Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Myndigheten för yrkeshögskolan Utbildningens namn: Fjäll- och äventyrsledare Ansvarig utbildningsanordnare: Älvdalens Utbildningscentrum AB Omfattning, poäng: 300 Studieort: Älvdalen Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter ) Utbildningens namn Fjäll- och äventyrsledare Ansvarig utbildningsanordnare Älvdalens Utbildningscentrum AB Organ isationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Postnr/ort Älvdalens Utbildningscentrum AB Box Älvdalen Buskoviusvägen Älvdalen Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post info@alvdalen.com Sida 1 14))

3 ~u_t_b_il_d_n_in_g_s_p_la_n~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~--) Examen och examenskrav Examensbeteckning Examens krav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Fjäll- och äventyrsledare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Fjälledare I färdledare Entreprenör inom upplevelseturism Äventyrsguide Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om -Gruppdynamik och ledarens roll och ansvar - Systematiskt säkerhetsarbete vid upplevelseturism - Förutsättningar som krävs för en hållbar verksamhet - Den befintliga marknaden och hur säsonger styr turistnäringen både nationellt och internationellt -Trender och faktorer som styr turisternas val av besöksmål -Instruktörens roll hur man på ett pedagogiskt sätt genomför kurser och utbildningar -Lagar och regler som är gällande för olika typer av arrangemang och vildmarksupplevelser -Natur och miljö -Affärside och affärsplan - Det goda värdskapet Sida 2 14))

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -planera och genomföra olika typer av arrangemang och upplevelser -leda och ta hand om grupper på ett säkert och omdömesgillt sätt -tillämpa ett situationsanpassat ledarskap -ansvara för och leda olika typer av projekt -upprätta en affärsplan Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -bedöma säkerhetsrisker och den egna kompetensen för att klara av att leda grupper i olika typer av miljöer och terräng -dra egna slutsatser och vägleda inom systematiskt säkerhetsarbete -Starta och driva ett hållbart och framgångsrikt enmansföretag Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Fjäll- och friluftsteknik Företagande inom naturturism Lärande i arbete - Aktivitetsturism 1 Lärande i arbete - Aktivitetsturism 2 Ledarskap och projektledning Natur och miljö Säkerhets- och räddningsarbete Skidteknik Summa: Poäng Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 8 huvudmoment/delkurs er). Kursens namn: Kurstyp: Fjäll- och friluftsteknik Standard 70 Kursen syftar till att fördjupa den studerandes kunskaper och färdigheter inom olika fril ufts- och naturbaserade aktiviteter i skog, på fjället samt på vatten. Kursen syftar även till att utveckla den studerandes kunskaper i att vistas, bedöma och behärska aktiviteter i naturmiljöer under olika årstider och väderförhållanden samt att utveckla förståelsen av vikten av en bra fysik och god näringslära. Ingående Sida 3 14))

5 moment är bl.a. orientering, bivackering, kanot, kajak, forsränning, lavinkunskap, snöskoter, fysiskt arbete och näringslära. Kursens namn: Kurstyp: Kursens namn: Kurstyp: Kursens namn: Kurstyp: Kursens namn: Kurstyp: Kursens namn: Kurstyp: Företagande inom naturturism Standard 10 Kursen syftar till att ge den studerande baskunskap om hur man startar och driver företag inom naturbaserad aktivitetsturism. Kursen syftar även till att ge den studerande kunskap om den lagstiftning och de faktorer som styr företagande. Ingående moment är bl.a. att starta och driva företag, företagsformer, affärsplan, myndighetskontakter, försäkringar, finansiering och lagstiftning. Lärande i arbete - Aktivitetsturism 1 LIA 35 Kursen syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper och färdigheter inom olika delar av aktivitets- och upplevelseturismen. Ingående moment är bl.a. ledarskap och kommunikation, naturbaserad aktivitetsturism, verksamhetens organisation, säkerhetsarbete, värdskap och service, hållbar turism och arbetsmiljö. Lärande i arbete - Aktivitetsturism 2 LIA 45 Kursen syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper och färdigheter inom olika delar av aktivitets- och upplevelseturismen. Ingående moment är bl.a. ledarskap och kommunikation, naturbaserad aktivitetsturism, verksamhetens organisation, säkerhetsarbete, värdskap och service, hållbar turism och arbetsmiljö. Ledarskap och projektledning Standard 60 Kursen syftar till att genom arbete i projektform skapa, planera, genomföra och utvärdera organiserade naturupplevelser året runt för olika målgrupper. Kursen syftar även till att utveckla det personliga ledarskapet och göra den studerande till en ledare och medarbetare som kan kommunicera tydligt, hantera konflikter och använda ett situationsanpassat ledarskap. Ingående moment är bl.a. att arbeta med projekt, värdskap och service, ledarskapsstilar, kommunikation, utvärdering och konflikthantering. Natur och miljö Standard 30 Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om naturen och vilka naturföreteelser som kan användas för att skapa säljbara och eftertraktade upplevelser. Kursen syftar även till att ge den studerande kunskap om vilka lagar som reglerar användandet av naturen för friluftsändamål. Ingående moment är bl.a. fältbotanik, viltekologi, geologi, meteorologi, miljölagstiftning och rättsliga aspekter. Kursens namn: Säkerhets- och räddningsarbete Kurstyp: Standard Sida 4 14))

6 Kursens namn: Kurstyp: 30 Kursen syftar till att ge den studerande kunskaper och färdigheter för att kunna riskbedöma och förebygga olyckor och incidenter. Kursen syftar även till att ge den studerande kunskaper att kunna agera på ett korrekt sätt vid olyckor och tillbud inom naturbaserad friluftsverksamhet. Handlingsberedskapen gäller enskilt, i grupp eller tillsammans med personal från samhällets organiserade räddningstjänst. Ingående moment är bl.a. räddningsorganisation, förebyggande säkerhetsarbete, första hjälpen i terräng, krishantering och samtalsteknik, säkerhetsutrustning och issäkerhet. Skidteknik Standard 20 Kursen syftar till att förbereda den studerande för arbetsuppgifter med fokus på skidverksamhet i kommersiellt syfte. Den syftar även till att ge den studerande en bred kunskapsnivå på olika utrustningar, skötsel och tekniker. Ingående moment är bl.a. skidinstruktör alternativt skidpatrull, skidkunskap, vård av skidutrustning. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Om en sökande kan visa att han eller hon redan har kompetens inom ett eller flera kursmoment och önskar tillgodoräkna dessa kan en validering göras. Valideringsprocessen och utfärdat intyg är ett underlag för vidare utbildning och kompetensutveckling för individen under utbildningstiden. Om valideringen syftar till att ta reda på om en person uppfyller uppställda behörighetskrav eller om utländska utbildningar ska värderas till motsvarande svenska utbildningar görs valideringen före kursstart av en av utbildningsanordnaren utsedd examinator. Om valideringen görs för att avkorta studietiden för en enskild studerande får denne/a som ett första steg göra en självskattning där han/hon utifrån kursplanen gör en uppskattning av vad han/hon har möjlighet att tillgodoräkna från tidigare studier eller arbetslivserfarenhet. Tillgodoräknandet skall styrkas med betyg, intyg eller yrkesbevis. Därefter kartlägger den studerande tillsammans med utbildningsledaren de delar som den studerande angett i självskattningen. Ett förslag tas fram över vil ka delar som direkt kan tillgodoräknas och vilka som kräver en prövning. Förslag presenteras för ledningsgruppen vilken beslutar om eventuellt tillgodoräknande och om en prövning ska genomföras. Prövningen görs teoretiskt eller praktiskt beroende på vad som skall prövas. Valideringsintyg utfärdas och undertecknas av rektor och av utbildningsanordnaren utsedd examinator. Om en studerande underkänts i någon praktisk eller teoretisk prövning så avslutas valideringen för det momentet. Förslag över tillgodoräknande som presenteras för ledningsgruppen, protokoll från ledningsgruppsmötet samt dokumenterat resultat från både praktiska och teoretiska prov samt kopior på skrivningar och valideringsintyget arkiveras av utbildningsanordnaren i minst tre år. Sida 5 14))

7 Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen erbjuder inte Svenska med yrkesinriktning Tillträde till utbildning J Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen 2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen 2009:130) om yrkeshögskolan SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Utbildningen kräver att den studerande kan styrka en grundläggande dokumenterad fysisk förmåga. Utbildningen kräver att den sökande kan styrka en regelbunden fysisk förmåga. Styrkandet Detta innebär regelbunden fysisk aktivitet minst 2 ggr/vecka. kräver att den sökande genomgår ett Beep Test konditionstest). Beep testet skall utföras enligt standardiserade regler för genomförandet av Beep Test. För att bli antagen till utbildningen Dessutom krävs minst ett års dokumenterad yrkeslivserfarenhet på heltid inom områden som behöver ledarskap nivå och 8.0 organisation, uppnåtts för turismbåde kvinnor rese- och och upplevelseindustrin. män Genomförandet av Beep Testet skall övervakas och kontrolleras av två insatta personer. Dessa två personer vidimerar det personliga Lägst betyget intyg E som i kursen sedan Entreprenörskap skickas till utbildningssanordnaren. från gymnasiet eller dokumenterade Kontrollpersonerna motsvarande skall vid förfrågan kunskaper. från Motsvarande ledningsgruppen kan t ex inför vara antagning eget företagande, kunna redogöra starta-eget för testets kurs, drivit trovärdighet. UF-företag på gymnasiet eller annan kurs eller utbildning inom företagande. Dessutom krävs minst ett års dokumenterad yrkeslivserfarenhet på heltid inom områden som ledarskap och organisation, turism- rese- och upplevelseindustrin. Lägst betyget E i kursen Entreprenörskap från gymnasiet eller dokumenterade motsvarande kunskaper. Motsvarande kan t ex vara eget företagande, starta-eget kurs, drivit UF-företag på gymnasiet eller annan kurs eller utbildning inom företagande. Sida 6 14))

8 Särskilda förkunskaper - motivering Yrkesrollerna som utbildningen leder till kräver utvecklad initiativ-. kommunikations-, samarbets-, organisations- och ledarskapsförmåga, för att säkerställa att den höga utbildningsnivån och den utbildningstakt de studerande utsätts för inom utbildningen hålls. De studerande behöver dessutom ha kännedom om den bransch utbildningen syftar mot. Detta motiverar en dokumenterad yrkeslivserfarenhet. Yrkesrollerna innebär ett stort ansvarstagande och ledning av grupper i ofta utsatta miljöer. Detta ställer höga krav på att den studerande under sin studietid fortsätter utveckla sin ledarskapsförmåga. För att klara av detta behöver den studerande inneha en fysisk grundnivå då ledarskapet ofta utförs i utsatta naturmiljöer. Att arbeta som fjäll- och äventyrsledare kräver en fysisk ansträngning. Därav krävs att den studerande kan styrka sin fysiska förmåga för att bli antagen till utbildningen.erfarenheter av entreprenörskap är en förutsättning för yrkesrollen. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 1. När ansökan inkommit till Älvdalens Utbildningscentrum AB diarieförs ansökan. 2. Ansökningarna numreras och dokumenten förvaras i skolans arkiv när dessa inte används. Numret som ansökningen ges, efter vilken ordning ansökan inkommer till skolan, följs sedan genom hela antagnings- och urvalsprocessen. 3. Grundläggande behörighet och förkunskapskrav kontrolleras genom att skolans studie- och yrkesvägledare går igenom ansökningshandlingarna. Studie- och yrkesvägledaren ser även till att ev kompletteringar kommer in för styrkandet av behörigheten. 4. Studie- och yrkesvägledaren går sedan igenom ansökningarnas behörighet till utbildningen, tillsammans med en av ledningsgruppen utsedd representant, för att säkerställa behörigheten till utbildningen. 5. Alla sökanden dokumenteras digitalt utifrån vilken behörigheteskategori den sökande är behörig till utbildningen enligt Förordning 2009:130) om yrkeshögskolan. Dokumentet diarieförs även i pappersformat och förvaras i skolan arkiv. 6. För sökande som har grundläggande behörighet godkänns ansökan och den sökande går vidare till urvalsprocessen. Vid bedömning av om en sökande som inte formellt uppfyller kraven för att påbörja utbildningen kan beredas plats så görs en utredning. Den sökande får redogöra för tidigare erfarenhet inom de äm nen som ingår i gymnasieskolans grundläggande behörighet. Bedöms den sökande ha förutsättningar att klara utbildningen accepteras dennes ansökan. Tillvägagångssättet är detsamma som beskrivs under punkten "Tillgodoräknande". Sida714))

9 Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Särskilt prov Samtliga behöriga sökande kallas till särskilt prov. Provet är utformat så att de studerande med bäst förutsättningar och utvecklade kunskaper, förmågor och färdigheter för att klara utbildningen får chansen att vissa dessa. Provet är uppdelat i två moment. Varje moment genomförs av minst två representanter från ledningsgruppen. Minst två personer bedömer resultatet för en rättvis och rättsäker behandling. Moment 1: Skriftligt prov Urvalskriterierna poängsätts och grundar sig på följande: 1: Branschkunskap 1-20 poäng, 2: Säkerhets- och riskmedvetenhet 1-20 poäng. Moment 2: Praktisk färdighet. Urvalskriterierna poängsätts och grundar sig på följande:1: Friluftsteknik poäng, 2: Friluftsteknik poäng, 3: Friluftsteknik poäng. Om det visar sig att två studerande hamnar på samma urvalspoäng och inte går att skilja åt är poängsättningen av momentet friluftsteknik 2, 3 utslagsgivande. Yrkeserfarenhet De sökande med betyg eller intyg från yrkeserfarenhet inom frilufts- och upplevelseturism erhåller meritpoäng. Älvdalens Utbildningscentrum och av ledningsgruppen utsedd kommitte gör en bedömning av hur många meritpoäng som ges. Meritpoängen beräknas enligt följande modell: 1 poäng för hel månad. Anställningar och yrkeslivserfarenhet understigande 1 månad räknas ej som meritgrundande. Maxpoäng att erhålla från tidigare yrkeslivserfarenhet är 12 poäng. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet behöriga är fler än antalet utbildningsplatser påbörjas urvalsprocessen som sköts av en antagningskommitte som är utsedd av ledningsgrupen. Urvalskriterierna är fastställda av ledningsgruppen och utgår från vad som är meriterande för att klara utbildningsmålen och kommande yrkesskicklighet och anställningsbarhet inom branschen. Efter genomgång av ansökningarna räknas meritpoängen ut för relevant yrkeserfarenhet. De studerande som är behöriga till utbildningen kallas till utbildningsorten för ett särskilt prov. Det särskilda provet är framtaget av ledningsgruppen och utbildningsledaren för att säkerställa att de studerande som antas till utbildningen har rätt förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Arbetet dokumenteras digital där det framgår tydligt inom vilken urvalskategori den sökande fått eventuella meritpoäng. Sökande rangordnas sedan utifrån urvalsprocessen yrkeserfarenhet och meriterande poäng från det särskilda provet. Den sökande som har högst poäng antas av ledningsgruppen som nr 1 till utbildningen, sedan i fallande skala. Ledningsgruppen utför sedan antagningen utifrån rangordningslistan över alla sökanden. Ledningsgruppen antar 16 st till utbildningen. Sökanden som hamnar utanför antalet sökbara platser placeras enligt rangordningslistan. Antagningsbesked till de antagna samt rangordningsplats till reserver till utbildningen skickas ut till den sökande. Sida 8 14))

10 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation ) Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen är bunden. Det innebär att de skolförlagda delarna sker i form av föreläsningar, praktiska övningar och projekt i nära anslutning till Älvdalens Utbildningscentrums lokaler eller övningsområden. Många praktiska moment är årstidsberoende och förläggs därför till lämplig tidpunkt. Utbildningens pedagogiska mål är att utveckla den studerandes kunskap, färdighet, förtrogenhet, förmåga till ett självständigt arbetssätt och helhetstänkande. Utbildningen syftar till att den studerande skall kunna arbeta med entreprenörskap, event, arrangemang och produktutveckling inom naturturismbranschen. Branschens och myndigheternas krav skall styra hela utbildningsprocessen. För att uppnå de pedagogiska målen och utveckla den studerandes kunskaper inom entreprenörskap, ledarskap och yrkespraktiska färdigheter är utbildningen block- och projektbaserad. Delaktighet och företagsamhet driver utvecklingsprocessen framåt för individen och gruppen. Blocken består av yrkesrelaterade delkurser, studiebesök, föreläsningar, enskilda studier och arbetsförlagda studier. Den projektbaserade delen är övergripande och knyter samman blocken i gemensamma projekt. Blocken och projekten innehåller regelbundna utvärderingar och uppföljningar. Till respektive block förekommer olika typer av kurslitteratur. ö vergripande är inriktningen mot hållbar naturturism inom miljö, säkerhet och ekonomi där block och projekt skapar en progression som bygger på varandra. Det projektbaserade arbetssättet gör att den studerande får kunskap och färdighet i att kunna leda och arbeta i projekt av större och mindre karaktär. Utomhuspedagogik och inlärning i verkliga sammanhang används fortlöpande. Klassrummet är ofta naturen själv; skogen, fjället och vattnet. Utbildningen erbjuder goda möjligheter att erhålla praktiska erfarenheter från arbetslivet. Att få träna, lära och uppleva yrkeslivet har en central roll i alla YHutbildningar på Älvdalens Utbildningscentrum. Skolans grundläggande värdering är att varje individ skall ges goda möjligheter till både yrkesmässig men även personlig utveckling. Kärnan i verksamheten är att bygga goda relationer och nätverk vilket är grunden för att lärprocessen skall fungera. Utbildningsledarens uppgift är att se till att alla lärare och externa instruktörer är väl informerade om det pedagogiska arbetssättet. Det är viktigt att alla som arbetar med utbildningen har kompetens för respektive arbetsuppgift och är väl införstådda med utbildningens övergripande syfte och mål. Utbildningen innehåller en variation av praktiska moment, teoristudier, grupparbeten med olika typer av examinationsformer för att tillgodose de olika behov som kan förekomma hos individen. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Skolans arbete har en grundprocess som kan beskrivas av följande steg: fånga upp, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera. Skolan har en specialpedagog som leder detta arbete och som även handleder lärarna. I vissa fall får skolan information om eventuella stödbehov i samband med ansökan och det kan i vissa fall bli aktuellt att ansöka om så kallat särskilt pedagogiskt stöd hos YH-myndigheten. Det kan t ex handla om pedagogiska hjälpmedel. Det kan även ske under utbildningens gång, vid utvecklingssamtal eller direkt av undervisande lärare som följer upp utvecklingen för gruppen och respektive individ. Sida 9 14))

11 ÄUC har en hög kompetens och goda rutiner vad gäller att arbeta med olika typer av särskilt stöd. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, skolsköterska, kurator, SYV samt rektor. Lärarna har grundläggande utbildning inom kompensatoriska hjälpmedel och erbjuds återkommande fortbildningstillfällen vad gäller olika typer funktionsnedsättningar. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Hela utbildningen genomsyras av arbetslivsanknutet lärande. Flera av lärarna är knutna till olika företag inom besöksnäringen vilket gör att det alltid finns ett perspektiv med fokus på att alla kurser bottnar i förutsättningarna i arbetslivet. Arbetslivet har varit med hela vägen i den process som mynnat ut i kursplanen. Alla utbildningsmoment, både teoretiska och praktiska, samt de moment som är företagsförlagda, kommer att genomsyras av tankar kring de studerandes framtida yrkesinriktning inom den natur- och aktivitetsbaserade turismsektorn. Under den skolförlagda delen innehåller många kurser delmoment där föreläsarna/lärarna/kursledarna kommer från arbetslivet. Exempel på sådana är småföretagare inom branschen, några exempel på sådana är, SLAO, Swedbank, Venture Cup, Nol's, Almi, Näringslivskontor. Återkommande studiebesök på företag skapar också en möjlighet till fördjupad insikt i den bransch som utbildningen riktar sig mot. Praktiska projekt som t ex olika typer av arrangemang och event kommer att genomföras tillsammans med företag och andra organisationer, många företag är intresserade av samverkan och hör av sig till utbildningen med konkreta projektideer. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna De studerande förbereds för LIA-perioderna genom att utveckla kunskaper färdigheter och träna på de arbetsuppgifter som är vanligt förekommande på adekvata företag, vilket sker i de ordinarie kurserna. De studerande lär sig också om vilka rättigheter och skyldigheter den enskilde har under LIA-kurserna samt syfte och mål med kurserna. I "Handledning för LIA'' som Älvdalens Utbildningscentrum använder se mer under punkten kompetensutveckling) beskrivs rutinerna för LIA. Där beskrivs vilka kursmål som ska uppnås under LIA-perioden. Kursmomenten är lagda i tid så att det matchar med målen för respektive LIA-period. Den studerande uppmanas att söka sig till LIA-platser som erbjuder möjligheter att lära sig nya saker, dvs inte enbart befästa redan erhållna kunskaper och färdigheter. Det är vidare viktigt att den studerande och LIA-värden är överens om vad LIA-tiden skall innehålla så att ett genuint lärande kommer till stånd. Den studerande kommer att utföra arbetsuppgifter som är vanligt förekommande på arbetsplatsen och får på så sätt en koppling mellan de skolförlagda delar som föregått LIA:n och de färdigheter som krävs. Under utbildningstiden finns två LIA-perioder inlagda. Detta möjliggör att en progression av lärande kan komma till stånd där erfarenheter från den första LIA-perioden kan nyttjas under den senare. Den studerande har under sin LIA-period ett antal uppgifter som skall redogöras för vid LIA-periodens slut. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser I "Handbok för LIA" som Älvdalens Utbildningscentrum använder se mer under punkten kompetensutveckling) beskrivs rutinerna för LIA. Älvdalens Utbildningscentrum har ett stort kontaktnät med företag inom den natur- och upplevelseturismbaserade sektorn i Sverige, Norden och även utomlands då vi bedrivit turismutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå sedan Genom åren har många LIA-platser blivit återkommande och skolan kan coacha de studerande till lämpliga företag. Vid val av företag för LIA ligger ansvaret för att ordna en lämplig LIA-plats till stor del på den enskilde studerande själv. Den studerande ska dock alltid prata med utbildningsledaren innan en praktikplats kontaktas. Personligt brev och CV ska skickas med när man söker LIA-plats. Kvalitetssäkring sker dels genom utbildningsledarens besök på LIA-platserna och dels genom den utvärdering av LIA-platsen som den studerande gör. Utvärderingen eller en Sida 10 14))

12 Utbildningsplan för yrkes högskoleutbildning sammanfattning av den återkopplas till handledaren av studerande och utbildningsledare. Efter LIAperioderna går ledningsgruppen igenom resultaten och utvärderingarna för att kontrollera att LIAplatserna är lämpliga utifrån de övergripande målen. Metoder för kunskapskontroll Flera olika examinationsformer förekommer, t ex skriftliga rapporter, seminarier, prov i praktiska moment, observationer, presentationer och teoretiska prov. Via kunskapskontroller sker kontinuerligt en återkoppling till både de övergripande målen för utbildningen och respektive kursmål. Valet av examinationsform styrs av kursernas utformning och innehåll. En variation av examinationsformer är en strävan. Lärare och/eller utbildningsledaren har regelbunden kontakt med samtliga LIA-värdar. Vid dessa samtal/träffar redogör LIA-handledaren för den studerandes kunskaper som sätts i förhållande till de delkursmål som gäller för LIA-perioden. Underlaget används i betygsättningen. Eventuell omprövning sker i samband med ordinarie kurstid eller i direkt anslutning till denna. Kursansvarig i samråd med utbildningsledaren ansvarar för detta. Betygskriterier och betygskrav Betygskriterier tas av ledningsgrupp och utbildningsledare fram under arbetet med kursplanerna i samråd med undervisande personal i respektive kurs. Då vi genomfört KY/YH-utbildning inom området sedan 1997 har vi erfarenhet av att sätta betygskraven på en riktig nivå. Det är mycket viktigt att kriterierna som ska bedömas anknyter till den kompetens som arbetslivet efterfrågar. Alla kursers övergripande mål och moment kommer att delas upp i delmål och delmoment. De betygskriterier som kommer att användas tas fram utifrån de delmål och moment som finns för varje kurs. Betygskriterier bereds av utbildningsledaren i samråd med berörda lärare. Ledningsgruppen tar sedan det formella beslutet att anta dessa. Vid betygsbedömning kommer betygen IG Icke Godkänd), G Godkänd) och VG Väl Godkänd) att användas. Bedömning och betygssättning, både den skolförlagda och den arbetsplatsförlagda delen, kvalitetssäkras genom att bedömningen av de studerandes erhållna kunskaper och färdighet kontinuerligt kopplas till de fastställda kursmålen för varje kurs. Utbildningsledaren ansvarar för att en regelbunden diskussion förs med berörda lärare gällande bedömningsgrunder, formativ bedömning och fastlagda betygskriterier. I kurser där flera lärare ansvarar för olika moment skall betygskonferenser hållas. Entreprenörskap i utbildningen Utbildningens mål är att utveckla de studerandes förmåga att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa. Genom personlig utveckling vill utbildningen stärka de studerande med avseende på nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande. Detta leder till nytänkande och självförtroende. De studerande använder olika arbetssätt och arbetar i ett antal projekt där ideer omvandlas till konkreta aktiviteter. Det innebär att de studerande får möjlighet att utveckla kreativt tänkande, jobba med problemlösning och omsätta tanke till handling. Arbetssättet hjälper de studerande att identifiera möjligheter och hitta nya infallsvinklar. De studerande kommer att utmanas genom arbetssättet att arbeta med processer både inom studiegruppen men också individuellt. Blandningen av teori och praktisk genomförande ger studenterna möjlighet att utveckla sina entreprenöriella kompetenser. Sida 11 14))

13 Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 18 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 15 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete ) Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn För att avgöra om en enskild studerande uppnått de delmål som finns angivna i kursplanerna kommer prövningar i form av tex skriftliga och muntliga prov, seminarier, praktiska examinationer och rapporter att granskas. Formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning används som redskap för att utvecklas mot målen och de förmågor som är signifikanta för yrkesrollen, nämligen kommunikation, organisation och färdigheter. Den studerande kommer också att göra regelbundna utvärderingar av avklarade moment. Det är hela tiden kunskapsnivån gentemot respektive mål som bedöms för varje studerande. Lärarna/utbildningsledaren dokumenterar löpande varje studerandes studieresultat och kunskapsnivå. Utbildningsledaren presenterar sammanställningar av dessa resultat på ledningsgruppens möten för utvärdering och beslut om ev åtgärder. På detta sätt kan ledningsgruppen utvärdera både individens måluppfyllelse och huruvida utbildningen följer utbildningsmålen. Genom samtal med handledare för LIA-platser görs även regelbundna utvärderingar av hur den studerande genomfört sin LIA-tid. Kontinuerligt under utbildningen genomförs utvecklingssamtal med den studerande. Utvecklingssamtalet är framåtsyftande så den studerande vet vilka förmågor, kunskaper och färdigheter som behöver utvecklas mot utbildningsmålen och när dessa tränas på och bedöms i. Utbildningsledaren ansvarar för att sammanställning av kvalitetssäkringsdokumentationen görs. Dokumentationen finns hos utbildningsledaren. Uppföljningar görs även med studerande som examinerats från utbildningen och kommit ut på arbetsmarknaden. Skolan för statistik över sysselsättning efter examen. Utbildningsledaren är tillsammans med ledningsgruppen ansvarig för utbildningens kvalitet. För att säkerställa att utbildningen syftar mot högt satta mål samlas utvärderingsunderlag in från olika nivåer. 1. Huvudmannanivå : Huvudmannen för utbildningen utvärderar utbildningsledarens roll och åtaganden samt att utbildningsmålen för utbildningen uppnås genom enkäter till de studerande och ledningsgruppsrepresentanter. Underlaget sammanfattas och granskas av ledningsgruppen. Huvudmannen är ytterst ansvarig att sätta in åtgärder vid behov. 2. Ledningsgruppen: Ledningsgruppen utvärderar utbildningsinnehållet med utbildningsledaren och av huvudmannen utsedd representant. Utvärderingen kan bestå av både enkät- och/eller intervjuform. Utvärderingarna sammanfattas och presenteras på ledningsgruppsmöte där de studerande även är representerade och kan återkoppla till övriga studerande på utbildningen. Utbildningsledaren är direkt ansvarig för att åtgärda eventuella brister. 3. Studerandenivå: De studerande genomför av huvudmannen utformade enkäter där b la utbildningens innehåll och kvalitet mäts. Dessa går in i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Sida 12 14))

14 Vid eventuella brister i utbildningens innehåll, kvalitet eller hur de studerandes studiemiljö uppfattas uppdras det till utbildningsledaren att visa konkreta förbättringsåtgärder. Förbättringsåtgärderna följs sedan upp på ledningsgruppsmöte. 4. Branschnivå: Utvärderingar sker i samband med LIA. Utbildningsledaren utför tillsammans med handledaren och den studerande en utvärdering om den studerande har rätt kunskaper med sig från utbildningen för att klara den yrkesroll den studerande utför under sin LIA period. Efter avslutade studier följer utbildningsledaren upp de studerande med en enkät huruvida vilka förutsättningar de studerande fått genom utbildningen för den yrkesroll som utövas efter utbildningen. Utvärderingen mäter också om eleven arbetar mot den bransch utbildningen syftar mot. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningsorganisation: Älvdalens Utbildningscentrum AB - Ansvarig utbildningsanordnare, juridisk huvudman, huvudansvar för skolan och utbildningen. Styrelse och VD. Rektor: ledningsgruppsarbete samt planering och uppföljning tillsammans med programansvarig för Turism och utbildningsledaren. Programansvarig turismutbildningar YH och GY: övergripande samordning av utbildningar inom naturturism, ledningsgruppsarbete, planering och uppföljning tillsammans med utbildningsledaren, ekonomi- och budgetansvarig för utbildningens budget. Utbildningsledare: ansvarar för den dagliga verksamheten, utveckling av utbildningen, schemaläggning, bokning av externa föreläsare, kontakt med LIA-företag, utvecklings- och uppföljningssamtal med de studerande, uppföljning och utvärdering av utbildningsmoment, rapportering och kontakt med ledningsgruppen, ekonomi och budget tillsammans med programansvarig och administration, kontakt med YH-myndigheten och andra myndigheter, samordning med övriga yrkeshögskoleutbildningar, undervisning. Övriga lärare inom arbetslaget Turism: bestående av 10 personer. Kursansvar, kursplanering, genomförande, uppföljning och utvärdering Föreläsare/instruktörer: ansvariga för inköpt undervisning Ledningsgrupp: antagning, validering och tillgodoräknande, kvalitetssäkring, uppföljning, examen LIA-företag och handledare: individuell handledning på arbetsplatser utifrån uppställda kursmål Sekreterare: löneutbetalningar, ekonomisk uppföljning/budget, administration av ansökningshandlingar, registrering av elever, rekvirering av statsbidrag och rapportering till CSN Projektledare inom marknadsföring: marknadsföring av utbildningen bl.a. annonsering, broschyrer och övrigt marknadsföringsmaterial, mässor och webbsida Skoladministratör: registrering ansökningshandlingar, brevutskick och kopiering Projektledare för systemutveckling: utbildningens information och uppdatering på hemsidan, skolans intranät med studerandeuppgifter, schema, projekuveckoplaneringar och frånvarorapporteringssystem Studie- och yrkesvägledare: behörighet, antagning, vägledning Datatekniker: IT-support Studerandeinflytande Enligt 4 kap 7 förordningen 2009:130) om yrkeshögskolan ska de studerande ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. Den studerande skall ges insyn i den dagliga verksamheten och planeringen av framtida kurser och moment. Detta uppnås genom planering och god framförhållning. Regelbundna utvärderingar, uppföljningar och klasstider ägnas åt frågor om utbildningens innehåll, struktur och genomförande. De studerande får på detta vis möjlighet att lägga fram synpunkter och påverka utbildningen. En studeranderepresentant skall finnas representerad i utbildningens ledningsgrupp där en återkommande punkt på dagordningen är synpunkter från de studerande. Genom de personliga utvecklingssamtalen mellan den studerande och utbildningsledaren finns ytterligare möjlighet att framföra synpunkter och åsikter gällande utbildningen. Utvecklingssamtalen sker fortlöpande, dock Sida 13 14))

15 Utbildningsplan för yrkes högskoleutbildning minst två gånger per termin. Utbildningsansvarig har också en kontinuerlig dialog med både enskilda studerande och gruppen. När skolan börjar publicerar Älvdalens Utbildningscentrum schemat för hela läsåret, på webben. Det gör att de studerande kan ta del av den övergripande planeringen och på ett tidigt stadium kan lyfta planeringsfrågor. De studerande möter i stort sett dagligen utbildningsledaren, programansvarig och olika lärare. Det skapar en närhet mellan skolans personal och de studerande vilket gör att de även kan använda mer informella kanaler för att framföra sina synpunkter. De studerande informeras och ges också insyn i tidigare klassers utvärderingar och synpunkter, så att de får förståelse för varför utbildningen ser ut som den gör och vilka förändringar vi gjort utifrån tidigare klassers utvärderingar. På skolans hemsida finns blanketten "Klagomålsrutin" där de studerande skriftligt kan framföra eventuella klagomål. På blanketten anges även vilka rutiner skolan har för hanterandet och hur ärendet behandlas.