KALLELSE INFORMATIONSÄRENDEN

Transkript

1 1 Kommunstyrelsen KALLELSE Plats och tid för KS-rummet, Stadshuset, Borgholm, , klockan 13:00 sammanträdet Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm / 2016 INFORMATIONSÄRENDEN Sid 1 Information från verksamheten 2 Information från flyktingverksamheten, Eva Karlström 3 Budgetuppföljning augusti 2016 för kommunen SKICKAS UT SENAST ONSDAG 21/9 TILL LEDAMÖTERNA 2016/8 4 BESLUTSÄRENDEN Antagande av Handlingsplan Bredbandsstöd PROJEKTLEDARE TORBJÖRN CEDERHOLM DELTAR VID MÖTET Kommunstyrelsen beviljade maximalt 60 tkr till förstudie för att ge kommunledningen ett verktyg som bidrar till att bredbandsstrategins mål uppnås och som underlättar för andra aktörer att verka i samma riktning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att godkänna handlingsplanen. Beslutas av kommunstyrelsen OBS! ENDAST HANDLINGSPLANEN SKA BEHANDLAS 2016/ endast digitalt 5 Eventuell övergång till läsplattor Kommunstyrelsen beslutade att ställa sig positiv till att gå över till läsplattor avseende kallelser och sammanträden i kommunstyrelsens arbetsutskott och kultur- och fritidsutskott, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige, innan slutligt beslut fattas ska kostnadsutredning presenteras att uppdra till IT-chef Niklas Palmqvist att upprätta kostnadsförslag på inköp av läsplattor till ledamöterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt ett antal extra läsplattor till tjänstgörande ersättare samt utbildningskostnad. Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande utan förslag på beslut. Beslutas av kommunstyrelsen 6 Revidering av delegationsordning personalfrågor Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att delegationsordningen vad gäller personalfrågor ska ses över. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen 2016/ / (53-55 Antagen delordn)

2 att anta reviderad delegationsordning för personalfrågor. Beslutas av kommunstyrelsen 2 7 Erbjudande - utredning av förutsättningar för kommunsammanslagning på Öland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Ölands Kommunalförbund (ÖKF) har efter förslag i inkommen skrivelsen berett ärendet förstudie Öland en kommun. ÖKF:s ordförande Henrik Yngvesson och vice ordförande Ilko Corkovic har varit i kontakt med SKL gällande villkoren för en förstudie. 2016/ I skrivelse erbjuder nu SKL sig att utreda förutsättningarna för kommunsammanslagning på Öland. Studien kommer att undersöka konsekvenserna av en kommunsammanslagning mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner utifrån olika scenarier. Syftet är att utreda om en sammanslagning skulle uppfylla lagstiftningens krav på bestående fördel, som krävs för att indelnings-ändring ska kunna komma till stånd. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) åtar sig att kostnadsfritt ta fram underlaget. SKL kommer att äga materialet. Borgholm och Mörbylånga kommuner åtar sig att hjälpa utredningen med erforderligt underlag som inte finns tillgängligt i offentliga register eller i SKL:s egna databaser, samt biträder i de olika scenarierna kring hur skolorganisation och äldreomsorgsorganisationen bör utformas. Denna informationsinhämtning sker lämpligen genom både intervjuer och andra kontakter ÖKF:s ordförande har i E-post framfört att de båda kommunstyrelserna bör fatta beslut om att genomföra studien även om den är gratis. Ärendet lyfts även på kommande sammanträde i ÖKF. Beslutas av kommunstyrelsen 8 Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst, SKL Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har via ett brev daterat till samtliga kommuner i landet aviserat en förändring av finansiering för det nationella stödet till utveckling för en mer kunskapsbaserad och jämlik socia-tjänst. Stimulansmedel från staten upphör vid årsskiftet. Kommunernas ställningstaganden ska meddelas senast 30 september / Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att ingå som medfinansiär i den nationella stödfunktionen om kronor. Medel anvisas inom socialnämndens budgetram. Beslutas av kommunstyrelsen 9 Medfinansiering; ansökan om 37 a-medel Länsstyrelserna utlyser möjlighet för kommunerna att söka 37a-medel ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flykting-guider och familjekontakter. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ansöka om 37a-medel hos Länsstyrelsen, med Norra Ölands pastorat som samverkanspart, för att vidareutveckla insatser riktade till asylsökande. 2016/ Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen.

3 att bevilja medfinansiering i projektet med kr, under förutsättning att projektmedel tilldelas från Länsstyrelsen. att anvisa medel i 2017 års budget. Beslutas av kommunstyrelsen 3 10 Begäran om delegation för justering av verksamhetsområden för vattentjänster i Borgholms kommun Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att lämna delegation till samhällsbyggnadsnämnden för kompletteringar av nya fastigheter i anslutning till befintliga verksamhetsområden för vatten och avlopp, som skyndsamt har behov av vattentjänster Beslutas av kommunfullmäktige 11 Instiftande av utmärkelse Ölandsglöd Framtid Öland föreslår att Borgholms kommun instiftar ett pris/utmärkelse för att lyfta fram personer som bidrar till att skapa en positiv anda. 2016/ / Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att instifta utmärkelsen Ölandsglöd. att anta följande kriterier för utmärkelsen Ölandsglöd Borgholms kommun delar årligen ut utmärkelsen Ölandsglöd. Om ingen lämplig kandidat finns att utse något år, delas utmärkelsen inte ut. Ölandsglöds-utmärkelsen är en symbol för att främja och uppmärksamma personer eller projekt som bidragit till en positiv anda för att leva, verka, bo och besöka Öland och som stödjer Borgholms kommun antagna vision: Med gemensamma krafter utvecklar vi hela Borgholms kommun till något som vi är stolta över. Nu och för framtiden. Ölandsglöd kan delas ut till enskild person, grupp, organisation, förening eller företag i Borgholms kommun eller med nära anknytning till kommunen eller Öland. Borgholms kommun kommer genom annonsering under hösten att uppmana allmänheten att lämna förslag på vem eller vilka som ska erhålla utmärkelsen Ölandsglöd. Kommunfullmäktiges presidium, kommunchef och näringslivsutvecklare utser pristagare. Ölandsglöds-utmärkelsen delas ut vid lämpligt tillfälle under våren. att anvisa kronor årligen till utmärkelsen; prissumma och prissymbol. att uppdra till kommunledningskontoret att låta ta fram prissymbolen. Beslutas av kommunfullmäktige 12 Avslut av ärende: Borgholm vision för långsiktig tillväxt för Borgholms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avsluta ärendet Borgholm 2.0-vision för långsiktig tillväxt för Borgholm-Köpingsvik Dnr 2014/164 från vidare handläggning. Beslutas av kommunstyrelsen 13 Meddelande/Delegationsbeslut 2014/ / Skickas digitalt

4 4 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Handlingsplan Bredbandsstöd Kommunstyrelsen beviljade maximalt 60 tkr till förstudie för att ge kommunledningen ett verktyg som bidrar till att bredbandsstrategins mål uppnås och som underlättar för andra aktörer att verka i samma riktning. Sedan i maj 2016 har kommunen drivit projektet med uppgift att ta fram ett förslag till Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun. Förslaget har varit på remiss och är nu klart och överlämnat till kommunledningen inför antagande. I handlingsplanen föreslås totalt 16 åtgärder som ska bidra till att målet med bredbandsutbyggnaden i kommunen nås. Några av åtgärderna som föreslås är: att utse en bredbandssamordnare med uppgift att systematiskt utveckla, driva och följa upp kommunens insatser för bredbandsutbyggnad. att etablera en funktion som kommunikatör som kan skapa enkel åtkomst till information både internt inom kommunen och externt till medborgarna. att avsätta pengar så att åtgärder kan genomföras. att ansluta samtliga kommunens fastigheter och hamnar till fibernät. att formulera och kommunicera långsiktiga mål med bredbandsutbyggnaden utgående från nytta för enskilda, näringsliv och Borgholms kommun i stort. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t godkänna handlingsplanen. a t t inarbeta medel för föreslagna åtgärder i budget Utdragsbestyrkande

5 5 Datum Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun 1 Inledning Rubricerad handlingsplan är utarbetad inom projektet Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun. Till projektresultaten hör även en projektrapport som, utöver beskrivning av projektgenomförandet, också redovisar de överväganden och analyser som ligger bakom föreslagna åtgärder i handlingsplanen. Förslaget till handlingsplan har varit på remiss till en bred krets av intressenter såväl inom kommunen som externt. Resultatet av remissen redovisas i en separat sammanställning. 2 Projektfakta Projekt: Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun Projekttid: Maj augusti 2016 Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Henrik Linnarsson, Näringslivsutvecklare; Sofie Loirendal, Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande (FÖL); Niklas Palmquist, IT-chef Projektledare: Torbjörn Cederholm, Projects Matter Projektkontakt: fiber@borgholm.se 1 (17)

6 6 Datum Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun Dokumentdatum Dokumentstatus Fastställd av Anmärkning Remissversion SG Handlingsplan fiber Senaste svarsdatum 23 augusti Slutversion, projektleverans SG Handlingsplan fiber Skickas till KSAU/KS xx Antagen Kommunstyrelsen Vid sammanträde. Projektet Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun har tillkommit via ett projektförslag från Intresseföreningen Ölands Norra som antogs av Kommunstyrelsen den 22 mars Syftet med projektet är att ge kommunledningen ett verktyg (handlingsplanen) som bidrar till att bredbandsstrategins mål uppnås och som underlättar för andra aktörer att verka i samma riktning. Förklaringar till använda förkortningar GIS KF KS KSAU KLK Geografiskt InformationsSystem Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunledningskontoret 2 (17)

7 7 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 1. För varje åtgärd i handlingsplanen ska en tidoch resurssatt genomförandeplan tas fram innan igångsättning där även ansvar och roller i genomförandet definieras. Skapar tydlighet kring vad som ska göras, av vem och när. Det ger möjlighet att följa upp, vilket i sin tur främjar genomförande av åtgärden. Varje åtgärd i handlingsplanen måste ha en utförare utsedd samt en ansvarig som utföraren rapporterar till. A: Den som tilldelats ansvaret för den aktuella åtgärden. U: Den som fått uppdraget som utförare av åtgärden. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid 3 (17)

8 8 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 2. Inrätta funktion För att systematiskt A: KF/KS bredbandssamordnare utveckla, driva och följa (initialt projektanställning upp kommunens insatser U: KLK (Kommunchefen) 100% i två år varefter för bredbandsutbyggnad. utvärdering) som håller För att det är en belagd ihop och utvecklar framgångsfaktor att det kommunens aktiviteter till finns en stöd för fiberutbyggnad. bredbandssamordnare i Ange mätbara mål i en kommun. uppdragsbeskrivningen liksom hur målen ska följas upp och rapporteras. Kostnadsdrivande faktorer Etablering av funktionen: Rekryteringskostnad Fortfarighet: Lönekostnad för xx % tjänst. Därtill krävs medel för olika insatser där varor och tjänster behöver införskaffas. Specificeras separat. 3. Revidera bredbandsstrategin och gör det i anslutning till revideringen av regionens strategi. En strategi måste revideras med jämna mellanrum (årligen). Kommunens nuvarande strategi antogs Regionens strategi ska revideras 2016/2017. I samband med detta är det lämpligt med en översyn av den lokala strategin. A: KS, Kommunchefen U: Bredbandssamordnaren Ev. samverkan inom Ölands Kommunalförbund och/eller regionalt kan påverka. Utförarens tid Förankringsåtgärder: lokalhyror, utskick, informationsmaterial, annonsering etc. 4 (17)

9 9 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 4. Sök mer operativ regional samverkan inom bredbandsområdet med den regionala bredbandskoordinatorn som nav. Varje kommun i regionen har till uppgift att lösa bredbandsfrågan. Samverkan kan ge mera resultat för pengarna hos den enskilda kommunen. Den regionala bredbandskoordinatorn vill driva i den riktningen. A: KS (bör ingå i den reviderade strategin och i uppdraget till bredbandssamordnaren) U: Bredbandssamordnaren Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid Eventuella samverkansprojekt budgeteras separat. 5 (17)

10 10 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 5. Utred möjlig samverkan En koordinering av A: ÖKF kring bredbandsutbyggnad bredbandsutbyggnaden KF Borgholm inom Ölands på hela Öland i ÖK:s KF Mörbylånga Kommunalförbund, ÖKF borde innebära fördelar, bl.a. U: KLK - tydligare kontaktyta och kravställning mot de fiberleverantörer som verkar på Öland. - kommunikation till boende, företagare och besökare kan göras kostnadseffektiv och samstämmig. - enklare att koppla en framtidsinriktad infrastruktur som fibernät till den gemensamma turismstrategin mm Kostnadsdrivande faktorer Först krävs en politisk viljeyttring. Därefter bereds frågan på tjänstemannanivå. Påverkar budgeten för ÖKF 6 (17)

11 11 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 6. Beskriv, förankra och Ett sätt att få upp A: KF, KS kommunicera långsiktiga bredbandsfrågan mål med tydligare på den U: bredbandsutbyggnaden kommunalpolitiska Bredbandssamordnaren, utgående från agendan. Kommunikatören nyttoaspekter, t.ex. att Det svenska moderna bredband kan bidra till: samhället är uppbyggt på - attraktiv miljö för kommunikation. hushåll och företag, Bredbandsfrågan måste - näringslivsutveckling, betraktas som en - effektiviseringar och väsentlig infrastruktur kvalitetshöjningar för lokalt och framhållas på tjänster inom vård, samma sätt som vägar, skola och omsorg, tåg och flyg. Dess - effektiviseringar och betydelse för kvalitetshöjningar i de utvecklingen mot det olika förvaltningarna, digitala samhället ska inte och underskattas. - en levande landsbygd där människor bor och verkar. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid Kostnader för informationsmaterial, förankringsåtgärder 7 (17)

12 12 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 7. Etablera rutiner för Det finns f.n. ingen uppföljning och samlad bild som kan rapportering av utnyttjas som underlag bredbandsutbyggnaden för strategisk planering liksom av behoven och eller kommuniceras aktuell och planerad internt och extern. användningen av fiber i kommunens verksamhet (inkl. installation i kommunens fastigheter och hamnar), dvs hur värde skapas med hjälp av kommunens egna investeringar i och insatser kring bredbandsinfrastruktur. A: KF (alla styrelser och nämnder samt kommunalförbund) U: Bredbandssamordnaren Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid 8 (17)

13 13 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 8. Rekrytera/utse Det är väsentligt att A: KF kommunikatör (del av kommunen kan tjänst) med uppgift att tillhandahålla relevant U: Kommunchefen kommunicera intern och information som är enkelt externt värde och mål med åtkomlig och täcker olika fibersatsningen och att målgruppers behov. skapa enkel åtkomst till Det bidrar till att stärka information om tilltron kommunens mål bredbandsutvecklingen, med bredbandsstrategin fiberutbyggnad och den liksom att nå dit. För digitala kommunen detta behövs personella genom att bl.a.: resurser i tillräcklig - utveckla och underhålla omfattning, med rätt en hemsida under t.ex. kompetens och med rätt Bygga, bo, miljö verktyg till sitt - kommunicera kring förfogande. kommunens eget engagemang och planer - Informationsblad, bl.a. Varför fiber? och Hur får jag fiber? Kostnadsdrivande faktorer Etablering av funktionen: Rekryteringskostnad Fortfarighet: Lönekostnad för xx % tjänst. Därtill krävs medel för olika insatser där varor och tjänster behöver införskaffas. Specificeras separat. 9 (17)

14 14 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 9. GIS: skapa, underhåll o Vi behöver A: KS publicera informationslager kartinformationen för som medger sökning via både internt arbete och U: GIS-samordnaren kartgränssnitt på till att publicera. Internt adresser/vägföreningar och behöver vi det för att presentation på karta. kunna gruppera Ett arbete är under uppstart vägföreningar och på regional nivå för att dirigera intresserade till utveckla arbetssätt, rätt område. Vid datakällor samt projektering och presentation. Kommer intresseförfrågningar beröra bl.a. kommunala GISsamordnare. behövs aktuella adresser till fastigheterna och fastighetsägarnas hemadresser. Publicering gör att alla kan se var det finns fiber och hur indelningen av kommunen ser ut. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid 10 (17)

15 15 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 10. Genomför en Kan bidra till att A: KS pilotinstallation med anslutningsmålet nås. Bra kommunalt stöd till fiber signal. U: Samhällsbyggnad/IT, som bostadsanpassning vid Kultur- och användning av kommunal e- fritidsutskottet hälsotjänst. Analysera stöd för fiberanslutningar till föreningar inkl. finansieringsbehovet. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid Juristhjälp (via SKL?) Kostnad för fiberinstallation (ca kr) Kommunicera eventuella beslut. 11 (17)

16 16 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 11. Etablera och driv Forum för Ger en tydlig kontaktyta A: Kommunstyrelsen fibergrupper och andra mellan kommunen och aktörer som vill främja målgruppen. U: utbyggnaden av fibernät i Enklare att förmedla Bredbandssamordnaren kommunen. Vi forumet information och fånga kanaliseras kommunens upp behov. Kan också stöd i olika former till fungera som arena för fiberprojekt. Forumet ska främjare såsom den vara kopplat till den lokala banken, satsning på kommunikation näringslivsorganisation, som kommunen gör. den lokala tidningen, ideella föreningar som kan gå samman om olika stödåtgärder. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid Kostnader för informationsmaterial, träffar, mallar 12 (17)

17 17 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 12. Borgholm bör ta en ledande Ett tydligt A: KF roll i regionen som digital ställningstagande för att kommun. bli digital kommun U: KLK Börja med en SWOT-analys skulle definitivt föra upp som beslutsunderlag. frågan på den politiska dagordningen. En stark politisk vilja att utvecklas digitalt skulle bidra till framtidstro och bli en positiv kraft för näringsliv, landsbygdsutveckling och turism. Dessutom finns då ytterligare skäl att driva på utbyggnaden av fibernät i kommunen eftersom den infrastrukturen är en helt nödvändig förutsättning för att skapa den digitala kommunen. Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid 13 (17)

18 18 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 13. Anslut kommunens Med sitt agerande (eller A: KF fastigheter (även BEAB:s) brist på) sänder och hamnar. Kommunicera kommunen viktiga U: IT-chefen att avsikten finns, när det signaler såväl internt som ska göras och varför. externt. När kommunen själv agerar i riktning mot de mål man satt upp ökar 14. Avsätt medel årligen 5 år framåt för att göra områden aktuella för kommersiell utbyggnad och satsningar i fibergrupper. Uppmärksamma dock särskilt gruppundantaget i regelverket för statsstöd. trovärdigheten. Avgörande för att kunna nå målen med bredbandsstrategin A: KF U: KS Kostnadsdrivande faktorer Kostnaderna för fiberanslutningar mkr mkr mkr mkr mkr mkr 14 (17)

19 19 Nr Åtgärd Motivering A: Ansvarig U: Utförare 15. Utred möjligheten att byta Ger kommunen kontroll A: KS strategi och upphandla över att utbyggnaden blir färdigställande av genomförd överallt och U: KLK utbyggnaden av fibernät i på vilket sätt. hela kommunen En utredning med samma inriktning pågår regionalt. Eventuella konsekvenser för redan påbörjade fiberprojekt bör 16. Kommunen ska i görligaste mån verka för att PTS anvisningar för Robusta nät följs av de företag som anlägger fibernät i kommunen. analyseras. Säkerhet och kvalitet är viktigt även vid fiberutbyggnad. A: Bredbandssamordnaren U: Bredbandssamordnaren Kostnadsdrivande faktorer Utförarens tid 15 (17)

20 Sändlista för remiss av förslag till Handlingsplan fiberutbyggnad i Borgholms Kommun Upprättad , rev Remisskretsen består av Intervjuade samt Övriga remissinstanser INTERVJUADE Borgholm Energi AB, BEAB Anders Lindholm VD anders.lindholm@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Tobias Selldén Gruppchef fastigheter tobias.sellden@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Hans Johannesson Servicechef hamnar, gata, park hans.johannesson@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Markus Wertwein Ros Chef elnät, energi. markus.wertweinros@borgholm.se ByNet Simon Petersson Marknad - Region Öst simon.petersson@bynet.se Böda/Högby Fiber Lasse Wellin Samordnare av nätverket lassewellin@gmail.com Emmaboda kommun Weronica Stålered Administrativ chef Weronica.Stalered@emmaboda.se Fiber i Persnäs och Källa socknar Per-Ola Svensson Sammankallande för per-ola.svensson@scania.com projektgruppen Fiberförening Borgehage, Ingrid Klefbäck Ordförande för projektgruppen : ingrid.klefback@gmail.com Strandtorp, Strandtorpshage, Pettersholm och Halltorp Företagarna Öland Eivon Gustafsson ordförande eivon@mevent.se Kommunledning Lars-Gunnar Fagerberg t.f. Kommunchef lars-gunnar.fagerberg@borgholm.se Kommunledning, Fastigheter Maria Drott Fastighetsstrateg maria.drott@borgholm.se Kommunledning, IT-avdelningen Niklas Palmquist IT-chef niklas.palmquist@borgholm.se Kommunledning, Näringsliv Henrik Linnarsson Näringslivsutvecklare henrik.linnarsson@borgholm.se Kommunstyrelsens Sofie Loirendal Kommunstyrelsens 1:1 vice ordf sofie.loirendal@framtidoland.se arbetsutskott Mörbylånga kommun Emmy Thidell Bredbandssamordnare emmy.thidell@morbylanga.se Projekt Byxelkrok Staffan Larsson Ordf. vägföreningen i Byxelkrok, Sammankallande projektgruppen staffan.larsson@kalmarenergi.se (17)

21 Regionförbundet Kalmar län Magnus Hammarstedt Bredbandskoordinator Samhällbyggnadsförvaltningen Åsa Bejemar Verksamhetsledare för planarkitekterna Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Hedlund Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Ewa Ekman Socialchef Telia Sonera Sverige AB, Telia Öppen Fiber Conny Olofsson Account Manager TeliaSonera Sverige AB, Open Mikael Jarmdahl Kommun och Stadsnätsansvarig Fiber Sales Turismorganisationen, Ölands Staffan Smedfors Verksamhetschef Kommunalförbund Ölands Bank Mårten Lindberg VD Ölandsbladet Peter Boström Chefredaktör ÖVRIGA REMISSINSTANSER Borgholm kommun Ledningsgruppen Gärdslösa fiber ek. förening Anders Marell Ordförande Intresseföreningen Ölands Norra Mats Bengtsson Ordförande 21 Projekt Norra Möckleby- Runsten-Långöt Peder Svensson, Anders Arvefalk Ordförande resp. vice ordförande i fiberföreningen peder.svensson@swipnet.se anders.arvefalk@sweco.se 17 (17)

22 22 RAPPORT Datum (16) Projektledare Torbjörn Cederholm Projektrapport: Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun

23 23 2 (16) FÖRORD Digitalisering är det som på allvar kan mota urbaniseringen. En förutsättning för att lyckas med en kommuns digitalisering är att invånarna kan ta del av tjänsterna. På landsbygden är emellertid 8 av 10 hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Källa: Sveriges små kommuner halkar efter i digitaliseringen, DN Digitaliseringen av samhället är något som påverkar alla, direkt eller indirekt. Redan idag är det i princip ett krav att kunna få tillgång till någon form av bredband, oavsett om man är offentlig organisation, näringsliv eller privatperson för det dagliga arbetet. Hur kommer detta att påverka Borgholm som kommun i framtiden? Vad kan digitalisering betyda för en kommun? Frågan är såklart omöjlig att exakt svara på, med det som man med säkerhet kan säga är att det kommer få en stor påverkan. Vi kan även förutsätta att kraven kommer att öka både på kvalité, kapacitet och tillgänglighet. Digitalisering är ett helt nytt sätt att kommunicera, om man enbart översätter dagens manuella handläggning till digitala handlingar missar man de stora fördelarna. Den stora utmaningen ligger snarare i att som offentlig sektor fånga upp medborgarens nya behov och omvandla det till den servicen som medborgaren efterfrågar. Närliggande saker som ärendehantering och kundservice pågår det ett visst digitaliseringsarbete med i regionen. Dessa tjänster är även gemensamma för flera andra branscher och relativt överskådbara. Svårare blir det när man ska förutsäga framtida digitala tjänster inom t.ex. vård, omsorg och hälsa. Den offentliga sektorn kanske inte leder utvecklingen när det gäller digitalisering men med framtida tänkbara tjänster kan kraven komma att ändras För Borgholms kommun är handlingsplanen för fiberutbyggnad en sätt att arbeta med bredbandsfrågan och infrastrukturen runt fiberutbygganden i kommunen. Insatt i det större perspektivet är handlingsplanen därmed en viktig pusselbit för kommunen i arbetet med landsbygdsutvecklingen. Borgholm Styrgruppen för projektet Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun Henrik Linnarsson, Näringslivsutvecklare, Sofie Loirendal, Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande (FÖL), Niklas Palmquist, IT-chef

24 24 3 (16) INNEHÅLL 1 Inledning Bakgrund Projektgenomförandet Projektfakta Projektmål Effektmål Projektstruktur Faktainsamling Analys och Förslagsformulering Tidplan och uppföljningsrutiner Ansvar för genomförande och uppföljning Vilka som involveras i det praktiska arbetet Ekonomiskt stöd från kommunen Kostnader och finansieringsplan Samverkansfrågor (vem, när, vad) Hur offentliggörs bredbandsstrategin och dess förvekligande Kommunens ansvar och andras ansvar Kommunikation om betydelsen av bredband Argument för höghastighetsbredband till kommunens invånare, näringsliv och aktörer Projektresultat Sändlista för remiss Referenser...16

25 25 4 (16) 1 Inledning Det projekt som nu avrapporteras pekar ut ett antal åtgärder som ska bidra till att målet i kommunens bredbandsstrategi nås. Åtgärderna redovisas i ett separat dokument, Handlingsplan, som kommunledningen förväntas ta ställning till hösten Föreliggande projektrapport utgör bakgrundsmaterial och redovisar huvuddragen i den faktainsamling och efterföljande analys som åtgärdsförslagen baseras på. Kännetecknande för kommuner som kommit långt i bredbandsutvecklingen är att de: 1. har en strategi för att öka bredbandstillgången i kommunen och användningen av bredbandsbaserade tjänster, dvs. en viljeyttring som är politiskt förankrad i kommunen 2. har utsett en samordnare för bredbandsfrågor, dvs. en person som har ansvar och kompetens för bredbandsfrågan 3. samverkar med näringsliv, invånare, byaföreningar, grannkommuner, regionen, länet och marknadens aktörer Källa: Bredbandsguiden I Bredbandsguiden formuleras också ett antal frågor som en kommunledning bör ställa sig när en bredbandsstrategi arbetas fram: 1. Varför ska kommunen främja utvecklingen av bredband och varför ska vi ha en strategi? 2. Vad ska vi åstadkomma genom bredband och vad ska med i strategin? 3. För vem ska vi åstadkomma detta och hur uttrycker vi det i strategin? 4. Hur ska vi åstadkomma detta, vad är vår handlingsplan och hur ska vi säkerställa att vi följer gällande lagar, rekommendationer och principer? 5. Vem gör vad i arbetet och hur långt ska kommunens ansvar sträcka sig och utvecklas över tiden? Källa: Bredbandsguiden Vi har funnit att det i Borgholms kommun återstår en del att göra på dessa områden. Den handlingsplan som projektet föreslår har därför sitt fokus kring ovanstående faktorer och frågeställningar. 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsen i Borgholms kommun beslutade vid sammanträde att tillstyrka ett projektförslag framtaget av Intresseföreningen Ölands Norra rörande en Förstudie avseende Handlingsplan för främjande av fiberutbyggnad i Borgholms kommun.

26 26 5 (16) Syftet med förstudien var att ge kommunledningen ett verktyg (handlingsplan) som bidrar till att bredbandsstrategins mål uppnås och som underlättar för andra aktörer att verka i samma riktning. Motivet för en samverkan är att ju fler som verkar i samma riktning desto mera kraft blir det i satsningen och nya hjul behöver inte ständigt uppfinnas. Sannolikt blir också tilltron till de uppsatta målen större hos berörda om måluppfyllelsen görs till en gemensam angelägenhet manifesterad i en tydligt kommunicerad och uppföljningsbar handlingsplan där olika aktörers möjliga roller identifierats. 1.2 Projektgenomförandet Projektfakta Projekt: Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun Projekttid: Maj augusti 2016 Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Henrik Linnarsson, Näringslivsutvecklare; Sofie Loirendal, Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande (FÖL); Niklas Palmquist, IT-chef Projektledare: Torbjörn Cederholm, Projects Matter Projektkontakt: fiber@borgholm.se Projektmål Projektets mål har varit att ta fram en handlingsplan till beställaren. Detta mål har uppnåtts. En sammanställning av samtliga resultat som projektet genererat finns i avsnittet Projektresultat Effektmål Projektets resultat förväntas bidra till att målet med bredbandsstrategin uppnås, genom att: Kommunen demonstrerar sitt engagemang genom ett antal konkreta åtgärder Alla berörda får en mer samstämd bild av fibernätsutbyggnaden geografiskt och i tiden Måluppfyllelse följs upp på ett förutbestämt sätt Olika aktörer ges bättre möjligheter att koordinera sina insatser Tilltron ökar bland näringsidkare, fastboende, sommarboende och besökare till att landsbygdsutveckling pågår i praktiken i Borgholms kommun. Anm.: Det är beställarens ansvar att projektets effektmål uppnås. Källa: Projektplan

27 27 6 (16) Projektstruktur Projektet har bestått av fyra faser: Planering, Genomförande, Leverans, Projektavslut. Vid behov har faserna etappindelats. Varje fas/etapp har avslutats med ett s.k. grindbeslut. Ett grindbeslut innebär att varje fas/etapp och dess resultat ska godkänns av projektets styrgrupp innan nästa etapp påbörjas. Projektets faser och etapper Planering Etapp Projektetablering Genomförande Etapp Projektkommunikation Etapp Faktainsamling Etapp Analys och Förslagsformulering Etapp Rapportskrivning Leverans Projektavslut För mer detaljer hänvisas till projektplanen. 2 Faktainsamling Syftet med etapp Faktainsamling var att identifiera och extrahera befintligt material som kan bidra till måluppfyllelsen (via input till handlingsplanen) samt att med hjälp av berörda intressenter fånga erfarenheter, behov och intresse för att samverka till gagn för fiberutbyggnad i Borgholms kommun. Faktainsamlingen har skett dels genom intervjuer med olika intressenter, se avsnitt 5, dels genom inläsning av rapporter och annat material som publicerats av bl.a. Post och Telestyrelsen, Bredbandsforum, Sveriges Kommuner och landsting, Regionförbundet i Kalmar län med flera. Ett urval av källorna redovisas i avsnitt 6. Bredbandsguiden, framtagen av Bredbandsforums Kommungrupp (Ag VI), ger rekommendationer för vad en kommuns handlingsplan för att ta fram och realisera en bredbandsstrategi bör handla om. Dessa rekommendationer har, så långt möjligt, använts som frågemall vid intervjuerna och återkommer även i analysavsnittet. Bredbandsguiden rekommenderar att en handlingsplan bör behandla följande aspekter: Kommunens tidplan för att realisera strategin och nå de uppsatta målen för bredband samt uppföljningsrutiner. Vem som har ansvaret inom kommunen, och uppföljningsansvaret, för att strategin realiseras. Vilka inom kommunen som involveras i det praktiska arbetet med strategin.

28 28 7 (16) Hur ett eventuellt remissförfarande ser ut och tidplanen för denna. Vilket eventuellt ekonomiskt stöd kommunen kan bidra med och hur. Kommunens eventuella kostnader och finansieringsplan för att realisera strategin. Med vilka, hur och när ska samverkan med andra ske. När och på vilken nivå beslutet om den slutliga strategin ska tas. Offentliggörande av bredbandsstrategin, t.ex. på kommunens hemsida. Kommunens ansvar för det praktiska genomförandet av strategin och när andra förväntas överta ansvaret. Kommunikation om betydelsen av bredband och bredbandsstrategin till kommunens invånare. Ett underlag för argument för höghastighetsbredband till kommunens invånare, näringsliv och aktörer. 3 Analys och Förslagsformulering Syftet med etapp Analys och Förslagsformulering var att, ur materialet från etapp Faktainsamling, identifiera, formulera och prioritera de förslag till åtgärder som ska ingå i handlingsplanen. De aspekter som redovisas nedan följer den i avsnittet Faktainsamling angivna strukturen. 3.1 Tidplan och uppföljningsrutiner Tidplan Bredbandsstrategin anger som mål att 100 % av de bofasta bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år Till år 2015 bör 50 % ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek. Analys Borgholms kommun har, med den valda strategin, d.v.s. att överlåta utbyggnaden till marknadens aktörer och ideella grupperingar, högst begränsade möjligheter att direkt påverka utbyggnadstakten. Samverkansavtalet som 2013 tecknades med TeliaSonera Sverige AB ger inte heller kommunen några konkreta styrmedel. Den regionala bredbandsstrategin ska revideras och är tänkt att gå på remiss dec/jan 2016/2017. Slutsats Borgholms bredbandsstrategi tar sin utgångspunkt i den regionala motsvarigheten. När regionens bredbandsstrategi uppdateras bör kommunens strategi också bli föremål för översyn. Kommunen kan inte av egen kraft påverka utbyggnadstakten och säkerställa att målet 2020 nås. Det kommunen framför allt kan göra är att agera på sätt som genererar intresse hos berörda fastighetsägare och näringsidkare för att beställa fiberinstallation av aktuella leverantörer.

29 29 8 (16) Uppföljningsrutiner Dokumenterade uppföljningsrutiner saknas. Den tillgängliga uppföljningen görs årligen av PTS. Enligt PTS Bredbandskartläggning 2015 (PTS-ER-2016:10) var tillgången till fibernät i Borgholms kommun ca 16 % för hushåll (avser permanentboende) och ca 9 % för arbetsställen. Detta ska jämföras med kommunens mål att tillgången 2015 skulle vara 50 %. Regionförbundet i Kalmar förbereder en förstudie Deltaanalys + vars syfte är att kartlägga utbyggnadsgrad och vad som återstår. Resultat tidigast I anslutning till Lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät (ny lag från 1 juli 2016) har PTS fått i uppdrag att skapa webbplatsen Utbyggnadsportalen. Där ska bredbandsutbyggare och nätinnehavare kunna hitta den information de behöver, t.ex. om reglerna, infrastruktur, byggprojekt och tillstånd. På Utbyggnadsportalen kommer det att finnas länkar till olika webbtjänster som har information om infrastruktur. En av dem är Ledningskollen. Utbyggnadsportalen finns tillgänglig från och med 1 juli Analys Information om befintliga nät, pågående utbyggnad och utbyggnadsplaner är av intresse för såväl bredbandsentreprenörerna som bygger och för dem som önskar får fiber installerat (enskilda samt företagare). Kommunen förfogar inte med självklarhet över sådan information. Informationen är svårfångad och betraktas delvis som affärshemligheter av företagen som bygger näten. Den är föränderlig, d.v.s. den blir snabbt inaktuell. Om informationen kunde fångas finns inga strukturer för att hålla den uppdaterad varför värdet snabbt skulle minska. System och rutiner för publicering saknas också i nuläget. Initiativ på nationell och regional nivå kan ev. komma att ge tillgång till efterfrågad information och verktyg för att hantera den. Dels via PTS Utbyggnadsportal, dels via Regionförbundets projekt Deltanalys +. Slutsats Kommunen bör inte på egen hand samla in, lagra, uppdatera och tillhandahålla information om befintliga nät, pågående utbyggnad och utbyggnadsplaner mm. I stället bör kommunen först försöka dra nytta av regionala och nationella initiativ som arbetar med frågan. Rutiner för detta bör definieras och dokumenteras.

30 30 9 (16) 3.2 Ansvar för genomförande och uppföljning I kommunens bredbandsstrategi finns inget övergripande ansvar för genomförande och uppföljning specificerat. I Kommunfullmäktiges beslut att anta bredbandsstrategin sägs heller inget om ansvaret för realiseringen av strategin. Ansvaret för att beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige genomförs ligger, om inget annat sägs, på kommunchefen. Dokumentation av vem som ålagts uppföljningsansvaret har inte gått att få fram. Analys Ansvaret för genomförande och uppföljning är otydligt. Detta kan ha fått till följd att frågan fått lägre prioritet än den annars kunde ha haft. Slutsats Ansvaret för genomförande av bredbandsstrategin liksom för uppföljning, revidering mm bör dokumenteras och kommuniceras. Bredbandguiden ger följande råd: Bredbandsstrategin behöver följas upp, utvärderas och korrigeras med tiden. Det är bra om dessa rutiner uttrycks redan i strategin, såsom: Rutiner för uppföljning och återrapportering inom kommunen, Vad ska följas upp? Vem/vilka har ansvaret att följa upp strategin? Till vem ska det återrapporteras? När ska återrapportering ske? 3.3 Vilka som involveras i det praktiska arbetet IT-chefens uppgift är enligt bredbandsstrategin att besvara alla förfrågningar som kommer in från de ledningsägare som gräver i kommunen om samförläggning av fiberrör är aktuellt. vara behjälplig med råd och kontakter som behövs för ansökan och genomförande. (avser byalag och föreningar som kan söka bidrag) Bredbandsstrategin säger också att I Samhällsbyggnadsförvaltningens planarbete ska utbyggnad av fiber ingå. I kommunens exploateringsavtal ska det krävas fiber till alla fastigheter.

31 31 10 (16) Analys Strategi och beslutsdokument ger ingen tydlig bild av hur arbetet med att förverkliga bredbandsstrategin är organiserat. Det framgår t.ex. inte vem som ska ha överblick över och operativt samordna det arbete som sker inom ramen för strategin och det praktiska arbetet är fragmentariskt behandlat. Slutsats Det finns utrymme för ett större, tydligare och dokumenterat åtagande och engagemang från kommunen både när det gäller strategins genomförande och när det gäller nyttoperspektivet (i kommunens verksamheter och för medborgarna), främjandeaktiviteter, och kommunikation till alla berörda. 3.4 Ekonomiskt stöd från kommunen I bredbandsstrategin föreslås att Borgholms kommun avsätter medel för att stödja bredbandsutbyggnaden. Tillsammans med bidrag och kommersiella satsningar är förhoppningen att därmed klara målsättningarna. De medel som avsätts i budget ska användas för att göra områden aktuella för kommersiell utbyggnad och satsningar i Byalag. 3.5 Kostnader och finansieringsplan I strategin föreslås att kommunen ska avsätta medel för att stödja bredbandsutbyggnaden enligt följande: tkr mkr mkr mkr mkr mkr Inga medel har avsatts för 2015 och I budgetberedningen för 2017 finns förslag om att avsätta 1 mkr. 3.6 Samverkansfrågor (vem, när, vad) Kommunen har tecknat ett samverkansavtal med TeliaSonera Sverige AB (2013). Regionförbundets grupp för bredband. 2 ggr/år. Inget arbete bedrivs som driver arbetet framåt. Mest informationsutbyte. Även Läns-IT-gruppen tar ibland upp bredbandsfrågan. Länets kommunchefsgrupp. E-tjänster, e-hälsa, behovet av bredband.

32 32 11 (16) Analys Alla kommuner i regionen brottas med i grunden samma utmaning hur nå målet med bredbandsutbyggnad till På regionförbundet förbereds eller pågår flera aktiviteter som syftar till att stödja kommunernas arbete och påskynda utvecklingen. Nuvarande informationsträffar skulle kanske kunna kompletteras med mer operativa samverkansformer där var och en bidrar med en mindre del men får tillgång till hela resultatet. Kommunerna i regionen har valt olika strategier och man har också kommit olika långt, men till syvende och sist är uppgiften densamma att ge bofasta, sommarboende, näringsidkare och besökare tillgång till pålitlig bredbandsuppkoppling och tjänster som är beroende av detta. Samverkan av olika slag kan ge mera pang för pengarna. Ett samarbete som ligger nära till hands kunde vara mellan Mörbylånga och Borgholms kommuner där Ölands Kommunalförbund kunde vara den organisatoriska hemvisten. Det är möjligt att även de aktuella fiberföretagen skulle uppskatta ett sådant arrangemang. Slutsats Möjlighet till, intresse av och för- och nackdelar med samverkan kring fibernätsutbyggnad genom Ölands Kommunalförbund resp. Regionförbundet i Kalmar län bör undersökas. 3.7 Hur offentliggörs bredbandsstrategin och dess förvekligande Hittills har kommunikationen mest handlat om notiser på kommunens webbplats och i KommunNytt. Därtill medverkar IT-chefen på informationsträffar som anordnas av lokala fiberprojekt och Näringslivsutvecklaren besvarar frågor från potentiella nyföretagare. KommunNytt utkommer normalt 3 ggr/år och sprids som regel endast till fastboende. De som avsagt sig reklam i brevlådan riskerar att bli utan. Sökning på bredband på kommunens webbplats gav 12 träffar där den senast inlagda notisen var daterad 20 augusti Sökning på fiber gav 9 träffar och den senast inlagda notisen var från 23 maj 2016 och avser pressmeddelandet för projekt Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun. De projektgrupper som intervjuats har ofta framfört önskemål om mer och tydligare information från kommunen och att kommunen demonstrerar en tydligare närvaro genom sitt agerande.

33 33 12 (16) Analys Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att via kommunens kanaler få tillgång till samlad information om hur fibernätsutbyggnaden går till i Borgholms kommun, vad den betyder för såväl den enskilde, för näringslivet och för samhället i stort och vilken roll kommunen har tagit. Exempel på hur information kring fiberutbyggnad kan tillgängliggöras finns t.ex. i Mörbylånga ( och Emmaboda ( Slutsats Kommunen bör avsätta personella och ekonomiska resurser för att kunna skapa, sprida och underhålla information som stödjer målet med bredbandsstrategin. 3.8 Kommunens ansvar och andras ansvar Kommunens bredbandsstrategi och beslut kopplade till den är sparsamma med att peka ut ansvar och roller såväl för genomförandet som för nyttjandet i egna verksamheter. Gränssnitten till andra aktörer definieras inte heller särskilt tydligt. Analys Av intervjuerna framgår att det är mycket flytande var ansvarsgränserna går. Vad och hur mycket som görs beror många gånger mer på enskilda medarbetares intresse än på tilldelat ansvar och befogenheter. Därigenom försvåras även ledningens uppföljning. Möjligheten för aktörer utanför kommunorganisationen att verka i samma riktning som kommunen minskar också när kommunen är otydlig om sitt engagemang och åtagande. Slutsats Ansvarsfördelning, befogenheter, roller behöver förtydligas. Detta kan lämpligen ske i samband med en revidering av kommunens bredbandsstrategi. I Bredbandsguiden formuleras flera viktiga frågor som en kommunledning bör ställa sig när en bredbandsstrategi arbetas fram. En av dessa rör ansvarsfrågorna. Vem gör vad i arbetet och hur långt ska kommunens ansvar sträcka sig och utvecklas över tiden? Se även avsnitt 1 ovan. Källa: Bredbandsguiden

34 34 13 (16) 3.9 Kommunikation om betydelsen av bredband Kommunen saknar organisation för intern och extern kommunikation, se även 3.7. Sporadiska insatser görs, men har då mera karaktären av punktinsatser än strategiskt inriktat arbete. Betydelsen av bredband i kommunens egna verksamheter och för framtida verksamhetsutveckling kunde också lyftas fram för att stärka argumenten såväl internt som externt. Analys Måluppfyllelsen är beroende av att tillräckligt många tecknar sig för fiberanslutning. Alla kategorier bofasta, s.k. sommarboende, näringsidkare är viktiga målgrupper. Kommunens möjlighet att säkra måluppfyllelsen handlar om att påverka efterfrågan och att bidra med understöd till de ideella krafter som gör grovjobbet. Vad kommunen gör i de egna verksamheterna och varför spelar också roll och behöver kommuniceras. Slutsats Kommunen bör skyndsamt tillsätta resurser med lämplig kompetens som kan driva kommunikationsarbetet Argument för höghastighetsbredband till kommunens invånare, näringsliv och aktörer Följande är hämtat ur Bredbandguiden. En bredbandsstrategi för kommunen tar sin utgångspunkt i vilken nytta bredband kommer att tillföra den egna kommunen både nu och i framtiden. Områden som kan beskrivas i strategin är exempelvis följande: Nytta som bredband skapar för kommunens invånare med hänsyn till olika behov samt var i kommunen de bor. Nytta som bredband skapar vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, kultur och fritid etc. Nytta som bredband skapar inom vård, skola och omsorg. Nytta som bredband skapar inom den kommunala förvaltningen. Nytta som bredband skapar med avseende på förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Nytta som bredband skapar inom kommunikation och trafik. Nytta som bredband skapar inom olika områden i kommunen såsom tätort och mer glesbyggda områden.

35 35 14 (16) Analys För att ta fram information som belyser frågeställningarna i Bredbandsguidens lista ovan krävs ett systematiskt och samordnat arbete. Fokus skulle då hamna på värdeskapande som inte minst de kommunala verksamheterna skulle kunna åstadkomma med hjälp av en ny bredbandsinfrastruktur. Det skulle också troligen generera ett utmärkt underlag till en revidering av bredbandsstrategin, ett samordnat och framtidsinriktat arbete och en större förståelse bland alla intressenter för betydelsen av denna form av infrastruktur och den egna rollen för att dra nytta av den. Slutsats Det är först när fibern är klar att använda som nytta kan skapas! 4 Projektresultat Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun, godkänd av projektets styrgrupp 25 augusti 2016 Projektrapport (detta dokument), godkänd av projektets styrgrupp 25 augusti 2016 Pressmeddelande 23 maj 2016, i anslutning till projektstart Ytterligare ett pressmeddelande planeras gå ut i augusti/september i samband med att projektrapport och handlingsplan överlämnas till beställaren. Intervjuer med företrädare för kommunens verksamhetsområden och externa intressenter, se avsnitt 5 Remiss av Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun. Sammanställning av remissvar med projektledningens kommentarer

36 36 15 (16) 5 Sändlista för remiss Sändlista för remiss av förslag till Handlingsplan fiberutbyggnad i Borgholms Kommun Upprättad , rev Remisskretsen består av Intervjuade samt Övriga remissinstanser

37 37 16 (16) 6 Referenser Bredbandsstrategi för Borgholms kommun, Kommunfullmäktige Projektförslag Förstudie avseende Handlingsplan för främjande av fiberutbyggnad i Borgholms kommun, Intresseföreningen Ölands Norra, , Tillstyrkt av Kommunstyrelsen KS Projektplan Förstudie avseende Handlingsplan för främjande av fiberutbyggnad i Borgholms kommun, godkänd av projektets styrgrupp PTS bredbandskartläggning 2015 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige PTS-ER-2016:10, PTS anvisningar för Robust Fiber, Faktablad: Lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ny lag från 1 juli 2016, PTS-F-2016:1 Publicerat Bredbandsguiden en handbok för kommuner, Bredbandforums Kommungrupp, 2012 Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad, Bredbandsforum, mars 2016, rev 2 Strategi för e-samhället, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 C. Mattsson, Kommunerna nyckelspelare i utbyggnaden av fibernät, Acreo rapport acr060836, Stockholm, juni 2016 Rapport framtagen av Acreo Swedish ICT på uppdrag av SKL. Post och Telestyrelsen Bredbandsforum, Sveriges Kommuner och Landsting ktroniskinfrastruktur.288.html

38 38 RAPPORT Datum (8) Projektledare Torbjörn Cederholm Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun Sammanställning av remissvar 1 Introduktion Remissen av Handlingsplan för fiberutbyggnad i Borgholms kommun pågick mellan 27 juli och 23 augusti Remissmottagare framgår nedan. 7 remissvar har inkommit. I sammanställningen nedan redovisas varje synpunkt som lämnats i remissvaren. De är i några fall avkortade och med motiveringar utelämnade, dock utan att innebörden går förlorad. Under Styrgruppens kommentar redovisar projektets styrgrupp sin bedömning av hur synpunkten kan tas om hand. Den som är intresserad att ta del av de fullständiga remissvaren kan kontakta kommunens registrator. Det slutliga förslaget till handlingsplan kommer att lämnas till kommunledningen. Avsikten är att den ska behandlas på Kommunstyrelsens sammanträde den 27 september Styrgrupp: Henrik Linnarsson, Näringslivsutvecklare; Sofie Loirendal, Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande (FÖL); Niklas Palmquist, IT-chef Frågor om remissen och denna sammanställning efter projektets avslutande kan ställas till Kommunledningskontoret.

39 39 Datum (8) 2 Sammanställning Remissbesvarare Remissvar Styrgruppens kommentar Böda/Högby Fiber Böda/Högby Fiber Böda/Högby Fiber Böda/Högby Fiber Åtgärd 2: Bredbandssamordnare Bör stämmas av vad för uppgifter en Bredbandssamordnare har i andra kommuner/regioner, så att vederbörande kan ha nytta av nätverk med kommande kollegor. Mycket av arbetet kommer troligen att handla om sådant som behöver kommuniceras omgående, varför Bredbandssamordnaren bör ha ansvar och kompetens för den biten också vad gäller fiberfrågorna. Detta med stöd av kommunens ordinarie kommunikatör och hemsida samt aktiviteter på sociala media. Tjänsteutvecklare/anpassare Det blir den här tjänstens uppgift att leta upp befintliga tjänster utanför alla de uppenbara och implementera i all verksamhet i kommunen hur man kan använda sig av digitala tjänster. Det blir oerhört viktigt att så fort som möjligt fylla det kommande nätet med nya tjänster så att vi inte bara får ett snabbare Internet. Om Borgholms kommun ska bli en digital kommun i framkant, så behöver man ta tag i alla möjligheter som finns för att utnyttja möjligheterna med fiber. En pilotinstallation är därför en väldigt bra idé. Åtgärd 5: Samverkan. Vi tror att det är viktigt att i dessa frågor samverka med Mörbylånga och även andra kommuner och områden. Kanske inte alltid det som ligger närmast, utan de som har bra idéer och är kreativa. Alla är ju nära digitalt. Åtgärd 13: Anslutning av kommunens fastigheter. Har ett väldigt högt symbolvärde och det är angeläget att kommunen hittar möjlighet att hänga på de kampanjer som pågår och kommande. Vi förstår dock att upphandlingsregler kan göra det komplicerat. Hänsyn kan tas till förslaget när befattningsbeskrivning upprättas. Funktionen kommer att hanteras av ett IT-råd där även en tilltänkt Bredbandssamordnare kommer att ingå.

40 40 Datum (8) Remissbesvarare Remissvar Styrgruppens kommentar Böda/Högby Fiber Företagarna Öland Företagarna Öland Företagarna Öland Företagarna Öland Företagarna Öland Gärdslösa fiber Gärdslösa fiber Allmänt. Mycket är redan igång och det kommer förmodligen att hända saker som gör att det kan komma att behöva fattas snabba beslut varför flexibilitet är viktigt i den kommunala bredbandstrategin. Den bör vara så öppen som möjligt och tanken om att uppdatera den en gång per år är bra, men den kanske behöver uppdateras oftare, nästintill löpande. Viktigt att kommunen tar rollen som samordnare av bredbandsutbyggnaden Viktigt att det inom kommunen finns geografisk uppdelning i lämpliga områden, som tar hänsyn till fiberutbyggnad som infrastruktur. (Inte alltid samma som socken.) Viktigt att kommunen utformar tvingande avtal med fiberleverantörer angående utbyggnad så att alla nås. Även landsbygd och företagare. Viktigt att kommunen sätter upp mål som talar om när varje område beräknas vara hel utbyggt och går ut med information till alla fastighetsägare. Viktigt att kommunen studerar våra grannkommuner, t ex Mönsterås, hur utbyggnaden har genomförts där. Synpunkt 1: Vi anser att planen ännu tydligare skall betona, till och med prioritera kommunens roll som stödinstans för de fastigheter som blir utan fiber eller som tillkommer efter den nu igångsatta stora utbyggnaden, som sker mer eller mindre utan kommunala insatser. Synpunkt 2: En viktig uppgift för den tilltänkta koordinatorn bör vara att söka utöva påverkan så att de nät som byggs lämnar outnyttjad kapacitet för resten av bebyggelsen. Här kan ekonomiska insatser från kommunens sida komma i fråga, om det är juridiskt möjligt. Åtgärderna 2, 7, 11 och 15 syftar bl.a. till detta 7, 8, 9 För det krävs byte av strategi, dvs åtgärd 15. Förutsätter att kommunen äger frågan, dvs beror av åtgärd 15 Handlingsplanen baseras bl.a. på erfarenheter från olika kommuner. Borgholms möjlighet att styra om går via åtgärd 15 Kan hanteras inom åtgärd 15 Med nuvarande upplägg är detta en fråga för fiberföretagen verksamma i kommunen och kommunens planavdelning

41 41 Datum (8) Remissbesvarare Remissvar Styrgruppens kommentar Gärdslösa fiber Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Persnäs och Källas fibergrupp Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Synpunkt 3: De byggherrar med vilka kommunen för konstruktiva samtal om utbyggnaden av fiber i kommunen skall garantera att de bygger nät med en kvalitet som minst motsvarar PTS anvisningar för byggandet av robusta nät. Åtgärd 6, i första strecksatsen, lägg till föreningar, dvs skriv hushåll, föreningar och företag Åtgärd 8: Motiveringen av åtgärden VIKTIG Åtgärd 9: Viktigt hjälpmedel för lokala fibergrupper. Åtgärd 10: Viktig framtidsfråga. Åtgärd 11: Viktigt att alla känner att vi arbetar mot samma mål. Åtgärd 12: Detta skapar tyngd. Åtgärd 13: Viktigt Åtgärd 15: Hur gör man med redan startade projekt? Åtgärd 2: Tillstyrker att en funktion som bredbandssamordnare inrättas i kommunen. Viktigt att kommunen har en neutral funktion som hanterar bredbandsfrågor externt och internt. Betonar vikten av placering av funktionen och att gränssnitt inom kommunens processer och organisation identifieras och hanteras. Minst följande interna gränssnitt kan finnas IT-, samhällsbyggnad-, näringslivsutveckling samt gentemot kommunala bolag. Åtgärd 5: Ser positivt på en möjlig samordning mellan Ölandskommunerna. Med gällande strategi är Kommunen i de flesta fall inte beställare/avtalspart och har därmed begränsat inflytande som kravställare. Handlingsplanen kompletteras med en rekommendation att Kommunen ska i görligaste mån verka för att PTS anvisningar för Robusta nät följs av de företag som anlägger fibernät i kommunen. Ändringen förs in Handlingsplanen kompletteras med ett förtydligande

42 42 Datum (8) Remissbesvarare Remissvar Styrgruppens kommentar Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet Kalmar län Samhällsbyggnadsförvaltningen, SBF Åtgärd 4: Instämmer i ambitionen med ökad regional operativ samverkan. Förslag till arbetsmodell våren Vad gäller regional påverkan pågår arbete kring arbetsmodell för länet. Beräknas leverera förslag våren Kommer beröra funktionen bredbandssamordnare, men funktionen kommer vara mycket viktig oavsett arbetsmodell. Åtgärd 3: Bra initiativ att uppdatera kommunens bredbandsstrategi. Länets uppdaterade bredbandsstrategi ligger för beslut februari Information och dialog under november-december. Vill utrycka önskemål att vid en uppdatering av bredbandsstrategin även inkludera trådlösa nät även om fiberutbyggnad är basen för bredband. Åtgärd 5: Bra med samverkan i bredbandsfrågor. Inte minst vikten att informera och driva efterfrågan om bredband bör betonas. Åtgärd 6: Bra att kommunicera nyttoeffekter med bredband i ett mer digitalt samhälle. Åtgärd 9: Viktigt att ha tillgång till uppdaterad data och information om bredbandsinfrastrukturen. Är ett arbete under uppstart på regional nivå för att utveckla arbetssätt, datakällor samt presentation. Kommer beröra bl.a. kommunala GIS-samordnare. Åtgärd 14: Säkerställ att regelverket för statsstöd efterlevs. Uppmärksamma särskilt gruppundantaget. Åtgärd 15: Vid en utredning se särskilt till möjligheterna att främja kontroll, konkurrens och öppenhet. Liknande uppdrag om att utreda möjligheter till utbyggnad pågår bl.a. regionalt. Presentation och sökning via karta på adresser och vägföreningar kommer att läggas upp på kommunens hemsida. Då det ligger på SBF att underhålla och publicera kartor krävs det tid och resurser för att gå igenom och uppdatera vägföreningar i kommunen. Samarbete krävs med ekonomiavdelningen som får in dessa uppgifter. Om detta tas upp i den regionala strategin så finns anledning för Borgholm att överväga. Handlingsplanen kompletteras med ett förtydligande Handlingsplanen kompletteras med ett förtydligande Handlingsplanen kompletteras med ett förtydligande Resursfrågan har bäring på åtgärd 1

43 43 Datum (8) Remissbesvarare Remissvar Styrgruppens kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen, SBF Samhällsbyggnadsförvaltningen, SBF Telia Operator Fiber Sales Träd och känsliga naturtyper kan skadas vid grävningar. Ett samråd mellan aktören för utbyggnaden samt SBF angående grävningsdragning vid fiberutbyggnad är önskvärt för att tillgodose att naturvärden i form av till exempel alléer, betydande träd eller andra värden inte riskeras. SBF vill även uppmärksamma vikten av samordning vid grävningsarbete, exempelvis då annan infrastruktur dras fram. SBF delar gärna med sig av planer för exempelvis VA-utbyggnad för ev. samordning. Enskilt viktigast är enligt min mening att tillsätta en resurs som Bredbandssamordnare i kommunen, där också personen/rollen ifråga ges tid och mandat att driva frågor upptagna i denna handlingsplan. Med ett brett stöd i kommunen kommer en sådan resurs att hjälpa oss, marknadens aktörer, i arbetet med att se till att så många som möjligt i kommunen kopplar upp sig via en fiberanslutning, och som en del i det att kommunen uppnår sin bredbandsstrategi. Kommunen och privata markägare kan enligt Miljöbalken ställa krav på samråd vid grävning. Samråd bör kunna säkerställas genom grävtillståndets utformning och de procedurer olika rättighetsägare tillämpar. Kommunen bör även göra information om gällande regler lätt tillgänglig på sin webbplats för såväl tillståndsgivare som gräventreprenörer. Det bör vara en uppgift för Bredbandssamordnaren (åtgärd 2) att agera länk mellan kommunen och gräventreprenören Helt i linje med åtgärd 2

44 44 Datum (8) 3 Remisskrets INTERVJUADE Borgholm Energi AB, BEAB Anders Lindholm VD anders.lindholm@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Tobias Selldén Gruppchef fastigheter tobias.sellden@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Hans Johannesson Servicechef hamnar, gata, park hans.johannesson@borgholm.se Borgholm Energi AB, BEAB Markus Wertwein Ros Chef elnät, energi. markus.wertweinros@borgholm.se ByNet Simon Petersson Marknad - Region Öst simon.petersson@bynet.se Böda/Högby Fiber Lasse Wellin Samordnare av nätverket lassewellin@gmail.com Emmaboda kommun Weronica Stålered Administrativ chef Weronica.Stalered@emmaboda.se Fiber i Persnäs och Källa socknar Per-Ola Svensson Sammankallande för projektgruppen per-ola.svensson@scania.com Fiberförening Borgehage, Strandtorp, Strandtorpshage, Pettersholm och Halltorp Ingrid Klefbäck Ordförande för projektgruppen : ingrid.klefback@gmail.com Företagarna Öland Eivon Gustafsson ordförande eivon@mevent.se Kommunledning Lars-Gunnar Fagerberg t.f. Kommunchef lars-gunnar.fagerberg@borgholm.se Kommunledning, Fastigheter Maria Drott Fastighetsstrateg maria.drott@borgholm.se Kommunledning, IT-avdelningen Niklas Palmquist IT-chef niklas.palmquist@borgholm.se Kommunledning, Näringsliv Henrik Linnarsson Näringslivsutvecklare henrik.linnarsson@borgholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Sofie Loirendal Kommunstyrelsens 1:1 vice ordf sofie.loirendal@framtidoland.se Mörbylånga kommun Emmy Thidell Bredbandssamordnare emmy.thidell@morbylanga.se Projekt Byxelkrok Staffan Larsson Ordf. vägföreningen i Byxelkrok, staffan.larsson@kalmarenergi.se Sammankallande projektgruppen Regionförbundet Kalmar län Magnus Hammarstedt Bredbandskoordinator magnus.hammarstedt@rfkl.se

45 45 Datum (8) Samhällbyggnadsförvaltningen Åsa Bejemar Verksamhetsledare för Asa.Bejemar@borgholm.se planarkitekterna Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Hedlund Chef linda.hedlund@borgholm.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Ewa Ekman Socialchef ewa.ekman@borgholm.se Telia Sonera Sverige AB, Telia Öppen Fiber Conny Olofsson Account Manager conny.olofsson@teliasonera.com conny.wennergard@teliacompany.com TeliaSonera Sverige AB, Open Fiber Sales Mikael Jarmdahl Kommun och Stadsnätsansvarig mikael.jarmdahl@teliasonera.com Turismorganisationen, Ölands Staffan Smedfors Verksamhetschef staffan.smedfors@oland.se Kommunalförbund Ölands Bank Mårten Lindberg VD marten.lindberg@olandsbank.se Ölandsbladet Peter Boström Chefredaktör peter.bostrom@olandsbladet.se ÖVRIGA REMISSINSTANSER Borgholm kommun Ledningsgruppen marie-louise.johansson@borgholm.se Gärdslösa fiber ek. förening Anders Marell Ordförande gardslosafiber@gmail.com Intresseföreningen Ölands Norra Mats Bengtsson Ordförande mats@oland.nu Projekt Norra Möckleby-Runsten-Långöt Peder Svensson, Anders Arvefalk Ordförande resp. vice ordförande i fiberföreningen peder.svensson@swipnet.se anders.arvefalk@sweco.se

46 46 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Eventuell övergång till läsplattor. Vid kommunstyrelsens arbetstutskotts sammanträde lyfte kommunledningskontoret frågan om inköp av läsplattor till ledamöterna i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. I Borgholms kommun har kallelse skickats digitalt i ett antal år. Förutom digital kallelse kopieras pappersexemplar upp inför varje sammanträde och leda-möter och ersättare får första sidan av kallelsen skickad till sig som påminnelse om sammanträdet och en del ledamöter som så begär får pappersexemplar skickade via ordinarie post. Inköp av läsplattor skulle förutom utveckling av kompetens och effektivisering, även minska miljöpåverkan och på sikt minska porto- och papperskostnad. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att gå över till läsplattor avseende kallelser och sammanträden i kommunstyrelsens arbetsutskott och kultur- och fritidsutskott, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige. att uppdra till IT-chef Niklas Palmqvist att upprätta kostnadsförslag på inköp av läsplattor till ledamöterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt ett antal extra läsplattor till tjänstgörande ersättare. Kommunstyrelsen beslutade att ställa sig positiv till att gå över till läsplattor avseende kallelser och sammanträden i kommunstyrelsens arbetsutskott och kultur- och fritidsutskott, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige, innan slutligt beslut fattas ska kostnadsutredning presenteras att uppdra till IT-chef Niklas Palmqvist att upprätta kostnadsförslag på inköp av läsplattor till ledamöterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt ett antal extra läsplattor till tjänstgörande ersättare samt utbildningskostnad. I tjänsteskrivelse redovisar IT-chef Niklas Palmqvist uppdraget. Av skrivelsen framkommer att förutom enhetskostnad tillkommer kostnader för: - Infrastruktur i Stadshuset - Support - Distribution / dokumenthanteringssystem Enligt tidigare diskussion ska inte hänsyn tas till om politiker har tillgång till WiFi-nätverk hemma. Enheterna utrustas inte med möjlighet till 3G/4G. Kostnaderna för ett system till distribution och dokumenthantering räknar vi inte med i ett första skede. Idag distribueras handlingarna via länk i mail. Detta kan vi fortsätta med. Utdragsbestyrkande

47 47 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer För att surfplattorna ska fungera i Tingsalen krävs två accesspunkter; - kostnad kr inkl montering och nätverksdragning. Om täckning önskas i hela kommunhuset kan vi behöva komplettera med ytterligare accesspunkter; - kostnad kr/st inkl montering och nätverksdragning. Support kommer behövas kring varje möte och kallelse. Uppskattningsvis krävs det 30 timmar/månad ( kr/år) till detta och då ingår utbildning. Om vi köper ett system för distribution och möteshantering kan utbildningen köpas av vald leverantör. Vi räknar med att behöva köpa in 40 enheter som kommer behöva bytas ut om 4 år. Enhet alternativ 1 Ipad Air kr Skydd/väska 300kr 40 x 3810 = kr Managering 500 kr/år 40 x 500 = kr/år, kr på fyra år. Enhet alternativ 2 Lenovo Tab kr Skydd/väska 300kr 40 x 2459 = kr Managering 250 kr/enhet Till denna kostnad tillkommer kostnader för accesspunkter. Konsekvensanalys Att gå över till läsplattor är ingen besparing i sig. En läsplatta skulle dock ge andra möjligheter, bättre kartmaterial och annat material som är svårt att skriva ut. Två alternativ till läsplattor föreslås till nedanstående kostnad: Alt 1 IOS (Ipad) Inköp kronor Årskostnad kronor Alt 2 Android Inköp kronor Årskostnad kronor Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande utan förslag på beslut. Utdragsbestyrkande

48 48 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Revidering av delegationsordning personalfrågor. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att delegationsordningen vad gäller personalfrågor ska ses över. Vid dagens sammanträde redogör HR-chef Ann Nilsson för reviderad delegationsordning. Revideringen är gjord för att säkra anställningsförfarandet och ska efter antagande implementeras i ledningsgruppen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t anta reviderad delegationsordning för personalfrågor. Utdragsbestyrkande

49 49 1 (4) Delegationsordning personalfrågor Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunchef Förvaltningschef Samtliga förvaltningschefer, HR-chef, ekonomichef i förening Avdelningschef/Enhetschef/Rektor HR-chef Nämnd/styrelse 1. Lag/avtals- och förhandlingsfrågor 1.1 Ansvara för och besluta om överenskommelser eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. 1.2 Utfärda anvisningar i frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda 1.3 Förhandlingar angående förvaltningsövergripande förändringar enligt 11-14, Lag om medbestämmande i arbetslivet, MBL. 19?, 38-39? 1.4 Besluta om stridsåtgärd 1.5 Besluta om lönestruktur samt lönerelationer mellan yrkesgrupper 1.6 Fastställa löneutrymmen vid löneöversyn 1.7 Företräda arbetsgivaren vid förhandlingar avseende arbetsrättsliga tvister samt övriga förhandlingar enligt 10 MBL 1.8 Avgöra i frågor om tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 1.9 Företräda arbetsgivaren i ärenden om lokal tvist 1.10 Teckna lokala kollektivavtal Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunchef Kommunchef och/eller HR-chef Kommunstyrelsens arbetsutskott, alltid i samråd med HR-chef? Samtliga förvaltningschefer, HRchef, ekonomichef i förening Kommunstyrelsens arbetsutskott HR-chef HR-chef/HR-specialist HR-chef HR-chef 2 Organisation 2.1 Organisationsstruktur som berör enskild förvaltning Resp. nämnd/styrelse?

50 50 2 (4) 3 Arbetsmiljö se bilaga om fördelning av arbetsmiljöuppgifter 4 Rekrytering Kommunchef, Förvaltningschef, HR-chef, Ekonomichef: Övriga chefer Övriga anställningar 5 Anställnings- och lönevillkor Kommunchef Förvaltningschef, HR-chef, Ekonomichef Övriga chefer Övriga medarbetare Kommunstyrelsen beslutar efter MBLinformation och efter samråd med berörd nämnds au Förvaltningschef i samråd med HRchef Förvaltningschef/Avdelningschef/ Enhetschef/Rektor Kommunstyrelsens arbetsutskott Sker alltid i samråd med HR-chef Kommunchef Sker alltid i samråd med HR-chef Förvaltningschef/Kommunchef Sker alltid i samråd med HR-chef Förvaltningschef/Avdelningschef/ Enhetschef/Rektor/Komunchef Sker alltid i samråd med HRchef/HR-specialist 6 Tjänstledighet som ej är reglerat i lag/avtal: - understigande 3 månader - 3 månader eller mer Förvaltningschef, i enlighet med kommunens policy Förvaltningschef i samråd med HRchef, i enlighet med kommunens poiicy 7 Ledighet enligt Förtroendemannalagen LFF 7.1 Ledighet för fortlöpande facklig verksamhet (årligen) för respektive lokal facklig organisation 7.2 Tillfällig ledighet för t ex utbildning, deltagande i fackliga konferenser 7.3 Betald ledighet för tillfälliga ledigheter enligt ovan HR-chef/HR-specialist Närmaste chef i samråd med HRspecialist HR-chef/HR-specialist 8 Omplacering av personal i samband med rehabiliteringsåtgärd 8.1 Omplacering av medarbetare mellan förvaltningar HR-chef/HR-specialist i samråd

51 51 3 (4) med mottagande förvaltningschef 8.2 Omplacering av personal inom verksamhet Förvaltningschef i samråd med HRchef/HR-specialist 9 Omfördelning av personal vid extraordinär händelse och samhällsstörning Kommunchef/Tjänstgörande i beredskap 10 Disciplinåtgärd 10.1 Skriftlig varning Kommunchef Förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal. Övriga medarbetare Kommunstyrelsens au, alltid i samråd med HR-chef Kommunchef, alltid i samråd med HR-chef Förvaltningschef, alltid i samråd med HR-chef 10.2 Avstängning mm med eller utan löneförmåner Kommunchef Förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal. Kommunstyrelsens au, alltid i samråd med HR-chef Kommunchef, alltid i samråd med HR-chef Övriga medarbetare Förvaltningschef, alltid i samråd med HR-chef 11 Avveckling 11.1 Uppsägning p g a arbetsbrist Kommunchef Förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal. Kommunstyrelsens au, alltid i samråd med HR-chef Kommunchef, alltid i samråd med HR-chef Övriga medarbetare Förvaltningschef, alltid i samråd med HR-chef 11.2 Uppsägning p g a personliga skäl, avsked Kommunchef Kommunstyrelsens au, alltid i samråd med HR-chef

52 52 4 (4) Förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal. Övriga medarbetare Kommunchef, alltid i samråd med HR-chef Förvaltningschef, alltid i samråd med HR-chef 12 Pension Särskild avtalspension Kommunstyrelsens au, (enligt Borgholms kommuns pensionspolicy) alltid i samråd med HR-chef 13 Avgångsersättning Överenskommelse om avgångsersättning i särskilda fall (ex. Arbetsbrist, Omorganisation, Rehabilitering, Personliga skäl) Kriterier för avgångsersättning: Se bilaga? Samråd om innehåll/villkor samt attest av förvaltningschef och HRchef. HR-chef informerar kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvaltningschef informerar egen nämnd.

53 53 Delegationsordning personalfrågor Antagen KS (3) Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunchef Förvaltningschef Samtliga förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef i förening Avdelningschef/Enhetschef/Rektor Personalchef Nämnd /styrelse 1. Lag/avtals- och förhandlingsfrågor 1.1 Ansvara för och besluta om kollektivavtal, överenskommelser eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 1.2 Utfärda anvisningar i frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda 1.3 Förhandlingar angående förvaltningsövergripande förändringar enligt 11-14, Lag om medbestämmande i arbetslivet, MBL. 1.4 Besluta om stridsåtgärd 1.5 Besluta om lönestruktur samt lönerelationer mellan yrkesgrupper 1.6 Fastställa löneutrymmen vid löneöversynsförhandlingar 1.7 Företräda arbetsgivaren vid förhandlingar avseende arbetsrättliga tvister samt övriga förhandlingar enligt 10 MBL 1.8 Avgöra i frågor om tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 1.9 Företräda arbetsgivaren i ärenden om lokal tvist 1.10 Teckna lokala kollektivavtal Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunchef Kommunchef Kommunstyrelsens arbetsutskott Samtliga förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef i förening Kommunstyrelsens arbetsutskott Personalchef Personalchef Personalchef Personalchef 2 Organisation 2.1 Organisationsstruktur som berör enskild förvaltning Resp. nämnd/styrelse

54 54 2 (3) 3 Arbetsmiljö se bilaga om fördelning av arbetsmiljöuppgifter 4 Personalrekrytering Kommunchef, förvaltningschef, personalchef, ekonomichef: Kommunstyrelsen beslutar efter MBL-information och efter samråd med berörd nämnds au Övriga chefer Övriga anställningar Förvaltningschef Förvaltningschef/Avdelningschef/ Enhetschef/Rektor 5 Anställnings och lönevillkor Kommunchef Förvaltningschef, personalchef, ekonomichef Övriga chefer Övriga personal 6 Tjänstledighet som ej är reglerat i lag/avtal: - understigande 3 månader - 3 månader eller mer Kommunstyrelsens arbetsutskott Sker alltid i samråd med personalchef Kommunchef Sker alltid i samråd med personalchef Förvaltningschef Sker alltid i samråd med personalchef Förvaltningschef/Avdelningschef/ Enhetschef/Rektor Sker alltid i samråd med personalchef Förvaltningschef Förvaltningschef i samråd med personalchef 7 Ledighet enligt Förtroendemannalagen LFF 7.1 Ledighet för fortlöpande facklig verksamhet (årligen) för respektive lokal facklig organisation 7.2 Tillfällig ledighet för t ex utbildning, deltagande i fackliga konferenser 7.3 Betald ledighet för tillfälliga ledigheter enligt ovan Personalchef Närmaste chef i samråd med personalhandläggare Personalchef/personalhandläggare 8 Omplacering av personal i samband med rehabiliteringsåtgärd 8.1 Omplacering av personal mellan förvaltningar 8.2 Omplacering av personal inom verksamhet Personalchef/personalkonsulent i samråd med mottagande förvaltningschef Förvaltningschef i samråd med personalchef/personalkonsulent

55 55 3 (3) 9 Omfördelning av personal vid extraordinär händelse och samhällsstörning Kommunchef/Tjänstgörande i beredskap 10 Disciplinåtgärd 10.1 Skriftlig varning Beslut som avser förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal fattas av kommunchefen. Beslut om kommunchef fattas av kommunstyrelsens au Avstängning mm med eller utan löneförmåner Beslut som avser förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal fattas av kommunchefen. Beslut om kommunchef fattas av kommunstyrelsens au. Förvaltningschef i samråd med personalchef Förvaltningschef i samråd med personalchef 11 Avveckling av personal 11.1 Uppsägning p g a arbetsbrist Kommunchef, Förvaltningschef, personalchef, ekonomichef Beslut som avser förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal fattas av kommunchefen. Beslut om kommunchef fattas av kommunstyrelsens au. Övriga anställda Kommunstyrelsens arbetsutskott/ kommunchef Förvaltningschef i samråd med personalchef 11.2 Uppsägning p g a personliga skäl, avsked Kommunchef, Förvaltningschef, personalchef, ekonomichef Beslut som avser förvaltningschef eller annan till kommunchefen direkt underställd personal fattas av kommunchefen. Beslut om kommunchef fattas av kommunstyrelsens au. Övriga anställda 12 Pension Särskild avtalspension 13 Avgångsersättning Överenskommelse om avgångsersättning i särskilda fall: Arbetsbrist, Omorganisation, Rehabilitering, Personliga skäl. Kriterier för avgångsersättning: Se bilaga Kommunstyrelsens arbetsutskott/ kommunchef Förvaltningschef i samråd med personalchef Kommunstyrelsens arbetsutskott (enligt Borgholms kommuns pensionspolicy) Samråd om innehåll/villkor samt attest av förvaltningschef och personalchef. Personalchef informerar kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvaltningschef informerar egen nämnd.

56 56 ERBJUDANDE (3) Ekonomi och styrning Anders Folkesson Ölands Kommunalförbund Utredning av förutsättningar för kommunsammanslagning på Öland Inledning Sedan 1970-talets stora Kommunblocksreform, då staten beslutade om ett stort antal kommunsammanslagningar har det inte förekommit några sammanslagningar i Sverige. I stället har ett dussintal delningar av kommuner skett och antalet kommuner har ökat från 274 till 290 stycken. Sedan dess har kommunerna mött väsentligt ändrade förutsättningar. Kommunsektorn har fått utökade ansvarsområden efter flera huvudmannaskapsförändringar från både stat och landsting, samtidigt som sektorn gått från kraftig expansion till fokus på effektiviseringar. Därutöver har kraven på specialisering ökat, medan många kommuner har fått en minskad befolkning. Utmaningarna har gjort att många kommuner valt att samverka med andra kommuner genom olika avtal eller i gemensamma organisationer, främst kommunalförbund och gemensamma nämnder. Staten har också successivt förenklat regelverket för interkommunal samverkan sedan 1980-talet och dessutom infört samverkansformen gemensam nämnd i slutet av 1990-talet. Förändringarna har medfört att samverkan ökat kraftigt, från att ha bestått av bara ett tjugotal kommunförbund under 1980-talet till att idag bestå av drygt 200 kommunalförbund respektive gemensamma nämnder. Därutöver finns 180 företag som ägs gemensamt av två eller fler kommuner och ett ännu större antal samverkan genom avtal och i andra former. Genom den mångdubblade samverkan har de facto en partiell kommunreform inletts. Under de senaste tid har debatten tilltagit om kommunernas situation och hur kommunstrukturen bör utformas. Bland annat ansåg Ansvarskommittén (SOU 2007:10) att den interkommunala samverkan innebar vissa problem och att den nuvarande kommunindelningen på lång sikt behöver förändras genom ett minskat antal kommuner. Civilministern har också uttalat att en utredning kommer att tillsättas under hösten 2016 om kommunernas förutsättningar. Denna utredning kommer med all sannolikhet inte att lämna sitt slutbetänkande innan 2018 års val. Lagstiftningen beträffande kommunsammanslagningar Den lag som reglerar rikets indelning i kommuner är lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen). Enligt lagen får Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

57 (3) regeringen besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Vid prövning av frågan om indelningsändring skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Uppdragets inriktning Studien kommer att undersöka konsekvenserna av en kommunsammanslagning mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner utifrån olika scenarier. Syftet är att utreda om en sammanslagning skulle uppfylla lagstiftningens krav på bestående fördel, som krävs för att indelningsändring ska kunna komma till stånd. Studien kommer att utgå från två olika befolkningsscenarier, dels från SCB:s befolkningsprognos 2035, dels från Kommuninvests befolkningsprognos, vilken utgår från SCB:s prognos, men antar att nyanlända flyktingar i betydligt större utsträckning flyttar från landsbygdskommuner. Studien kommer att belysa de övergripande konsekvenserna av en kommunsammanslagning mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner. Särskilt viktiga är konsekvenserna för vissa verksamheter, ekonomi, personal- och kompetensförsörjningen och demokrati. En bedömning kommer också att göras av hur kommunernas strategiska förmåga påverkas. Verksamhetsanalysen kommer att inriktas på de kostnadstunga verksamheterna utifrån de två olika befolkningsprognoserna. Det kan bli tal om att, efter samråd med förvaltningen i de båda kommunerna, modellera med olika scenarier beträffande antal enheter på utbildningsområdet, inom äldreomsorgen och andra centrala verksamheter. Scenarierna kommer att kostnadsuppskattas. Intäktsberäkningen kommer bestå av en prognos av hur skatteintäkter och utjämningsbidrag kommer att utvecklas utifrån SCB:s respektive Kommuninvests befolkningsprognoser. Framtida skattesatser utifrån de olika scenarierna kommer, så långt det är möjligt, att beräknas. Beträffande personal- och kompetensförsörjningen kommer SKL, om möjligt,att använda sig av förbundets personalstatistiska databas samt i tillämpliga delar av den personalrekryteringsmodell som SKL tidigare utvecklat. Demokratiavsnittet kommer bland annat beskriva skillnaderna mellan vara två enskilda kommuner med omfattande interkommunal samverkan eller att vara en sammanslagen kommun med möjligen en annan representativitet.

58 (3) Villkor Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) åtar sig att kostnadsfritt ta fram underlaget. SKL kommer att äga materialet. Borgholm och Mörbylånga kommuner åtar sig att hjälpa utredningen med erforderligt underlag som inte finns tillgängligt i offentliga register eller i SKL:s egna databaser, samt biträder i de olika scenarierna kring hur skolorganisation och äldreomsorgsorganisationen bör utformas. Denna informationsinhämtning sker lämpligen genom både intervjuer och andra kontakter Tidplan och utformning Under förutsättning att uppdraget kan påbörjas i september 2016 kommer uppdraget att slutredovisas i hösten-vintern Materialet presenteras i en internrapport samt en presentation för de båda kommunerna. Medverkande Uppdraget kommer att genomföras av en arbetsgrupp från SKL med bland annat Anders Folkesson (projektledare) och Bengt-Olof Knutsson.

59 59

60 60 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har via ett brev daterat till samtliga kommuner i landet aviserat en förändring av finansiering för det nationella stödet till utveckling för en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Stimulansmedel från staten upphör vid årsskiftet. Kommunernas ställningstaganden ska meddelas senast 30 september Styrelsen för SKL beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera kommunerna att tillsammans finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. att under utreda vidare och förankra i kommuner och landsting framtida finansiering av nationell stödfunktion. Av skrivningen framgår att den statliga finansieringen av aktiviteter bedrivna av SKL på nationell nivå som syftar till att stötta utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst upphör efter Detta gäller bland annat stödet till utvecklingen av de regionala samverkans- och stödstrukturerna, regionala utvecklingsledare, utvecklingen av gemensamma programråd tillsammans med hälso- och sjukvården och utvecklingsstöd till den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S). För fortsatt utvecklingsstöd på nationell nivå behöver finansieringen av en stödfunktion på SKL säkras efter Genom fortsatt samarbete på nationell nivå underlättas det kommunala arbetet för utveckling av en evidensbaserad praktik. Programråden underlättar bland annat utveckling av kunskap och spridning och implementering av nationella kunskapsstöd. Kommunernas medverkan i NSK-S bidrar till att lokala behov på ett systematiskt sätt når de statliga myndigheterna. I tjänsteskrivelse föreslår socialchef Ewa Ekman att kommunen ställer sig bakom SKL:s rekommendation Bedömning I brevet rekommenderas samtliga kommuner att from 2017 tillsammans finansiera en nationell stödfunktion samt att utreda och förankra en framtida finansiering. Bifogat brevet finns en finansieringstabell, där det framgår att det är kr som Borgholms kommun förväntas bidra med Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t ingå som medfinansiär i den nationella stödfunktionen om kro nor. Medel anvisas inom socialnämndens budgetram. Utdragsbestyrkande

61 61

62 62

63 63 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Ansökan om 37a-medel. Länsstyrelserna utlyser möjlighet för kommunerna att söka 37a-medel ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. I tjänsteskrivelse föreslår integrationssamordnare Eva Karlström att kommunen ansöker om medel och finansierar projektet. Av skrivelsen framgår att många människor bor i Migrationsverkets asylboenden i Borgholms kommun. Kommunens arbetsmarknadsavdelning bosätter också ett ökande antal personer/familjer i kommunen efter uppehållstillstånd. Många ideella insatser görs för att skapa sysselsättning, samla in kläder, undervisa i svenska, skapa mötesplatser och mycket mer. Sedan våren/sommaren 2016 har en integrationssamverkansenhet skapats för att året ut arbeta med insatser för asylsökande. Tanken med projektet är att vidareutveckla dessa insatser och hitta metoder för god integration och snabbare väg in i arbetslivet för att implementera i ordinarie verksamhet. Att samordna insatserna har redan visat sig vara uppskattat av idéburna och ideella aktörer. I och med Länsstyrelsens utlysande av 37a-medel riktade just till detta ändamål finns möjlighet att arbeta framåtsyftande. Utlysta medel ska sökas senast Tanken med att söka projektmedel är att efter projektets slut ha skapat ett nätverk med en samordnande länk i arbetet med att göra vardagen meningsfull för dem som väntar på uppehållstillstånd. Arbetet gynnar även de som väljer att bosätta sig i vår kommun då integrationen kan starta i tidigare skede. Samordningen är tänkt att ligga inom kommunal verksamhet. Projekttiden i ansökan är För att beviljas medel från Länsstyrelsen är kravet medfinansiering. Kontakt är tagen med Norra Ölands pastorat som samverkanspart och medfinansiär gällande lokaler och vissa personaltimmar. Finansieringen av projektet ska täcka lönekostnader samt lönebikostnader för en projektledare på 100 %, materialkostnader, aktiviteter samt resekostnader. Medfinansieringen för Borgholms kommun gemensamt med Ölands Norra pastorat uppgår till kr fördelat under tiden , merparten av medfinansieringen sker i form av ordinarie personals arbete. Arbetsgivaransvaret ska under projekttiden ligga på Borgholms kommun för att efter projekttiden avslutas. Konsekvensanalys Om arbete med att samordna insatser inte formaliseras är risken stor att en- Utdragsbestyrkande

64 64 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer gagemanget hos dem som arbetar ideellt minskar. Resultatet av det kan bli att många människor saknar meningsfull sysselsättning vilket kan leda till att deras psykiska hälsa och möjligheten till integration försämras. Vägen ut i arbete vid bosättning blir vid en passiv asyltid lång. Det är därför av största vikt att arbeta med tidiga insatser i integrationen av nyanlända i kommunen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar a t t ansöka om 37a-medel hos Länsstyrelsen, med Norra Ölands pastorat som samverkanspart, för att vidareutveckla insatser riktade till asylsökande. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen. a t t a t t bevilja medfinansiering i projektet med kr, under förutsättning att projektmedel tilldelas från Länsstyrelsen. anvisa medel i 2017 års budget. Utdragsbestyrkande

65 65

66 66

67 67

68 68 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Till: Kommunfullmäktige I Borgholm Dnr Förslag om delegation till samhällsbyggnadsnämnden för att besluta om kompletteringar av verksamhetsområde för vatten och avlopp Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att lämna delegation till samhällsbyggnadsnämnden för kompletteringar av nya fastigheter i anslutning till befintliga verksamhetsområden för vatten och avlopp, som skyndsamt har behov av vattentjänster (kommunalt vatten och/eller avlopp). _ Sammanfattning av ärendet Enligt 164 vid samhällsbyggnadsnämndens (SBN) sammanträde bestämdes att SBN ska föreslå att få delegation av kommunfullmäktige (KF) för att kunna ta beslut för komplettering av verksamhetsområde (VO) inom Borgholms kommun för enstaka fastigheter om den skyndsamt är i behov av vattentjänster i områden där det redan är beslutat om respektive vattentjänst (vatten, avlopp och/eller dagvatten). Motivering av beslutet Vissa fastighetsägare färdigställer sin byggnation snabbt och vill därför också snabbt kunna ansluta till kommunalt vatten och/eller avlopp. Då KF s revidering av verksamhetsområdena endast görs en gång per år, kan dessa fastigheter komma i kläm mellan dessa revideringar. Syftet med denna delegation är att snabbare kunna lägga till dessa kompletterande nya fastigheter i områden där det redan finns befintliga verksamhetsområden (kommunalt vatten och/eller avlopp). Övriga upplysningar Delegationen måste även tas in i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utdragsbestyrkande

69 69 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (intern) Datum Beteckning (2) Handläggare Ert datum EEr beteckning Christina Larsson Miljöinspektör Kommunfullmäktige Förslag till delegation för beslut om kompletteringar av verksamhetsområde för vatten och avlopp Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) föreslår att kommunfullmäktige lämnar delegation till SBN för kompletteringar av nya fastigheter i anslutning till områden med befintliga verksamhetsområden för vatten och avlopp, som skyndsamt har behov av vattentjänster (kommunalt vatten och/eller avlopp). Sammanfattning av ärendet Enligt 164 vid samhällsbyggnadsnämndens (SBN) sammanträde bestämdes att SBN ska föreslå att få delegation av kommunfullmäktige för att kunna ta beslut för komplettering av verksamhetsområde (VO) inom Borgholms kommun för enstaka fastigheter om den skyndsamt är i behov av vattentjänster i områden där det redan är beslutat om respektive vattentjänst (vatten, avlopp och/eller dagvatten). Motivering av beslut Vissa fastighetsägare färdigställer sin byggnation snabbt och vill därför också snabbt kunna ansluta till kommunalt vatten och/eller avlopp. Då kommunfullmäktiges revidering av verksamhetsområdena endast görs en gång per år, kan dessa fastigheter komma i kläm mellan dessa revideringar. Syftet med denna delegation är att snabbare kunna lägga till dessa kompletterande nya fastigheter i områden där det redan finns befintliga verksamhetsområden (kommunalt vatten och/eller avlopp). Ärendet En gång om året beslutar Samhällsbyggnadsnämnden om vilka nya fastigheter som ska ingå i verksamhetsområde (VO) för vattentjänsterna vatten, avlopp och dagvatten. Samhällsbyggnadsnämndens beslut lämnas sedan vidare till kommunfullmäktige för antagande. Då denna revidering av verksamhetsområdena endast görs en gång per år kan det i något enstaka fall hända att en fastighetsägare hinner slutföra sin byggnation snabbare än vad som bedöms vara den generella byggnadstiden, och därmed behöver få anslutning till vattentjänsterna snabbare. Samhällsbyggandsnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige lämnar delegation till Samhällsbyggnadsnämnden att kunna ta beslut för att lägga till enstaka fastigheter som skyndsamt är i behov av vattentjänster i områden där det redan är beslutat om respektive vattentjänst. När det gäller beslut om nya områden som inte tidigare har Postadress Besöksadress Telefon: Samhällsbyggnad Stadshuset Telefax: Box 52 Östra kyrkogatan 10 e-post: sbn@borgholm.se Borgholm Org nr:

70 70 varit verksamhetsområde, eller större förändringar, skjuts dessa till den årliga revideringen av kommunens verksamhetsområden via samhällsbyggnadsnämnden och som sedan antas i kommunfullmäktige. Utbyggnation av kommunalt vatten och avlopp till beslutade fastigheter sköts som på vanligt sätt inom VA-kollektivet (BEAB). Information om behov av vattentjänster och sammanhållen bebyggelse I ett område där kommunala vattentjänster bedrivs, ska verksamhetsområde finnas upprättat. Sedan tidigare finns ett antal verksamhetsområden i Borgholms kommun. Verksamhetsområde för vattentjänster (VO) innebär en skyldighet för huvudmannen att ansluta de fastigheter som ingår i detta och tillgodose behovet för respektive tjänst som finns att tillgå; dricksvatten (V), spillvatten (S) och/eller dagvatten (Df resp. Dg). Verksamhetsområdena skall hållas uppdaterade och revideras kontinuerligt när nya fastigheter eller områden ansluts. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och om nya fastigheter ska ingå i VO genom utökning. Samtliga fastigheter skall vara angivna med fastighetsbeteckning och kartbild över aktuellt VO samt vilken vattentjänst som avses. Kommunen är skyldig att ordna vattentjänster där det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas vatten- eller avloppsförsörjning i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Det är när först när behovet av vattentjänster uppstår på en fastighet (inom större sammanhang) som fastigheten ska tas med i verksamhetsområdet. Dvs. det är först när fastighetsägaren har fått bygglov godkänt som behovet av vattentjänster uppstår. En fastighet som avstyckas efter endast förhandsbesked kanske aldrig kommer bebyggas, och om då kommunen ska bygga ut vattentjänster till även dessa tomma avstyckningar leder det till stora onödiga kostnader för grävning och ledningar som aldrig kommer att användas. Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Kom ihåg Att delegationen också måste tas in i reglementet för SBN. Postadress Besöksadress Telefon: Samhällsbyggnad Stadshuset Telefax: Box 52 Östra kyrkogatan 10 e-post: sbn@borgholm.se Borgholm Org nr:

71 71 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ KS Instifta utmärkelsen Ölandsglöd. Framtid Öland föreslår i e-post att Borgholms kommun instiftar ett pris/utmärkelse för att lyfta fram personer som bidrar till att skapa en positiv anda. Förslaget är att Ölandsglöds-utmärkelsen skulle vara en symbol för att främja och uppmärksamma personer eller projekt som bidrar till en positiv anda för att leva, verka, bo och besöka Öland och som stödjer Borgholms kommun antagna vision Med gemensamma krafter utvecklar vi hela Borgholms kommun till något som vi är stolta över. Nu och för framtiden. Priset skulle bestå av en symbol och en prissumma och utses av en jury. Själva prissymbolen ska tas fram tillsammans med en lokal hantverkare/ designer. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog till kommunledningskontoret att ta fram kriterier för utmärkelsen enligt förslaget inför kommande beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog vidare kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att instifta utmärkelsen Ölandsglöd. att anvisa kronor årligen till utmärkelsen; prissumma och prissymbol. I tjänsteskrivelse presenteras framtaget förslag på kriterier. Under sammanträdet diskuteras kriterierna och komplettereras med att utmärkelsen inte behöver delas ut årligen om ingen lämplig kandidat utsetts. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t a t t instifta utmärkelsen Ölandsglöd. anta följande kriterier för utmärkelsen Ölandsglöd Borgholms kommun delar årligen ut utmärkelsen Ölandsglöd. Om ingen lämplig kandidat finns att utse något år, delas utmärkelsen inte ut. Ölandsglöds-utmärkelsen är en symbol för att främja och uppmärksamma personer eller projekt som bidragit till en positiv anda för att leva, verka, bo och besöka Öland och som stödjer Borgholms kommun antagna vision: Med gemensamma krafter utveck- Utdragsbestyrkande

72 72 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer lar vi hela Borgholms kommun till något som vi är stolta över. Nu och för framtiden. Ölandsglöd kan delas ut till enskild person, grupp, organisation, förening eller företag i Borgholms kommun eller med nära anknytning till kommunen eller Öland. Borgholms kommun kommer genom annonsering under hösten att uppmana allmänheten att lämna förslag på vem eller vilka som ska erhålla utmärkelsen Ölandsglöd. Kommunfullmäktiges presidium, kommunchef och näringslivsutvecklare utser pristagare. Ölandsglöds-utmärkelsen delas ut vid lämpligt tillfälle under våren. a t t a t t anvisa kronor årligen till utmärkelsen; prissumma och prissymbol. uppdra till kommunledningskontoret att låta ta fram prissymbolen. Utdragsbestyrkande

73 73 Marie-Louise Johansson Från: Sofie Loirendal Skickat: den 18 mars :26 Till: Marie-Louise Johansson; Ilko Corkovic Ämne: pris/utmärkelse för att lyfta fram personer som bidrar till att skapa en positiv anda Detta är ett förslag som vi vill lyfta i KSAU till att börja med. //Sofie Ölandsglöd Ett pris instiftat av Borgholms kommun och som delas ut årligen antingen vid årets hemvändarhelg" alt Ölandsgalan. Ölandsglöds-utmärkelsen är en symbol för att främja och uppmärksamma personer eller projekt som bidrar till en positiv anda för att leva, verka, bo och besöka Öland och som stödjer Borgholms kommuns antagna vision: Med gemensamma krafter utvecklar vi hela Borgholms kommun till något som vi är stolta över. Nu och för framtiden. Priset består av en symbol och en prissumma och utses av en jury. Själva prissymbolen ska tas fram tillsammans med en lokal hantverkare/designer Framtid Öland Sofie Loirendal Byrumsvägen Löttorp sofie.loirendal@framtidoland.se framtidoland.se facebook.com/framtidoland 1

74 74 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Avslut av ärende; Borgholm 2.0 vision för långsiktig tillväxt för Borgholm-Köpingsvik. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att ärendet avslutas från vidare handläggning om inte kommunledningen vill annat. Av skrivelsen framgår att dåvarande kommunstyrelseordföranden föreslog i skrivelse att kommunstyrelsen ger näringslivsutvecklaren i uppdrag att påbörja och leda arbete med vision, mål och strategier för Borgholm 2.0, arbetet ska ske tillsammans med företag och föreningsliv. Skrivelsen beskriver att - det händer mycket spännande runt staden Borgholm. - många företagare och enskilda investerar/söker möjlighet att investera - området Borgholm-Köpingsvik är oerhört viktigt för service och tjänster för alla i hela kommunen. - det behövs fler lägenheter för att möjliggöra fler invånare. - en stark handel, restaurang och hotellnäring i Borgholm-Köpingsvik skapar arbetstillfällen för landsbygden. Kommunstyrelsen uppdrog till näringslivsutvecklaren i enlighet med skrivelsen. Sedan kommunstyrelsens uppdrag har ett flertal projekt bidragit till arbetet med vision, mål och strategier inom nämnda områden. - Nya mål och visioner är tagna i kommunfullmäktige. Borgholm 200-år har i sitt arbete skapat ett samspel och gemenskap i näringslivet. - Kommunen har bland annat genom renoveringen i hamnen och parkerna skapat ett attraktivare Borgholm. - Den tillfälliga fullmäktigeberedningen för norra Öland identifierade tydliga förbättringsområden som är tagna av kommunfullmäktige. - Näringslivsutvecklare finns på plats som stöd till näringslivet. - Turismorganinsationen har nu en fungerande struktur som verkar för att stärka besöksnäringen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t avsluta ärendet Borgholm 2.0-vision för långsiktig tillväxt för Borgholm-Köpingsvik Dnr 2014/164 från vidare handläggning. Utdragsbestyrkande

75 KOMMUNSTYRELSEN 75 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Borgholm 2.0 vision för långsiktig tillväxt för Borgholm- Köpingsvik. Ordförande Lisbeth Lennartsson (C) föreslår i skrivelse att kommunstyrelsen ger näringslivsutvecklaren i uppdrag att påbörja och leda arbete med vision, mål och strategier för Borgholm 2.0, arbetet ska ske tillsammans med företag och föreningsliv. Skrivelsen beskriver att - det händer mycket spännande runt staden Borgholm. - många företagare och enskilda investerar/söker möjlighet att investera. - området Borgholm- Köpingsvik är oerhört viktigt för service och tjänster för alla i hela kommunen. - det behövs fler lägenheter för att möjliggöra fler invånare. - en stark handel, restaurang och hotellnäring i Borgholm-Köpingsvik skapar arbetstillfällen för landsbygden. Vidare framgår att Framtid Borgholm arbetade för några år sedan fram en vision för staden Borgholm som Sveriges bästa småstad att bo och leva i. Den visionen är bra och en hel del av materialet håller än men det behövs förnyelse och ett starkare samarbete för fortsatt positiv utveckling. Hur kan Borgholm och gärna även Köpingsvik få en ännu starkare tillväxt för framtiden? Vilka områden kan Borgholm profilera sig starkare på? Vilka visioner och vilka mål ser företagare, invånare och besökare att man kan kraftsamla runt för att nå bästa resultat? Matlandskapet Öland? Idrottsturism? Seniorer? Ungdomar? Kultur? Handelsstaden? Vilka strategier behövs för att nå målen i Borgholm 2.0? Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till näringslivsutvecklare Henrik Linnarsson a t t a t t påbörja och leda arbete med vision, mål och strategier för Borgholm 2.0 vision för långsiktig tillväxt för Borgholm-Köpingsvik. arbetet ska ske tillsammans med företag och föreningsliv. Protokollsanteckning Vad är tanken med förslaget? Förslagsställare vill ge näringslivsutvecklaren i uppdrag ett antal arbetsuppgifter som normalt ingår i hans ordinarie arbete. Dessutom är det anmärkningsvärt att i det föreslagna uppdraget endast omfattas delar av vår kommun och inte hela kommunen. Ilko Corkovic (S) och Maria Lindmark (MP) Utdragsbestyrkande