Granskning av årsredovisning 2007

Transkript

1 Revisionsrapport Bilaga 2 Granskning av årsredovisning 2007 Eslövs kommun Mars 2008 Roland Svensson, Certifierad kommunal revisor Dragana Radovanovic Anna Eriksson

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Årets resultat Årets resultat uppgår till 22,4 mnkr vilket är en förbättring med 20,6 mnkr i förhållande till budgeterat resultat. Avvikelsen mot budget beror till stor del på bättre skatteintäkter än prognostiserat. Kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar 1 uppgår till 98,1 % (96,1 %) av de totala skatteintäkterna. Om nyckeltalet är över 100 % innebär det att kommunen inte klarar att bedriva den löpande verksamheten med skatteintäkter och finansnetto. Detta nyckeltal bör minst ligga kring % varje år för att kunna tillgodose kravet på en god ekonomisk hushållning. För att ha en god ekonomisk hushållning på sikt krävs ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet och att återinvesteringar finansieras med skattemedel. De senaste åren har Eslövs kommun legat på en bra nivå avseende detta nyckeltal. Däremot kan konstateras att det sannolikt kommer att krävas en något högre resultatnivå för att kunna matcha kommande investeringar. Verksamhetens nettokostnader ökar mer än vad de sammanlagda skatteintäkterna gör, vilket inte är hållbart sett ur ett längre perspektiv. Finansiell målsättning Kommunens målsättning att resultatet skall motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag uppnås även i år. Resultatet motsvarar 1,9 % av de totala skatteintäkterna. Det andra finansiella målet innebär att investeringsvolymen (83,1 mnkr) inte får överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar (61 mnkr), cirka 50 mnkr per år eller 150 mnkr över planperioden (bokslutsåret samt nästkommande två år). De senaste fem åren har kommunen uppnått målet men det går ännu inte att avgöra huruvida man kommer att klara det över planperioden eller inte. 1 Siffrorna för 2006 inom parentes. 3

4 Verksamheternas ekonomi Avvikelsen gentemot beslutad budget blev -4,1 mnkr för styrelse och nämnder sammantaget. Den största avvikelsen gentemot budget är servicenämnden som har ett underskott gentemot budget på 4,4 mnkr. Avvikelserna mot budget är kommenterade under respektive nämnds verksamhetsberättelse i den ekonomiska analysen. Fyra bokslutsprognoser och en delårsrapport har under årets lämnats av alla nämnder. Den första prognosen visade på ett negativt helårsresultat i kommunen på -0,8 mnkr och efterföljande prognoser och delårsbokslut visade på ett ökande resultat 9 mnkr, 14,4 mnkr samt 22,1 mnkr. Ökningen har till stor del följts av förväntade ökningar av skatteintäkterna. Sammantaget kan sägas att det finns en god prognossäkerhet i kommunen och att uppföljningen av ekonomin fungerar. Detta i sig skapar förutsättningar att göra de förändringar som behövs för att hålla uppsatta ekonomiska ramar. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. God ekonomisk hushållning I den del som avser kommunens första finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning bedömer revisorerna, utifrån vad som framgår av förvaltningsberättelsen, att detta mål uppfyllts. När det gäller det andra finansiella målet samt verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning gör revisorerna bedömningen att resultatet inte fullt ut är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Därmed instämmer revisorerna inte med den bedömning som görs i förvaltningsberättelsen att kommunen, utifrån satt mål, uppnått god ekonomisk hushållning för 2007 då nästan hälften av målen inte uppnåtts. Övrigt Om kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not (se KRL 1:3). Kommunen avviker från god redovisningssed vad gäller redovisning av visstidspensioner för förtroendevalda. När visstidspensionerna börjar betalas ut ska de bokföras som skuld eller avsättning. Avvikelsen redogörs för under redovisningsprinciper. Redovisningen av dessa pensioner kommer att korrigeras under

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 5

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Rapporten är sakgranskad av berörda tjänstemän. 3 Granskningsresultat Om kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not (se KRL 1:3). Kommunen avviker från god redovisningssed vad gäller redovisning av visstidspensioner för förtroendevalda. När visstidspensionerna börjar betalas ut ska de bokföras som skuld eller avsättning. Avvikelsen redogörs för under redovisningsprinciper. Redovisningen av dessa pensioner kommer att korrigeras under

7 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1) Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver kort och pedagogiskt hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller också uppgifter om pensionsåtagandet och pensionsmedelsförvaltningen. Under avsnittet Måluppfyllelse beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. 7

8 Händelser av väsentlig betydelse. Av förvaltningsberättelsen beskrivs på ett överskådligt sätt de väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Bland annat att Herbert Felixinstitutet invigdes av integrationsminister Nyamko Sabuni, antalet elever i åk 5 som inte klarar de nationella ämnesproven fortfarande är för många, skolverkets inspektion under året huvudsakligen var bra samt inköpet av flygfältet för att kunna utveckla Östra Eslöv. Förväntad utveckling. Den förväntade utvecklingen framgår i avsnittet Framtidsbedömning. Avsnittet ger, utifrån olika ämnesrubriker, en god exposé över vad som är att vänta i kommunen. Här finns bl.a. bedömningar av omvärldsberoendet, arbetsmarknaden, den demografiska utvecklingen, sjukfrånvaron, investeringsbehovet, pensionerna och LSS. Under avsnittet omvärldsberoendet beskrivs hur konjunktursvängningarna påverkar Eslövs kommun och att det är fortsatt viktigt att bibehålla en fortsatt jämn befolkningsutveckling för att kunna klara framtida åtaganden. Då kommunens invånarantal ökar är det viktigt att den kommunala servicen ökar i takt med de demografiska förutsättningarna, vilket också beskrivs. Pensionsutbetalningarna kommer framdeles att öka i snabb takt och 2015 kommer utbetalningarna i fasta priser motsvaras av 10 mnkr mer än idag. Detta motsvarar 25 öre i skattehöjning. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Av redovisningen framgår bl.a. att den totala sjukfrånvaron minskade från 7,5 % till 7,1 % för 2007 vilket är en positiv trend. I övrigt lämnar en läsvärd och informativ personalekonomisk redovisning ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Information om måluppfyllelse finns i förvaltningsberättelsens avsnitt om Måluppfyllelse. Avsnittet innehåller en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts (se vidare kommentarer i avsnittet nedan). I övrigt innehåller avsnittet en verbal redogörelse för utvecklingen i de bolag som ingår Eslövs kommuns koncern. I årsredovisningen ges också en kort beskrivning av hur kommunen arbetar med intern kontroll och att ett delvis nytt angreppssätt kommer att tillämpas för att inte kontrollerna ska bli för snäva. 8

9 3.1.2 God ekonomisk hushållning Från och med år 2005 lagregleras att kommunens budget ska innehålla mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning både avseende verksamheten och ekonomin. I 5 4 kap. i lagen om kommunal redovisning anges att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Årets förvaltningsberättelse innehåller en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Utvärderingen av kommunens två finansiella mål för god ekonomisk hushållning visar att målet att årets resultat skall vara minst 1,0 % av skatteintäkter och generella bidrag uppnås då årets resultat utgör 1,9 %. Det andra finansiella målet innebär att investeringsvolymen (83,1 mnkr) inte får överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar (61 mnkr), cirka 50 mnkr per år eller 150 mnkr över planperioden (bokslutsåret samt nästkommande två år). De senaste fem åren har kommunen uppnått målet men det går ännu inte att avgöra huruvida man kommer att klara det över planperioden eller inte. Därutöver har kommunen fastslagit 14 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Flera av dessa mål har uppfyllts men sex av dessa mål har inte uppfyllts och ytterligare två mål har delvis uppfyllts. Ett av skälen till att inte alla uppfyllts är att några av målen nog bör betraktas som långsiktiga mål medan andra är svåra att stämma av om de verkligen uppfyllts eller inte, exempelvis kultur- och fritidsnämnden mål för god ekonomisk hushållning. I den del som avser kommunens första finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning bedömer revisorerna, utifrån vad som framgår av förvaltningsberättelsen, att detta mål uppfyllts. När det gäller det andra finansiella målet samt verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning gör revisorerna bedömningen att resultatet inte fullt ut är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Därmed instämmer revisorerna inte med den bedömning som görs i förvaltningsberättelsen att kommunen, utifrån satt mål, uppnått god ekonomisk hushållning för 2007 då nästan hälften av målen inte uppnåtts. 9

10 3.1.3 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Jämförelser med tidigare år görs dock inte. Årets nettoinvesteringar uppgår till 83,1 mnkr inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Enligt budget 2007 uppgick planerade investeringar till 113,6 mnkr. Avvikelsen om 30,5 mnkr bör redovisas i förvaltningsberättelsen. De största investeringarna var: Harlösa idrottshall 17,8 mnkr (totalt 22 mnkr), Tätortsförnyelse 6,9 mnkr Markinköp 6,4 mnkr Investeringsredovisningen skulle vinna i informationsvärde om prognostiserat utfall över tiden redovisas för de större projekten Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. 10

11 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Jämförelser med tidigare år görs dock inte. Avvikelsen gentemot beslutad budget blev -4,1 mnkr för styrelse och nämnder sammantaget. Den största avvikelsen gentemot budget är servicenämnden som har ett underskott gentemot budget på 4,4 mnkr. Avvikelserna mot budget är kommenterade under respektive nämnds verksamhetsberättelse i den ekonomiska analysen. Fyra bokslutsprognoser och en delårsrapport har under årets lämnats av alla nämnder. Den första prognosen visade på ett negativt helårsresultat i kommunen på -0,8 mnkr och efterföljande prognoser och delårsbokslut visade på ett ökande resultat 9 mnkr, 14,4 mnkr samt 22,1 mnkr. Ökningen har till stor del följts av förväntade ökningar av skatteintäkterna. Sammantaget kan sägas att det finns en god prognossäkerhet i kommunen och att uppföljningen av ekonomin fungerar. Detta i sig skapar förutsättningar att göra de förändringar som behövs för att hålla uppsatta ekonomiska ramar Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. 11

12 Bedömning och iakttagelser Vi instämmer med kommunens bedömning att balanskravet uppfyllts. Balanskravet ser ut enligt följande: Ingående resultat att återställa 0 0 Årets resultat enligt resultaträkningen 22,4 44,2 - avgår: realisationsvinster -0,4-3,2 - tillägg: realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Reservering inom eget kapital (pensioner) -5,0-12,6 Resultat enligt balanskravet 17,0 28,4 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap. 5 : - tillägg: ianspråktagande av sparande tillägg: reaförluster enligt undantagsmöjlighet tillägg: reaförluster, placeringsmedel tillägg: större omstruktureringskostnad 0 0 Justerat resultat 17,0 28,4 I 2007 års bokslut har ytterligare 5 mnkr reserverats för framtida pensioner inom ramen för eget kapital. Medlen är att avse som ett medvetet sparande och kan således användas för framtida pensionsutbetalningar. Utbetalningarna ska då frånräknas vid en balanskravsutredning eftersom de undantas från balanskravet då de reserveras. 12

13 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Vi bedömer att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL, att noter finns i tillräcklig omfattning och att interna transaktioner har justerats korrekt. Årets resultat uppgår till 22,4 mnkr vilket är en förbättring med 20,6 mnkr i förhållande till budgeterat resultat. Avvikelsen mot budget beror till stor del på bättre skatteintäkter än prognostiserat. Årets resultat är bra och budgetföljsamheten i de flesta nämnderna är bra. Resultatet beror till stor del på ökade skatteintäkter. I jämförelse med genomsnittkommunen i Skåne hade Eslövs kommun ett resultat för 2007 före extraordinära poster om 730 kr/kommuninvånare. Genomsnittet för Skåne län 2 var kr/kommuninvånare. För några andra kommuner i Skåne ser det ut enligt nedan: 2 Preliminära siffror per den 17 mars

14 Burlöv Hörby Höör Kävlinge Lomma Malmö Svedala Ystad: kr/kommuninvånare 911 kr/kommuninvånare 898 kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare Kommunen med sämst resultat var Lund, -93 kr/kommuninvånare och bäst var Burlöv. Kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar 3 uppgår till 98,1 % (96,1 %) av de totala skatteintäkterna. Om nyckeltalet är över 100 % innebär det att kommunen inte klarar att bedriva den löpande verksamheten med skatteintäkter och finansnetto. Detta nyckeltal bör minst ligga kring % varje år för att kunna tillgodose kravet på en god ekonomisk hushållning. För att ha en god ekonomisk hushållning på sikt krävs ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet och att återinvesteringar finansieras med skattemedel. De senaste åren har Eslövs kommun legat på en bra nivå avseende detta nyckeltal. Däremot kan konstateras att det sannolikt kommer att krävas en något högre resultatnivå för att kunna matcha kommande investeringar. Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Summa; ökning med 84,9 mnkr (7,7 %) 1185,6 1100,7 Verksamhetens skatteintäkter (mnkr) Summa; ökning med 62,2 mnkr (5,5 %) 1195,3 1133,1 Verksamhetens nettokostnader ökar mer än vad de sammanlagda skatteintäkterna gör vilket inte är hållbart sett ur ett längre perspektiv. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) 3 Siffrorna för 2006 inom parentes. 14

15 Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer vidare att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi bedömer att bilagor/specifikationer till balansposterna i allt väsentligt finns i tillräcklig omfattning. Vi konstaterar att specifikationerna överlag håller en hög klass och har förbättrats mot föregående år. Däremot kvarstår förbättringsområden för några av balansposterna. Vi bedömer att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och i allt väsentligt har värderats enligt principerna i KRL. Finansiella anläggningstillgångar Enligt kommunens särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensioner, ska fördelningen av värdepapper se ut enligt nedan: Svenska tillg. % Utländska tillg. % Portföljen totalt % min normal max min normal max min normal max Räntepapper Aktier Likvida medel Portföljen tot Vid avstämning av värdepappersportföljen per balansdagen såg fördelning ut enligt följande: 15

16 Svenska tillg. % Utländska tillg. % Portföljen totalt % Räntepapper 52,7 % 0 % 52,7 % Aktier 25,3 % 22 % 47,3 % Likvida medel 0 % 0 % 0 % Portföljen tot. 100 % Vi konstaterar att placeringspolicyn följs. Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Kommunfullmäktige beslutade att anta en exploateringspolicy, , att gälla från den 1 januari Kommunen har per balansdagen gjort en egen bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med lägsta värdets princip. Efter försäljning av diverse tomter uppgår den utgående balansen till 4,4 mnkr. En försiktig bedömning av vad kvarvarande tomter skulle ge i intäkter visar att de värderas till ca 11,5 mnkr d v s en beräknad vinst om drygt 7 mnkr. Kortfristiga fordringar I föregående års bokslut konstaterades att det saknades underlag för några kundfordringar som var under bevakning. Dessa fordringar har bokföringsmässigt skrivits av och belastat resultatet, vilket är korrekt. En genomgång av dessa fordringar utlovades 2007, men detta har ännu inte verkställts varmed det fortfarande saknas underlag på detta konto. För 2007 saknas underlag för kronor. Revisionen anser att dessa oklarheter snarast möjligt bör utredas. Vi kan också konstatera att det finns outredda differenser avseende två genomgångskonton för kundfordringar. Sammantaget uppgick de outredda differenserna till ca 242 tkr per balansdagen. Revisionen anser att dessa differenser snarast bör utredas samt att rutinen säkerställs så att differenser i möjligaste mån undviks framdeles. Inom linjen Leasing Kommunen har redovisat 10,7 mnkr som operationella leasingavtal inom linjen i balansräkningen. Leasingobjekten avser mestadels bilar som leasats på tre år. Rutiner finns numer för att klargöra huruvida leasingavtalen är finansiella eller operationella. Framdeles kommer enbart fordon att leasa på tre års tid. Enligt RKR:s omarbetade rekommendation 4 nr 13-1, redovisning av hyres-/leasingavtal, får leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal. Detta gäller oavsett om avtalet annars uppfyller kravet för ett finansiellt leasingavtal. Upplysningsplikten för avtal med en avtalstid om högst tre år har tagits bort. 4 December

17 En inventering av längre hyresavtal har genomförts under Dessa avtal har klassificerats som operationella och uppgår till 217,7 mnkr. I granskningen har inte verifierats huruvida klassificeringen är korrekt eller inte. Det är positivt att kommunen har gjort denna inventering Pensioner Förvaltningsberättelsen bör också innehålla en utförlig och pedagogisk förklaring av orsakerna till den stora ökningen under senare år. Redovisning av VA En ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007 vilket medförde ett krav på kommunerna att särredovisa sin VA-verksamhet. Vi kan konstatera att kommunen har särredovisat sin VA-verksamhet och upprättat en resultat- och en balansräkning för denna verksamhet. 3.4 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL, dvs vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar och att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer även att det finns en överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Finansieringsanalysen följer RKRs rekommendation nr 16 för hur finansieringsanalysen ska ställas upp, dvs. redovisning av betalningsflödena är uppdelat på sektorerna: löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Finansieringsanalysen mynnar ut i förändringen av likvida medel. Medel från den löpande verksamheten utgör 60,3 mnkr varav årets resultat påverkar med 22,4 mnkr samt av- och nedskrivningar med 38,6 mnkr. Kommunen investerade netto för 83,1 mnkr och sammantaget från investeringsverksamheten blev det -85,2 mnkr. Ökning- 17

18 en av de långfristiga fordringarna om 6,3 mnkr (Procordia Food AB) ger 6,5 mnkr från finansieringsverksamheten. Sammantaget har likvida medel under året minskat med 18,4 mnkr. Förklaringen till detta är att investeringarna har finansierats med årets resultat, avskrivningarna samt har man tagit av likviditeten, dvs. ingen upplåning har skett. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Tillämpning inom Eslöv kommun Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Den proportionella konsolideringen innebär att räkenskapsposterna hos respektive dotterbolag/förbund inräknas i koncernredovisningen i proportion till kommunens ägarandel. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med KRL 8 kap. 1-2, dvs. redovisar den ekonomiska ställningen och resultatet för den totala kommunala verksamheten inklusive sådan som bedrivs genom andra juridiska personer. Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Detta uppfylls enligt revisionens uppfattning med den sammanställda redovisning som Eslövs kommun har upprättat. 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) 18

19 Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12) Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. 19

20 Bedömning och iakttagelser Nämndernas redovisningar ger i huvudsak en rättvisande bild över den verksamhet som bedrivs. Verksamhetsberättelserna följer ett enhetligt mönster med rubrikerna verksamhetsområde, måluppfyllelse, personalsituationen, ekonomisk analys och ett avsnitt om framtiden. Även verksamhetsmått, resultaträkning, drifts- och investeringsredovisning presenteras. En del av verksamhetsmålen har nu fått status av att vara mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa mål utvärderas från och med 2006 också i förvaltningsberättelsen (se ovan). Samtliga nämnder och kommunstyrelsen redovisar på ett strukturerat sätt uppsatta mål samt måluppfyllelse, vilket underlättar överblicken. Kopplingen mellan måluppfyllelseredovisning och budgetmål är tydlig och lättläst. Både miljö- och samhällsbyggnadsnämndens och servicenämndens budgetmål följs upp vilket inte gjordes Redovisningen av det som benämns sifferdelen/tabeller (verksamhetsmått, resultaträkning, driftsredovisning och investeringsredovisning) kommenteras på ett bättre sätt än föregående år även om viss förbättringspotential finns i vissa nämnder. Revisionens uppfattning är att kommentarer till verksamhetsmåtten ökar verksamhetsberättelsernas läsvärde då dessa oftast beskriver en utveckling över åren. Nämndernas verksamhetsmått har fortfarande som regel enbart koppling till ekonomi och prestationer (volymer) men kopplingen till kvalitet saknas nästan helt. Eftersom kommunen är en serviceorganisation är det viktigt att även nyckeltal för kvalitet ingår i årsredovisningen; en synpunkt som också framförs i bokslutsanvisningarna. 20