt kemskyddsdräkt Marco 1 1 MS 10 Markleen Nofi 600S med ankarsats Oljecontainer 1,4mᶟ 2 2 Oljeslang 4" flat (m) Oljeslang 6" flat (m) Oljetält periferimunstycke personlig skyddsutr för rökdykning ROV Phantom 1 1 Saneringsstation Saneringsstation med luftslangar Skimmer Minimax Skimmer, LFF100 2C Skopa Sugslang 4" Överlöpskimmer, LWS 500 och LBA Utgåva: 2015 Sidan 7 av 11 Datum: