Finlands miljöcentral SYKE 2012
|
|
- Anton Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finlands miljöcentral SYKE 2012 Tvärvetenskaplig miljöforskning Mångsidiga tjänster Kunskap och samarbete för miljön Finlands miljöcentral (SYKE) är ett forsknings- och expertinstitut. Vi undersöker fenomen som har att göra med miljöförändringar och utvecklar lösningar som hjälper oss att kontrollera dessa förändringar. Vårt kunnande bygger på långvarig uppföljning av miljön, mångsidig vetenskaplig information och gedigen expertis.
2 2 Finlands miljöcentral SYKE Finlands miljöcentral SYKE Finlands miljöcentral SYKE grundades år 1995 till att vara en forskningsoch utvecklingscentral för miljösektorn. SYKE lyder under miljöministeriet men handlar också frågor som berör vattenresurser och i dessa funktioner resultatstyrs den av jord- och skogsbruksministeriet. I våra forskningsprogram betraktar vi miljöproblem tvärvetenskapligt så att naturvetenskaplig och teknisk forskning kombineras med en samhällsvetenskaplig synvinkel. Tematiskt sträcker sig vår forskning från globala miljöproblem, såsom klimatförändringen och minskandet av biodiversiteten, till regionala och lokala frågor. Vi erbjuder mångsidiga tjänster som huvudsakligen kan anlitas av olika grenar inom administrationen och av industri, kommuner, företag och samfund. Vi gör våra utvärderingar utgående från knowhow inom flera områden. Tillsammans med den regionala miljöförvaltningen uppföljer vi miljöns tillstånd i Finland och de förändringar som håller på att ske. Vi fungerar som nationell datacentral för miljösektorn. I våra datasystem har vi lagrat data som används i bl.a. uppföljningen av miljön, modellberäkningar, prognoser och utvärderingar. Vi samarbetar intimt med nationella och internationella forskningsinstitut, universitet, miljöexperter och näringslivet.
3 3 Finlands miljöcentral SYKE SYKE organisationen GENERALDIREKTÖR VATTEN- CENTRUM HAVS- CENTRUM CENTRUM FÖR NATURMILJÖ CENTRUM FÖR KONSUMTION OCH PRODUKTION CENTRUM FÖR MILJÖPOLITIK LABORATORIE- CENTRUM LEDNINGENS STÖD PROGRAM OM KLIMATFÖRÄNDRING ADMINISTRATIVA TJÄNSTER KOMMUNIKATION ENHETEN FÖR INTERNATIONELLA ÄRENDEN DATA- OCH INFORMATIONSCENTRALEN informations- och kommunikationsteknik geoinformatik vattenresurser inlandsvatten modellering modellering och innovationer marina miljöns tillstånd marina miljöns planering biodiversitet ekosystemförändring miljöeffektivitet avfallsärenden miljöskadliga ämnen Enhet för politikanalys bebyggd miljö Referenslaboratoriet Miljömätnings- och testningslaboratoriet Forsknings- och innovationslaboratoriet
4 Vattencentrum 4 Finlands miljöcentral SYKE Vattenvård och vattenresurser Direktör Seppo Rekolainen vattenresurser inlandsvatten modellering Vattenvården och tillräckligheten av vattenresurserna har blivit viktiga miljöfrågor under de senaste decennierna. Även om vattenvården i Finland har nått goda resultat har vi ännu mycket att göra för att förbättra vattenkvaliteten och utveckla hanteringen av vattenresurserna. På många håll i världen, särskilt i många u-länder, håller situationen fortfarande på att försämras. Klimatförändringen, extrema väderfenomen som blir allt vanligare samt befolkningstillväxten är globala utmaningar som behöver både lokala och globala lösningar. SYKE stöder vattenvården och hantering av vattenresurserna, förutom genom flervetenskaplig forskning också genom uppsamlande av information och genom att utveckla bedömningsverktyg och hållbara lösningar för frågor kring vattenförsörjning, avloppshantering i tätorter och i glesbygden, vattenbyggnad och hantering av vattenresurser. SYKE uppföljer och bedömer variationerna av vattenresurser, tillståndet för yt- och grundvattenförekomster samt biologiska variabler, I forskningen kring vattenförekomsternas tillstånd och förändringar betonas helhetsperspektivet. Forskningsrönen stöder för sin del de socioekonomiska bedömningarna av vattenrelaterade frågor samt det därtill hörande beslutsfattandet. En av SYKEs mest anlitade informationstjänsterna har varit de riksomfattande hydrologiska översikterna och prognoserna som utgår ifrån ett omfattande datamaterial och hydrologiska modeller.
5 5 Finlands miljöcentral SYKE Havsforskning, skydd och hållbar användning H avsce nt rum Direktör Mari Walls modellering och innovationer marina miljöns tillstånd marina miljöns planering Östersjön hotas av näringsbelastning och eutrofiering, av skadliga ämnen som ackumuleras och koncentreras i marina ekosystem, av ökad fartygstrafik och av invasiva nykomlingsarter som snabbt kan förorsaka förändringar i ekosystemets struktur och funktioner, Särskilt de ökande oljetransporterna utgör en växande risk. Havet utsätts för allt starkare användningstryck. Hantering av de olika tryckfaktorerna och integrerad mångsidig planering av verksamheterna och åtgärderna förutsätter att man utvecklar den marina områdesplaneringen. Havsforskningen stöder såväl skydd av Östersjön som hållbar användning av havet och sammanjämkande av de olika intressen. Målsättningen för havsforskningen vid SYKE är att producera information och nya lösningar särskilt till stöd för beslutsfattande i frågor kring skydd och hållbar användning av Östersjön. SYKE kopplar ihop ett vitt spektrum av kunnande inom havsforskningen, avrinningsforskningen, klimatforskningen och den socioekonomiska forskningen. De mångvetenskapliga studierna använder observationer av havsmiljön, empiriska undersökningar, numeriska modeller, prognoser och scenarier samt samhällsvetenskapliga och ekonomiska undersökningar. SYKE är också ansvarigt för oljebekämpning vid miljöskador som inträffar i havsområden. SYKE är dessutom ansvarig för administrationen av forskningsfartygen Aranda och Muikku som används för olika slags forsknings- och uppföljningsprojekt.
6 Centrum för naturmiljö 6 Finlands miljöcentral SYKE Biodiversitet och ekosystemtjänsterna Direktör Heikki Toivanen biodiversitet ekosystemförändring Tio procent av organismarterna i Finland är utrotningshotade. De största hoten för biodiversitet i Finland är förändringar i livsmiljöer eller att de helt försvinner, I framtiden blir också klimatförändringen en betydande hotfaktor. Arternas anpassning till förändringarna försvåras av att de naturliga livsmiljöerna har splittrats av den effektiva markanvändningen. För att biodiversiteten skall tryggas även i framtiden bör beslutsfattarna få en helhetsbild av förändringarna i livsmiljöer och i de olika arternas bestånd, av arternas krav på livsmiljöer och av effektiva skydds- och skötselmetoder. Under de senaste tiderna har man börjat använda begreppet ekosystemtjänst. Det nya perspektivet hjälper att beakta biodiversiteten i användningen av naturresurser och områden. Med ekosystemtjänster avses nyttigheter man får av naturen. Exempel på ekosystemtjänster är tillgängligheten av mat och andra förnybara naturresurser samt störningsfri funktion av ekosystemet som bland annat upprätthåller vattnets och näringsämnenas kretslopp. Också rekreationen i naturen och naturupplevelserna kan betraktas som ekosystemtjänster, Ofta märks värdet av ekosystemtjänster först när de har försämrats eller försvunnit. SYKE främjar bevarandet av biodiversiteten bland annat genom bedömningar av arternas och livsmiljöernas bevarandestatus och genom forskning kring metoderna för skötsel och restaurering av livsmiljöerna, SYKE kartlägger också ekosystemtjänsternas betydelse och undersöker kopplingarna mellan ekosystemtjänster och biodiversitet, SYKE söker också lösningar till problem som orsakas av främmande invasiva arter. Dessutom sköter SYKE miljökonsekvensbedömningen av genetiskt modifierade organismer och tillstånd för internationell handel med utrotningshotade arter.
7 7 Finlands miljöcentral SYKE Hållbar konsumtion och produktion Centrum för konsumtion och produktion Direktör Jyri Seppälä miljöeffektivitet avfallsärenden miljöskadliga ämnen Miljöproblemen beror huvudsakligen på konsumtionen samt produktionen av de konsumerade varorna och tjänsterna. Vi ökar betydligt våra personliga växthusgasutsläpp om vi t.ex. flyger eller kör bil. Vi måste minska de skadliga utsläppen, vi måste lätta på markanvändningstrycket, vi måste minska avfallsmängderna och vi måste nå bättre ekoeffektivitet i användningen av naturresurserna. Vi måste minska användningen av resurser fastän produktionen ökar. Konsumenter och företag behöver pålitlig information om hållbara konsumtionsalternativ och produktionssätt. Sådan information behövs också som stöd för miljöpolitiskt beslutsfattande och för utveckling av miljöteknik. SYKE främjar hållbar material- och energiekonomi och hantering av skadliga utsläpp bland annat genom att bedöma varornas och tjänsternas miljökonsekvenser under hela livscykeln och genom att utveckla verktyg för ekologisk produktdesign. Andra centrala frågor för expert- och forskningsarbetet vid SYKE är förebyggande av avfallsproduktion, metoder for hantering av avfall och förorenad mark, avloppsvatten, bedömning av risker i samband med skadliga ämnen samt utsläpp från industrin.
8 Centrum för miljöpolitik 8 Finlands miljöcentral SYKE Miljöpolitik Direktör Eeva Furman Enhet för politikanalys bebyggd miljö Miljöpolitiken är ett komplicerat område och dess konsekvenser kan vara svåra att förutse. Det kan vara svårt att veta hur man kan utveckla åtgärderna så att politiken fungerar som den skall. Åtgärderna hjälper inte nödvändigtvis tillräckligt och det kan hända att man inte når målsättningarna. Dessutom har många åtgärder oväntade bieffekter som kan göra det svårare att lösa problemet eller som skapar nya problem. Bebyggda miljöer förändras snabbt när urbaniseringen framskrider. Särskilt trafiken och markanvändningen är faktorer som förändrar samhällsstrukturen. Beslutsfattarna behöver lätthanterlig information om politiska åtgärder som bäst kan beakta konsekvenserna för miljön och den regionala strukturen. Valet mellan olika alternativ stöds av olika slags informationssystem och indikatorer som beskriver förändringar orsakade av olika samhälleliga faktorer. SYKE bedömer hur miljöpolitiken fungerar och stöder utvecklingen och verkställandet av den. SYKE identifierar nya problem, som kräver samhällelig styrning, och jämför alternativa lösningar till problemen. Forskningen vid SYKE betjänar beslutsfattare på olika nivåer, från den lokala nivån till den globala.
9 Progr a m om klimatförändring 9 Finlands miljöcentral SYKE Direktör Mikael Hildén Klimatförändring För stävjande av klimatförändringen och för anpassning till klimatförändringen behövs pålitlig information baserad på mångvetenskaplig forskning. Det är viktigt att förstå hur klimatförändringen påverkar vårt samhälle och vår natur, hur de olika åtgärderna inverkar och vilka bieffekter de kan ha. Som följd av klimatförändringen kommer det att ske förändringar i Finlands flora och fauna och i de naturliga livsmiljöerna. Också följderna för jord- och skogsbruket kommer att bli påtagliga. Förändringar av nederbördsmängden och dess fördelning mellan årstiderna kommer dessutom att innebära förändringar i förekomsten av översvämningar som kan förekomma oftare under vissa årstider och vara av större omfattning. Dessutom påverkas eutrofieringsprocesserna. Följderna av klimatförändringen på andra håll i världen återspeglas också i Finland, särskilt genom ekonomin. Vi måste snabbt hitta och ta i bruk nya sätt att stävja klimatförändringen. Samtidigt måste vi se till att åtgärderna inte har bieffekter som är oförenliga med målen för hållbar utveckling. SYKE forskar kring följderna av klimatförändringen och anpassningsmöjligheterna ur naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga synvinklar och producerar såväl ny forskningsbaserad information som översiktliga bedömningar och rapporter till stöd för beslutsfattarna. SYKE har erfarenhet av identifiering av riskerna och anpassningsbehoven i samband med klimatförändringen, av evaluering av klimatpolitiken och ekoeffektiviteten av energisystem och bränslen samt av forskning kring bästa tillgängliga teknik (BAT). Vid SYKE pågår också forskning kring klimatmässigt hållbara trafiklösningar och konsumenternas valmöjligheter samt begagnande av avfall.
10 LABoratoriecentrum 10 Finlands miljöcentral SYKE Metrologiskt topplaboratorium Laboratoriechef Marja Luotola Referenslaboratoriet Miljömätnings- och testningslaboratoriet Forsknings- och innovationslaboratoriet SYKE är det nationella referenslaboratoriet inom miljösektorn. Till våra uppgifter hör att ordna kompetensprövningar, metodstandardiseringen, skolnings- och informationsverksamhet samt experttjänster till myndigheterna. Dessutom är SYKE Mätteknikcentralens kontraktlaboratorium för vattenkemi samt ansvarar för miljöprovtagares personcertifieringssystem. Referens- och kontraktlaboratorieverksamheten säkerställer kvaliteten av miljöuppgifter och förbättrar därför jämförbarheten och användningen av dessa också internationellt. Verksamheten baserar sig på en mångsidig och vid analys- och testningsverksamhet inom miljökemi, biologi och ekotoksikologi. Forskningen fokuserar sig på förekomst, verkan och risker av skadliga eller nya (emerging) ämnen som hamnar i naturen från produktion och konsumtion i samhället. De viktigaste frågorna berör ekotoxikologisk forskning i relation till miljöförändringar, nanomaterials beteende- och verkningsmekanismer samt kemisk metrologisk forskning. FINAS har ackrediterat SYKEs testnings- och kalibreringsverksamheten samt verksamheten för kompetensprövningar och provtagarnas personcertifiering.
11 Data- och informationscentralen 11 Finlands miljöcentral SYKE Data and Information Centre Dataförvaltningschef Kristiina Soini informations- och kommunikationsteknik geoinformatik Data- och informationscentralen ansvarar för utvecklandet och uppehållandet av datasystem, tekniskt stöd i datafrågor, datautbildning, utveckling av internationell rapportering bl.a. angående kompatibilitet samt för övriga datahanteringsfrågor som sköts centralt. geoinformatik ansvarar för geoinformations- och fjärranalysverksamhet inom miljöförvaltningen. Den utvecklar och uppehåller också datasystem för markanvändning. En del av data- och informationscentralen utgör också informationstjänsten. Däri ingår även miljöbranschens vetenskapliga specialbibliotek som är öppet för alla. Förutom miljöförvaltningens eget informationsmaterial finns det tillgång till annan viktig nationell och internationell miljöinformation.
12 Finlands miljöcentral SYKE Tel Adress: Mechelingatan 34a, Tölö, Helsingfors Öppet: vardagar Postadress: PB 140, Helsingfors Fakturering: Finlands miljöcentral, PB 96636, Laskut E-post: Officiell kontakt: registratorskontor Tel Fax: Kundservice Tel: Fax: Press och information Tel: Fax: Biblioteket Öppetid: må-fr kl Tel: Fax: Andra verksamhetsställen i huvudstadsregionen Regionala verksamhetsplatser Laboratoriet i Håkansåker Besöksadress: Håkansåkersvägen 6, Håkansåker, Helsingfors stad Postadress: PB 140, Helsingfors Tel Fax: Dynamicum i Gumtäkt SYKE havsforskninglaboratorium Besöksadress: Erik Palméns plats 1, Helsingfors Postadress: PB 140, Helsingfors Tel Finnå forskningstation Besöksadress: Sälörsvägen 5, Finnoviken, Esbo Postadress: PB 140, Helsinki Tel Uleåborgskontoret och laboratoriet Besöksadress: Rakentajantie 3 (Ympäristötietotalo, 3.våning), Uleåborg Besöksadress (laboratoriet): Linnanmaa K5 Postadress: Finlands miljöcentral, Uleåborgskontoret, PB 413, Uleåborg universitet Tel Fax: Jyväskyläkontoret Besöksadress: Survontie 9 (Technopolis), Jyväskylä Postadress: SYKE - Jyväskyläkontoret, Survontie 9, Jyväskylä Besöksadress (lab): Survontie 9 D, Jyväskylä Postadress (lab): SYKE Jyväskyläkontoret, PB 35, Jyväskylä universitet Tel Fax: Joensuukontoret och laboratoriet Besöksadress: Yliopistokatu 7 (Natura-byggnad), Joensuu Postadress: Finlands miljöcentral, Joensuukontoret, PB 111, Joensuu Tel Fax: Ystävyyden puiston tutkimuskeskus, Kuhmo Adress: Lentiirantie 342 B, Kuhmo Tel Fax: Fotografierna: Plugi.fi (pärmen), Miika Heikkonen, Tuomas Marttila/Plugi.fi, Anu och Ilkka Lastumäki, Terhi Ryttäri, Mikko Pitkänen/Plugi.fi, Pirjo Ferin-Westerholm, Jyrki Vesa/Plugi.fi, Juha Sompinmäki/Plugi.fi, Timo Vänni, Raimo Dahl/Plugi.fi. Layout: Satu Turtiainen. 6/2012
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Vetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Vanda stads miljöpolitik 2012-2020
Vanda stads miljöpolitik 2012-2020 Godkänd i stadsfullmäktige 18.6.2012 7 Utgivare Vanda stad, Miljöcentralen Översättning Elina Alaräisänen Layout Tarja Starast Tryckeri Vanda stads tryckeri Serie A 15
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur 2 Undervattensnaturen i Finland är fortfarande otillräckligt kartlagd Biodiversiteten har minskat och antalet arter har decimerats i hela världen eftersom
HELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
FINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
BIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har
KVVY TUTKIMUS OY. Inhemska analys- och experttjänster. Tillsammans tar vi ansvar för miljön. kvvy.fi
KVVY TUTKIMUS OY Inhemska analys- och experttjänster Tillsammans tar vi ansvar för miljön KVVY Tutkimus Oy Tillsammans tar vi ansvar för miljön Din partner i beslutsfattandet Ansvarsfulla beslut behöver
1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Varför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande
Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande Bakgrund Planerna för hantering av översvämningsrisker har gjorts för de vattendrags- och
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd
Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet
Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Ekologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
JJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:
Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att
Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering
Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte 10-11 februari 2016 Tillväxt, miljö och regionplanering RUFS väldigt kort, något om processen och varför RUFS behövs att ta det generella greppet varför
Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014
ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Valencia Charter svensk översättning april 2006
V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,
Skogscertifiering i Europa och globalt
Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Forskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM
MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-
Vi löser era lokalproblem
Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
MTT:s strategi. Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den
MTT:s strategi Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den MTT:s positionering 2007-2015 "kundprocessorienterad/ kundfinansierad" MTT vision år 2015 "hierarkisk funktionell, stel"
Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.
Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar
Värderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att