U T B I L D N I N G S P L A N

Transkript

1 Dnr: 249/ Lärarutbildningsnämnden U T B I L D N I N G S P L A N Lärarprogram för grundskolans senare år och gymnasiet, hp Teacher Education for Secondary and Upper Secondary School, Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden 2. Nivå på programmet Avancerad nivå 3. Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen för lärarprogrammet högskolepoäng är fastställd av Lärarutbildningsnämnden , reviderad , samt Giltighet Utbildningsplanen gäller fr.o.m Förkunskaper till och inom programmet För att antas till programmet krävs förutom grundläggande behörighet för högskolestudier särskild behörighet i gymnasieskolans ämnen Ma A, Sh A, En B och Sv B/Sv2 B. Behörighetsprövning kan komma att göras flera gånger inom programmet. Inriktningar och specialiseringar som ska väljas senare under utbildningen, kan ha ytterligare behörighetskrav. För tillträde till AUO delkurs 3c och 4c, som i regel påbörjas termin 6, krävs att den studerande med godkänt resultat genomgått AUO delkurs 1 och 2, minst 60 hp i en inriktning och ytterligare inriktnings-/specialiseringsstudier om minst 45 hp samt all ditintills förekommande VFU. För studenter som läser inriktningar med höststart gäller följande förkunskapskrav: För tillträde till AUO delkurs 3c och 4c krävs att den studerande med godkänt resultat genomgått AUO delkurs 1 och 2, minst 60 hp i en inriktning samt all ditintills förekommande VFU. Examensarbetet skall göras under det sista läsåret i utbildningen. För tillträde till examensarbetskurser skall den studerande med godkänt resultat genomfört föregående kurser inom AUO. Därutöver skall den studerande för a) lärarexamen 270 hp för grundskolans senare år ha slutfört en inriktning på 90 hp och två specialiseringar på 30 hp, alternativt ytterligare en inriktning om minst 60 hp. b) lärarexamen hp för gymnasieskolan ha slutfört en inriktning/fördjupning om 90 hp och minst 60 hp av ytterligare en inriktning. 1 (9)

2 6. Syfte Lärarutbildningen vid Växjö universitet syftar till att studenterna ska förvärva kunskaper och färdigheter av betydelse för en framtida yrkesverksamhet som lärare i fritidshem, förskola, grundskola och gymnasieskola. Lärarprogrammet ska ge de lärarstuderande en adekvat utbildning för att utveckla sitt eget lärande och dessutom förbereda studenten för en fortsatt professionell utveckling inom yrket. Stor vikt läggs vid att studenten ska fungera som lärare i ett modernt kunskaps- och informationssamhälle. Utbildningen skall även förbereda lärarstudenten för verksamhet i ett mångkulturellt och ett av globalisering präglat samhälle. Alla lärare skall efter genomgången lärarutbildning ha kognitiv, kulturell, kommunikativ, kreativ, kritisk, social och didaktisk kompetens. Utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den studerande kommer kontinuerligt och systematiskt att studera och tillämpa vetenskapliga metoder under sin utbildning. Lärarutbildningen ger kompetens i de didaktiska/utbildningsvetenskapliga frågeställningar som är relevanta för vald inriktning. Dessutom fokuserar lärarutbildningen vid Växjö universitet särskilt på kompetens i informations- och kommunikationsteknik för eget och andras lärande. Delar av utbildningen erbjuds även som kompetensutveckling för redan verksamma lärare. 7. Mål För att uppnå lärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8-9 i Högskolelagen samt de centralt fastställda målen för lärarexamen som anges av den nationella examensordningen (HF bilaga 2). Därutöver gäller universitetets lokalt fastställda mål. För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, visa kunskap om lärande och undervisning, visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och 2 (9)

3 visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För lärarexamen om 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Programspecifika mål Efter genomförd utbildning skall studenten därutöver visa interkulturell medvetenhet och kunskaper om internationellt samarbete ha god digital kompetens samt visa god förmåga att utveckla lärande i digitala miljöer ha god teoretisk kunskap om ämnesdidaktik samt förmåga att i praktiken tillämpa den i undervisning inom sitt ämnesområde 8. Programmets organisation och uppläggning Lärarprogrammet högskolepoäng är utvecklat och fastställt av Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet och kan ge lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasiet. Lärarexamen för verksamhet i grundskolans senare år och gymnasiet uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 270 högskolepoäng, inklusive kurser som omfattar minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå inom allmänt utbildningsområde. Utbildningen leder till en lärarexamen på avancerad nivå. Det är Lärarutbildningsnämnden som ansvarar för programmets drift och utveckling. Lärarutbildning är en angelägenhet för hela universitetet och en stor andel av institutionerna deltar aktivt i denna. I ett antal kurser, framför allt i det allmänna utbildningsområdet, samverkar ett antal institutioner i undervisningen. Kursansvar för de i utbildningen ingående kurserna innehas av olika institutioner. Utbildningen består av tre integrerade utbildningsområden: Ett allmänt utbildningsområde (AUO) om 90 högskolepoäng varav minst 15 högskolepoäng utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. I övrigt ingår för lärarutbildningen centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga studier. Inriktningar omfattar totalt 60 eller 90 högskolepoäng varav minst 15 högskolepoäng per inriktning skall vara verksamhetsförlagda. Inriktningar/fördjupningar utgörs av studier i ämnen/ämnesområden eller kompetensområden som avser den kommande yrkesutövningen. För lärarexamen mot grundskolans senare år krävs en inriktning omfattande 90 hp samt 90 hp ämnesstudier. Ämnesstudierna kan läsas i form av 3 (9)

4 ytterligare en inriktning om 90 hp, en inriktning om 60 hp plus en specialisering om 30 hp eller tre specialiseringar om vardera 30 hp. För lärarexamen mot gymnasieskolan krävs två inriktningar om minst 90 hp vardera. För ämnen svenska och samhällskunskap krävs det 120 hp i respektive ämne. En specialisering omfattar 30 högskolepoäng alternativt högskolepoäng eller 7,5+7,5+7,5+7,5 högskolepoäng inom samma ämnesområde. Den kan utgöras av en fördjupning inom någon av inriktningarna eller bestå en breddningskurs. För senare år och gymnasiet utgörs i regel specialiseringarna av fördjupningen hp inom den valda inriktningen. I utbildningen ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. I detta arbete prövas och utvecklas studentens förmåga att fördjupa, analysera och belysa ett för lärarexamen relevant ämnes- eller problemområde. Inriktningen väljs i samband med ansökan till utbildningen. Första terminen utgörs av allmänt utbildningsområde delkurs 1 och 2 utom för vissa inriktningar (se bilaga 1). Under första terminen skall studenten upprätta en personlig studieplan inom det webbaserade studieplansverktyget. Studieplanen uppdateras därefter kontinuerligt under utbildningens gång genom successiva val av kurser. Urval aktualiseras om antalet sökande överskrider antalet platser på valbar kurs. Om antalet sökande till en valbar kurs blir allt för lågt kan kursen komma att ställas in. Utbudet av inriktningar och kurser kan variera år från år till följd av Lärarutbildningsnämndens dimensioneringsbeslut. Aktuellt kursutbud publiceras årligen. 8.1 Grundstruktur för utbildning högskolepoäng avsedd för verksamhet grundskolans senare år och gymnasiet (fler studiegångar återfinns i Bilaga 1) 9. Innehåll 9.1 Kurser i det allmänna utbildningsområdet för lärarutbildning högskolepoäng Det allmänna utbildningsområdet innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden, tvärvetenskapliga ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning (15 hp) samt ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. AUO omfattar följande kurser, som ska läsas i ordningsföljd: 4 (9)

5 Kursnamn Hp Nivå VFU-hp Ansvarig institution AUO delkurs 1. Styrdokument och lärande 15 G 0 IPED AUO delkurs 2. Lärarrollen utifrån de ungas bakgrund 15 G 3 SVI AUO delkurs 3c. Att utveckla alla elevers lärande 15 A 6 IPED AUO delkurs 4c. Lärarens ledarskap 15 A 6 SVI AUO delkurs 5c. Examensarbete 30 A 0 HUM, IPED, MSI, SVI, TD 9.2 Inriktningar för grundskolans senare år (60 hp) och gymnasiet (90 hp) 2007 Inriktning Ansvarig institution Bild/Bilddidaktik IPED Engelska - inriktning mot undervisning och lärande i grundskolans senare år och gymnasiet HUM Datavetenskap (distans/andra inriktning) MSI Franska - inriktning mot undervisning och lärande HUM Fysik/Matematik för grundskolans senare år och gymnasiet MSI Geografi - inriktning mot undervisning och lärande SVI Idrott och hälsa IPED Inriktning historia och historiedidaktik HUM Inriktning matematik/matematikdidaktik MSI Inriktning religionsvetenskap - undervisning och lärande i ämnet religion i grundskolans senare år och gymnasiet HUM Inriktning svenska för grundskolans senare år och gymnasiet 1 o 2 HUM Kemi (distans/andra inriktning) TD Musik IPED Naturkunskap (distans/andra inriktning) TD Samhällskunskap 1-90 hp SVI Samhällsorienterande inriktning (endast för grundskolan) HUM Spanska - inriktning mot undervisning och lärande HUM Tyska - inriktning mot undervisning och lärande HUM En del inriktningar är enbart valbara som andra inriktning p.g.a. att de går på distans och deltid. 9.3 Specialiseringar för lärarutbildning högskolepoäng För senare år och gymnasiet utgörs i regel specialiseringarna av fördjupningen hp inom den valda inriktningen. Aktuellt kursutbud av specialiseringar på grundnivå inom programmet finns i valwebben och i bilaga Studier utomlands Inom lärarutbildningsprogrammet ryms flera möjligheter till utlandsstudier. Delar av en inriktning kan förläggas utomlands liksom kurser inom VFU. Flera institutioner erbjuder Minor Field Studies. De studerande informeras om detta av inriktningsansvariga och studievägledare samt på en årlig återkommande informationsdag om utlandsstudier. 11. Verksamhetsförlagd utbildning VFU omfattar minst 15 högskolepoäng i det allmänna utbildningsområdet och 15 högskolepoäng i varje inriktning. I VFU möter studenterna skolverksamheten under en längre eller kortare period för att utveckla sin samarbetsförmåga med kollegor och elever. Under sin VFU skall studenten tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenterna skall, självständigt och tillsammans med andra, tränas i att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Inom inriktningarna skall VFU-perioderna vara minst fyra sammanhängande veckor långa och minst två sammanhängande veckor inom allmänt utbildningsområde. VFU kan medföra extra kostnader 5 (9)

6 för studenten. För övrig information om VFU hänvisas till kursplaner och den övergripande VFUpolicyn. 12. Undervisning och examinationsformer Bedömning av den studerandes kunskaper och färdigheter utförs kontinuerligt. Prövningen av den studerandes kunskaper och färdigheter skall inriktas så att den beaktar utbildningens mål. Särskild vikt skall fästas vid utvecklingen av såväl ett vetenskapligt som ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att studentens professionella utveckling mot självständigt omdöme och förmåga att handla adekvat i förhållande till elever och skolans uppdrag skall prövas. Under sin utbildning till lärare kommer studenten, både i grupp och enskilt, att mötas av olika examinationsformer såsom rapport- och uppsatsskrivning, skriftlig tentamen, muntliga redovisningar samt presentationer med IKT-stöd. I kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning examineras lärarstudentens professionella förhållningssätt i samråd med VFU-läraren i skolverksamheten. Vad som bedöms och på vilket sätt anges i respektive kursplan. Vid betygsättning för hel kurs används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För de studerande som ej godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyad prövning enligt de regler som framgår av universitetets lokala föreskrifter. Vid betygsättning av moment som utgörs av VFU används något av betygen Godkänd eller Underkänd. VFU som underkänts kan göras om en gång. 13. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet Lärarutbildningsnämnden har utsett en utbildningsnämnd för grundnivå och avancerad nivå (UNGA) som har till huvuduppgift att genom ett kontinuerligt och aktivt kvalitetsarbete främja utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom lärarutbildningsnämndens ansvarsområde. Ansvariga institutioner och kursansvariga granskar och följer upp kurserna inom programmet i samråd med Lärarutbildningsnämnden och dess kansli. Kursutvärderingar skall göras efter varje avslutad kurs. Resultat av utvärderingar skall delges Lärarutbildningsnämndens kansli. En viktig del i kvalitetsarbetet är att utveckla kontakterna med skolverksamheten i regionen. Detta görs inom den regionala samverkan som byggts upp kring lärarutbildningen, t.ex. genom direktkontakter med skolor och rektorsområden, kontakter med kommunal förvaltning och genom regionalt utvecklingscentrum (RUC). Varje program inom lärarutbildningen har ett programråd som består av studenter, lärare och representanter från skolverksamheten. 14. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som fullföljt Lärarutbildningsprogrammet, kan erhålla följande examen/examina: Lärarexamen 270 hp Master of Education Lärarexamen 300 hp Master of Education Lärarexamen 330 hp Master of Education 6 (9)

7 Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 15. Övrigt Programkod för programmet är: LALÄR 7 (9)

8 Bilaga 1 Detaljerad strukturöversikt för a) Ingångsinriktning Franska, (Fra) Spanska (Spa), Tyska (Ty) eller Fysik/Matematik 8 (9)

9 b) Inriktningar som är 120 hp (d.v.s. samhällskunskap och svenska) i kombination med varandra alternativt med en inriktning på 90 hp 9 (9)