Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Gotlands län
|
|
- Joakim Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, Ert datum Er beteckning Gotlands kommun VISBY Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Gotlands län Bakgrund Riksdagen beslutade att anta propositionen 2001/02:20 Infrastruktur för ett hållbart transportsystem. Enligt regeringsbeslut skall Banverket, Vägverket och länen lämna in remissbehandlade förslag till planer till regeringen senast Sjöfartens, och för den delen även luftfartens, investeringar i infrastruktur ligger i princip helt utanför de här aktuella långsiktiga planerna. Enligt gällande trafikpolitiska riktlinjer skall dessa trafikslag täcka sina infrastrukturkostnader genom brukarfinansiering och således ej finansieras via statliga anslag. Sjöfartsverket redovisar bl.a. sina investeringsplaner i sin årliga 3-årsplan och skall vidare fortsättningsvis även lämna årliga sektorsrapporter. Sjöfartsverkets planeringsmedverkan Inom ramen för den samordnade investeringsplaneringen har Sjöfartsverket medverkat i en rad gemensamma trafikslagsövergripande aktiviteter under planeringsomgången. Bland annat kan nämnas medverkan i Godstransportdelegationen och SIKA:s strategiska inriktningsanalyser, ASEK-arbetet m.m. samt frågan om statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar. Sjöfartsverket har dessutom deltagit i olika länsberedningsgrupper och referensgruppen för den samlade långsiktiga planeringen. Sjöfartsverket har vidare på regeringens uppdrag redovisat en bedömning av utvecklingen inom sjöfartssektorn för perioden som underlag för Vägverkets, Banverkets och länens planering. I en Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slottsgatan hk@sjofartsverket.se
2 2 (11) preliminär redovisning, inriktad på behovet av att förbättra länkarna från landsidan till de viktigare hamnarna, lämnades ett konkret inspel till den då pågående åtgärdsplaneringen. Sjöfartsverket deltar vidare i ett antal Interreg IIIB-projekt vilka bl.a. syftar till att förbättra infratruktur och främja regional utveckling inte minst gentemot ansökarländerna. Landinfrastrukturens betydelse för sjöfarten Sjöfartens behov av väl fungerande anslutande landtransporter till och från hamnarna är av central betydelse. Sambandet och beroendet mellan sjö- och landtransporter är kanske som allra tydligast inom den sektor av sjöfarten som utvecklas mest och som är direkt kopplat till landtransporterna, nämligen färjetrafiken. Vårt väl utbyggda nät av färjeförbindelser används för den mer högförädlade delen av utrikeshandeln ca 60 % av utrikeshandeln i värde och fungerar som rörliga broar. Självfallet är även matningen till och från hamnarna av det konventionellt sjöburna godset, som volymmässigt svarar för ca 70 % av utrikeshandelns transporter, minst lika viktigt. Gemensamt för alla typer av sjötransporter är att de alltid är del i någon form av kombinerad transport där hela transportkedjans funktion är av avgörande betydelse och där respektive transportslags komparativa fördelar bör utnyttjas optimalt. I detta sammanhang är det viktigt att notera hamnarnas betydelse som stora trafikalstrare och naturliga knutpunkter av gemensamt intresse för flera transportslag. En rimlig utveckling för svensk del är att hamnen som infrastrukturhållare i högre grad måste samordna sin planering med de statliga trafikverkens infrastrukturplanering och att gränsen mellan statens ansvar på både landoch sjösidan av hamnen och hamnens eget ansvar kan behöva ses över Ett steg i denna riktning togs i inriktningsplaneringen av trafikinfrastrukturen. En särskild arbetsgrupp kallad Hamnstruktur och sjöfart (HSS) bestående av representanter från trafikverken, Sveriges Hamnar, länen och regionerna samt Boverket och SIKA arbetade med dessa frågor och pekade bl.a. på behovet av goda anslutningar till hamnarna från både land- och sjösidan och byggde därvid sina bedömningar i stor utsträckning på TEN-T-nätet och de hamnar som för svensk del vid den tidpunkten kunde antas klassificeras som TEN-kategori A-hamnar. Dessa hamnar utgör en rimlig och naturlig första prioriteringsgrund när det gäller att utveckla ett transportslagsövergripande infrastrukturnät för svenska förhållanden. Till detta nät får även överväganden göras kring de hamnar som beslutats vara av riksintresse. Sjöfartsverket vill understryka angelägenheten av att inom ramen för den fortlöpande infrastrukturplaneringen analysera behovet av kapacitetsstarka
3 3 (11) och högkvalitativa anslutningar till de viktigaste hamnarna. Staten har ett ansvar för dessa anslutningar för att utveckla ett sammanhållet effektivt transportsystem. Den internationella dimensionen när det gäller transporterna för den svenska industrin är stark och det understryker hamnarnas centrala roll i det internationella transportflödet och deras betydelse som portar till Europa och TEN-T-systemet liksom till övriga världen. Infrastruktur för Sjöfart Sjöfartens infrastruktur består av två delar, det i att väsentligt kommunala hamnväsendet och det av staten genom Sjöfartsverket upprätthållna farledssystemet. Infrastrukturen är generellt sett väl utbyggd och kan utan större investeringar utnyttjas för betydligt ökade transportvolymer. I grova drag utgörs det svenska hamnväsendet av ett 50-tal allmänna hamnar och ett antal industriägda lastageplatser väl spridda längs den svenska kusten. Betydelsen av ett sammanhållet trafikslagsövergripande infrastrukturnät inom EU har i takt med förverkligandet av den inre marknaden och den ökande trafiken kommit att bli allt påtagligare. Trängsel och miljöproblem för landtransportsystemen ledde till att man påbörjade en diskussion om att inlemma hamnarna i TEN-T-systemet. Efter mångåriga överväganden beslutades sommaren 2001 att hamnarna skulle ingå och att de s.k. TEN-klass A-hamnarna skulle redovisas på vägledande kartor. TEN-klass A-hamnar är sådana hamnar som har minst 1,5 miljoner ton i godsomsättning eller minst passagerare i internationell trafik samt anknyter till TEN-T-nätet i övrigt. För Sverige innebär det med utgångspunkt från hamnstatistik för år 2000 att 17 hamnar uppfyller godskriteriet och ytterligare 6 hamnar passagerarkriteriet. Sjöfartsverket har i beslut pekat ut de hamnar och farleder, samt områden i övrig, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB). Skyddet avser funktionen för både befintliga och planerade anläggningar och överensstämmer med den tolkning som Boverket och trafikverken gjort och som redovisats i ett särkilt beslut från Boverket år Som en förutsättning har verken bl.a. enats om att miniminivån för anspråken skall ansluta till TEN-T.
4 4 (11) Den gjorda översynen av sjöfartens riksintressen innebär att tidigare (1987) utpekade riksintressen omprövats och att anspråken utvidgats till att även mera konsekvent omfatta sjöfartssektorns viktigaste noder och länkar d.v.s. hamnar och farleder i ett i förhållande till övriga transportslag sammanhållet transportsystem. Sjöfartsverket har bedömt att 28 hamnar är av riksintresse Här ska också noteras att Godstransportdelegationen (GTD) vid sin diskussion av robusta stråk såg argument för en prioriteringsgrund av samhällets insatser på infrastrukturområdet som kan innebära en ytterligare koncentration till ett mer begränsat antal tunga stråk och särkilt viktiga nav och noder (terminaler och hamnar). GTD redovisade en skiss som grundades på de 15 största hamnarna. De av GTD redovisade stråkanalyserna klargör på ett tydligt sätt den avgörande betydelse som ett begränsat antal högbelastade tranportstråk har för de svenska godstransporterna och visar också viken av ett transportslagsövergripande synsätt med fokus på väl fungerande transportkedjor bestående av olika länkar och noder i samspel. Huvudstråken i den svenska tranportinfrastrukturen utgörs av transportleder såväl på land som till sjöss längs den svenska kusten i nord-sydlig riktning samt några tvärgående landlänkar i öst-västlig riktning genom mellansverige med sjöfartsanknytningar i både väst och öst. Ryggraden i godstransportsystemet är alltså den s.k. Nordiska triangeln samt en utlöpare längs Östersjökusten upp till norra Sverige. Detta visar isbrytningens betydelse för sjöfarten på de svenska Östersjöhamnarna och särskilt Norrlandshamnarna. En annan iakttagelse, som följer av stråkanalyserna, är de välbelägna hamnarnas stora betydelse för den svenska utrikeshandeln. Uppemot 80 % av hela utrikeshandeln går via ett tiotal hamnar med Lysekil/Brofjorden och Göteborg på västkusten, Helsingborg, Malmö och Trelleborg på sydkusten, Norrköping, Oxelösund och Stockholm på östkusten samt Gävle, Sundsvall och Luleå på norrlandskusten som dominerande. Denna starka koncentration av godsflödena sker samtidigt som sjöfarten och det svenska hamnväsendet erbjuder ett mycket flexibelt transportmönster med goda farledsförutsättningar till ett rikt förgrenat hamnsystem. Sjöfartens stora och flexibla möjligheter att betjäna industrin i ett land med så omfattande kust som Sverige är en styrka och skall naturligtvis tas tillvara. Den svenska skogsindustrins utskeppningssystem från norrlandskusten är exempel på detta. I ett transportslagsövergripande transportsystem blir emellertid de stora välbelägna hamnarna av särskilt intresse för industrin. Dessa hamnar, som ligger i anslutning till de större väg- och järnvägsstråken med som regel redan i utgångsläget goda
5 5 (11) farledsförutsättningar, måste tillförsäkras en effektiv och ändamålsenlig kringinfrastruktur. Det finns fortfarande exempel på flaskhalsar för de omfattande transportflöden som går i dessa stråk.. Sjöfartsverket har som en följd av bland annat Godstransportdelegationens slutsatser fullföljt ett regeringsuppdrag om stomfarleder. Målet är ett sammanhängande intermodalt transportsystem där säkra och tillgängliga farleder via effektiva hamnar knyter an till de viktiga landstråken i Sverige och Europa. Sjöfartsverket kommer att fortsätta utvecklingen av farledsplaneringen och vår övriga verksamhet för att ha en beredskap att möte framtida ökade sjötransportbehov till gagn för det svenska näringslivet och samhället. Vidare har Godstransportdelegationens diskussioner om sjöfartsavgifterna lett till att frågan om farledsavgifternas framtida utformning är föremål för utredning inom Näringsdepartementet. Till skillnad från landtransportmedlen utnyttjar sjöfarten till stor del redan av naturen givna förutsättningar. För farledssystemet krävs främst justeringar och kompletteringar som investeringsmässigt oftast är ytterst blygsamma. För närvarande finns dock ett antal förhållandevis stora farledsprojekt. Den nu pågående utbyggnaden av farlederna till Göteborg, som är den i särklass största infrastrukturinvesteringen på farledssidan i Sverige, är ett exempel på detta. Finansieringen löstes i form av ett avtal mellan staten (Sjöfartsverket) och Göteborgs Hamn AB och Göteborgs kommun. I den nu gällande planen avseende åren för Sjöfartsverket ligger Göteborgsprojektet med ca 300 miljoner kronor år 2002 och ca 200 miljoner kronor år 2003 för den första etappen. En andra etapp diskuteras under Omfattande upprustningsbehov finns för Trollhätte kanal under den kommande 10 till 15-årsperioden. Totalt har överslagsmässigt beräknats att miljoner kronor kan behövas för att hålla kanalen långsiktigt i stånd med nuvarande standard och dimensioner. Långsiktigt studeras förutsättningarna för farledsinvesteringar i ett antal fall. Bl.a. kan nämnas Södertälje kanal och sluss och den därtill anslutande Mälarfarleden, förbättringar av farleden genom Bråviken in till Norrköping, farlederna in till Gävle, Uddevalla m.fl. Balansen mellan infrastruktur och trafikproduktion är vidare en helt annan inom sjöfarten än för landtransportmedlen. För sjöfarten är det
6 6 (11) transportredskapet, d.v.s. fartyget, som är den stora tunga investeringen. Fartyget kan flyttas, försäljas o.s.v. och representerar inte på samma sätt som en trafikanläggning en s.k. sunk cost när den väl har anskaffats. De tunga intressenterna i systemet är som framgått ovan fartygsoperatörerna eller redarna som bedriver sin verksamhet helt efter marknadens villkor i en hård internationell konkurrens. Även hamnarna har en förhållande till staten självständig ställning. Redarens fria val utifrån marknadens förutsättningar har lett till en betydande koncentration av trafiken på ett begränsat antal hamnar. Den utveckling av transportfunktionen, hamnarnas organisation och det samarbete mellan hamnar som etablerats inom vissa regioner, har skett på helt affärsmässiga grunder och utan någon statlig styrning eller finansieringsmedverkan. Denna utveckling är sund och bör stödjas. Sjöfartsverket har naturligen genom den nära kopplingen mellan sina verksamheter och hamnverksamheten en allmän överblick och fullgör de trafikpolitiska och andra sektorsuppgifter som ankommer på staten då det gäller att bevaka och följa upp hamnväsendets utveckling och roll för transportförsörjningen. I sektorsansvaret ingår naturligtvis också att ta tillvara sjöfartens fördelar från bl.a. säkerhets- och miljösynpunkt men även att verka för effektiva intermodala transporter. Sjöfartsverket gör tillsammans med Sveriges Hamnar årligen en inventering av de kommande fem årens planerade hamninvesteringar som för planeringsperioden låg på ca. 5 miljarder kronor. Av hamnarna genomförda investeringar var år 2001 ca 1 miljard kronor. Sjöfartsverkets investeringar i farledsverksamheten uppgår normalt till ca. 100 miljoner kronor per år. Det ligger i sakens natur att planer successivt omprövas och justeras i denna typ av rullande planering. Materialet bedöms likväl ha ett värde i den allmänna trafikpolitiska diskussionen när det gäller framtida investeringar i infrastrukturen, bl.a. i den utvecklade regionala och nationella infrastrukturplanering som nu är föremål för remissbehandling. Arbetet med att ytterligare miljöanpassa sjöfarten fortsätter. De miljödifferentierade farledsavgifterna ska t.ex. stimulera att välja bränsle med låt svavelhalt samt att installera någon typ av teknik ombord i fartyget för att reducera utsläppen av kväveoxider. Vidare har Sveriges Hamnar rekommenderat sina medlemshamnar att införa miljödifferentierade hamnavgifter. Initiativen till miljödifferentiering har sin grund i den trepartsöverenskommelse som träffades mellan Sjöfartsverket, Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening redan i april 1996 om att kraftfulla åtgärder skall sättas in för att minska sjöfartens luftföroreningar.
7 7 (11) Avslutningsvis kan också nämnas den möjlighet till statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar m.m. som också kan omfatta fartyg och kajer m.m. för den regionala trafik som handlas upp av trafikhuvudmannen i respektive län eller motsvarande. Till investeringar i fartyg räknas fartyg för person- alternativt kombinerade person- och godstransporter för regional kollektivtrafik. Statsbidragsmöjligheten omfattar även kajanläggningar och terminaler för motsvarande trafik. Allmänt om planerna Regeringens och riksdagens övergripande transportpolitiska mål om ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem har varit styrande för utformningen av förslagen till planer. De transportpolitiska delmålen om tillgänglighet, hög transportkvalitet, positiv regional utveckling, säker trafik, god miljö och ett jämställt transportsystem, är de mål mot vilka planernas åtgärder och förväntade resultat ska mätas. Riksdagens beslut innebär att den långsiktiga planeringsramen för perioden skall uppgå till 364 miljarder kronor, varav 319 miljarder kronor för verksamhet och 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar för investeringar som finansieras via lån. Uppgiften att bevara och säkerställa väg- och järnvägssystemen skall prioriteras. För bevarande och säkerställande skall 150 miljarder kronor avsättas, varav 87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar, 38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar, 8 miljarder kronor för sektorsuppgifter samt 17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar. Resterande del av planeringsramen, 169 miljarder kronor, skall användas för att utveckla och modernisera transportsystemet. Av dess skall 100 miljarder kronor användas för järnvägar och 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur. Planeringsramarna är i varierande utsträckning delvis intecknade på grund av pågående projekt, långt komna projekt eller av andra i direktiven utpekade projekt. De preliminära regionala planeringsramarna (exkl. i direktiven särskilt utpekade projekt), som denna planeringsomgång inte omfattar några järnvägsåtgärder, fördelar sig länsvis enligt nedan. Stockholm miljoner Uppsala Södermanland 733 Östergötland Jönköping Kronoberg 661
8 8 (11) Kalmar 574 miljoner Gotland 155 Blekinge 509 Skåne Halland Västra Götaland Värmland 581 Örebro 791 Västmanland 658 Dalarna 367 Gävleborg 627 Västernorrland 464 Jämtland 382 Västerbotten 738 Norrbotten 510 Av 30 miljarder till länsplanerna (1,5 miljarder avgår till rullande materiel på järnväg) har avsatts miljoner till av regeringen utpekade åtgärder i länsplanerna vilka skall inrymmas i länsplanen de första åren av planperioden. Även om planeringsramarna för länen är blygsamma diskuterar planerna även behov av nationell karaktär och lägger en viktig trafikslagsövergripande helhetssyn på transportsystemet. I regeringens uppdrag till länen ingår också att presentera insatser utifrån två ytterligare plannivåer nämligen 50% respektive 150 % av den preliminära ramen. En genomgående slutsats från länen är att halva den preliminära ramen är en orealistisk nivå och att den preliminära nivån inte är tillräcklig för att hindra en eftersläpning i förhållande till åtgärdsbehovet medans den högre ramen skapar förutsättningen för att nå en bättre balans. Vad gäller tidigare nämnda inventering av behov av förbättrade anslutningar till hamnarna ger en översiktlig avstämning vid handen att önskemålen tillgodosetts i varierande utsträckning och att vissa för hamnarna angelägna åtgärder inte heller alltid går att särskilja från kopplingar till andra behov i trafiksystemet. Rent allmänt vill Sjöfartsverket framföra synpunkter att det genomgående synes gjorts ett förtjänstfullt arbete för att med begränsade resurser göra en rimlig avvägning för att tillgodose stora behov i transportinfrastrukturen inför en fortsatt prognoserad trafikökning.
9 9 (11) För perioden prognoseras en ökning av godstransporterna, som Sjöfartsverket i huvudsak begränsar sina synpunkter till, med: Tunga lastbilar 38% Järnväg 10% Sjöfart 20% Strategisk miljöbedömning har gjorts med varierande ambitionsnivå i de olika planerna. Den helt avgörande miljöinriktningen har dock regeringen svarat för i infrastrukturpropositionen i och med den stora satsningen på järnvägen. Detta kan i sin tur bädda för ökade systemtransporter med järnväg i kombination med sjöfart vilket kan medföra ytterligare miljövinster i transportsystemet. Planerna har i varierande utsträckning tillställts Sjöfartsverkets huvudkontor och/eller respektive sjötrafikområde för yttrande. Föreliggande remissvar är Sjöfartsverkets samlade yttrande. Aktuell infrastrukturplan I den regionala transportinfrastrukturplanen för Gotlands län framhålls transportsystemen som förbinder Gotland med omvärlden som avgörande för tillväxt och utveckling på Gotland. Utbyggnad och anpassning av Visby hamn för 2000-talets behov är därför av allra största vikt. Gotlands kommun har nu påbörjat en översiktlig planering för hamnen och omkringliggande områden, och syftet med denna är bl.a. att klarlägga och säkerställa hamnverksamhetens behov. Som grund för planeringen pågår upprättande av en utvecklingsplan för Visby hamn till och med Det största objektet i gällande plan är de investeringar som sker inom hamnområdet för att bereda plats för de nya färjorna som kommer att tas i trafik år 2003 i Gotlandstrafiken. I planen hade medel reserverats för anläggande av en ny färjeklack men av olika anledningar har den inte kunnat komma till utförande. Av en tillfällighet stämde planerad tidpunkt för den tilltänkta färjeklacken överens med att de nya färjorna ska tas i drift och reserverade medel kunde få disponeras till erforderlig ombyggnad för dessa fartyg. De ombyggnads- och anpassningsåtgärder som i nuläget bedöms som nödvändiga i Visby hamn är omfattande och inryms bara delvis inom de preliminära ramar som tilldelats för infrastrukturen. Gotlands speciella transportsituation och Visby hamns betydelse gör det rimligt att försöka lösa
10 10 (11) hamninvesteringarna i annan ordning än inom den regionala transportinfrastrukturplanen. Men för att markera den vikt Visby hamn har för Gotlands utveckling ingår dock hamnåtgärder i planförslaget. Med anledning av den planering som påbörjats för Visby hamn och kringliggande områden tas inte investeringar i hamnen, med ett undantag, med förrän fr.o.m. år 2009, då det för dessa ännu inte går att bedöma omfattning, principutformning och preliminärt bidragsunderlag. Nödvändiga utbyggnads- och anpassningsåtgärder i Visby hamn beräknas preliminärt uppgå till i storleksordningen miljoner kronor, en investeringskostnad som Gotlands kommun saknar ekonomiska förutsättningar att själv kunna klara. En framställan om överläggningar om alternativ finansiering har gjorts till Näringsdepartementet. Sjöfartsverket delar Gotlands kommuns bedömningar om färjetrafikens betydelse och därmed behovet av utvecklingsbara hamnanläggningar för tillgängligheten till Ö-regionen Gotland. Verket deltar redan idag i handläggningen av statsbidrag till Visby hamn och ser fram emot att öven fortsatt få följa pågående hamnutredning. Sjöfartsverket har vidare förståelse för att behov finns att söka finansiering på särskilt sätt och i annan ordning och ser positivt på den hemställan som gjorts om överläggningar med regeringskansliet i frågan. Sjöfartsverkets kommentarer och synpunkter på innehållet i de båda nationella planerna redovisas i bilaga. Fortsatt arbete Sjöfartsverket ser positivt på att den samordnade trafikslagsövergripande planeringsmodellen, som har utvecklats i denna planeringsomgång, fortsätter att diskuteras vidare inför nästa inriktnings- och vidare planering. Även kopplingen till annan samhällsplanering t.ex. tätortsutveckling kan behöva uppmärksammas i högre grad. Det känns vidare angeläget att fortsatt prioritera näringslivets transporter genom en fördjupad analys av de stråk som godstransportdelegationen redovisat och hänsynstagande till den återupptagna delegationens framtida resultat.
11 11 (11) Av avgörande betydelse för utvecklingen blir naturligtvis också resurstilldelningen som regering och riksdag ytterst styr över genom årliga beslut. Lars Vieweg Björn-Åke Zetterberg Bilagor: 1. Utdrag ur Sjöfartsverkets remissyttrande över förslag till nationell plan för vägtransportsystemet. 2. Utdrag ur Sjöfartsverkets remissyttrande över förslag till nationell plan för järnvägen. Kopia till: Näringsdepartementet Sveriges Redareförening Sveriges Hamnar Sjöfartsforum Referensgruppen för den långsiktiga planeringen Björg Nordenankar, Länsstyrelsen i Gotlands län Kopia inom SjöV: CTO Ostkusten H. Swahn B-Å. Zetterberg (2 ex)
Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Västra Götaland
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-04-07 0406-03-01203 Ert datum Er beteckning Västra Götalandsregionen Regionens Hus Box 1091 405 23 GÖTEBORG
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Blekinge
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-17 1/03 Region Blekinge 371 32 KARLSKRONA Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västmanlands län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01164 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 VÄSTERÅS Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till länstransportplan för Uppsala län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01781 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till regional transportplan för Kalmar län
1 (10) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01143 Ert datum Er beteckning Regionförbundet i Kalmar län Box 762 391 27 KALMAR Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Södermanlands län
1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01193 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 NYKÖPING Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för vägtransportsystemet
1 (12) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-16 PP10 A 2002:7446 Vägverket 781 87 BORLÄNGE Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västerbottens län
1 (13) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01783 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Västerbottens län 901 86 UMEÅ Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merN2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor
Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merBeslut om riksintresseförklaring av Södertälje hamn enligt 3 kap. 8 miljöbalken
1 (3) 2004-08-30 0401-03-03150 Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Beslut om riksintresseförklaring av Södertälje hamn enligt 3 kap. 8 miljöbalken
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merUtdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merCykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam
Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merRemiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merframtida möjligheter och utmaningar
ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets
Läs merEnheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande
Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merFörberedelser inför åtgärdsplanering Regionsamverkan Sydsverige TMALL 0141 Presentation v 1.0
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Förberedelser inför åtgärdsplanering 2018-2029 Regionsamverkan Sydsverige 2016-06-27 Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål 12 års sikt Åtgärdsplanering
Läs merVerksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010
Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag
Läs merHamnstrategi. Bakgrund
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merUppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer
Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merWorkshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021
Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne Nationell långsiktig plan 2010-2021 Benny Nilsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Den övergripande processen Åtgärdsplanering Inriktningsplanering Infrastruktur
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merResultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna
1 (5) RAPPORT Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna Sjöfartsverket gör tillsammans
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merSTOMFARLEDER ETT SÄTT ATT UTVECKLA FARLEDSPLANERINGEN
STOMFARLEDER ETT SÄTT ATT UTVECKLA FARLEDSPLANERINGEN 2001-12-28 STOMFARLEDER ETT SÄTT ATT UTVECKLA FARLEDSPLANERINGEN SJÖFARTSVERKET 2001-12-28 601 78 NORRKÖPING Dnr 0403-02-01360 Tel: 011-19 10 00 Fax:
Läs merKalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03
Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder
Läs merKommunförbundet Skåne TC-konferens
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)
Läs merKBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.
Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen
Läs merYttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning 1 (9)
1 (9) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning Sjöfartsverket anser
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merNATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021
NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merRemissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019
1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merAvgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren
Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-04-17 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen,
Läs merTrafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket
Trafikverkets genomförandeplan Thomas Eriksson, Trafikverket 1 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merUppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.
Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att
Läs merEn Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering
En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merPengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia
Läs merYttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merSJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET
Dnr: 0403-06-03307 SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET -Sjöfartsverkets underlag till inriktningsplaneringen 2010-2019 Reviderad 2008-03-13 Sid 1 UPPDRAGET Regeringen har uppdragit åt trafikverken
Läs merTillsyn trycksatta anordningar
Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen
Läs merÄrende 8. Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå
Ärende 8 Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå Tjänsteskrivelse 1 (3) 2018-08-07-11 KS 2018.00189 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Hans Bergh-Nilsson Kommunstyrelsen
Läs merCirkulärnr: 2002:47 Diarienr: 2002/1060 Handläggare: Bengt Skagersjö, Håkan Johansson Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen, Enheten för
Cirkulärnr: 2002:47 Diarienr: 2002/1060 Handläggare: Bengt Skagersjö, Håkan Johansson Sektion/Enhet: Gatu- och fastighetssektionen, Enheten för regional utveckling Datum: 2002-05-14 Mottagare: Kommunstyrelsen
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merLag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation
Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser
Läs merStorregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen
Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen Godstransporter en bärande del av samhället Transporter = grunden för en fungerande handel/varuförsörjning Kapacitet Kvalitet Regelbundenhet Förutsägbarhet
Läs merSJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm
.4. 1(5) SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Carl Cremonesc. 011 191501 Niiringsdeparieinentet 10333 Swckholm Regcringsuppdrag: identifiering och klassificering
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen
Läs merVarför översyn och förändringar?
Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Genomförandeplan
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Genomförandeplan 2018-2023 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbete n Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt Nationell
Läs merDe 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år
Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merUppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
Regeringsbeslut II 5 2018-08-23 N2018/04482/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 70 Borlänge Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringens beslut Regeringen
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merUppdrag respektive erbjudande att göra insatser för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå
e Regeringen Regerings beslut 2017-10-05 N2017 /06143/RTS IV 10 Näringsdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm m.fl. Uppdrag respektive erbjudande att göra insatser för
Läs merInriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF
YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merREMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra:
1 (5) Regionkontoret Centrum för regional utveckling Jessica Cedergren REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Region Västmanland lämnar följande
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merStatens satsningar på cykeltrafik Krister Spolander
Foto Krister Spolander Statens satsningar på cykeltrafik 2014 2025 Krister Spolander www.spolander.se Förord 45 procent av bilresorna i vårt land är kortare än fem kilometer, en sträcka man cyklar på en
Läs merBetänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU
e Regeringskansliet Remiss 2018-06-01 N2018/02915/BB Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Departementssekreterare Danielle Zachrisson 08-405 39 04 Betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merFramtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt
Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt En kort presentation av regeringens inriktning för utvecklingen av det svenska transportsystemet under perioden 2010 2021 Näringsdepartementet
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merRUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost
2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs mer