Fortbildning om nya socialvårdslagen Tisdag 3 maj 2016 kl i Tammerfors Hotel Scandic Tampere City, Hämeenkatu 1

Transkript

1 Fortbildning om nya socialvårdslagen Tisdag 3 maj 2016 kl i Tammerfors Hotel Scandic Tampere City, Hämeenkatu 1 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Tel aija.strom@avi.fi 1

2 Allmänt om regionförvaltningsverkets uppgifter 2

3 Tillsyn och styrning Av socialvårdslagen (710/1982) förblir kapitel 2 och 8 om bl.a. administration och styrning i kraft Enligt 3 i lagen Valvira styr regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper Styr och övervakar när det är fråga om Principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden Ärenden som gäller flera regionförvaltningsverks verksamhetsområde eller hela landet Ärenden som har samband med övervakningsärenden som behandlas vid Valvira Regionförvaltningsverket ansvarar för planeringen, styrningen och övervakningen av socialvården inom sitt verksamhetsområde 3 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

4 MYNDIGHETSTILLSYN Reaktiv tillsyn klagomål Anmälningar av myndigheter och andra instanser Ärenden som tas till övervakning på eget initiativ Utlåtanden från andra myndigheter (polis, kansler, JO, EMD) Planenlig tillsyn Riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården och dess verkställande -> insatsområdena bestäms årligen 4 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

5 Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården Valviras och regionförvaltningsverkens planenliga tillsyn år servicestruktur 2. tillgång av servicen 3. servicens innehåll och kvlitet Tidsfrister inom barnskyddet och utkomststöden THL samlar in uppgifter två gånger per år Verkställandet av äldreomsorgslagen Tyngdpunkt på hemvården 2015 (väljs åligen) Förebyggande hälsovård för barn och unga samt främjande av hälsa och välfärd Omfattande hälsoundersökningar och hälso- och sjukvård för studerande 5 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

6 Riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården Tillsyn av kvaliteten och innehållet i servicen i första hand genom egenkontroll i tillsynsärenden utreds först hur tillsynsobjektets system för egenkontroll fungerar Helhetstillsyn Styrnings- och utvärderingsbesök 6 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

7 Egenkontroll i tillsynsprogrammet Tillsyn tillsyn av genomförande av egenkontroll - uppgjord - innehållet 7 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

8 Föremål för tillsyn i socialvårdslagen Riksdagen förutsätter att regeringen i verkställandet av totalreformen av socialvårdslagen följer att fokus i socialvården flyttas till förebyggande service och särskilt att kvaliteten och tillgängligheten hos hemservicen garanteras Föremål för tillsyn kan vara klientprocessen i sin helhet med servicekedjor, samordningen av servicen, det övergripande beaktandet av klienternas behov och hörandet av klienten. 8 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

9 Klient- och samarbetsprocesser Verkställandet av SVL kräver samarbete mellan olika aktörer i kommunen för att uppnå en fungerande servicehelhet som bl.a. innehåller Samråd med klienten, dennas delaktighet och självbestämmanderätt Bedömning av servicebehovet inom utsatt tid Klientplanerna och hur de verkställs Ansvaret för klienten också vid gränsytorna (ledsagad övergång; hur servicekedjorna fungerar) Egen kontaktperson 9 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

10 Klient- och samarbetsprocesser 2 Tillämpning av lagstiftningen med tanke på klientens intresse (Allmän socialservice i första hand, speciallag om den bättre garanterar klientens intresse) Väntetider till service Lagenliga beslutsfattandeprocesser Adekvat ordnad socialjour 10 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

11 Service för barnfamiljer Förebyggande service i första hand (stöd till barnfamiljer) Barnfamiljers rätt till hemservice som är nödvändig för att trygga familjens omsorgsuppgift (sjukdom, förlossning, skada eller annan särskild situation) Insatsområde i den riksomfattande tillsynen 2016 Tillräckliga resurser SVL: Socialservicen ska till innehållet och kvaliteten följa lagstiftningen tidsfrister i barnskyddet antal klienter hos socialarbetarna uppföljning av smidigheten i klientprocesserna 11 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

12 Att säkerställa kvaliteten på tjänsterna Egenkontroll (5 kap. 47 ) en verksamhetsenhet inom socialvården eller en annan aktör som ansvarar för den samlade verksamheten ska göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet planen ska vara offentligt framlagd förverkligandet av den ska följas upp regelbundet verksamheten ska utvecklas utifrån respons som regelbundet samlas in från klienterna och verksamhetsenhetens personal 12 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

13 Målen för egenkontrollen klientsäker service av god kvalitet öppen, lärande verksamhetskultur främjar klienternas valmöjligheter stärker klientens delaktighet enhetliga serviceprocesser utveckling av uppföljningen och bedömningen av serviceprocesserna tillsynen fokuserar på preventiv tillsyn Säkerhetskulturarbete som utveckling av verksamheten 13 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

14 Egenkontrollens kärna i riskhantering Strategisk riskhantering styrd av ledningen organisering av riskhanteringen fastställande av ansvar och ansvarstagande hur personalen kan påverka och hur kommunikationen löper mellan ledningen och personalen Operativ riskhantering personalens riskhantering är egenkontroll som fungerar i verksamheten Riktas till alla delområden i verksamheten Oidentifierade risker kan inte hanteras Riskhantering och säkerhetsplanering (SHM:s publikationer 2011:15) 14 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

15 Anmärkning Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ( /812) 23 1 mom. i lagen (ändring fr.o.m ): En klient som är missnöjd med kvaliteten i socialvården eller med bemötandet har rätt att framställa en anmärkning till den som ansvarar för en verksamhetsenhet inom socialvården eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Om klienten på grund av sjukdom, nedsatt psykisk funktionsförmåga eller någon annan motsvarande orsak inte kan framställa anmärkning själv, eller om klienten är död, kan anmärkningen framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller annan närstående. Lagens 23 a (ny, fr.o.m ): I fråga om klagomål tillämpas vad som i 8 a kap. i förvaltningslagen föreskrivs om förvaltningsklagan. Om anmärkning inte har framställts i ett ärende, och tillsynsmyndigheten bedömer att det är lämpligast att behandla ett klagomål som en anmärkning, får myndigheten överföra ärendet till den verksamhetsenhet som klagomålet gäller eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Den överförande tillsynsmyndigheten ska underrättas om svaret Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör 15

16 Klagan Förvaltningslagens ( /434) 8 a kap. i kraft : - Var och en får anföra förvaltningsklagan hos den myndighet som övervakar verksamheten. - Den övervakande myndigheten ska vidta de åtgärder som den med anledning av förvaltningsklagan anser vara befogade. - En förvaltningsklagan som gäller en omständighet som ligger mer än två år tillbaka i tiden ska inte prövas, om det inte finns särskilda skäl. Den övervakande myndigheten ska pröva ärendet i befogad utsträckning, lämna det oprövat eller överföra det till en behörig instans för handläggning, t.ex. som anmärkning. 16 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

17 Klagan 2 Man kan anföra klagan över t.ex. förvaltningsbeslut, faktisk verksamhet eller bemötande. Klagan skall anföras skriftligt. I den ska uppges vilken åtgärd, förfarande eller beslut den klagande anser att ha varit felaktigt eller osakligt. Klagan är inte ett rättsmedel och man kan inte med klagan bestämma att ersättningar ska betalas eller döma ut straff. 17 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

18 Påföljder av tillsynen Socialvårdslagen (710/1982) (gäller fortfarande) RFV och Valvira kan inspektera en kommuns och en samkommuns verksamhet enligt socialvårdslagen samt de verksamhetsenheter och lokaler som används vid ordnandet av verksamheten när det finns grundad anledning för inspektion. Valvira kan ålägga RFV att förrätta en inspektion t.ex. i samband med ett tillsynsärende (55 ). RFV och Valvira kan meddela föreskrifter om hur brister eller missförhållanden ska avhjälpas. Dessa kan förenas med vite. En tidsfrist ska utsättas för föreskriften (56 ). Om klientsäkerheten så kräver kan det bestämmas att verksamheten, en enhet, en del därav eller en anordning omedelbart ska avbrytas 18 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

19 Påföljder av tillsynen 2 RFV och Valvira kan ge kommunen eller samkommunen eller den tjänsteman som ansvarar för den felaktiga verksamheten en anmärkning för framtiden. Om ärendet inte föranleder en anmärkning eller andra åtgärder, uppmärksamgöra den övervakade på att verksamheten ska ordnas på behörigt sätt och att god förvaltningssed ska iakttas (Socialvårdslagen 57 ) 19 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Basservicen, rättsskyddet och tillstånden, överinspektör

20 Socialvårdslagen 1301/2014 Socialvårdslagen revideras Den nya socialvårdslagen (1301/2014) och övriga lagstiftningsreformer i samband med den Socialvårdslagen på turné i regionerna. Barnfamiljer 20

21 Beredning av socialvårdslagen Arbetsgruppen för revidering av socialvårdslagstiftningen Mellanrapport 6/2010 (SHM utredningar 2010:19) Slurapport 9/2012 (SHM rapporter och promemorior 2012:21) Totalt 130 utlåtanden om revideringsgruppens rapport Utredningsgruppen för barnskyddet Mellanrapport 11/2012 (SHM 2012:28) Slutrapport 6/2013 (SHM 2013:19) Totalt 140 utlåtanden om utredningsgruppens rapport Beredning av lagutkastet som tjänsteuppdrag Remiss Totalt 177 utlåtanden om utkastet, dessutom höranden 21

22 Tidtabell RP 164/2014 till riksdagens behandling , godkänd Socialvårdslagen 1301/2014 ska tillämpas stegvis: bestämmelserna om hemservice övrig lagstiftning, utom strängare villkor för brådskande placering av barn i barnskyddslagen, SVL 46, 48 och 49 (Beslut som tryggar vård och omsorg, personalens anmälningsskyldighet vid missförhållanden och åtgärder med anledning av en anmälan) 22

23 Övriga lagstiftningsprojekt med väsentlig anknytning till totalrevisionen av socialvården: Under den närmaste tiden revideras och bereds många lagar som är intimt förbundna med socialvårdsklienten och -servicen: lagen om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienteroch för patienter och om villkor för begränsningsåtgärder (RP 108/2014) Lagar om klienthandlingar inom socialvården och om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (RP 345/2014) familjevårdslagen (RP 256/2014) lagar om ändring av lagen om utkomststöd och av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 358/2014) lagen om arbetslivsdelaktighet (förslag av den s.k. TEOS-gruppen) lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (RP 354/2014) revidering av handikapplagstiftningen (VALAS-gruppen) Lagen om ordnandet av social- och hälsovården (RP 324/2014, s.k. sote-lag) reformerar bestämmelserna om ordnande, produktion, förvaltning, finansiering och tillsyn av social- och hälsovården i kommunen. 23

24 Övriga lagstiftningsreformer med väsentlig anknytning till totalrevisionen av socialvården: Lagändringar med anknytning till socialvården stadfästa vid årsskiftet: Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster 1354/2014 Lag om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 1100/2014 Ändringar av lagen om utkomststöd (940/2014, 868/2014 och 1312/2014) i fråga om inkomster som ska beaktas, grunddelens storlek och ändringssökande Lag om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (1369/2014) Lag om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (1372/2014) 24

25 Nya strukturer i lagstiftningen om socialvård I socialvårdslagen främjande av välfärd, socialservice, tillhandahållande av socialvård, säkerställande av servicekvaliteten, ändringssökande I klientlagen inom socialvården bestämmelser om klientens ställning och rättigheter I lagen om klienthandlingar inom socialvården bestämmelser om dokumentation och registrering 25

26 Socialvården är övergripande välfärdspolitik Syftet med lagstiftningsreformen är att stärka socialvårdslagens ställning som en central allmän lag främja jämlik tillgång till socialvård och dess tillgänglighet flytta fokus i socialvården från korrigerande åtgärder till främjande av välfärd och tidigt stöd stärka klientorienteringen och helhetssynen se till att en människa får stöd i sin egen dagliga miljö Dessutom fastställs uppgiftsfältet för socialvården, det sektorsövergripande samarbetet stärks och främjas, och socialvårdens verksamhetsförutsättningar tryggas i uppgifter som hör till dess ansvar och kompetens 26

27 Lagens uppbyggnad 1 kap. Allmänna bestämmelser 2 kap. Främjande av välfärd 3 kap. Socialservice 4 kap. Tillhandahållande av socialvård 5 kap. Att säkerställa kvaliteten på tjänsterna 6 kap. Ändringssökande 7 kap. Särskilda bestämmelser 27

28 Vad kräver lagen av oss? Centrala ändringar som gäller barnfamiljer 28

29 Lagens innehåll Centrala ändringar som gäller barnfamiljer: SVL kap. 1, 2 och 4 Till vem och av vem service för barnfamiljer: SVL kap. 3 & service som bestäms annanstans i lag Centrala ändringar i barnskyddet och kvalitetsrekommendation: barnskyddslagen och hälso- och sjukvårdslagen & rekommendation Hur ska god kvalitet i servicen och lagenlighet i verksamheten garanteras: SVL kap

30 Fokus i familjeservicen ändras 30

31 Ändringen kräver: bättre beaktande av barnets bästa i all verksamhet hos myndigheter och professionella beaktande av barn som behöver särskilt stöd i allmän service flera tjänster i den allmänna familjeservicen starkare rätt att få service tydliga spelregler i fråga om att tillhandahålla socialvård bättre samarbete mellan olika sektorer samarbete mellan barnskyddet och annan familjeservice 31

32 Barnets intresse (4 5 ) I alla socialvårdsåtgärder som gäller barn ska i första hand barnets intresse beaktas Särskild uppmärksamhet ska fästas på hur olika åtgärdsalternativ och lösningar bäst tryggar: 1) en balanserad utveckling och välfärd, 2) möjlighet att få förståelse samt omsorg enligt ålder och utvecklingsnivå, 3) en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, 4) utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet. 32

33 Barnets intresse forts. Uppmärksamhet ska fästas på hur olika tillvägagångssätt och lösningar bäst tryggar: 1) barnets och dess närståendes välfärd, 2) stärkandet av barnets förmåga att klara sig självständigt och agera på eget initiativ samt nära och fortlöpande människorelationer, 3) rätt och tillräckligt stöd vid rätt tidpunkt i förhållande till behoven, 4) möjlighet att delta i och påverka sina egna ärenden, 33

34 Barnets intresse forts. 5) beaktande av den språkliga, kulturella och religiösa bakgrunden, 6) utbildning som motsvarar önskemål, anlag och andra färdigheter, en kanal till arbetslivet samt verksamhet som främjar delaktighet, 7) klientrelationens förtrolighet och samarbetet med klienten. Barn som behöver särskilt stöd ska uppmärksammas 34

35 Barn som behöver särskilt stöd (3 ) 1. Ett barn som har särskilda svårigheter att söka och få behövliga socialoch hälsotjänster på grund av kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, missbruk av berusningsmedel, samtidigt behov av flera stöd eller någon annan orsak eller 2. Barn vars hälsa eller utveckling äventyras på grund av uppväxtförhållandena eller genom barnets beteende = ett barn som idag omfattas av öppenvården inom barnskyddet och för vilket förebyggande service är tillräcklig Bedömningen av servicebehovet görs av en socialarbetare Den egna kontaktpersonen (eller den arbetstagare som utför klientarbete med klienten) är en socialarbetare klientplan och rätt att träffa sin egen kontaktperson beslut som tryggar vård och omsorg bl.a. stödpersoner och -familjer, referensgruppsverksamhet 35

36 Främjande av välfärd i första hand Lätt tillgänglig rådgivning och handledning som ordnas i samarbete (6 ) Att ge akt på och främja barns och ungas välfärd (9 ) Utvecklande av service och stöd i fostran (10 ) Att ägna behoven och önskemålen hos klienterna uppmärksamhet när man utvecklar verksamheten och servicen 36

37 Att ge akt på och främja välfärd skyldighet för myndigheterna (8, 9 ) De kommunala myndigheterna ska i samarbete ge akt på och främja välfärd hos personer som behöver särskilt stöd och hos barn och unga personer samt avhjälpa missförhållanden och förebygga uppkomsten av dem. De myndigheter som ansvarar för socialvården ska förmedla information om de sociala problem som klienterna ställs inför och om barns och ungas uppväxtförhållanden samt ge handräckning till andra myndigheter, till kommuninvånarna och till organisationer i kommunen. 37

38 Tillhandahållande av socialvård (33 ) service med låg tröskel och livscykelmodell servicen ska tillhandahållas så att man kan uppsöka den själv ska helst ordnas i samband med den övriga basservicen handledning och rådgivning anmälan av servicebehov bedömning av servicebehovet egen kontaktperson sektorsövergripande samarbete klientplan kartläggning av närståendenätverket anmälan till andra myndigheter om klientens stödbehov 38

39 Barns och unga personers åsikt och önskemål (32 ) När behovet av socialvård bedöms, ska det vid beslut som gäller ett barn eller en ung person samt när socialvård tillhandahålls läggas särskild vikt vid barnets och den unga personens åsikter och önskemål. Barnet ska ges möjlighet att med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå få information om ärendet som gäller honom eller henne och att lägga fram sin åsikt och sitt önskemål. Barnets åsikt ska utredas finkänsligt och så att det inte leder till onödig olägenhet i relationerna mellan barnet och barnets föräldrar eller andra närstående människor. 39

40 Barns och unga personers åsikt och önskemål forts. Sättet att reda ut barnets åsikt och åsiktens huvudinnehåll ska registreras i klienthandlingarna om barnet. I samband med att åsikten utreds får barnet inte ges sådan information som kan äventyra dess utveckling eller som strider mot något annat mycket viktigt privat intresse för barnet. jfr. barnskyddslagen, i socialvårdslagen finns inga bestämmelser om att låta bli att utreda en åsikt 40

41 Inledning och avslutning av en klientrelation (34 ) Ett socialvårdsärende inleds på ansökan eller när en arbetstagare inom kommunens socialvård annars i sitt arbete har fått kännedom om en person som eventuellt behöver socialservice. En klientrelation i socialvården inleds på ansökan eller när handläggningen av ett ärende som inletts på ett annat sätt påbörjas eller när en person ges socialservice. Klientrelationen avslutas när det för kännedom antecknas i socialvårdens klienthandling att det inte finns någon grund för att ordna socialvård. 41

42 Kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet (35 ) Om en person behöver socialvård ska han eller hon hänvisas till att söka service eller så ska man kontakta socialvården. Samtycke behövs för kontakten. Om man inte får samtycke ska man ändå kontakta socialvården när personen är oförmögen att ta ansvar för sin egen hälsa och säkerhet eller det gäller ett barns bästa Skyldighet att handleda och ta kontakt: yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården, socialkuratorer, anställda inom socialväsendet, undervisningsväsendet, idrottsväsendet, barndagvården, räddningsverket, Nödcentralsverket, polisen, FPA, arbets- och näringsmyndigheten, utsökningsmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten. 42

43 SVL 35 och barnskyddsanmälan I 25 ja 25 c i barnskyddslagen finns bestämmelser om att göra barnskyddsanmälan och föregripande barnskyddsanmälan. Om den anmälningspliktiga personen i enlighet med SVL 35 utan dröjsmål har kontaktat den myndighet som ansvarar för socialvården och uppgett orsakerna till kontakten, behöver ingen barnskyddsanmälan göras på grundval av samma uppgifter. OBS! För inledandet av ett barnskyddsärende har det ingen betydelse hur informationen har kommit. Ansvaret för hur man agerar på basis av informationen ligger hos socialvårdsmyndigheten 43

44 35 forts. syftet är att öka kontakterna i tid och samarbetet med klienterna OBS! En barnskyddsanmälan ska ändå göras utan dröjsmål om parterna inte samtycker till kontakt och kriterierna i BSL 25 uppfylls 44

45 KLIENTRELATION I SOCIALSERVICEN 45

46 Bedömning av servicebehovet i början av klientrelationen (36 ) Bedömningen av servicebehovet ska påbörjas senast den sjunde vardagen efter kontakten om personen är över 75 år får vårdbidrag med högsta belopp enligt lagen om handikappförmåner en bedömning av servicebehovet hos ett barn som behöver särskilt stöd ska inledas 7 vardagen efter inledningen och bli klar inom 3 månader I annat fall ska bedömningen påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål Ett behov av brådskande hjälp ska utredas omedelbart när informationen om hjälpbehovet kommer Bedömningen görs i den omfattning som klientens livssituation kräver i samarbete med klienten och vid behov med klientens anhöriga och närstående samt andra aktörer 46

47 Innehållet i bedömningen av servicebehovet: Bedömningen av servicebehovet görs skriftligt och den ska innehålla ett sammandrag av klientens situation och av behovet (tillfälligt, återkommande eller långvarigt) av socialservice och stöd de slutsatser som en yrkesutbildad person inom socialvården har dragit om förutsättningarna för klientrelationen, klientens åsikt om och syn på sitt servicebehov en bedömning av klienten och socialarbetaren om behovet av en egen kontaktperson När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter Lagen ålägger att använda tillräcklig sakkunskap och kompetens i bedömningen övriga myndigheter har skyldighet att delta 47

48 Vem bedömer servicebehovet? En socialarbetare om det gäller ett barn eller en vuxen som behöver särskilt stöd Om det gäller ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd ska man förfara enligt 26 i BSL, så att en socialarbetare bedömer behovet av barnskydd på samma sätt som nu I annat fall krävs det att tjänsteinnehavaren har en ändamålsenlig yrkesbehörighet i socialvård enligt behörighetslagen med avseende på bedömning av servicebehovet 48

49 Egen kontaktperson som stöd för klienten (42 ) Alla barnfamiljer har rätt att få en egen kontaktperson Utses genast i början av klientrelationen, senast i samband med bedömningen av servicebehovet Det rekommenderas att den egna kontaktpersonen deltar redan när servicebehovet bedöms Följer med klienten under hela relationen med socialvården Den egna kontaktpersonen har en yrkesbehörighet inom socialvård som är ändamålsenlig med tanke på klientens service En klient som behöver särskilt stöd ska ha en egen kontaktperson (eller en som gör klientarbete med klienten) som är socialarbetare Om klienten redan har en ansvarig arbetstagare (på basis av speciallagstiftning) eller den egna kontaktpersonen inte behövs, utses inte någon separat person OBS! om barnet har fått basservice och blir klient hos barnskyddet fortsätter kontaktpersonen ifall det inte finns särskilda skäl att göra på annat sätt. Den egna kontaktpersonen och den ansvariga socialarbetaren kan arbeta i par 49

50 Sektorsövergripande samarbete Om kienten behöver annat än socialservice ska man med klientens samtycke kontakta andra aktörer (40 ) De andra aktörerna är skyldiga att delta i bedömningen av servicebehovet och i utarbetandet av en plan (41 ) Arbetstagaren ska enligt behov kontakta olika sakkunniga och personens anhöriga och närstående Verksamhet med klientens samtycke, verksamhet utan samtycke är ett undantag och kräver lagstadgade grunder 50

51 Klientplan (39 ) Bedömningen av servicebehovet ska kompletteras med en klientplan om det inte är uppenbart onödigt. Bedömningen av servicebehovet fungerar som grund för klientplanen. Ett barn som behöver särskilt stöd ska ha en klientplan och träffarna med den egna kontaktpersonen ska ordnas enligt planen Klientplanen ska bl. a. innehålla en bedömning av den service som är nödvändig med hänsyn till klientens hälsa och utveckling målen och klientens styrkor en bedömning av klientrelationens varaktighet information och ansvarsfördelning mellan samarbetspartnerna information om hur ofta klienten ska träffa den egna kontaktpersonen information om uppföljning av planen och om bedömningen I barnskyddet ska 39 och bestämmelserna i BSL iakttas 51

52 Kartläggning av närståendenätverket (43 ) Med kartläggning av närståendenätverket avses att det utreds hur anhöriga eller andra närstående personer till klienten deltar i att stödja klienten. Kartläggningen av närståendenätverket görs i samband med att servicebehovet bedöms eller vid behov vid en annan tidpunkt under klientrelationen Kartläggningen kan göras utan klientens samtycke endast om: 1) klienten är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa och säkerhet och uppgifterna är nödvändiga för att utreda servicebehovet, eller 2) uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse I samband med kartläggningen utreds vid behov de anhörigas och närståendes eventuella stödbehov. 52

53 Personer i klientens vård (44 ) Vård- och stödbehovet för ett barn eller en annan person i klientens vård ska utredas om klienten får öppenvårds- eller slutenvårdsservice och hans eller hennes förmåga att ta hand om är försvagad (gäller särskilt missbrukaroch mentalvård) intas som häktad i fängelse eller börjar avtjäna ett fängelsestraff Behovet av tillräcklig vård och stöd ska vid behov säkerställas genom ett möte med den vårdade eller barnet Om stödbehovet är uppenbart ska man hänvisa till att söka socialservice eller anmäla till den vårdande myndigheten (35 ) Agerande utan klientens samtycke: 1. barnets bästa 2. klienten kan inte ansvara för sin egen omvårdnad, hälsa eller säkerhet 53

54 Beslutsfattande om socialvården (45 ) Klienten har rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen. Ett ärende som gäller brådskande åtgärder ska handläggas och beslutet ska fattas utan dröjsmål utifrån tillgängliga uppgifter, så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. I fall som inte är brådskande ska beslut fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att ärendet inletts. Ett socialvårdsärende inleds på ansökan eller när en arbetstagare inom kommunens socialvård annars i sitt arbete har fått kännedom om en person som eventuellt behöver socialvård (34 ) 54

55 Verkställande som gäller socialvården (45 ) I brådskande fall ska beslutet verkställas utan dröjsmål och i fall som inte är brådskande utan ogrundat dröjsmål. Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov. 55

56 Beslut som tryggar vård och omsorg (46 ) skyldighet att tillämpa fr.o.m gäller endast barn, unga eller vuxna som behöver särskilt stöd förfarandet används om det tillgodoser klientens intresse inte i klientens intresse om det fördröjer handläggningen, och i brådskande fall ska 45 iakttas en klient som behöver särskilt stöd har rätt att få ett beslut enligt 46 för att få service som tryggar vård och omsorg = man ska se till att klienten får den behövliga servicen, dvs. målet är tillräcklig och behovsenlig service och tillgodoseende av klientens intresse 56

57 Beslut som tryggar vård och omsorg (46 ) forts. En kommunal tjänsteinnehavare med socialarbetarbehörighet som utför klientarbete tillsammans med en egen kontaktperson ska besluta om den socialservice genom vilken i enlighet med 12 och 13 nödvändig omsorg och försörjning samt hälsa och utveckling gemensamt tryggas för ett barn som behöver särskilt stöd eller en annan klient som behöver särskilt stöd, om förfarandet tillgodoser klientens intresse. Besluten gäller den socialservice som klienten eller den person som ansvarar för klientens omsorg behöver. 57

58 Till vem och av vem service för barnfamiljer 58

59 Med socialservice möter vi klientens behov av stöd I lagen fastställs den service som ska ordnas för att möta behoven av stöd Samlad service enligt klientens behov Klientens intresse ska beaktas i allt beslutsfattande Kommunerna har möjlighet att skapa och utveckla även annan socialservice som motsvarar behoven och främjar välfärden 59

60 SVL 33 När servicen tillhandahålls ska utgångspunkten vara att den kan uppsökas på eget initiativ i ett tillräckligt tidigt skede. Socialservice ska om möjligt ordnas i anslutning till de olika förvaltningsområdenas basservice, om arrangemanget främjar samordningen av servicen och ordnandet av service av god kvalitet. Innebär t.ex. familjearbete via rådgivningen och hänvisning till service via skolan 60

61 Stödbehoven bakom socialservicen 61

62 Socialservice 62

63 Skyldighet att ordna hemservice för barnfamiljer när villkoren i lagen uppfylls (19 ) Barnfamiljer har rätt att få sådan hemservice som är nödvändig för att trygga familjens omsorgsuppgift, om det på grund av omständigheter som anges i lagen inte är möjligt att trygga barnets välfärd. Hemservice tillhandahålls på grund av sjukdom, förlossning, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familjeeller livssituation. Rätten till hemservice förutsätter inte klientrelation inom barnskyddet. 63

64 Hemservice forts. En vanlig funktionsnedsättande orsak enligt lagen är utmattning. Med en särskild familjesituation avses t.ex. skilsmässa mellan föräldrarna, en situation där den ena föräldern är i fängelse eller en familjemedlems död. En livssituation kan leda till behov av stöd också p.g.a. svår sjukdom hos en närstående eller anhörig eller att en närstående eller anhörig dött. En särskild familjesituation kan också uppstå i en familj som har ett handikappat barn, tvillingar eller vården om en vuxen anhörig. Man ska också ordna hemservice vid behov för klienter inom barnskyddet, trots att hemservice inte förutsätter en klientrelation inom barnskyddet. 64

65 Innehållet i hemservicen Med hemservice avses att fullgöra eller bistå vid fullgörandet av uppgifter och funktioner som hör till boende, vård och omsorg, upprätthållande av funktionsförmågan, vård och fostran av barn, uträttande av ärenden samt till det övriga dagliga livet. Som stödtjänster som ingår i hemservicen tillhandahålls måltids-, klädvårds- och städservice och tjänster som främjar socialt umgänge. 65

66 Mer förebyggande familjeservice I stödet för barnfamiljerna satsar man på tidigt ingripande och förebyggande Man kan i fortsättningen få familjearbete, stödpersoner och -familjer samt referensgrupper också som allmän familjeservice utan att vara klient i barnskyddet på basis av en bedömning av servicebehovet. Rätten att få service är lika stark som i den nuvarande barnskyddslagen Ny uppgift för kommunen att övervaka träffarna mellan barn och förälder 66

67 Hur stark är rätten till service inom barnskyddet och hur tillgodoses den i fortsättningen i socialvårdslagen? BSL 36 : Sådan socialvård som är nödvändig med tanke på barnets hälsa eller utveckling ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i klientplanen. Samma rätt fortsätter i SVL (13, 39 ), dvs. den egna kontaktpersonen bedömer och antecknar i planen vilken service som är nödvändig. Dessutom ska den socialarbetare som utför klientarbete tillsammans med en egen kontaktperson fatta beslut enligt 46 om all behövlig service (för barn och vuxna som behöver särskilt stöd) 67

68 Dessutom specialbestämmelser som gäller vissa tjänster hemservice en gravid kvinnas rätt till missbrukartjänster Bestämmelser om övervakat umgänge mellan barn och förälder oberoende av under vilket förvaltningsområde social- och hälsovården som ges lyder ska vederbörande bestämmelser tillämpas, t.ex.: inom hälso- och sjukvården ska bestämmelserna om vårdgaranti iakttas och inom socialvården socialvårdslagen (bedömning av servicebehovet, egen kontaktperson osv.) 68

69 Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor (26 ) Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor ska ges för att främja barnets välfärd, individuella uppväxt och positiva utveckling, stödja föräldraskapet samt för att stärka barnfamiljernas förmåga att klara sig och stärka deras egna resurser. Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor omfattar bedömning, handledning, sakkunnigrådgivning och annat stöd i anslutning till barns uppväxt och utveckling, familjeliv, människorelationer och sociala färdigheter. Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor tillhandahålls sektorsövergripande tillsammans med experter på socialt arbete, psykologi och medicin samt enligt behov med andra experter. 69

70 Övervakning av umgänge mellan barn och förälder (27 ) Övervakat byte/stöttat eller övervakat umgänge Övervakningen grundar sig antingen på ett avtal som fastställts av socialnämnden eller på ett domstolsbeslut, dvs. övervakat umgänge ska ordnas enligt avtalet eller beslutet. Tjänsten är avgiftsfri Övervakaren ser till att umgänget sker enligt barnets intresse skriftlig redogörelse för uteblivet/avbrutet umgänge till den behöriga barnatillsyningsmannen OBS barnatillsyningsmannen har tjänstgöringsskyldighet enligt SVL 70

71 Hjälp eller stöd i boendet (21 ) Avsedd för personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd Service som tillhandahålls hemma prioriteras i förhållande till service som förutsätter flytt Klassificering av boendeservice: Tillfälligt boende för behov av kortvarig, brådskande hjälp Stödboende som stöd för självständigt boende eller för att möjliggöra övergång Serviceboende kombinerar en lämplig (service-)bostad med stöd Serviceboende med heldygnsomsorg för personer som behöver stöd och hjälp dygnet runt 71

72 Alkohol- och drogarbete (24 ) som kommunal socialservice Med alkohol- och drogarbetet stöder man alkohol- och drogfrihet, minskar riskfaktorerna och stärker de element som stöder resurserna och välfärden Formerna för alkohol- och drogarbetet:: handledning och rådgivning socialvårdens särskilda service enligt lagen om missbrukarvård övrig socialservice som stöder alkohol- och drogfrihet eller minskar skadorna till följd av missbruk Tjänsterna inom missbrukarvården riktar sig till missbrukare av berusningsmedel, deras anhöriga och andra närstående 72

73 Gravidas subjektiva rätt till missbrukarvård (24 ) En gravid person har rätt att omedelbart få tillräcklig socialservice som stöder alkohol- och drogfrihet Servicens tillräcklighet bedöms av en arbetstagare tillsammans med klienten, men utgångspunkten är klar: service ska fås genast och rätten är subjektiv Motsvarande rätt finns också inom hälso- och sjukvården 73

74 Mentalvårdsarbete i socialvården (25 ) Syftet är att stärka de faktorer som skyddar den psykiska hälsan och att avlägsna och minska de faktorer som äventyrar den Former för mentalvårdsarbetet: handledning och rådgivning vid behov psykosocialt stöd till individen och familjen samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta och traumatiska situationer övrig socialservice som stödjer individens psykiska hälsa Både missbrukar- och mentalvårdsarbetet inom kommunens socialvård ska planeras och genomföras så att det bildar en fungerande helhet tillsammans med de övriga mentalvårds- och missbrukartjänsterna i kommunen. 74

75 Social rehabilitering (17 ) Social rehabilitering innebär service som kombinerar individuellt och funktionellt stöd för att stärka den sociala funktionsförmågan, förhindra marginalisering och främja delaktighet Social rehabilitering omfattar: utredning av den sociala funktionsförmågan och rehabiliteringsbehovet rehabiliteringsrådgivning och rehabiliteringshandledning samt vid behov samordning av rehabiliteringstjänster träning i att klara av vardagsfunktioner och olika livssituationer gruppverksamhet och stödjande av social interaktion andra behövliga åtgärder som främjar social rehabilitering En verkningsfull social rehabilitering kräver att de olika aktörerna samarbetar och förenar sina kunskaper 75

76 Servicegaranti för ungdomar Servicegarantin för ungdomar görs effektivare genom att stärka socialarbetet med unga och deras sociala rehabilitering Servicegaranti för ungdomar = sektorsövergripande bedömning av servicebehovet + egen kontaktperson + riktad social rehabilitering + övrig behövlig service i samarbete med andra aktörer Syftet är att säkerställa att de mest utsatta ungdomarna drar nytta av ungdomsgarantin, inte faller mellan projekt och inte blir utan det stöd de behöver 76

77 SVL 14 Exempel på socialservice som bestäms i andra lagar 77

78 Medling i familjeärenden Bestämmelser om medling i familjeärenden finns i äktenskapslagens 5 kap. och den nämns i 14 2 mom. i socialvårdslagen. Medling är avsedd för barnfamiljer där föräldrarna överväger skilsmässa, och för frånskilda som anpassar sig till sin nya livssituation. Medlingen ordnas på olika sätt och klienterna hänvisas till barnskyddets jour. SVL förutsätter att klienten hänvisas till rätt service genast när klientrelationen inleds, och då ska man utreda vilken service familjen behöver. 78

79 Lagen om elev- och studerandevård (15 och 16 ) En instans som i sitt arbete har fått kännedom om en studerandes stödbehov kan kontakta en psykolog eller en kurator, man kan t.ex. ta kontakt med barnskyddet En studerande ska ges möjlighet till ett samtal med en psykolog eller en kurator inom sju arbetsdagar, i brådskande fall samma eller nästa arbetsdag. Utifrån psykologens eller kuratorns bedömning har den studerande rätt att få tillräckligt stöd och handledning för att problem i studierna och utvecklingen ska kunna förebyggas och övervinnas. Vid behov ska den studerande hänvisas till andra elevhälsotjänster och annan stödverksamhet. 79

80 Lagen om elev- och studerandevård forts. Behovet av barnskydd bedöms inte enligt barnskyddslagen om man enligt BSL 26 anser att ärendet tydligt är av sådan karaktär det inte leder till barnskyddsåtgärder (= det räcker med åtgärder inom elevhälsan). När SVL träder i kraft kan a) en kurator utses till egen kontaktperson och kommunen kan också besluta att kuratorn gör en bedömning av servicebehovet enligt SVL i samband med bedömningen av behovet av elevvård eller b) en egen kontaktperson någon annanstans och kuratorns bedömning ingå i en annan artbetstagares bedömning av servicebehovet 80

81 Lagen om elev- och studerandevård forts. i alternativ a) är det bra att arbetstagaren är densamma hela tiden, men det ökar kuratorns uppgifter, vilket måste beaktas i uppgiftsstrukturerna och dimensioneringarna alternativ b) är också möjligt och fungerande; reformerna har samma utgångspunkt i varje fall: service med låg tröskel i första hand, ny kontakt med barnskyddet om den förebyggande servicen inte fungerar 81

82 Familjevårdslagen (RP 256/2014) Bakgrunden till beredningen av familjevårdslagen finns i regeringsprogrammet, enligt vilket familjevårdslagstiftningen utvecklas, och i den ska man också beakta de behov som uppstår på grund av den åldrande befolkningen. Bakom beredningen låg också en promemoria från 2010 av en arbetsgrupp som diskuterade behovet av att revidera den familjevårdslagstiftning som socal- och hälsovårdsministeriet hade lagt grunden till. Syftet är att samla alla bestämmelser om familjevård i socialvårdslagen och familjevårdarlagen i en lag, precisera dem och särskilt förbättra ställningen för äldre personers och handikappade personers familjevård. 82

83 Övriga ändringar 83

84 Klientens rättsskydd förbättras En klient får begära omprövning av ett beslut om socialvårdstjänster under 30 dagar i stället för 14 dagar Klienten får besvära sig över service som gäller socialvård hos Högsta förvaltningsdomstolen genom besvärstillstånd (tidigare besvärsförbud) En socialarbetare ska besluta om den socialservice genom vilken nödvändig omsorg och försörjning samt hälsa och utveckling tryggas för ett barn eller någon annan klient som behöver särskilt stöd (ska börja tillämpas ) 84

85 Bestämmelser för att säkerställa servicekvaliteten En verksamhetsenhet inom socialvården ska göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet (47 ) Planen ska vara offentligt framlagd och förverkligandet av den ska följas upp Planen ska regelbundet utvecklas tillsammans med personalen och klienterna Personalen har anmälningsskyldighet ifall missförhållanden i socialservicen hindrar socialvård (48 ) (ska börja tillämpas )

86 Centrala ändringar i barnskyddet 86

87 Reformen påverkar barnskyddet Klientmängderna i barnskyddet minskar genast när det är möjligt att också få service via andra kanaler Ökad förebyggande service minskar behovet av annan service redan på kort sikt På längre sikt minskar behovet av tunga korrigerande åtgärder avsevärt när man kan ge stöd i tid 87

88 EN BARNFAMILJS KLIENTRELATION INOM BARNSKYDDET 88

89 Klientrelation inom barnskyddet Vad kvarstår? Ett barnskyddsärende inleds när barnskyddet får information om ett barn som eventuellt behöver barnskydd Behovet av barnskydd ska utredas om ärendet tydligt inte till sin natur är sådant att barnskyddsåtgärder inte behövs Vad ändras? Vad ändras? En klientrelation inom barnskyddet inleds inte medan man fortfarande utreder behovet En bedömning av servicebehovet ska också för de klienter som inte bedöms behöva barnskydd göras genast när klientrelationen inleds 89

90 Vad ändras inte? Som service inom öppenvården i barnskyddet kan samma service beviljas som förut Bestämmelserna om omhändertagande kvarstår När ett barnskyddsärende inleds ska man förfara lika som förut 90

91 Kommunerna har möjlighet att vid en förändring 91

92 Hur ska antalet anställda bedömas... OBS! Samma arbetstagare kan ha klienter inom barnskyddet och inom den allmänna familjeservicen. Det är i klientens intresse att undvika utbyte av arbetstagare. 92

93 När behövs barnskydd? En klientrelation inom barnskyddet behövs om barnets hälsa eller utveckling äventyras och 1.familjeservicen inte räcker till och det behövs stödåtgärder enligt barnskyddslagen eller 2.familjeservicen räcker till, men den nödvändiga servicen inte tas emot och därför behövs kompetensen och stödåtgärderna inom barnskyddet 93

94 Hurdan service och stödåtgärder får man via barnskyddet? Inom barnskyddet arbetar experter på barnskydd. Klienterna har alltid en egen socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter Service och stödåtgärder för klienter inom barnskyddet består av: ekonomiskt stöd enligt barnskyddslagen effektiverat familjearbete familjerehabilitering placering av barnet utom hemmet 94

95 Vilken annan service får man via barnskyddet? Samma service som förut Med stöd av barnskyddslagen kan man bevilja bl.a. stöd för utredning av en problemsituation hos barnet och familjen vård och terapi som stöder barnets och familjemedlemmarnas rehabilitering All service enligt socialvårdslagen Obs! Hälso- och sjukvårdslagen har en egen bestämmelse som gäller hälsoservice för barnskyddsklienter och barn har också rätt till service enligt barndagvårdslagen osv. 95

96 Vad annat består reformen av? Reformen stärker det förbyggande arbetet också i barnskyddet och banar väg för ett mer klientorienterat arbetssätt Ändringen av barnskyddslagen gör det möjligt att använda placering inom öppenvården också i situationer där den enda möjligheten nu är att göra en brådskande placering Brådskande stödåtgärd inom öppenvården införs Familjerehabilitering primär i förhållande till placering av barnet utom hemmet förutsatt att detta är för barnets bästa 96

97 Hälso- och sjukvårdslagen 69 : Skyldigheter enligt barnskyddslagen Om behovet av barnskydd beror på otillräcklig hälso- och sjukvård ska man, utan dröjsmål och utan hinder av vad som sägs i om tillgången till vård, för barnet eller familjen ordna den hälso- eller sjukvård som är nödvändig för barnets hälsa och utveckling 97

98 Brådskande stödåtgärd inom öppenvården (37 b ) Om barnet på grund av orsaker nämnda i 40 behöver brådskande hjälp kan man brådskande ordna stödåtgärder inom öppenvården enligt kap. 7, förutsatt att stödåtgärderna är lämpliga, möjliga och tillräckliga för omsorg i enlighet med barnets bästa. 98

99 Ändringar i brådskande placering En brådskande placering kan göras när barnet är i omedelbar fara, eftersom: 1)brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling 2)barnet själv allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, begå en brottslig gärning som inte kan anses ringa eller genom annat därmed jämförbart beteende 99

100 Tidsfrist för brådskande placering (38 och 38 a, tillämpas ) Beslut om brådskande placering fattas av den tjänsteinnehavare som anges i 13 1 mom. Med stöd av beslutet kan den brådskande placeringen vara i högst 30 dagar. Tidsfristen inkluderar den dag barnet faktiskt placerades brådskande. Om beslutet om brådskande placering fattades före det dygn under vilket barnet faktiskt placerades, inkluderas dagen då beslutet fattades i tidsfristen. 100

101 Utredning av de delaktigas åsikt (39 a ) Om man inte har utrett vilken åsikt barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna samt andra personer som svarar för barnets vård och fostran har före en brådskande placering, (eftersom dröjsmål i ärendets behandling på grund av utredningen orsakar men för barnets hälsa, utveckling eller säkerhet) ska personen underrättas om den brådskande placeringen så snart som möjligt efter händelsen. I samband med detta ska personen ges möjlighet att lägga fram sin åsikt om ärendet och få information om rätten att få hjälp enligt vad som föreskrivs i denna eller någon annan lag. 101

102 Anmälningsskyldigheten som gäller barn utvidgas Skyldighet att göra barnskyddsanmälan också för tullen, gränsbevakningsväsendet och utsökningsmyndigheten Skyldighet för anmälningsskyldiga myndigheter och yrkespersoner inom barnskyddet att anmäla till polisen när det finns skäl att misstänka att ett barn har blivit offer för brott som riktar sig mot dess liv eller hälsa. (Gäller brott för vilka maximistraffet är minst 2 års fängelse) 102

103 Kvalitetsrekommendation för barnskyddet 103

104 Vem riktar sig rekommendationen till? I första hand till kommunerna som stöd för tillhandahållande, bedömning, utveckling och ledning av barnskyddsservicen. Också avsedd för barn, unga, föräldrar och närstående samt för övriga aktörer inom barnskyddet. 104

105 Centrala principer som styr barnskyddsarbetet Alla mål för barnskyddsarbetet och för kvalitetsrekommendationerna genomsyras av etiska principer Klienternas människovärde och grundläggande rättigheter Barnets bästa Rättvisa, öppenhet och tillförlitlighet, säkerhet Dialog Kvalitet i yrkespersonalens arbete Ansvarsfulla beslut och verksamhetskultur Fokus på barnet och familjen proportionalitetsprincipen 105

106 Nycklar till ett effektfullt barnskyddsarbete Delaktighet i ett barnskyddsärende de olika parterna i ett barnskyddsärende måste kunna uppleva och lita på att var och en blir hörd och får föra fram sina egna åsikter i ärendet som behandlas. Gemensamt servicesystem Målet för barnskyddet är att barnet/den unga får hjälp och att barnets/den ungas nöd upptäcks oberoende av var barnet/den unga bor eller vilka tjänster han eller hon använder. Kompetent personal Barnskyddet kräver en särskild kompetens av personalen. Personalen och ledningen måste långsiktigt förbinda sig att utveckla den kompetens som behövs i barnskyddsarbetet. Det krävande arbetet kräver bland annat arbetsledning som stöd. Flerdimensionell bedömning Bedömningen inom barnskyddet gäller klienter, anställda och arbetsgemenskaper. 106

107 Delaktighet i ett barnskyddsärende rekommendationer 107

108 Ett gemensamt servicesystem rekommendationer 1/2 108

109 Ett gemensamt servicesystem rekommendationer 2/2 109

110 Kompetent personal rekommendationer 110

111 Flerdimensionell bedömning rekommendationer 111

112 I Kvaliteten på arbetet med ett barn Har du en egen träff för varje barn? När alltid? Har du fått en partner i ditt arbete utom barnskyddet (till alla case som det har behövts)? Har du tillgång till den know-how du behöver? Har en gemensam bedömning varit möjlig med barnet, föräldrarna och samarbetspartner? 112

113 Arbete av god kvalitet i arbetsgemenskapen Har ni metoder i er arbetsgemenskap att stödja barncentrerat arbete/delaktighet? Är barnskyddet i er enhet en bekant och pålitlig partner för områdets basservice? Får ni utveckla egna arbetssätt som sätter barnet i fokus? Bedömer ni som arbetsgemenskap det arbete ni gör? Hur? 113

114 Barnskyddsarbete av god kvalitet i kommunen Stödjer organisationen med sina lösningar barnets delaktighet i barnskyddet? Står det sektorsövergripande samarbetet under ledningens aktiva beskydd? Har personalen inom barnskyddet möjlighet att öka sitt kunnande, utveckla och undersöka sitt eget arbete? Bedöms kvaliteten i barnskyddet tillsammans med de anställda, ledningen och klienterna? 114