Födelselandets betydelse En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige

Transkript

1 Födelselandets betydelse En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige statens folkhälsoinstitut

2 Födelselandets betydelse En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2002:29 isbn: issn: X omslagsfotografi: sjöberg classic bildarkiv tryck: sandvikens tryckeri

4 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 3 Innehåll Förord 6 Författarnas förord 8 1. Invandringen till Sverige Skillnader i hälsa beroende på födelseland och etniskt ursprung 11 En modell för migration och hälsa 11 Vem är flykting? 14 Internationell migration flyktingar från övriga Europa arbetskraft behövdes utomeuropeiska flyktingar flyktingar från Balkan 21 Uppehållstillstånd för utomnordiska invandrare 21 Migration en ständig rörelse 24 Referenser Hjärt-kärlsjukdomar 29 Inledning 29 Internationella studier om migration och hjärt- kärlsjukdomar 30 Studier av migration och hjärt-kärlsjukdomar i Sverige 31 Långsiktig trend 31 Resultat 32 Hjärt-kärlsjukdomar 32 Kranskärlssjukdomar 33 Dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och kranskärlssjukdomar 34 Kommentarer 35 Sammanfattning 36 Referenser Cancer 45 Inledning 45 Orsaker till cancer 45

5 4 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Cancer och epidemiologi 45 Cancer och livsstil 45 Exempel på riskfaktorer för olika cancerformer: 46 Resultat 47 Kvinnor 48 Män 53 Kommentar 57 Referenser Psykisk hälsa 67 Inledning 67 Kulturella och sociala aspekter på migration och psykisk hälsa 67 Studier kring invandring och psykiskt hälsotillstånd 69 Invandrare rapporterar mer psykisk ohälsa än svenskfödda 69 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 70 Hur påverkas den psykiska hälsan för invandrare som varit bosatta en längre tid i Sverige? 71 Invandrare vårdas oftare på psykiatrisk avdelning än svenskfödda 71 Invandrare en högre risk för självmordsförsök jämfört med svenskfödda 71 Invandrare begår oftare självmord än svenskfödda 72 Resultat 72 Vård på psykiatrisk avdelning (utom beroendeproblematik) 73 Schizofreni 74 Andra psykoser 75 Förstämningssyndrom (depression och bipolär sjukdom/manodepression) 75 Beroendeproblematik (alkohol) 75 Självmordsförsök 76 Självmord 77 Kommentar 78 Sammanfattning 86 Referenser Levnadsvanor som påverkar hälsan 91 Inledning 91 Livsstilsfaktorer 92 Psykosociala faktorer 93

6 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 5 Resultat 94 Levnadsvanor 94 Rökning 94 Övervikt/fetma 94 Motion 95 Socialt nätverk 95 Rädsla för att gå ut om kvällarna 95 Levnadsvanor och andelen med god hälsa 96 Hur påverkar levnadsvanor och psykosociala faktorer hälsan? 96 Män 97 Kvinnor 98 Kommentarer 98 Sammanfattning 98 Referenser Arbetsmiljö och hälsa 103 Inledning 103 Sysselsättning 104 Arbetsmiljö 106 Den psykosociala arbetsmiljön 108 Inflytande 109 Sammanfattning 115 Referenser Sammanfattning och diskussion av resultaten 123 Sammanfattning av huvudresultat kapitelvis 123 Hjärt- och kärlsjukdomar 123 Cancersjukdomar 124 Psykiska sjukdomar 125 Levnadsvanor som påverkar hälsan 126 Arbetsmiljö, sysselsättning och ohälsa 127 Diskussion 128 Bilaga 1. Metod 133 Bilaga 2. Ordlista 141

7 6 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Förord Statens folkhälsoinstitut viktigaste mål är bidra till att det skapas en god hälsa på lika villkor och att minska skillnaderna i hälsa. Vi vet idag att det finns en ojämlikhet i hälsa som sammanhänger med etnisk tillhörighet. De få studier som har gjorts om levnadsvanor hos olika etniska grupper i Sverige visar att utrikes födda i många avseenden har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen. Vi vet också att gruppen utrikes födda i Sverige har haft en mindre gynnsam utveckling under 1990-talet än andra grupper, vilket bland annat inneburit att de i högre grad än andra drabbats av arbetslöshet, fått ekonomiska problem och haft en sämre hälsoutveckling. För att kunna utjämna de hälsoskillnader som finns behövs mer kunskap om hur hälsan/ohälsan ser ut i olika invandrargrupper och om hur kopplingen mellan integration/invandring och hälsa ser ut. Denna studie hoppas vi ska kunna bidra med kunskap om just detta. Syftet med studien har varit att få en bild av hur olika invandrargruppers hälsa/ohälsa ser ut i jämförelse med varandra och i jämförelse med den svenskfödda befolkningen. Tyngdpunkten i denna studie ligger på de största folksjukdomarna: cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa. Dessutom studeras arbetsrelaterad hälsa och levnadsvanor. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Ansvarig för innehåll är Jan Sundquist professor vid Allmänmedicin Stockholm och chef för MigraMed (Centrum för migrationsmedicinsk forskning). Resultaten bygger dels på tidigare studier av hälsa och ohälsa hos ett antal invandrargrupper och dels på studien av nationella data från olika forskningsregister (Statistiska Centralbyråns Louiseregister, Socialstyrelsens slutenvårdsregister samt från undersökningen av levnadsförhållande). Gruppen utrikes födda är en mycket heterogen grupp bestående av personer med vitt skilda bakgrunder och varierande förutsättningar i Sverige. Risken med studier som dessa är att resultaten kan leda till generaliseringar. Vi har valt att dela upp gruppen utrikes födda i tolv mindre och mer homogena grupper för att i möjligaste mån försöka undvika generaliseringar. Grupperingarna i studien är gjorda efter vilka olika världsdelar de är födda i (ibland utifrån kultur och språk) och kan sägas vara representativa för den svenska invandrarbefolkningen samt tillräckligt stora för att vi ska kunna göra tillförlitliga bearbetningar. Denna studie bekräftar att det finns stora skillnader i hälsa mellan olika etniska grupper såväl som mellan svenskfödda och vissa etniska grupper. Det som kanske är mest oroande är att flera av våra stora invandrargrupper har en markant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt en större psykisk ohälsa jämfört med svenskfödda. Att det dessutom är samma invandrargrupper som är utsatta i samtliga studerade områden är också mycket oroande. Samtidigt kan vi konstatera att för andra invandrargrupper så ser situationen helt annorlunda ut; några har överlag samma hälsotillstånd som svenskfödda medan några i vissa fall har en bättre hälsa jämfört både med andra etniska grupper och med svenskfödda.

8 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 7 I vårt arbete med integration och hälsa strävar vi efter att få en bättre förståelse för de bakomliggande orsakerna till de skillnader i hälsa som finns. Detta för att vi på ett effektivt sätt ska kunna arbeta för att minska de skillnader som finns och för att dessa skillnader inte ska ärvas av nästa generation. Vilka är då förklaringarna till de hälsoskillnader som vi finner här? I rapporten konstateras till att börja med att många invandrargruppers sämre hälsa inte i första hand kan förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer, de människor som kommer hit har varierande genetiska uppsättningar liksom de som är födda här. Många av de förklaringar som lyfts fram finns istället på en samhällelig nivå. En av de allra viktigaste faktorerna är den låga sociala position som många av våra invandrargrupper får i Sverige oberoende av vad de har haft med sig i form av utbildning och arbetserfarenheter. Många blir diskriminerade på den svenska arbetsmarknaden. Därutöver spelar olika levnadsvanor in. Vi vet exempelvis att vissa invandrargrupper röker mer medan andra motionerar mindre jämfört med svenskfödda. Även här finns det dock motsatta förhållanden; några av våra invandrargrupper dricker mindre alkohol och har en sundare kosthållning jämfört med svenskfödda. Detta innebär att de faktorer som tycks ha en avgörande roll till den sämre hälsa vi finner bland vissa etniska grupper är påverkbara. Det är därför möjligt att arbeta för att utjämna de hälsoskillnaderna som finns mellan olika etniska grupper. För att minska de stora skillnader som finns idag måste det dock ske kraftfulla insatser från samhällets sida. Vi måste minska arbetslösheten och bostadssegregeringen. Den offentliga debatten har alltför ofta nöjt sig med enkla förklaringar på dessa komplexa problem. Inte sällan har invandrarna utpekats som problemet. De vill inte arbeta, de vill bo segregerat, de vill leva på socialbidrag m.m. Detta är både en förenklad och felaktig förklaring. Det är viktigt att vi studerar de faktorer i vårt samhälle som skapar denna ohälsa och ställer frågor som; Hur bemöts dessa människor när de kommer till Sverige? Hur ser våra föreställningar ut om olika etniska grupper och hur påverkar dessa föreställningar vårt bemötande och deras integration i samhället. Varför finns det en tydligt etnisk segregering både i bostads- och arbetsmarknaden i dagens Sverige. Varför är så många invandrare fattiga? Vi vet idag också för lite om kopplingen mellan rasism, diskriminering och ohälsa. Vår förhoppning är att denna studie kan svara på en del frågor men också öppna upp för nya diskussioner om hur folkhälsoarbetet bör förändras för att spegla det faktum att Sveriges befolkning idag består av många olika etniska grupper med olika behov. Gunnar Ågren Generaldirektör

9 8 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Författarnas förord Vi har valt att använda begreppet invandrare för att beskriva de individer som vandrat in till Sverige under sin livstid och således är födda utomlands. En annan vanligt förekommande definition är personer som har en utländsk bakgrund. Då brukar även barn till invandrare inkluderas. I denna rapport har vi dock valt att enbart fokusera på invandrare enligt den första definitionen. Det övergripande syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hälsan hos de berörda invandrargrupperna. Skillnaderna i hälsa mellan svenskfödda och personer som ingår i de olika invandrargrupperna kan vara en indikator på vilka grupper som har särskilt stora behov av hälsofrämjande insatser. Den här rapporten bygger på studier av hälsa och ohälsa hos tolv grupper av invandrare: 1. OECD-länder (inklusive USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan och Västeuropa) 2. Finland 3. Sydeuropa (Portugal, Spanien, Italien, Cypern, Grekland, och f.d. Jugoslavien) 4. Polen 5. Bosnien 6. Turkiet 7. Iran 8. Latinamerika (Chile största land) 9. Irak och andra arabisktalande länder 10. Asien 11. Östeuropa (med f.d. Sovjetunionen) 12. Afrika utom Nordafrika Vi har valt dessa grupper då de är de största grupperna och därmed representativa för den svenska invandrarbefolkningen, samtidigt som varje grupp består av ett tillräckligt stort antal individer för att utgöra grund för tillförlitliga bearbetningar. I kapitel 5 och 6 har andra grupper av invandrare bildat underlag då data bygger på ett färre antal individer. Vi har strävat efter att föra samman personer från regioner som har en likartad kultur eller geografi, till exempel OECD-länder. Vi kommer dock att redovisa finländare och sydeuropéer (som båda hör till gruppen OECD-länder) separat, eftersom dessa grupper har en tidigare känd ökad sjuklighet samt är tillräckligt stora att ge möjlighet till jämförelser. Invandrare från de arabisktalande länderna i Nordafrika är för få för att bilda en egen grupp och har därför slagits samman med invandrare från övriga arabisktalande länder där irakierna dominerar i antal. Uppdelningen i tolv grupper i kapitel 2-4 och nio respektive fem grupper i kapitel 5 och 6 efter födelseland är givetvis en förenkling och innebär en gruppering av människor med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter.

10 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 9 Antalet tidigare gjorda studier kring invandring och ohälsa varierar mellan de olika befolkningsgrupperna. De flesta studier på invandrare är gjorda lokalt med relativt små urval av personer och endast ett fåtal studier är baserade på nationella representativa data. Även om lokala studier har bidragit till våra kunskaper om invandringens sociala och medicinska konsekvenser, blir dessa studiers vetenskapliga nytta begränsad. I denna rapport presenterar vi nationella data från forskningsregister med fokus på sambandet mellan invandring och ohälsa. Dessa forskningsregister finns vid MigraMed, ett internationellt centrum för invandrarforskning vid Allmänmedicin Stockholm, Karolinska Institutet, Flemingsberg. Forskningsdatabasen MigMed är i huvudsak uppbyggd av Statistiska Centralbyråns forskningsdatabas Louise samt Socialstyrelsens slutenvårdsregister. Data från MigMed har utgjort underlag för innehållet i kapitel 2, 3, och 4. Innehållet i kapitel 5 baseras på data från undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) samt Socialstyrelsens invandrarundersökning 1996 och i kapitel 6 data från ULF och arbetsmiljöundersökningen (Statistiska Centralbyrån). I rapporten används uttrycket relativ risk (RR), vilken erhålls genom division av andelen sjuka i en invandrargrupp och andelen sjuka i referensgruppen (de som är svenskfödda) med hänsyn tagen till risktiden. Referensgruppen får då alltid den relativa risken 1. Om RR>1 så har gruppen en överrisk och om RR<1 så har gruppen en underrisk jämfört med svenskfödda. Incidenstal anger antalet individer som insjuknar per eller per invånare och år. I metodbilagan finns detta beskrivet närmare. Redaktörer för rapporten är Jan Sundquist, professor vid Allmänmedicin Stockholm och chef för MigraMed samt docent Sven-Erik Johansson, analyschef vid Allmänmedicin Stockholm. Jan Sundquist är huvudförfattare till kapitel 1, 6 och 7 och har tillsammans med medicine doktor Leena Maria Johansson också skrivit kapitel 4. Docent Sven-Erik Johansson och fil lic Jan Qvist är huvudförfattare till kapitlen 2 och 5. Kapitel 3 är skrivet av Tahereh Moradi, doktor i medicinsk vetenskap och forskarassistent i migrationsepidemiologi vid MigraMed. Statistikerna Gölin Frank (kapitel 2, 4 och 6) och Jenny Sandgren (kapitel 6) har gjort de statistiska bearbetningarna. Mattias Carlson och Sofia Sundquist har gjort ordlistan och Sanna Sundquist layouten. Doktoranderna Malin Gadd, Jeanette Westman och Teresa Saraiva Leao har bidragit med analyser och kommentarer till kapitel 2, 4 och 6. Universitetslektorerna Anna-Karin Furhoff och Ulla Rosén har läst och kommenterat delar av rapporten.

11 10 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige

12 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Invandringen till Sverige Jan Sundquist Skillnader i hälsa beroende på födelseland och etniskt ursprung Nationella folkhälsokommittén 1 anger att det förutom den klassmässiga fördelningen av ohälsa finns en motsvarande fördelning på grundval av etniskt ursprung. Det finns dock inga enkla samband mellan etniskt ursprung och hälsotillstånd. Tidigare undersökningar har visat att vissa grupper, till exempel invandrare från Medelhavsländerna, generellt sett var sjukare än svenskfödda medan befolkningsgrupper från övriga OECD-länder var friskare än svenskfödda. Flertalet studier bygger på självrapporterad hälsa, där statistiken kan vara svårtolkad på grund av kulturella skillnader vad gäller begreppet hälsa. Samtidigt vill vi hävda att självrapporterad ohälsa också följs av ett ökande antal sjukskrivningar och förtidspensioneringar, något som visats i studier av till exempel sydeuropeiska invandrare. I denna rapport kommer vi inte beröra detta utan enbart studera antal inläggningar på sjukhus i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och psykiska sjukdomar. En modell för migration och hälsa Invandrarens hälsa bestäms av olika faktorer på individ- och gruppnivå samt av samhällsfaktorer både i hemlandet och i Sverige (Se faktaruta 1:2). Invandraren bär med sig sina levnadsvanor från tiden i hemlandet, till exempel rökning. Klasstillhörighet, utbildningsnivå och yrke är starkt relaterade till hälsa och påverkar individen i det nya landet. Faktorer på samhällsnivå (t.ex. politiskt system) kan påverka individen genom repression eller diskriminering, men även arbetslöshet och fattigdom kan påverka hälsan hos den enskilda personen. Dessutom, oavsett om man flyttar till Sverige som arbetskraftsinvandrare eller på grund av krig och förföljelse, innebär migrationen en förlust av ett kulturellt och socialt sammanhang. Detta är mest kännbart för den som av olika skäl inte kan behålla kontakten med hemlandet eller när migrationen skett ofrivilligt. Under själva migrationen till Sverige kan den enskilda individen ha utsatts för svåra påfrestningar som påverkar dennes hälsa. I det nya landet har invandrarens tidigare erfarenheter, utbildning och sociala ställning i många fall liten betydelse för den nya sociala position som nås av den enskilde. Vilken social position invandraren lyckas nå i det svenska samhället är till stor del beroende av ursprungslandet, hur den tidigare utbildningen kan accepteras med eventuell kompletterande utbildning i Sverige, samt av hur invan-

13 12 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige drarens yrkeskunskaper bedöms. De som kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare har redan innan de kom till Sverige blivit utvalda för arbete. När det gäller flyktingars inträde på arbetsmarknaden är det betydligt mer komplicerat och såväl språkkunskaper som diskriminering påverkar möjligheterna till arbete. Arbetslöshet och marginalisering är viktiga sociala faktorer som är relaterade till en ökad ohälsa. Familjen och familjesammanhållningen är viktiga för hälsan. Invandrarfamiljen skiljer sig ibland från den individuellt orienterade svenska familjen. Det går inte att peka ut en typisk invandrarfamilj utan det typiska skulle då vara den stora variationsrikedomen, allt ifrån medelklassfamiljer, där familjemedlemmar är eller har varit engagerade i kampen för rättvisa mot förtryck till proletariserade familjer från landsbygden eller strängt religiösa familjer. I en familj kan dessutom integrationen till det svenska samhället gå olika snabbt beroende på en rad faktorer. Exempelvis kan det finnas tydliga skillnader mellan föräldrar och barn, mellan man och hustru, och mellan barnen beroende på ålder vid invandringen. Nya familjekonstellationer kan bli till efter skilsmässor, där makarna kan ha sina rötter i olika länder med olika religion och kultur. Exempelvis om ena föräldern kommer från Iran och den andra från Chile kan familjespråket vara engelska, men barnen talar svenska sinsemellan och på hemspråket med sina respektive föräldrar. Det är förståeligt att sådana familjekonstellationer med flerspråkighet och delaktighet i en annan kultur kan upplevas som en rikedom och därmed främja god hälsa, men att samma faktorer i vissa situationer också kan ge upphov till påfrestningar och stress. Sociala faktorer som låg social position, arbetslöshet och diskriminering kan påverka hälsan, dels genom en ökad sårbarhet hos individen som därmed blir mer mottaglig för sjukdom, dels genom påverkan av individens levnadsvanor. Som till exempel kan nämnas rökning, fysisk inaktivitet samt ohälsosamma kostvanor. De biologiska mekanismerna beskrivs kortfattat i figur 1.

14 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 13 Figur 1 Vad påverkar hälsan vid invandring? Faktorer i hemlandet som påverkar hälsan Individuella Grupp Samhälle Arv Ursprung Samhällssystem t.ex. totalitärt Ålder Klass Repression, inbördeskrig eller krig. Kön Etnicitet kultur Diskriminering på grund av politisk Levnadsvanor Familj åsikt eller etnicitet. Socialt nätverk Arbetslöshet Utbildning Fattigdom Yrke Sexuell läggning Faktorer i Sverige som påverkar hälsan Individuella Grupp Samhälle Arv Ursprung Det svenska samhälles olikhet Ålder Klass Diskriminering, främlingsfientlighet Kön Etnicitet traditioner och rasism. Levnadsvanor Familj Utbildning som inte godkänns Språk god svenska Arbetslöshet dålig svenska Social utslagning Tidigare utbildning Fattigdom minskar i betydelse. Bostadssegregation Yrke Minskat socialt nätverk. Sociala mekanismer mellan faktorer och hälsa/ohälsa Psykosociala Arbetsmiljö Levnadsvanor Svagt socialt Höga krav Fysisk inaktivitet nätverk Litet inflytande Rökning, alkohol, droger Kost, övervikt Sexualitet Biologiska mekanismer Tröghet i styrningen Minskad produktion Skador på kortisolav kortisolproduktion av könshormon receptorer. via hypofys nedsatt fruktsamhet Förändringar i binjurebark. ökad sårbarhet centrala Höga kortisolnivåer ökad bålfetma. nervsystemet. men otillräcklig vid behov. Nedstämdhet, trötthet Psykisk ohälsa Hjärt-kärlsjukdomar

15 14 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Vem är flykting? Faktaruta 1:1 Genèvekonventionen från 1951 Enligt Genèvekonventionen från 1951 definieras en flykting som en person med välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp och som inte kan eller vill stå under sitt hemlands beskydd. Konventionen saknar möjlighet att ge skydd åt dem som befinner sig på flykt inom sina hemländer. För att kunna få internationellt skydd som flykting måste man ha korsat sin egen nationsgräns och vara förföljd av den egna staten. Faktaruta 1:2 Utlänningslagen Den tidigare utlänningslagen som gällde mellan 1989 och 1996 gav fyra kategorier av flyktingar rätt att stanna i Sverige: (1) Konventionsflyktingar, d.v.s. de som uppfyller Genève-konventionens krav. (2) De facto-flyktingar som inte är flyktingar enligt konventionen, men som inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena och som kan åberopa tungt vägande skäl för detta. (3) Krigsvägrare, d.v.s. de som inte vill inställa sig till militärtjänstgöring i krig. (4) Personer som kan få uppehållstillstånd (inte asyl) av humanitära skäl. Konventionsflyktingarna har haft det starkaste stödet för asyl i svensk lagstiftning. Trots det medförde den restriktiva invandringspolitiken, som infördes i december 1989, att antalet konventionsflyktingar och även de facto-flyktingar minskade kraftigt under talet. Krigsvägrare har fått allt svårare att få asyl i Sverige sedan Vietnamkrigets dagar. Endast 1 person beviljades uppehållstillstånd som krigsvägrare under tiden , vilket kan jämföras med då nästan personer beviljades asyl av detta skäl. Antalet uppehållstillstånd som beviljades av humanitära skäl hade år 1989 en kraftig topp beroende på att drygt flyktingar fick asyl på grund av regeringens beslut om ändrad asylpraxis, en sorts amnesti. På motsvarande sätt beviljades ca flyktingar asyl på grund av ändrad praxis för anhöriginvandring våren 1994, och ca 600 våren Den 1 januari 1997 ändrades Utlänningslagen på så sätt att flyktingbegreppet vidgades genom att flyktingkonventionen gavs en vidare tolkning. Den nya lagen innebär att även en person som inte förföljs av staten kan betraktas som flykting. Skyddsbegreppen de factoflyktingar och krigsvägrare har tagits bort. Samtidigt kan människor vägras uppehållstillstånd om antalet som flyr undan krig eller miljökatastrof blir större än vad Sverige kan ta emot. Rätten för anhöriga att komma till Sverige har inskränkts. Endast makar, sambor och ogifta barn under 18 år har rätt att bosätta sig i Sverige. Övriga anhöriga får uppehållstillstånd endast om de bott tillsammans i hemlandet före invandringen.

16 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 15 Faktaruta 1:3 Utlänningslagen 1996 Utlänningslagen från 1996 ger följande grupper rätt till skydd: (1) De som behöver skydd därför att de riskerar att straffas med döden eller med kroppsstraff, eller riskerar att utsättas för tortyr. (2) De som behöver skydd på grund av väpnad konflikt eller som inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. (3) De som riskerar förföljelse på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning. Internationell migration Invandringen till Sverige under 1900-talet är en del av ett internationellt mönster av kraftiga folkvandringar undan krig och fattigdom samt politiskt, ekonomiskt och religiöst förtryck. Perioden kring andra världskrigets slutskede, , karakteriserades av flyktingar som fick en fristad i Sverige, men där flertalet snart återvände till sina ursprungsländer eller flyttade till ett tredje land. Under åren uppstod ett starkt behov av arbetskraft till industrin, vilket innebar att arbetskraftsinvandringen blev dominerande. Efterkrigstidens stora behov av arbetskraft upphörde i andra västeuropeiska stater i början av 1960-talet och i Sverige i slutet av samma årtionde, då högkonjunkturen avmattades. Antalet anställda inom industrin minskade och arbetskraftsinvandringen ersattes av en kraftig utomeuropeisk flyktinginvandring som dominerade tiden Den följdes av den europeiska flyktinginvandringen från före detta Jugoslavien som kom att dominera resten av 1990-talet och början av 2000-talet. Flyktinginvandringen har åtföljts av en betydande invandring av anhöriga. Numera är familjeband en dominerande grund för önskemål om bosättning i Sverige. Enligt FN:s flyktingkommissariat befann sig i januari 2000 över 22 miljoner flyktingar under deras beskydd 2. Detta innebär en ökning med ca internationella flyktingar sedan år Grupper som är på flykt inom sina egna hemländer, så kallade interna flyktingar, omfattas inte av konventionen (se nedan). Faktaruta 1:4 Flyktingströmmar i världen år 2000 Asien har det största antalet flyktingar, 7,3 miljoner, av vilka 2,5 miljoner kommer från Afghanistan (i exil främst i Iran, Pakistan och Indien) och 0,6 miljoner från Irak (främst i Iran, Saudiarabien och Syrien). Därefter följer Europa med 7,3 miljoner flyktingar där 0,5 miljoner kommer från Bosnien (i exil främst i Jugoslavien, Kroatien och Slovenien) och 0,3 miljoner från Kroatien. År 2000 hade Afrika 6,3 miljoner flyktingar där 0,5 miljoner kommer från Burundi (i exil främst i Tanzania och Kongo), 0,5 miljoner från Sierra Leone (främst i Guinea, Liberia och Gambia), 0,5 miljoner från Sudan (främst i Uganda, Etiopien och Kongo) och 0,45 miljoner från Somalia (främst i Etiopien, Kenya och Jemen). Under samma år hade Nordamerika 1,2 miljoner flyktingar, Latinamerika och Oceanien varav de flesta kom från regionen. 2

17 16 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Det sker även en folkvandring i motsatt riktning till flyktingströmmen (repatriering) i form av återvändare, d.v.s. flyktingar som återvänder till sina ursprungsländer. Repatrieringen var i januari 1999 störst till Jugoslavien (0,8 miljoner) från Albanien, Makedonien, Tyskland och Turkiet. Till Afghanistan återvände många flyktingar (0,25 miljoner) från Iran och Pakistan. Dessutom återvände cirka tidigare flyktingar till Östtimor från Indonesien under I Europa ser vi idag en betydande illegal invandring från Nordafrika till sydliga länder, framför allt Spanien och Italien. Den marockanska invandringen av arbetskraft till södra Spanien har lika stor ekonomisk betydelse för jordägarna i Spanien, som den illegala invandringen av billig arbetskraft från Mexiko har haft för de senaste årens uppgång i Kaliforniens ekonomi. År 2002 uppskattas den illegala invandringen till USA uppgå till 10 miljoner individer. Den illegala invandringen till Sverige är svår att uppskatta och är troligen ganska begränsad. Sverige är idag ett multikulturellt och multietniskt samhälle. En ökad rörlighet av arbetskraft inom ett alltmer gränslöst Europa kommer att fortsätta att öka andelen utlandsfödda i Sverige. Trots nuvarande restriktioner kommer vi förmodligen även fortsättningsvis att ta emot nya stora flyktinggrupper som söker en fristad här på grund av förföljelse, krig eller miljökatastrofer. En stor invandrarbefolkning drar till sig fler invandrare via familjebildning och återförening av familjer. Så länge världen ser ut som den gör är det troligt att arbetskraftsinvandringen åter tar fart, både från länder inom det utvidgade EU och länder i övriga världen. Faktaruta 1:5 Invandrare i Sverige Som invandrare i denna rapport räknas personer som är födda utomlands. Den 31 december 2001 fanns drygt 1 miljon utlandsfödda mantalsskrivna i Sverige, det vill säga 11,5 procent av den svenska befolkningen. I städer som Stockholm och Göteborg är 19 procent av befolkningen född utomlands och i Malmö 23 procent. Faktaruta 1:6 Barn till invandrare Cirka personer födda i Sverige har minst en förälder som är född utomlands. Om man slår ihop dessa med utlandsfödda enligt faktaruta 1:5 blir det totala antalet med utländsk bakgrund drygt 20 procent av befolkningen. Omkring en tredjedel av Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkningar har utländsk bakgrund flyktingar från övriga Europa Mellan 1944 och 1945 tog Sverige emot ca flyktingar från de krigförande grannländerna. Notabelt är att dessa individer ej bokfördes i den svenska befolkningsstatistiken. De danska, norska och finska flyktingarna återvände vanligtvis till sina hemländer

18 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 17 vid krigsslutet, men cirka av finska krigsbarn stannade för gott i Sverige. Av den stora grupp polska flyktingar som fanns i Sverige återvände en tredjedel till Polen, en tredjedel fortsatte till USA eller Israel och återstoden blev kvar i Sverige. En övervägande del av de mer än estniska flyktingarna blev kvar i Sverige. Jordbrukets rationalisering, låga löner för lantarbetare och den tilltagande industrialiseringen gjorde att den svenskfödda arbetskraften försvann till industrierna. Detta ledde till att behovet av arbetskraft, framför allt till jordbruket i Skåne, fick täckas av säsongsarbetare, främst polska flyktingar och senare danska lantarbetare arbetskraft behövdes Den snabbt ökande industriproduktionen efter andra världskriget medförde en aktiv rekrytering av arbetskraftsinvandrare till Sverige. De största invandrargrupperna i Sverige år 1950 var finländare följt av norrmän och danskar, totalt över personer. Då de nordiska länderna år 1954 fick en gemensam arbetsmarknad ökade den nordiska invandringen till Sverige kraftigt, framför allt den finländska. Faktaruta 1:7 Finland Den finska arbetskraftsinvandringen har varit helt fri sedan år Under 1960-talet mer än fördubblades den finska invandringen och 1970 bodde drygt finskfödda invandrare i Sverige. Då arbetskraftsinvandringen var som störst levde ca finländare i Sverige, jämfört med knappt i december Studier visar att finlandsfödda invandrare i Sverige hade både sämre fysisk och psykisk hälsa än svenskfödda 4. Andra studier baserade på urval av befolkningen visar att finska män dog en för tidig död jämfört med svenskfödda män samt att finska kvinnor hade en fördubblad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med svenskor 5. Män och kvinnor födda i Finland löpte stor risk att råka ut för svår långvarig sjukdom, även då man hade tagit hänsyn till deras sociala position 6. Sammantaget pekar flera studier på att finska invandrare i Sverige har en sämre hälsa än personer födda i Sverige. Den nordiska arbetskraften räckte inte till då företagen under högkonjunkturen hade ett kraftigt ökat behov av personal. Under slutet av fyrtiotalet och femtiotalet startade en aktiv rekrytering av arbetskraft från i första hand Jugoslavien, Ungern, Österrike och Grekland efter att bilaterala avtal hade ingåtts på regeringsnivå. I den engelskspråkiga litteraturen talade man om en healthy migrant effect, vilket innebar att företagen valde ut de friska och starka som fick komma och arbeta i Sverige. Det var inte bara den finska invandringen som mer än fördubblades under 1960-talet, utan på samma sätt ökade arbetskraftsinvandringen från Jugoslavien och Turkiet kraftigt. År 1970 bodde jugoslaver och nästan turkar i Sverige.

19 18 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Faktaruta 1:8 Sydeuropa De flesta sydeuropeiska arbetskraftsinvandrare kom från Jugoslavien och Grekland medan färre kom från Italien, Spanien och Portugal. De rekryterades aktivt som arbetare av svenska industriföretag. Denna arbetskraftsinvandring upphörde i början av talet. Hårt arbete, långa arbetstider, och sämre möjligheter till avancemang än svenskfödda 7,8 kan vara bidragande orsaker till att sydeuropéer rapporterat sämre hälsa än svenskfödda. Sydeuropeiska arbetskraftsinvandrare hade i en studie ca 250 procent överrisk för svår långvarig sjukdom jämfört med svenskfödda 6. Den begynnande lågkonjunkturen i slutet av 1960-talet ledde emellertid till krav från fackföreningsrörelsen att reglera arbetskraftsinvandringen. Sveriges riksdag antog 1967 en lag som krävde att en tilltänkt utomnordisk arbetskraftsinvandrare skulle ha ordnat arbete, arbetstillstånd och bostad före inresa till Sverige. Detta ledde till att arbetskraftsinvandringen från länder utanför Norden i praktiken upphörde i början av 1970-talet. Men genom en fortsatt anhöriginvandring skedde ingen sammanlagd förändring i den utomnordiska inflyttningen. Faktaruta 1:9 OECD-länderna OECD (Organization for Economic Co-operation and Development) är en internationell sammanslutning för ekonomisk utveckling som grundades av 20 västländer. I denna rapport har invandrare från Finland och Sydeuropa som ingår i OECD redovisats som egna grupper. Sydeuropa och Finland har försett Sverige med industriarbetare. Invandrare från övriga OECD har oftast en annan bakgrund än dessa och har haft lättare att komma in i Sverige även efter 1967, då de är efterfrågade på grund av sin utbildning och/eller specialistkompetens. I denna grupp ingår många högutbildade. Invandrare från OECD-länder utom Finland och Sydeuropa sammanförs därför i samma grupp i denna rapport. Faktaruta 1:10 Polen De polska invandrarna består i huvudsak av flyktingar och anhöriga, även om det redan år 1950 fanns polska arbetskraftsinvandrare i Sverige. Sedan 1950-talet har polska flyktingar kommit till Sverige i samband med förföljelser av judar och oliktänkande, t ex dem som tillhörde fackföreningsrörelsen Solidaritet. Tidigare studier har visat att de polska kvinnor i Sverige är en utsatt grupp. Exempelvis hade de en mer än fördubblad risk för självmord under åren jämfört med kvinnor i Polen 9. Under dessa tider av massiv arbetskraftsinvandring kom även flyktingar till Sverige, framför allt i samband med politiska kriser och revolter i Östeuropa. Repressionen som följde efter revolterna i Ungern och Tjeckoslovakien, 1956 respektive 1968, ökade kraftigt flyktingströmmarna till bland annat Sverige.

20 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 19 Faktaruta 1:11 Östeuropa utom Polen Mellan 1956 och 1989 tog Sverige emot flyktingar från Östeuropa. Ungernrevolten år 1956 och senare politiska förföljelser ledde till att ca ungrare beviljades asyl i Sverige. År 1968 fick ca flyktingar från Tjeckoslovakien en fristad i Sverige. Romer från Tjeckoslovakien kom till Sverige som flyktingar i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Tidigare studier har visat att invandrare från Östeuropa under perioden uppvisade en kraftig överrisk för att begå självmord jämfört med svenskfödda 9. En studie av kvinnor födda i Östeuropa visade att de hade en kraftig överrisk för att dö i kranskärlssjukdom jämfört med svenskfödda kvinnor utomeuropeiska flyktingar De militärdiktaturer som etablerades i Sydamerika under 1970-talet resulterade i att ca chilenare och ca övriga latinamerikaner, framför allt från Argentina och Uruguay, fick politisk asyl eller beviljades uppehållstillstånd i Sverige som anhöriga. Faktaruta 1:12 Latinamerika Sverige tog emot flyktingar och anhöriga från Latinamerika mellan 1969 and Först från Brasilien och sedan helt dominerande från Chile, Argentina och Uruguay. På 1980-talet kom en ny flyktingvåg från Chile men även många flyktingar från Centralamerika, framför allt El Salvador. Tidigare studier har visat att var fjärde latinamerikansk flykting hade utsatts för tortyr. De hade även ett högre vårdutnyttjande av primärvård än andra etniska grupper 10. Andra studier av samma population visade på ett starkt samband mellan att vara latinamerikansk flykting och psykisk ohälsa eller långvarig sjukdom 11,12,13. De första afrikanska flyktingarna fick asyl i Sverige under 1970-talet. Faktaruta 1:13 Afrika Krig och inbördeskrig i Etiopien och Eritrea gav upphov till den första större flyktingvågen från Afrika till Sverige. Sedan slutet av 1970-talet har ca eritreaner fått asyl här. I samband med inbördeskriget i Somalia har ca somalier beviljats uppehållstillstånd i Sverige. De somaliska kvinnorna i barnafödande ålder har en ökad förekomst av perinatal dödlighet, bland annat beroende på sociokulturella faktorer som till exempel lågt deltagande i den förebyggande mödravården 14. Det finns för övrigt få studier om afrikaners hälsa. Under samma period fick ca kristna assyrier och syrianer en fristad i Sverige p.g.a. etniska förföljelser och religionsförföljelser i Turkiet och i Mellersta Östern.

21 20 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Faktaruta 1:14 Turkiet Det var framför allt manliga arbetskraftsinvandrare som kom från Turkiet till Sverige på 1960-talet. Dessa följdes på 1970-talet av anhöriga barn och kvinnor. En kraftig invandring av kristna flyktingar skedde efter Flyktingar som kom efter militärkuppen år 1980 hade varit fackligt eller politiskt aktiva. Över hälften av invandrarna från Turkiet kom från landsbygden. Tidigare studier har visat att turkiska invandrare i Sverige hade en ökad risk för långvarig psykisk sjukdom 15. Under slutet av 1980-talet beviljades nästan bulgariska medborgare av turkisk etnicitet uppehållstillstånd i Sverige. Den asiatiska invandringen, med undantag för den från arabisktalande länder, har dominerats av flyktingar från Vietnam. Under senare år har även en begränsad mängd flyktingar kommit från Afghanistan. Faktaruta 1:15 Asien utom arabisktalande länder och OECD-länder Under slutet av 1970-talet började de första vietnamesiska båtflyktingarna komma till Sverige. Totalt fick vietnameser, vanligen etniska kineser, politisk asyl. Flyktinginvandringen under 1980-talet dominerades av flyktingar i samband med den iranska revolutionen, kriget mellan Iran och Irak samt inbördeskriget i Libanon samtidigt som flyktinginvandringen från Chile fortsatte. Nästan flyktingar från dessa länder fick uppehållstillstånd i Sverige under 1980-talet. Faktaruta 1:16 Iran Före revolutionen i Iran år 1979 fanns ett par tusen iranska studenter i Sverige, varav många valde att stanna kvar. Under senare hälften av 1980-talet fick iranier, med en majoritet unga män, asyl i Sverige. Många flydde från revolution och förtryck samt för att de inte ville delta i kriget mellan Iran och Irak. Den största gruppen var perser, följt av azeri-turkar och med kurder som tredje största grupp. Idag är iranier den fjärde största utlandsfödda gruppen i Sverige efter finländare, jugoslaver och bosnier. En tidigare studie visar att iranska flyktingar löper en kraftig överrisk för psykisk ohälsa 13. Faktaruta 1:17 Irak och andra arabisktalande länder. Flyktingar från Irak började komma till Sverige under 1980-talet på grund av kriget mellan Iran och Irak. Kurder från Irak har också fått en fristad i Sverige. Från resultaten av en studie från Malmö framgår det att såväl män som kvinnor från arabisktalande länder löpte hög risk för dålig självrapporterad hälsa, vilket delvis förklarades av ogynnsamma psykosociala faktorer och ekonomiska svårigheter i exilen 16. Ca 86 procent av männen och 95 procent av kvinnorna hade kommit till Sverige efter år Invandrare från arabisktalande länder, särskilt kvinnor, var uttalat fysiskt inaktiva jämfört med svenskfödda män och kvinnor vilket gör att dessa invandrare utsätts för en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar 17.

22 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige flyktingar från Balkan Invandringen till Sverige dominerades av flyktingar från Balkan. Under 1990-talet sökte flyktingar från det före detta Jugoslavien, framför allt muslimer från Bosnien, katoliker från Kroatien och etniska albaner från Kosovo, asyl i Sverige. Faktaruta 1:18 Bosnien Av de uppskattningsvis ca 2 miljoner bosnier, de flesta muslimer, som var på flykt undan krig och förföljelser, fick uppehållstillstånd i Sverige mellan 1992 och 1996, varav en majoritet var kvinnor. Studier i Sverige har visat att bosniska kvinnor generellt hade en sämre livskvalitet, med sämre boende, ekonomi, familjesituation, självförtroende och energi jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder 18. Yngre och medelålders bosniska kvinnor hade höga blodfetter och övervikt, vilket är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar 19. Uppehållstillstånd för utomnordiska invandrare Andelen flyktingar minskar medan anhöriginvandringen blir relativt sett större Figur 1:2a-2e beskriver hur det totala antalet beviljade uppehållstillstånd för utomnordiska invandrare fördelas på flyktingar, anhöriginvandrare, arbetskraftsinvandrare och övriga (adoptivbarn och gäststuderande), uppdelat i fyra femårsintervall samt år Under den första femårsperioden dominerades migrationen av en betydande anhöriginvandring (Figur 1:2a) följt av en kraftigt ökad flyktinginvandring (Figur 1:2b). Andelen beviljade uppehållstillstånd mer än fördubblades under dessa fem år. Figur 1:2a Beviljade uppehållstillstånd till utomnordiska invandrare ,6 % (N = ) 5,7 % 35,5 % Andelen flyktingar (23 266) Andelen anhöriginvandrare (34 874) Arbetskraftsinvandrare (3 718) 53,2 % Övriga (3 704)

23 22 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Under ökade antalet flyktingar dramatiskt, framför allt från det forna Jugoslavien. Cirka personer därifrån beviljades uppehållstillstånd som flyktingar av totalt uppehållstillstånd under perioden. Anhöriginvandringen var samtidigt stor (Figur 1:2c). Figur 1:2b Beviljade uppehållstillstånd till utomnordiska invandrare ,6 % 6,2 % (N = ) 30,6 % Andelen flyktingar (73 846) Andelen anhöriginvandrare (62 123) 42,6 % Arbetskraftsinvandrare (915) Övriga (9 026) Figur 1:2c Beviljade uppehållstillstånd till utomnordiska invandrare (N = ) 0,6 % 2,4 % 4,2 % 49,8 % Andelen flyktingar ( ) Andelen anhöriginvandrare ( ) Arbetskraftsinvandrare (1 064) 43,1 % EU/EES avtalet (6 040) Övriga (10 725) EU avtalet hade år 1994 varit i kraft en begränsad tid, vilket förklarar varför det är så få invandrare från EU redovisade i figur 1:2c.

24 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 23 Som ett resultat av den alltmer restriktiva flyktingpolitiken minskade andelen flyktingar kraftigt under 1990-talets senare år, medan andelen anhöriginvandrare ökade stort. Under den sista femårsperioden har ett helt nytt inslag kommit in i bilden, nämligen invandring av arbetskraft och medföljande familjer, först enligt EES-avtalet, och senare som följd av den fria arbetsmarknaden inom EU (Figur 1:2d). Figur 1:2d Beviljade uppehållstillstånd till utomnordiska invandrare (N = ) 0,9 % 14,7 % 8,5 % 19,1 % Andelen flyktingar (33 860) Andelen anhöriginvandrare ( ) Arbetskraftsinvandrare (1 603) 56,8 % EU/EES avtalet (26 178) Övriga (15 096) Under år 2000 utgjorde invandringen från EU dryga 16 procent av den totala invandringen, medan andelen flyktingar av de totalt som beviljades uppehållstillstånd utgjorde 23 procent (Figur 1:2e). Figur 1:2e Beviljade uppehållstillstånd till utomnordiska invandrare (N = ) 8,7 % 23,4 % Andelen flyktingar (10 546) 16,4 % Andelen anhöriginvandrare (22 840) 1,0% Arbetskraftsinvandrare (433) 50,6 % EU/EES avtalet (7 396) Övriga (3 949)

25 24 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Migration en ständig rörelse Många som invandrat till Sverige återvänder redan efter några år Migrationen är inget statiskt förhållande utan en dynamisk process som innefattar en ständig rörelse av individer som migrerar till och från Sverige. Detta innebär att sammansättningen av den utlandsfödda befolkningen hela tiden förändras. Tabell 1:1 Andel (procent) som återvänt eller flyttat till tredje land efter invandringsår (IÅ) ( ) och vistelsetid (VT) i Sverige (år). VT IÅ ,5 6,3 6,1 4,0 3,9 3,5 5,0 3,6 3,0 2,7 2,7 4,2 2,0 1,1 2,3 2,3 2,3 11,8 19,7 18,9 15,9 12,3 11,9 15,5 11,5 10,7 9,0 8,9 11,7 7,5 4,4 10,3 8,1 17,8 28,1 25,3 22,8 17,9 18,8 22,3 16,7 16,6 13,4 13,3 16,8 11,6 7,3 15,9 12,9 24,1 34,8 30,3 26,9 22,0 23,8 27,0 20,5 20,0 16,3 16,2 20,8 14,9 9,6 20,0 30,3 38,4 33,4 30,2 26,0 27,5 30,1 23,8 22,7 18,4 18,4 24,2 17,3 11,3 22,8 35,7 41,0 35,2 32,9 29,6 30,8 32,7 25,7 24,5 20,2 20,6 26,8 19,5 12,6 38,6 42,7 36,9 35,7 32,8 33,1 35,3 27,2 26,1 21,5 23,2 28,9 21,4 13,7 40,5 43,6 38,6 37,9 35,1 35,0 36,9 28,1 27,3 23,0 25,2 30,7 23,0 42,3 44,6 40,5 39,9 36,6 37,0 38,1 29,1 27,4 24,9 26,8 32,2 24,3 43,0 45,7 42,0 41,3 38,2 38,2 39,0 30,0 29,7 26,8 28,2 33,5 43,8 46,9 43,4 42,6 39,7 39,3 40, ,6 34,5 47,8 51,2 47,5 46,5, 43, ,9 53, Att det hela tiden sker ett migrationsflöde också från Sverige är något som ofta glöms bort i debatten om Sveriges möjligheter att ta emot flyktingar. Av invandringskohorterna från 1968 till 1972 hade ca en tredjedel flyttat tillbaka till sitt hemland eller till tredje land efter 3-4 år och hälften efter 15 år (Se tabell 1:1). Samma tendens, att många lämnade Sverige redan efter några år, fanns under hela 1970-talet. Under 1980-talet ändrades bilden. Av invandringskohorterna hade knappt en tredjedel flyttat från Sverige efter 9 år. Undersökningar visar att återvändandet var komplicerat och kunde upplevas som en ny exil, samtidigt som den var förenad med sociala och ekonomiska svårigheter, vilket sammantaget kunde leda till försämrad hälsa 20. Andra risker är hot om repressalier, fängelse och tortyr.

26 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige 25 Under de senaste åren har antalet invandrare från Norden minskat. Många arbetskraftsinvandrare, både från Finland och Skandinavien, har återvänt i stor utsträckning. Mellan och av samtliga invandrare återvände årligen under perioden Av dem som invandrade 1992 hade 24,3 procent återvänt 8 år senare (Se tabell 1:1). En stor del av dem var bosnier. Att migrationen till Sverige och återvändandet är en dynamisk, ständigt pågående process, som influerar befolkningens sammansättning kan exemplifieras av den finlandsfödda befolkningen i Sverige, vars andel av den invandrade befolkningen sjönk från 40 till 26 procent under perioden (tabell 1:2). De tio största grupperna av utlandsfödda och deras invandring till Sverige under 100 år, mellan 1900 och 2000, finns beskriven i tabell 1:2. Under den perioden har det i stort sett funnits en årlig invandring från Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Tabell 1:2 Antalet individer (1 000-tal) i de tio största invandrargrupperna i Sverige efter födelseland och deras utveckling under 1900-talet. FÖDELSELAND Finland Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Iran Irak Norge Polen Danmark Tyskland Turkiet Källa: SCB, Befolkningsstatistik del 3, Faktaruta 1:19 Utomeuropeiska invandrare De vanligaste utomeuropeiska invandrargrupperna i december 2001 Irak Iran Turkiet Chile Libanon USA Syrien Somalia Etiopien Indien Källa: SCB, Befolkningsstatistik del 3, 2000.

27 26 En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Referenser 1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, UNHCR Olsson L. På tröskeln till folkhemmet. Baltiska flyktingar och polska koncentrations lägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget. Lund, Sweden: Förlaget Morgonrodnad, Leiniö T-L. Not alike but equal? On the living conditions of Finnish immigrants according to the Level-of-living surveys of 1968, 1974 and In Swedish. Stockholm: Univ of Stockholm, Institute for social research, research report 6, Sundquist J, Johansson S-E. The influence of country of birth on mortality from all causes and cardiovascular disease in Sweden Int J Epidemiol 1997;26(2): Sundquist J, Johansson S-E. Long-term illness among indigenous and foreign-born people in Sweden. Soc Sci Med 1997;44(2): Leiniö T-L. Invandring. In: Diederichsen F, Östlin P, Dahlgren G, Hogstedt C, eds. Klass och ohälsa - en antologi om orsaker till den ojämlika hälsan: Tiden/Folksam, 1991: Drobnic S. Immigrants in welfare state. Living conditions of Yugoslav immigrants in Sweden. Stockholm: Univ of Stockholm, Institutet för social forskning, research report 15, Johansson LM, Sundquist J, Johansson SE, Bergman B, Qvist J, Träskman-Bendz L. Suicide among foreign-born minorities and Native Swedes: an epidemiological followup study of a defined population. Soc Sci Med 1997;44(2): Sundquist J, Rosén U, Johansson S-E. Ethnicity as a risk indicator for muscoskeletal disease, long consultation times and care utilization: A prospective visitor study of 438 consecutive adult consultations of a primary health care centre. Scand J Soc Welfare 1994;3: Sundquist J. Refugees, labour migrants and psychological distress. A populationbased study of 338 Latin-American refugees, 161 south European and 396 Finnish labour migrants, and 996 Swedish age-, sex- and education- matched controls. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 1994;29(1): Sundquist J. Ethnicity, social class and health. A population-based study on the influence of social factors on self-reported illness in 223 Latin American refugees, 333 Finnish and 126 south European labour migrants and 841 Swedish controls. Soc Sci Med 1995;40(6): Sundquist J, Bayard-Burfield L, Johansson LM, Johansson SE. Impact of ethnicity, violence and acculturation on displaced migrants: psychological distress and psychosomatic complaints among refugees in Sweden. J Nerv Ment Dis 2000;188(6): Essen B. Perinatal mortality among immigrants from Africa's Horn. The importance of experience, rationality and myths for risk assessment during pregnancy. Dissertation. Malmö: Studentlitteratur, 2001.