Utbildningsplan för Lärarutbildnings- programmet 140/180/200/220 poäng vid Växjö universitet

Transkript

1 Utbildningsplan för Lärarutbildnings- programmet 140/180/200/220 poäng vid Växjö universitet Gäller studerande antagna H06 Reviderad av LUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Mål, lokala kompetensområden och riktlinjer 1.1. Fastställande och giltighet 1.2. Övergripande mål 1.3. Lokala kompetensområden 1.4. Riktlinjer för kursplaner inom lärarprogrammet 2. Utbildningens innehåll och upplägg 2.1. Allmänt utbildningsområde 2.2. Inriktningar 2.3. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 2.4. Specialiseringar 2.5. Examensarbete 2.6. Kursutbud inom program 3. Studiegångar 3.1. Reguljärt program 140/180/200/220 poäng, heltid 3.2. Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ämnesområdena/ämnena Matematik/Naturvetenskap (Biologi, Fysik, Kemi)/Datavetenskap/ Teknik, poäng, deltid (OEX) 3.3. Distansprogram mot lärarexamen för förskola och förskoleklass, 120/140 poäng, deltid 3.4. Program mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO) 60 poäng, heltid 3.5. Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO) 60 poäng, deltid 4. Behörighet och urval 4.1. Reguljärt program140/180/200/220 poäng, heltid 4.2. Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ämnesområdena/ämnena Matematik/Naturvetenskap (Biologi, Fysik, Kemi)/Datavetenskap/ Teknik, poäng, deltid (OEX) 4.3. Distansprogram mot lärarexamen för förskola och förskoleklass, 120/140 poäng, deltid 2

3 4.4. Program mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO) 60 poäng, heltid 5. Forskningsanknytning 6. Examination och betygsättning 6.1. Examinationsformer 6.2. Betyg 7. Examensförordning och examensbevis 7.1. Examensförordning 7.2. Examensbevis 8. Utvärdering, studentinflytande och kvalitetssäkring 9. Övriga föreskrifter 9.1. Val av kurser inom program 9.2. Reell kompetens: Validering och tillgodoräknanden 9.3. Anstånd med studiestart 9.4. Studieuppehåll 9.5. Studieortsbyte 9.6. Studieavbrott 9.7. Avrådan BILAGOR 1. Lokala föreskrifter (se 2. Strukturplaner (se 3. Inriktningar (se 4. Specialiseringar (se 3

4 1. Mål, lokala kompetensområden, riktlinjer och giltighet Lärarutbildningsprogrammet är utvecklat och fastställt av Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet (Lärarutbildningsberedningen t.o.m ) och ger examen för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidiga och senare år samt mot gymnasieskolan. Utbildningen består av kurser i form av allmänt utbildningsområde, inriktningar och specialiseringar. Verksamhetsförlagd utbildning integreras i det allmänna utbildningsområdet och inriktningarna. Tillsammans bildar dessa kurser en lärarutbildning enligt ny examensordning med giltighet från Lärarutbildningsprogrammet kan studeras reguljärt eller på distans. Studenter med tidigare högskolestudier har möjlighet att endast studera det allmänna utbildningsområdet, på heltid reguljärt eller på deltid distans. Efter genomgången utbildning med godkänt resultat kan den studerande ansöka om examensbevis för lärarexamen Fastställande och giltighet Utbildningsplanen är beslutad av Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet, och reviderad , och att gälla tills vidare Övergripande mål Lärarutbildning är en högskoleutbildning såväl som en yrkesutbildning. Lärarutbildningen vid Växjö universitet syftar till att ge kunskaper och färdigheter av betydelse för en framtida yrkesverksamhet som lärare. Lärarprogrammet ska ge de lärarstuderande en adekvat utbildning för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom ska det förbereda studenten för en fortsatt professionell utveckling inom yrket. Stor vikt läggs vid att studenten ska fungera som lärare i ett modernt kunskaps- och informationssamhälle. Utbildningen skall även förbereda lärarstudenten för verksamhet i ett mångkulturellt och ett av globalisering präglat samhälle. Alla lärare skall efter genomgången lärarutbildning ha kognitiv, kulturell, kommunikativ, kreativ, kritisk, social och didaktisk kompetens. Utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den studerande kommer kontinuerligt och systematiskt att studera och tillämpa vetenskapliga metoder under sin utbildning. Programmet ger allmän behörighet för forskarutbildning. Utbildningens delar erbjuds även som kompetensutveckling för redan verksamma lärare. De centralt fastställda examensmålen för lärarexamen anges av examensordningen (SFS 2001:23). För att uppnå lärarexamen skall studenten ha tillägnat sig de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna: omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas, analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga 4

5 och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden, inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet, självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna, tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten, använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna. Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning, grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning. Därtill gäller de allmänna målen för utbildning i högskolan enligt 1 kap. 9 i Högskolelagen Lokala kompetensområden Lärarutbildningen ger kompetens i de didaktiska frågeställningar som är relevanta för vald inriktning. Dessutom vill Växjö universitet särskilt framhålla två kompetensområden som ska genomsyra hela lärarutbildningen: kompetens i informations- och kommunikationsteknik för eget och andras lärande kompetens i specialpedagogiska frågor som skapar möjligheter för allas lärande 1.4. Riktlinjer för kursplaner inom lärarprogrammet I kursplaner för allmänt utbildningsområde och inriktningar bör förutom vad som anges i allmänna anvisningar för kursplaner särskilt beskrivas: kursens inplacering i lärarutbildningen förkunskapskrav, allmänna och specifika hur examensbeskrivningens mål uppfylls samt hur de examineras hur lärarkompetensen examineras vilka didaktiska moment kursen innehåller omfattning, innehåll och examination av verksamhetsförlagd utbildning vilket verksamhetsområde kursplanen avser (tidiga år, senare år och/eller gymnasiet). 2 Utbildningens innehåll och upplägg Lärarutbildningsprogrammet omfattar poäng. Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 140, 180, 200 eller 220 poäng. Utbildningen består av tre utbildningsområden: Allmänt utbildningsområde 5

6 Inriktningar Specialiseringar Genom val av inriktningar och specialiseringar skapar studenten sin egen kompetens- och yrkesprofil för den framtida yrkesverksamheten. Den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen exemplifieras i bilagorna 2a och 2b. Allmänt utbildningsområde kan dock ges även under andra terminer. 2.1 Allmänt utbildningsområde (AUO) Det allmänna utbildningsområdet omfattar 60 poäng som kan fördelas över tre terminer. Det allmänna utbildningsområdet är vid Växjö universitet tvärvetenskapligt uppbyggt och innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden, tvärvetenskapliga ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad i kurserna och omfattar 10 poäng. Allmänt utbildningsområde 1-20 poäng består av två delkurser/kurser: Styrdokument och lärande, 10 poäng Lärarrollen utifrån de ungas bakgrund, 10poäng Allmänt utbildningsområde poäng består av följande kurser: En skola för alla, 10 poäng Interkulturella perspektiv på hållbar utveckling, 10 poäng Allmänt utbildningsområde poäng består av följande delkurser/kurser: Lärarens som ledare/lärarprofessionen, 10 poäng Examensarbete, 10 poäng, alternativt valbara kurser Det allmänna utbildningsområdet som kort program Det allmänna utbildningsområdet som läses som kort program (AUO 60p) av dem som redan har högskolestudier som motsvarar inriktningar och specialiseringar har delvis ett annat upplägg. Kurserna Lärarrollen utifrån de ungas bakgrund och Interkulturella perspektiv på hållbar utveckling innehåller ämnesdidaktik samt mer VFU jämfört med kurserna som går inom det långa programmet. 2.2 Inriktningar En inriktning omfattar totalt 40, 60 eller 80 poäng varav minst 10 poäng utgörs av verksamhetsförlagd utbildning som i regel genomförs under de första 40 poängen. Den studerande läser minst en inriktning. 2.3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 6

7 Utgångspunkten för verksamhetsförlagd utbildning är Lärarutbildningskommitténs sammanfattning i SOU 1999:63 s.105, första avsnittet. VFU skall omfatta minst 10 poäng i det allmänna utbildningsområdet respektive inriktningen/inriktningarna. Inom VFU möter studenterna i första hand ett arbetslag i verksamheten under en längre eller kortare period för att på så sätt utveckla sin samarbetsförmåga, såväl inom arbetslaget som tillsammans med barn och elever. I arbetslaget finns en eller flera lärare med övergripande ansvar för den enskilda studentens VFU. Under sin VFU skall studenten tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Det är mycket viktigt att lärarstudenten tillägnar sig metoder för att skapa förutsättningar för alla barns/elevers lärande. Under VFU skall studenterna ha en så nära kontakt med förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasium eller komvux, att de blir en del av ett arbetslag och efterhand kan ta ett allt större ansvar som ledare för en grupp barn/elever. Studenterna skall, självständigt och tillsammans med andra, tränas i att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla undervisning. Studenterna skall också uppmärksamma könsskillnader och kulturell variation i olika undervisningssituationer. För att VFU:n skall kunna bidra till att examensordningens mål uppnås måste följande beaktas: VFU skall vara en väl integrerad del i det allmänna verksamhetsområdet respektive olika inritningar Av kursplanerna skall kunna utläsas hur VFU ger en successiv fördjupning av lärarkompetensen Utläggningen av VFU skall anpassas till kursplanerna och inrymma såväl enstaka tillfällen som längre sammanhängande perioder Studenterna får ta eget ansvar för att möjligheterna i VFU tillvaratas på ett optimalt sätt utifrån studentens behov i sin lärandeprocess Studenten skall under sin utbildning vara knuten till lärarlag/arbetslag Mentorer eller nyckelpersoner skall finnas på studenternas VFU-arbetsplatser. Dessa har ett särskilt ansvar för kontakterna med de institutioner som ansvarar för inriktningarna och det allmänna utbildningsområdet Lärarutbildare i verksamheten skall erbjudas och ta del i kontinuerlig kompetensutveckling VFU skall i huvudsak förläggas till för yrket relevant pedagogisk verksamhet Student som blir underkänd i den verksamhetsförlagda utbildningen kan göra om den högst en gång per kurs/moment. För särskilda föreskrifter och organisation av VFU i AUO och inriktningar hänvisas till senaste upplagan av VFU-handboken, utgiven av Lärarutbildningsnämndens kansli i samråd med berörda institutioner och verksamhetsrepresentanter. 2.4 Specialiseringar 7

8 Genom val av specialisering profilerar studenten sin lärarkompetens ytterligare. En specialisering omfattar 20 poäng och kan vara en fördjupning inom någon av inriktningarna eller utgöra en fristående breddning. Det innebär att ett stort antal kurser kan utgöra specialiseringar och tillgodoräknas som sådana i en lärarexamen. Inom lärarutbildningen vid Växjö universitet finns ett brett utbud av specialiseringar. För de studenter som avser ta en examen för förskola, förskoleklass, fritidshem och/eller tidigare år är det obligatoriskt att läsa en specialisering i grundläggande matematik och läs- och skrivinlärning om 20 poäng. I bifogad strukturplan framgår vilken termin den går för olika studentgrupper organiserat utifrån ingångsinriktning. 2.5 Examensarbete För lärarexamen krävs ett godkänt examensarbete om minst 10 poäng. Examensarbetet utgör en viktig del i utvecklingen av ett vetenskapligt förhållningssätt. I detta arbete prövas och utvecklas studentens förmåga att fördjupa, analysera och belysa ett för lärarexamen relevant ämnes- eller problemområde. Det åvilar ansvariga för allmänt utbildningsområde och inriktningar att grundlägga ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till kursinnehåll. Examensarbete skrivs normalt i AUO3, placerad i intervallet poäng, d.v.s. c-nivå enligt de lokala föreskrifter som finns vid Växjö universitet. Behörig att genomföra examensarbete är den som har 40 poäng allmänt utbildningsområde och 40 poängs inriktningsstudier. En c-uppsats i relevant ämne kan efter prövning av didaktisk kvalitet godkännas som examensarbete. Utformning av examensarbetet kan utgöras av en traditionell uppsats, men även alternativa framställningsformer kan förekomma och utvecklas i enlighet med angivna syften med examensarbetet. Studenten uppmuntras att ta sin utgångspunkt i verklighetsbaserade problemställningar och projekt med anknytning till den verksamhetsförlagda utbildningen. Anknytning till universitetets pågående didaktiska forskningsprojekt är också att rekommendera. 2.6 Kursutbud inom program Aktuellt kursutbud inom program finns i publicerat på 3 Studiegångar 3.1 Reguljärt program, 140/180/200/220 poäng, heltid Utbudet av studiegångar kan variera år från år till följd av Lärarutbildningsnämndens dimensioneringsbeslut. Aktuellt kursutbud finns i katalogen. Första terminen av allmänt utbildningsområde läses gemensamt av alla. Inriktningsstudierna börjar som regel vårtermin, se bilaga 2a. Undantag gäller för moderna språk och geografi, som startar inriktningsstudier på hösten, se bilaga 2b. Allmänt utbildningsområde 2 och 3 ges alltid vår och höst. Den enskilde studenten har stora möjligheter att påverka utbildningens innehåll och därmed den slutliga kompetensprofilen på lärarexamen. Vid ansökan till utbildningen väljer man ingångsinriktning. Under första terminen skall studenten upprätta en personlig studieplan inom det webbaserade 8

9 studieplanverktyget. Studieplanen uppdateras därefter kontinuerligt under utbildningens gång genom successiva val av kurser. 3.2 Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ämnesområdena/ämnena Matematik/Naturvetenskap (Biologi, Fysik, Kemi)/ Datavetenskap/Teknik, /180 poäng, deltid (OEX) Programmet ges genom en alternativ distributionsform, vilket innebär att huvuddelen av studierna genomförs på hemorten/arbetsplatsen/ev. lärcentra. Utifrån under antagningsprocessen gjorda tillgodoräknanden görs en individuell studiegång för varje antagen/sökande. Detta betyder normalt att studieplanen i huvudsak anger att kurser i de aktuella ämnesområdena motsvarande poäng skall studeras, se 4.2. Studiernas uppläggning utgår ifrån att den distansstuderande tillgodoräknats minst 60 poäng från tidigare högskolestudier. Dessa poäng kan då utgöra inriktning/inriktningar och/eller specialisering/specialiseringar i den studerandes individuella utbildningsprogram. Vidare kan kurser inom utbildningens inriktningar och/eller specialiseringar tillgodoräknas. Den studerande kan meritkomplettera efter sista anmälningsdag för ett eventuellt högre tillgodoräknande i den individuella studieplan som upprättas efter antagning. Läsåret är indelat i tre terminer, höst-, vår- och sommartermin. Varje termin omfattar kurser om sammanlagt poäng. Studietakten är halvfart räknat terminsvis eller trekvartsfart räknat på årsbasis och hela studieperioden omfattar ett till fyra år. För utbildningens uppläggning hänvisas vidare till bilagd strukturplan (bilaga 2c). 3.3 Distansprogram mot lärarexamen för förskola och förskoleklass, 120/140 poäng, deltid Programmet ges genom en alternativ distributionsform vilket innebär att huvuddelen av studierna genomförs på hemorten/arbetsplatsen/eventuellt lärcentra. Programmets sammanlagda antal kurspoäng är 140, varav 120 poäng studeras inom programmet. Läsåret är indelat i tre terminer, höst-, vår- och sommartermin. Varje termin omfattar kurser om sammanlagt 10 poäng. Studietakten är halvfart räknat terminsvis eller trekvartsfart räknat på årsbasis och hela studieperioden omfattar fyra år. För utbildningens uppläggning hänvisas till bilagd strukturplan (bilaga 2d). 3.4 Program mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO) 60 poäng heltid. Programmet vänder sig till studerande som redan har högskolepoäng som motsvarar inriktningar och specialiseringar. För kursinnehåll, se punkt 2.1: Allmänt utbildningsområde (AUO). 3.5 Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO) 60 poäng deltid 9

10 Programmet vänder sig till studerande som redan har högskolepoäng som motsvarar inriktningar och specialiseringar. Studerande i detta program samläser det allmänna utbildningsområdet på 60 poäng med distansprogrammet 3.2 enligt ovan. 4 Behörighet och urval 4.1 Reguljärt program, 140/180/200/220 poäng, heltid För att bli antagen till lärarutbildningen krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier särskild behörighet i gymnasieskolans ämnen Ma A, Sh A, En B och Sv B/Sv2 B. Inriktningar och specialiseringar kan ha ytterligare behörighetskrav, se bilagorna 3 och 4. Behörighetsprövning kan således komma att göras flera gånger inom programmet när studenten väljer bland de specialiseringar och inriktningar som erbjuds. Urval aktualiseras om antalet sökande överskrider antalet platser på valbar kurs. Om antalet sökande till en valbar kurs blir allt för lågt kan kursen komma att ställas in. 4.2 Distansprogram mot lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ämnesområdena/ämnena Matematik/Naturvetenskap (Biologi, Fysik, Kemi)/ Datavetenskap/ Teknik, /180 poäng, deltid (OEX) För att antas till programmet krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier följande särskilda behörigheter: Matematik, 3 åk från SENT-linjerna med minst betyget 3, eller Ma C med minst betyget godkänd, samt minst 60 högskolepoäng. Grundläggande behörighet kan prövas genom en individuell bedömning av reell kompetens, som då kan valideras att motsvara den grundläggande behörigheten. De sökande rangordnas efter antal godkända högskolepoäng, varefter urval görs. Observera att särskild behörighet för antagning inte kan kompletteras efter sista anmälningsdag. 4.3 Distansprogram mot lärarexamen för förskola och förskoleklass, 120/140 poäng, deltid För att antas till programmet krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier följande särskilda behörigheter: Genomgången barnskötarutbildning eller motsvarande, t.ex. fullständigt betyg från Barn- och fritidsprogrammet, Vårdlinjen eller dagbarnvårdarutbildning. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskolans verksamhet på minst halvtid. Grundläggande behörighet kan prövas genom individuell bedömning av reell kompetens. Urval: - Betygsurval (33 %) - Resultat från högskoleprov (33 %) 10

11 - Yrkeserfarenhet från verksamhet inom förskolan. Rangordning sker efter verksamhetstid inom förskolan, dock räknas högst 15 år. Om antalet antagna i någon kvotgrupp understiger antalet platser fördelas dessa till övriga kvotgrupper. 4.4 Program mot lärarexamen för grundskolans tidiga och senare år samt gymnasieskolan, Allmänt utbildningsområde (AUO), 60 poäng, heltid och deltid, distans För att bli antagen till programmet krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier ämnesstudier motsvarande inriktningar och specialiseringar enligt examensordningen enligt följande: För lärarexamen mot grundskolans tidiga år krävs: En inriktning omfattande 40 poäng samt två specialiseringar om vardera 20 poäng. För lärarexamen mot grundskolans senare år krävs: En inriktning omfattande 60 poäng samt ytterligare 60 poäng ämnesstudier, antingen i form av en 60-p inriktning, eller en 40-p inriktning + en 20-p specialisering, eller tre specialiseringar om vardera 20 poäng. För ämnena Svenska och Samhällskunskap krävs alltid 60 poäng i vartdera ämnet. För lärarexamen mot gymnasieskolan krävs: Två inriktningar om minst 60 poäng vardera. För ämnena Svenska och Samhällskunskap krävs alltid 80 poäng i vartdera ämnet. Förtur ges till sökande med matematisk/naturvetenskaplig bakgrund samt sökande med meriter i moderna språk (franska, spanska, tyska). 5 Forskningsanknytning Lärarutbildningen ska som alla andra högskoleutbildningar vara vetenskapligt grundad och bygga på relevant forskning. Vid Växjö universitet har en didaktisk plattform byggts upp, där forskning med relevans för lärarutbildningen pågår i många ämnen. Särskilt vanligt är det att ämnesdidaktiska frågor behandlas i flervetenskapliga forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i interna och externa villkor för elevers lärande i olika ämnen på olika nivåer. Magister- och forskarutbildning med didaktisk inriktning erbjuds också i flera ämnen. 6 Examination och betygsättning Bedömning av den studerandes kunskaper och färdigheter utförs kontinuerligt. Prövningen av den studerandes kunskaper och färdigheter skall inriktas så att den beaktar utbildningens mål. Särskild vikt skall fästas vid utvecklingen av såväl ett vetenskapligt som ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att studentens professionella utveckling mot självständigt omdöme och förmåga att handla adekvat i förhållande till elever och skolans uppdrag skall prövas. Vad som bedöms och på vilket sätt anges i respektive kursplan. 6.1 Examinationsformer Under sin utbildning till lärare kommer studenten, både i grupp och enskilt, att mötas av olika examinationsformer såsom rapport- och uppsatsskrivning, traditionell tentamen, muntliga redovisningar samt presentationer med IKT-stöd. Den huvudsakliga formen för examination bestäms vid kursstart. I 11

12 kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning examineras lärarstudentens professionella förhållningssätt efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. 6.2 Betyg Vid betygsättning för hel kurs används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För godkänt betyg krävs att alla delexaminationer på kursen är godkända. Examinator utses för varje kurs av respektive institution. Betyget fastställs av denne efter samråd med övriga lärare. För de studerande som ej godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyad prövning enligt de regler som framgår av universitetets lokala föreskrifter. Vid betygsättning av VFU används något av betygen Godkänd eller Underkänd. VFU som underkänts kan göras om en gång. 7 Examensförordning och examensbevis 7.1 Examensförordning Efter studier bestående av 60 poäng allmänt utbildningsområde, minst en inriktning på 40 poäng och minst två specialiseringar på vardera 20 poäng kan studenten erhålla en lärarexamen för undervisning och annan pedagogisk verksamhet enligt nedan: För verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år krävs minst 140 poäng. För verksamhet i grundskolans senare år och gymnasial utbildning (ej karaktärsämnen i gymnasieskolans yrkesämnen) krävs minst 180 poäng inkluderande en respektive två fördjupning(ar) till minst 60 poäng i relevant(a) ämnesområde(n). För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 60 poäng och i gymnasieskolan minst 80 poäng. För undervisning i modersmål krävs minst 60 poäng i relevant ämnesområde. För att erhålla en lärarexamen skall studenten ha fullgjort ett examensarbete på minst 10 poäng inom ramen för sina studier. I detta skall studenten ha relaterat sina kunskaper om de kommande arbetsuppgifterna till de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med under utbildningen. 7.2 Examensbevis Ansökan om examensbevis lämnas till Examensenheten vid Växjö universitet. I examensbeviset anges vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd, samt titeln på examensarbetet. 12

13 8 Utvärdering, studentinflytande och kvalitetssäkring Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet. Studenterna uppmuntras till att utöva inflytande över utbildningen genom kontinuerliga och öppna dialoger med ansvariga lärare och programansvarig. Studentinflytande sker genom utvärderingar av enskilda kurser och hela programmet. Utvärderingarna ligger till grund för diskussioner om eventuella förändringar av struktur, innehåll och examinationsformer. Det åvilar ansvariga institutioner/kursansvariga att i samråd med Lärarutbildningsnämnden granska och följa upp kurserna inom programmet. Kursutvärderingar skall göras efter varje avslutad kurs. Programansvarig har det övergripande ansvaret för att utvärdera hela programmet. Resultat av utvärderingar skall delges Lärarutbildningsnämnden. En viktig del i kvalitetsarbetet är att utveckla kontakterna med skolverksamheten i regionen. Detta görs inom den regionala samverkan som byggts upp kring lärarutbildningen, t.ex. genom direktkontakter med skolor och rektorsområden, kontakter med kommunal förvaltning och genom regionalt utvecklingscentrum Vxut. 9 Övriga föreskrifter 9.1 Val av kurser inom program Under lärarutbildningen görs val av såväl inriktningar som specialiseringar. För studenter på140- poängsutbildningen är det obligatoriskt att välja en 20-poängsspecialisering i grundläggande matematik och läs- och skrivinlärning. Val inom programmet görs inom det webbaserade studieplaneringsverktyget. Om antalet sökande överstiger platsantalet på kursen måste ett urval ske. Urval vid studentens successiva val av inriktningar och specialiseringar sker med meritvärdet av betyg eller högskoleprov som grund. Om de sökande är för få för att kursen ska kunna starta kan kursen ställas in efter beslut av kursansvarig institution i samråd med utbildningsledare. 9.2 Reell kompetens: Validering och tillgodoräknanden Studenten har enligt Högskoleförordningen (kap 6, 12-14) rätt att tillgodoräkna sig sådana kunskaper och färdigheter som förvärvats i studier eller yrkeserfarenhet inom eller utom landet, om dessa kunskaper och färdigheter är av en sådan art och beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak kan anses motsvara inriktningsstudier, specialiseringar eller kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Ansvaret för tillgodoräknanden åvilar Lärarutbildningsnämnden (LUN) och delegeras enligt följande: Tillgodoräknande mot examen prövas av utbildningsledare och studievägledare. Tillgodoräknande mot befintlig kurs inom program prövas av kursansvarig. 9.3 Anstånd med studiestart 13

14 Anstånd med studiestarten kan beviljas om särskilda skäl föreligger (sociala, medicinska eller andra skäl). Ansökan lämnas till Antagningsenheten, Växjö universitet, VÄXJÖ och finns att beställa från Antagningen eller Studentportalen. 9.4 Studieuppehåll Den studerande kan ansöka om studieuppehåll. Blankett finns att beställa från Antagningen eller Studentportalen. Om sådant beviljas är studenten garanterad plats för fortsatta studier inom programmet vid studieuppehållets slut. Ansökan om studieuppehåll skall inkomma till Lärarutbildningsnämndens kansli senast 15/4 för studieuppehåll avseende hösttermin, respektive senast 15/10 för vårtermin. Om studenten inte återupptar sina studier inom föreskriven tid klassas uppehållet som ett studieavbrott. Den studerande meddelas om att så sker, samt får en uppmaning att ta kontakt med Lärarutbildningsnämndens kansli. 9.5 Studieortsbyte Vid byte av studieort gäller att sökande får antas i mån av plats och om den sökande har genomgått utbildning som i huvudsak motsvarar den tidigare delen av utbildningen. Ansökan om studieortsbyte skall vara Lärarutbildningsnämndens kansli tillhanda senast 15/4 för start hösttermin, respektive 15/10 för start vårtermin. 9.6 Studieavbrott Studieavbrott skall anmälas skriftligen till Lärarutbildningsnämndens kansli på därför avsedd blankett. 9.7 Avrådan Kursansvarig examinerar innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen i samråd med VFU-läraren i verksamheten. Uppstår hos VFU-lärare eller utbildningsledning tveksamhet om en studerandes lämplighet för att utöva läraryrket bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Kursansvarig har ansvar för att informationen förs vidare till berörd student och till kansliets studievägledare. Avrådan diskuteras vid ett studievägledande samtal där lärarutbildare från universitetet och från verksamheten, samt studievägledare deltar. Samtalet, som eventuellt kan utmynna i en avrådan, sammanfattas skriftligt. Avrådan bör ske så tidigt i utbildningen som möjligt. 14

15 BILAGA 1. LOKALA FÖRESKRIFTER För universitetets lokala föreskrifter hänvisas till Studentportalen på följande webbadress: BILAGA 2. STRUKTURPLANER Se BILAGA 3. INRIKTNINGAR Se BILAGA 4. SPECIALISERINGAR Se 15