Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Skogsplanerare Ansvarig utbildningsanordnare: Östergötlands läns landsting - Vretagymnasiet Omfattning, poäng: 200 Studieort: Ljungsbro Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Skogsplanerare Ansvarig utbildningsanordnare Östergötlands läns landsting - Vretagymnasiet Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Östergötlands läns landsting - Vretagymnasiet Järngården Vreta Kloster Järngården 3 Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post ulf.k.karlsson@lio.se Sida 1 (13)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Skogsplanerare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Skogsplanerare Inventerare med uppgift att samla in skogliga data Uppföljare av skogliga åtgärder Skogsbruksplanläggare Rotpoststämplare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Skogsbruksplaner Åtgärdsplaner Skogsskötsel Skogsuppskattning Natur, kultur och vattenvård i skogsbruket Entreprenörskap Geografiska informationssystem Geografisk informationsteknik Företagsekonomi Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - planera eget arbete och utföra eget arbete, identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem, samt kummunicera åtaganden och lösningar på problem. - använda utrustning och metoder för skoglig datainsamling och skogsuppskattning. T ex dataklave, digitala höjdmätare. - framställa en grön skogsbruksplan med hjälp av dataprogram. T ex pc-skog - göra traktdirektiv med åtgärdsförslag och avverkningsberäkningar. Med stöd av dataprogram Sida 2 (13)

4 tex Timmerwebb. - göra uppföljning av utförda åtgärder - kombinera produktions och miljömål. - översätta lagkrav och certifieringsregler till praktiska tillämpningar. - bedöma natur och vattenmiljöers värde. - använda geografiska informationssystem - använda geografisk informationsteknik Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Självständigt kunna planera skogliga åtgärder. Arbeta självständigt med inventering och insamling av skogliga uppgifter och data samt stämpla rotposter. Arbeta självständigt med att följa upp skogliga åtgärder. Starta upp och driva ett branschanknutet enmansföretag. Arbeta självständigt med skogbruksplaner som anställd eller egen företagare. Ta ansvar i arbetssituationer. Bedöma den egna kompetensen och behov av egen utveckling. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Företagande i skogsbruket 20 LIA - Skoglig datainsamling 20 LIA - Skoglig åtgärdsplanering och åtgärdsuppföljning 20 Natur, kultur och vattenvårdsplanering 30 Skogsskötsel och ståndortsegenskaper, tillämpning 25 Skogsuppskattning och skoglig datainsamling 45 Åtgärdsplanering och åtgärdsuppföljning 40 Summa: 200 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Sida 3 (13)

5 Kursen har 7 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Företagande i skogsbruket Standard Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om skogsägande i ett ekonomiskt perspektiv. Samt ge kunskaper om/i i entreprenörskap. Samt stärka kompetensen som företagare. Kursen skall också ge kunskaper om arbetsmiljö, organisation och ledarskap med inriktning mot skoglig verksamhet. Kursen skall dessutom ge färdighet i att utnyttja modern informationsteknologi. Moment som ingår: - affärsidéns betydelse för företagandet, samt principer och metoder för marknadsföring - lagar och regler som påverkar företagandet - aktuella kostnader, intäkter och nyckeltal i småskaligt och storskaligt skogsbruk, enklare kostnadsberäkningar av åtgärder. - rollen som företagare och anställd. - arbetsorganisation och ledning av företags verksamhet - ledarskapets olika funktioner och hur ledarskapet påverkar verksamheten - genomföra instruktions- och informationsuppgifter - muntlig och skriftlig framställning - tillämpa grundläggande principer och metoder för budgetering och kalkylering. Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA - Skoglig datainsamling LIA Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge möjlighet att tillämpa och fördjupa kunskaper och färdigheter i skoglig datainsamling i verkliga situationer hos ett värdföretag. Stärka kompetensen i skoglig datainsamling. Moment som ingår i kursen: - att arbeta med insamling av data om skog. - att arbeta med Geografiska Informationssystem och teknik. GIS/GIT - att arbeta med skogsbruksplaner. Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA - Skoglig åtgärdsplanering och åtgärdsuppföljning LIA Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge möjlighet att tillämpa och fördjupa kunskaper och färdigheter i skoglig åtgärdsplanering i verkliga situationer hos ett värdföretag. Stärka kompetensen i åtgärdsplanering och uppföljning. Moment som ingår i kursen är: - att arbeta med drivningsplanering för gallring och föryngringsavverkning - att arbeta med skogsvårdsplanering för föryngring och röjning - att arbeta med system och metoder för uppföljning av skogliga åtgärder Sida 4 (13)

6 Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Natur, kultur och vattenvårdsplanering Standard Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper, färdigheter och kompetens om planering av hänsyn till natur, kultur och vattenmiljövård i skogsbruket. Kursen skall vidare ge implementerade kunskaper om i skogsbruket förekommande system för certifiering och naturskydd samt färdigheter/kompetens i bedömning av naturvården. Moment som ingår i kursen är: - naturvärdesinventering och bedömning - målklassning - gröna skogsbruksplaner - Natur och kulturhänsyn enligt tillämplig lagstiftning - certifieringsregler - vattenfrågor i skogsbruket Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Skogsskötsel och ståndortsegenskaper, tillämpning Standard Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Efter kursen skall studenten kunna identifiera vanliga trädslag och färdighet/kompetens att praktiskt tillämpa kunskaper om föryngring, röjning, gallring och beståndsavveckling. Moment som ingår i kursen är: - fastställa ståndortsindex med höjdutvecklingskurvor, interceptmetoden och med hjälp av ståndortsfaktorer - välja rätt föryngringsmetod på olika ståndorter med hänsyn till produktion, klimat, miljö och ekonomi - identifiera vanliga skador och skadegörare på plantor och växande träd samt ha kunskap om förebyggande åtgärder samt skogsvårdslagens regler - föreslå och genomföra åtgärder för skogsskötsel med hänsyn till friluftsliv, biologisk mångfald, kulturmiljö och landskapsbild - använda gallringsmallar - anpassning av skogsskötsel efter ett förändrat klimat - kunna bedöma och beskriva ståndorters egenskaper Kursens namn: Skogsuppskattning och skoglig datainsamling Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 45 Sida 5 (13)

7 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om kartmaterial och digitala geografiska informations och positioneringssystem,gis/git, som används i skogsbruket. Kursen skall också ge kunskaper om insamling, bearbetning och presentation av data för skogsbrukets planering. Kursen skall dessutom ge kunskaper om/i hur framställning av skogsbruksplan går till. kursen skall vidare ge kunskaper om operativ och strategisk planering för småskaligt och storskaligt skogsbruk. Kursen skall ge färdigheter samt kompetens att arbeta med GIS/GIT, insamling av data om skog och skogsbruksplan. Moment som ingår i kursen är: -det enskilda trädet -beståndsuppskattning -metoder för skoglig datainsamling -skogsbruksplanen och kartan -åtgärdsförslag och avverkningsberäkningar -skogsvårdslagen - kartor och GIT/GIS -fält-gis -fjärrannalys -bonitering Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Åtgärdsplanering och åtgärdsuppföljning Standard Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen skall ge kompetens att arbeta med upprättande av traktdirektiv. kursen ska ge kunskaper om och färdigheter i planering och uppföljning av skogsbruksåtgärder i fält. kursen skall också ge kunskaper om användandet av för arbetet aktuella instrument och verktyg. Moment som ingår i kursen är: -drivningsplanering för gallring och föryngringsavverkning -skogsvårdsplanering för föryngring och röjning -system och metoder för uppföljning av skogliga åtgärder Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Validering kan göras i två olika syften, dels innan utbildningen startar för att kartlägga tveksamheter i behörighet, dels för att förkorta den studerandes utbildningstid. Såväl hela kurser som delar av kurser kan valideras. Metoder för validering: - Dokument validering, då den studerande kan styrka sin kompetenser genom utfärdade examensbevis, slutbetyg eller intyg. I valideringsprocessen granskas dokumentens kvalitet. - Särskilda prov som kan vara såväl muntliga, skriftliga som praktiska. Dessa prov genomförs av utbildningsanordnaren efter överenskommelse med den studerande. - Kompetensförvärvad genom yrkeserfarenhet, måste styrkas genom intyg eller kontakt med arbetsgivare eller dylikt. Valideringen dokumenteras skriftligt genom utbildningsledarens försorg, som också arkiverar underlaget för validering. Sida 6 (13)

8 Resultatet av valideringen föreläggs ledningsgruppen som beslutar om eventuell tillgodoräkning. Om delar av kurs kan valideras erbjuds den studerande att pröva för betyg genom att komplettera med delar som ej kunnat valideras. Eventuella tillgodoräknanden beslutas av ledningsgruppen och dokumenteras i ledningsmötesprotokollet. Tillgodoräknanden framgår även i den studerandes betyg. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Skolan erbjuder svenska med yrkesinriktning när behov finns. Språket är en viktig faktor för att kunna fungera på arbetsmarknaden vad gäller både säkerhet som normer och värderingar inom skogsbruket. Undervisningen intergreras med övriga ämnen. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper 1. Minst ett års arbetslivserfarenhet efter gymnasiet. 2. Körkort lägst klass B. 3. Minst betyget E (Godkänd) i kursen Skogsskötsel 1, eller motsvarande kunskaper. 4. Minst betyget E (Godkänd) i kursen Motorsåg och röjsåg 1, eller motsvarande kunskaper. 5. MInst betyget E (Godkänd) i kursen Naturbruk Särskilda förkunskaper - motivering 1. För att under utbildningen växa in i ett självständigt ansvar för en verksamhet behöver den studerande ha en mognad och erfarenhet från yrkeslivet. Denna arbetslivserfarenhet behöver inte nödvändigtvis vara inom skogsbruk. 2. Verksamheten ställer krav på att anställda eller uppdragstagare själva kan transportera sig till och från arbetsplatsen. Samma villkor gäller vanligen för de studerande i samband med LIA. 3.Detta för att studenten skall kunna göra åtgärdsförslag och göra biologiskt riktiga planeringar för skogsbruksåtgärder. Sida 7 (13)

9 4. Kunskaper och färdigheter i praktiskt avverknings och skogsvårdsarbete som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. 5. Kunskaper och tillämpning av arbete i naturbrukets arbetsmiljöer. Förmåga att arbete säkert och att köra basmaskiner inom naturbruk, som kravs för att tillgodogöra sig utbildningen. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Ansökningarna ankomstregistreras av utbildningsanordnaren som också gör en bedömning av de sökandes behörighet. I vissa fall kommer ett rekryteringssamtal att genomföras där utbildningens innehåll och mål tydliggörs för den sökande. Genom detta samtal får också utbildningsanordnaren underlag för att bedöma de sökandes målsättning och förutsättningar att klara utbildningen. Detta innebär att såväl utbildningsanordnare som sökande får en bättre uppfattning om vad som kommer att krävas under utbildningstiden och härigenom bör måluppfyllelsen bli högre. Om undantag skall göras enligt 3 kap 4 i Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan görs en noggrann bedömning av den sökandes förutsättningar för att kunna genomföra utbildningen och klara av den tilltänkta yrkesrollen. Denna bedömning ligger till grund för om sökande utan formell behörighet skall antas. Antagningen görs slutligen av utbildningens ledningsgrupp. Reell kompetens Urvalsgrunder I första hand görs detta utifrån de dokument som den sökande åberopar. Om dessa bedöms otillräckliga eller skriftlig dokumentation helt saknas erbjuds den sökande att komma till skolan för intervju, underförutsättning av att han/hon kan göra troligt att han/hon har de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för behörighet till utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Särskilt prov Om antalet behöriga sökande är fler än antalet platser sker urval genom ett särskilt prov. Det särskilda provet genomförs av utbildningsanordnaren på Vretagymnasiet. Provet skall visa den sökandes kunskaper i mattematik och skogskötsel. Totalt kan provet ge ett resultat av 50 poäng. Av dessa är 20 poäng mattematik och 30 poäng skogsskötsel. Nivån mattematik motsvarar gymnasiekursen mattematik 1a. Nivån på skogskötselprovet motsvarar gymnasiekursen Skogsskötsel 1. Yrkeserfarenhet Maxpoäng är 20 poäng. 1 års skoglig yrkeserfarenhet ger 1 poäng. Deltid räknas om enligt principen 2 års halvtidsarbete är lika med 1 års heltidsarbete. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet behöriga sökande är fler än antalet platser sker urval genom ett särskilt prov och utifrån yrkeserfarenhet. Det särskilda provet ger högst 50 poäng och yrkeserfarenhet ger högst 20 poäng. Det särskilda provet genomförs av utbildningsanordnaren på Vretagymnasiet. Provet skall visa den sökandes kunskaper i mattematik och skogskötsel. Vid lika totalpoäng prioriteras sökande med högst poäng i skogsskötsel. Antagningen görs slutligen av utbildningens Sida 8 (13)

10 ledningsgrupp. I protokollet från ledningsgruppens möte framgår vilka studerande som antagits till utbildningen. Urvals- och antagningshandlingarna arkiveras i Vretagymnasiets arkiv så länge den studerande studerar på skolan. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation I undervisningen kommer varierande undervisningsmetoder att eftersträvas. Av erfarenhet vet vi att de studerandes inlärning underlättas om föreläsningar varvas med praktiska övningar, gruppuppgifter, projekt och enskilda arbeten. Aktuell pedagogisk metod måste även anpassas till vilket kursmål vi eftersträvar. I utbildningen är målen av mycket olika karaktär, allt ifrån teoretiska kunskaper till praktisk färdighet och kompetens. Genomgång av utbildningsmål, pedagogik och arbetssätt är ett viktigt moment i varje start av utbildningen. Detta följs upp av ansvarig kurslärare. Kurserna inleds med en gemensam diskussion om mål och metoder, vilket följs upp under kursens gång. De skolförlagda delarna kommer att varvas med LIA och distansuppgifter som med fördel kan utföras hemifrån. I anslutning till LIA-perioderna kommer de studerande att få uppgifter som löses på och tillsammans med handledare på företaget. LIA- uppgifterna utformas tillsammans av lärarna i arbetslaget så att de stöder utbildningsmålen i de olika kurserna. Detta kommer att sätta in de teoretiska momenten i sitt sammanhang på ett bättre sätt och knyta den samman med den praktiska yrkesverksamheten. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Vretagymnasiet har en anställd specialpedagog som nyttjas av lärarlaget som resurs och individuellt av de studerande vid behov. Vi har även ett aktivt bibliotek som är behjälpliga med talböcker och talsyntes vid behov. Dessutom används lärarlagets veckomöte till att ta upp eventuella pedagogiska problem. Vid stora stödbehov för personer med funktionsnedsättning har Vretagymnasiet goda erfarenheter av att utnyttja myndigheten och det som kallas särskilt pedagogiskt stöd. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Arbetslivets medverkan i utbildningens olika kurser sker genom Besök på olika LIA-företag Medverkan i ledningsgruppen, där deltagarna träffar de studerande regelbundet Studiebesök på skogsföretag Besök av eller hos olika organisationer som arbetar med skogsverksamhet Yrkesmässiga personer som LIAhandledare Föreläsningar av olika personer med specialistkunskap inom olika områden. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Sida 9 (13)

11 Till varje LIA-period finns fastställd kursplan med kursmål och betygskriterier. Genom att lärare som håller i teoriavsnitten även är ansvariga för LIA-periodernas uppläggning garanteras en stark koppling mellan de teoretiska delarna i kursen och den praktiska yrkesrollen. Kursansvarig lärare förbereder studenterna i god tid för LIA-perioden. Process -Genomgång med studenterna om mål med LIA-perioden och vilka krav vi ställer på LIA-företaget -Studenten kommer med egna förslag på LIA-företag och lämnar information om det aktuella företaget. -Förslagen utvärderas av kurslärare och studenten, vid behov tas ytterligare referenser in om aktuellt företag. -Efter beslutad LIA-plats kontaktar kursansvarig lärare LIA-företag. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Val av LIA-företag sker i nära samverkan mellan studenten och ansvarig lärare. Vretagymnasiet har ett stort kontaktnät bland företagare, speciellt inom Östergötlands län och har starkt stöd i ledningsgruppens representanter för att få fram lämpliga LIA-företag. Av erfarenhet vet vi att även studenterna ofta har ett eget kontaktnät i branschen och därmed har egna förslag om företag att utföra sin LIA-period på. Skolan garanterar att LIA-företag tas fram och att det sker i nära samverkan med studenten. Den lärare som är ansvarig för den aktuella LIA-kursen ansvarar för framtagning av LIA-företag. Metoder för kunskapskontroll Kontinuerlig kunskapskontroll kommer att ske i anslutning till varje kurs. Varierande former av kunskapskontroll kommer att eftersträvas för att få en så allsidig syn av de studerandes kunskaper som möjligt. Vidare har studenterna olika förmåga att visa sina kunskaper. Förutom skriftliga prov kommer kunskapskontroller att ske i form av inlämningsuppgifter som utförs i grupp eller individuellt, presentationer i seminarieform, muntliga redovisningar och utförande av praktiska färdigheter. Ledningsgruppen fattar beslut om kursplaner och de betygskriterier som skall gälla. Vid varje kursstart ansvarar kursansvarig för genomgång av kursmål och betygskriterier. Kursansvarig lärare har ansvar för betygssättning, underlag dokumenteras i aktuell kurspärm. Även för varje LIA-period finns kursansvarig lärare, betyg sätts i samråd med handledare på respektive företag. Handledarens bedömning av LIA-perioden görs på ett särskilt dokument som skickas direkt till kursansvarig lärare. Om en student inte klarar en kunskaps-/färdighets-/kompetenskontroll kommer student och ansvarig lärare överens om i vilken form och när omprov skall ske. Om en student ej får en LIA period godkänd tas det igen under föreläsningsfri tid. Om särskilda skäl finns ansöker anordnaren hos Yh myndigheten om förlängning av utbildningen. Betygskriterier och betygskrav Betygskriterier för varje enskild kurs utformas i samråd med arbetslivet genom ledningsgruppen för att betygens relevans och nivå skall motsvara förväntningar i arbetslivet. En utvärdering och eventuell revidering av betygskriterierna genomförs sålunda varje ansökningsomgång. Betygsfrågor diskuteras återkommande på arbetslagets möten och övergripande betygsfrågor diskuteras också med andra arbetslag på Vretagymnasiet. Betygskriterier och betygskrav gås igenom tillsammans med studenterna inför varje kurs för att studenterna skall kunna få klargöranden kring de krav som ställs. Kurser betygsätts med Icke Godkänt, Godkänt och Väl Godkänt. Entreprenörskap i utbildningen I en särskild kurs " Företagande i skogsbruket" lyfts studenternas entreprenöriella kompetenser. Företagandet utgörs inte bara av landets skogsägare utan också av stycken avverkningsföretag, skogsvårdsföretag och tjänsteföretag direkt kopplade till skogsbruket. Vi ser också att en stor andel av studenterna från föregående utbildningar nu driver egna företag inom skogsnäringen. I och med detta är entreprenörskap och företagande i högsta grad närvarande i utbildningen. Sida 10 (13)

12 Studenterna får genom utbildningens arbetslivsanknytning och LIA-perioder kontinuerligt träffa egenföretagare och skogsentreprenörer. Entreprenörskap och entreprenöriella tankesätt genomsyrar utbildningens alla steg. I valet av studiebesöksvärdar och gästföreläsare premieras de med tydliga entreprenöriella förmågor och genom att lyfta goda exempel inför studenterna hoppas vi kunna ge den verktyg och kontakter för att själva våga starta företag. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 21 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 10 tim/vecka per studerande Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Det övergripande kvalitetsmålet är att ge de studerande en utbildning som gör dem efterfrågade som skogsplanerare i arbetslivet. Dessutom måste utbildningen ske i sådana former så att de studerande finner utbildningen intressant och attraktiv. Båda dessa mål förutsätter kompetent personal, bra förutsättningar i form av lokaler, läromedel, utrustning etc. samt god kännedom och förankring i arbetslivet. Systematiskt kvalitets och förbättringsarbete sker i 4 steg. Stegen är planering, genomförande, utvärdering och översyn. Utbildningen har regelbundet utvärderingar så kallade "Early Warning System". Dessa sammanställs av enhetschefen och presenteras för de studerande efter sammanställning. Ledningsgruppen gör muntliga utvärderingar i mindre grupper under varje läsår och håller sig därmed väl underrättade beträffande utvärderingar och kvalitetsarbete i utbildningen. En stående punkt på ledningsgruppens träffar är kvalitetsfrågor. Arbetslaget i utbildningen har varje månad en träff där en punkt är att följa upp och göra eventuella justeringar som behövs för att utbildningen skall hålla hög kvalitet. Varje läsår planerar arbetslaget gemensamt kommande utbildningar utifrån de utvärderingar som varit. Lärarnas nära koppling och anknytning till näringen och arbetslivet borgar för att kvalitetsarbetet hålls aktuellt. De studerande har också inom sig utsett en representant som för dess talan om gruppen anser att något behöver justeras i utbildningen. Utvärderingarna "Early Warning System" som görs regelbundet, två gånger per termin, återkopplas till de studerande och till lärargruppen. Återkoppling sker skriftligt och i muntlig form till både lärar och studerandegrupperna vilket möjliggör kommentarer och förtydliganden till det material som skriftligt fyllts i. Utvärderingarna arkiveras. Dessa utvärderingar och ledningsgruppens träffar med de studerande sammanställs och presenteras under ledningsgruppens möte. Kommentarer till utvärderingarna protokollförs och arkiveras. En stående punkt på ledningsgruppens träffar är kvalitetsfrågor varav genomförda utvärderingar ingår. Ledningsgruppen gör muntliga utvärderingar i mindre grupper med studenterna under varje läsår och håller sig därmed väl underrättade beträffande utvärderingar och kvalitetsarbete i utbildningen. De studerande har också inom sig utsett en representant som för dess talan om gruppen anser att något behöver justeras i utbildningen. Arbetslaget i utbildningen har varje vecka en träff där en punkt är att följa upp och göra eventuella Sida 11 (13)

13 justeringar som behövs för att utbildningen skall hålla hög kvalitet. Varje läsår planerar arbetslaget gemensamt kommande utbildningar utifrån de utvärderingar som gjorts. Lärarnas nära koppling och anknytning till näringen och arbetslivet borgar för att kvalitetsarbetet hålls aktuellt. Vi är få lärare/personal runt studenterna vilket skapar en trygg arbets- och studerandemiljö, som inbjuder både studenter och lärare till spontan fortlöpande utvärdering och förbättringsmöjligheter av utbildningen. LIA-handledare, både nya och erfarna, kontaktas personligen av kursansvarig inför LIA-perioden. Då vi har studenter från olika delar av vårt avlånga land kommer det till nya LIA-värdar i varje utbildning. Detta begränsar genomförandet av en gemensam utbildning för handledare. Istället har vi individuell utbildning för varje LIA-värd. Den individuella utbildningen genomförs på olika sätt, via post, e-post, telefon, besök etc. Kursansvarig har kontakt med LIA-värden före, under och efter LIA-perioden. Studenterna har praktikuppgifter som redovisas, både muntligt och skriftligt, efter LIA-periodens slut. Tillsammans ger dessa uppföljningar en god bild av lärandet i arbete. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen organiseras och administreras som en del av Vretagymnasiets verksamhet. Vretagymnasiets utbildningar är organiserade i olika enheter beroende på utbildningens inriktning. Den planerade utbildningen kommer att tillhöra skogsenheten. Enheten leds av en enhetschef som är ansvarig för utbildningen inom området samt för enhetens personal och utrustning. Personal som kommer att vara involverad i den planerade utbildningen kommer att vara en del av enhetens personal och delta i enhetens pedagogiska och ämnesmässiga kompetensutveckling, studieresor, internationella verksamhet, m.m. Den personal som kommer att vara involverad i den tänkta utbildningen kommer att bilda ett eget arbetslag som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Det övergripande operativa ansvaret vilar på Vretagymnasiets ledningsgrupp i vilken de olika enhetscheferna, rektor och biträdande rektor ingår. Statsbidraget som Vretagymnasiet erhåller för utbildningarna har en egen separat budget. Enhetschef i samråd med arbetslaget och utbildningsledaren avgör hur resurstilldelningen fördelas mellan t.ex. lärarlöner, bibliotek och teknisk utrustning. Eftersom anläggningarna utnyttjas av flera vuxenutbildningar och gymnasieutbildningar hålls dessa kostnader på en låg nivå. Studerandeinflytande Studenternas inflytande säkras genom: - Studeranderepresentanten i ledningsgruppen - Genomgång och diskussion om mål och metoder i början av varje utbildning. - Genomgång och diskussion med studenterna om mål och metoder i varje kursstart. - Regelbundna utvärderingar, både av enskilda kurser och av utbildningen som helhet. Utvärderingsresultat följs upp av ledningsgruppen och av skolans ledning, planer för förbättringar redovisas öppet. Varje utbildningsgrupp uppmuntras till att regelbundet hålla studeranderåd där samtliga studenter deltar, tid för detta sätts av i planeringen. Frågor som diskuteras i arbetslag och ledningsgrupp tas då upp, återkoppling från ledningen kan då lämpligen ske. Representanter i ledningsgruppen som till stor del kommer från arbetslivet skall en gång per termin träffa samtliga studerande för utvärderingsfrågor och för att följa upp förbättringsåtgärder. Utvärderingsresultatet och studenternas synpunkter skall redovisas öppet både i arbetslag och i studerandegruppen. Förbättringsåtgärder skall redovisas och följas upp, dessutom skall ledningsgruppens protokoll hållas tillgängliga för de studerande. Den individualiserade undervisningsform som eftersträvas skapar möjligheter till nära relationer mellan personalen och de studerande. Av erfarenhet vet vi att dessa relationer är ytterligt värdefulla när det gäller studerandeinflytande. Det skapar ett otvunget och tillåtande klimat som ger förutsättningar för att de eventuella problemen som kan uppkomma löses på ett mycket tidigt stadium. Under hela utbildningen är en lärare i arbetslaget utsedd att ha huvudansvaret för övergripande kommunikation med studerandegruppen avseende inflytande och kvalitet. Sida 12 (13)

14 Sida 13 (13)