INLEDNING. Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån.

Transkript

1 1 INLEDNING Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån. Inom varje sektorsområde finns dagsläget beskrivet, vilka gällande riktlinjer och ställningstaganden som finns samt vilka hänsyn och samverkande intressen som framkommer. Vidare nämns de frågeställningar som ska tas med i det framtida planeringsarbetet. Till de flesta områden hör en karta. Dessa är uppdelade mellan tätortsövergripande (Forsheda tätort) och områdesövergripande (Forshedaområdet). Kartorna återfinns efter respektive avsnitt. Här intill kan du se vilka områden som tas upp och beskrivs närmare. Övergripande mål / miljömål Tidigare utredningar Strategiska ställningstaganden Statistik Bebyggelse och markanvändning Kommunalt markinnehav Naturvårdsintressen Kulturmiljövårdsintressen Jord och skogsbruk Näringsliv och service Rekreation och friluftsliv Vatten Trafik och kommunikation Tekniska försörjningssystem Miljö och riskfaktorer Markförhållanden (Geoteknik, radon) Energi Mellankommunala frågor Riksintressen Forsheda är orten du trivs i utan ansträngning. Här känner du dig hemma direkt. I skolan, på gympan, i affären, på arbetsplatsen eller bara när du går genom centrum på väg till järnvägsstationen. Du bara trivs helt enkelt.

2 ÖVERGRIPANDE MÅL / MILJÖMÅL 2 Det finns ett antal olika mål för alla sektorer som behandlas i en översiktsplan. Här redovisas de mest grundläggande målen för planarbetet, samt de miljömål som särskilt ska beaktas i det fortsatta arbetet / utvecklingen av Forshedaområdet. MILJÖKVALITETSMÅL Nationellt Vi ska arbeta med utgångspunkt från de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen antagit. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. De 16 målen är. 1- Begränsad klimatpåverkan, 2- Frisk luft, 3- Bara naturlig försurning, 4 Giftfri miljö, 5 skyddande ozonskikt, 6 Säker strålmiljö, 7 ingen övergödning, 8 Levande sjöar och vattendrag, 9 Grundvatten av god kvalitet, 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar, 13 Ett rikt odlingslandskap, 14 Storslagen fjällmiljö, 15 God bebyggd miljö samt 16 Ett rikt växt och djurliv. Regionalt Länsstyrelsen har regionalt anpassat, preciserat och konkretiserat de nationella målen till länet. I Jönköpings län berörs vi av 14 miljömål. Varje mål har brutits ner i regionala mål och delmål. Hav i balans samt levande kust och skärgård behandlas i de delar som berör vårt län under Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Lokalt I Värnamo kommun har de regionala miljömålen förts ner på kommunnivå. I kommunens miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige under 2006 har lokala målsättningar och åtgärdsförslag tagits fram. Värnamo kommun har lagt till ett eget miljömål om miljömedvetenhet och folkhälsa. I kommunens miljöprogram konstateras även att det finns fem stora miljöproblem som är särskilt viktiga att beakta för kommunen. Dessa är: Försurningen Förorenade vattendrag Lokala föroreningskällor till mark, vatten och luft Buller Minskad biologisk mångfald samt igenväxning. MÅL I KOMMUNTÄCKANDE ÖP 2002 Lokalt Värnamo ska bli ännu attraktivare som kommun, att bo och arbeta i. Här ska även i framtiden finnas väl utbyggd samhällsservice, goda kommunikationer, rikt kulturliv och möjligheter till en aktiv fritid. Detta tillsammans med ett blomstrande näringsliv samt en trygg och säker miljö ska ge en fortsatt positiv bild av kommunen. Regionalt GGVV-regionen ska vara en livskraftig region med ett huvudsakligt karaktärsdrag av expansiva och starka små och medelstora företag, en region som är nationellt och internationellt (er)känd för att ligga i framkanten bland industriella distrikt. En region som erbjuder en attraktiv livsmiljö att leva och arbeta i för såväl män som kvinnor. Nationellt Kommunens handlingsmönster och beslut ska vara inriktade mot ett robust och säkert samhälle, med en samhällsutveckling som är i tillväxt, där det hushållas med resurserna och erbjuds en god livsmiljö för alla invånarna.

3 TIDIGARE UTREDNINGAR 3 Värnamo kommun har ett stort antal planer, program och andra utredningar som används som underlag i kommunens dagliga planeringsarbete och som i olika omfattning berör Forshedaområdet. Nedan redovisas en del av detta material, vilket kan vara aktuellt för Forsheda. Kommunomfattande översiktsplan 2002 Miljöprogram 2006 Markradonundersökning 1992 Materialhushållningsplan 2003 Parkeringsnorm 1993 Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län 1998 Värt att värna i Värnamo kommun Kulturmiljöutredning 2000 Idag finns också en gällande översiktsplan för delområde Forsheda från Nu aktuell fördjupning av Forshedaområdet tar över denna. Inom Forsheda tätort finns även ett antal gällande detaljplaner. Se kartan nedan. TRAFIK En förstudie (2005) är gjord av Vägverket för väg 27 mellan Kärda-Furukull. I förstudien redovisas ett flertal tänkbara åtgärder av trafiksäkerhetshöjande art längs hela den aktuella sträckan. Därefter har även en trafikteknisk utredning gjorts för att ge Vägverket mer underlag inför beslut. Denna omfattar Fänestadskrysset och infarten till Forshedaverken. Förbi Forsheda har under 2006 fartkameror satts upp. Några beslut på åtgärder i övrigt är ännu inte tagna.

4 STRATEGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Nedan redovisas de överväganden / ställningstaganden som gjorts i planförslaget och som har betydelse för fortsatt planering av tätorten/området. Här redovisas också vilka allmänna intressen vi ska jobba vidare med och vilka miljö och riskfaktorer som är särskilt viktiga att beakta i den framtida planeringen. Vägreservatet för ny sträckning av väg 27 finns med i planförslaget. Trafikfrågorna utmed befintlig väg 27 diskuteras kontinuerligt och åtgärder i bl a Fänestadskrysset är mycket angeläget ur trafiksäkerhetssynpunkt. 4 Vid planering av nya bostadsområden i anslutning till tätorten skall hänsyn tas till att dessa får goda gång och cykelförbindelser till skolan och fritidsområdet. Det innebär att en utbyggnad av Kolabo-området får ses som första prioritet. Det ger även nu utbyggda områden på Kolabo bättre kontakt med skolan och tätorten i övrigt. Möjligheter skall skapas för bostäder i centrum. Detta är ett sätt att ge äldre invånare möjlighet att bo kvar på orten i en centralt placerad lägenhet. Det kan i sin tur ge lediga villor och möjlighet till inflyttning. Vägreservat för ny överfart över/ under järnvägen och Storån är utlagt. Detta får ses som en beredskap för en större inflyttning och en långsiktig lösning då den södra delen av tätorten växer. Forsheda kommer att få sitt vatten från Ljusseveka vattenverk i Värnamo via en överföringsledning. Denna dimensioneras för ytterligare 150 personer. Nuvarande vattentäkt bibehålls som reservvattentäkt med skyddsområdena intakta. Det ska finnas mark förberedd för nya verksamhetsområden. Område nr 7 är det som ligger närmast i tiden då behovet uppstår. Kommunala markförvärv görs inom området. Fritidsområdet vid skolorna är en del av Forshedas attraktivitet. Vid utbyggnad av tätorten skall hänsyn tas till områdets möjligheter för expansion och utveckling. Liksom dricksvattnet kommer avloppsvattnet, via en överföringsledning, att avledas till ett nytt avloppsreningsverk inne i Värnamo. Även denna dimensioneras för att klara ytterligare 150 personer.

5 5 MILJÖ OCH RISKFAKTORER Med hänsyn till att vårt väder har en tendens att bli alltmer extremt, är det angeläget att man vid all planering tar särskild hänsyn till risken för översvämningar och skred. Detta gäller särskilt i områdena runt Storån. Verksamheter med transporter av farligt gods ska i så stor utsträckning som möjligt placeras i områden i utkanten av tätorten. Detta för att undvika att transporter går genom områden med bostäder, skolor eller andra samlingslokaler. ALLMÄNNA INTRESSEN Hur tar vi vara på Storån genom Forsheda. Framtiden för denna ortens livsnerv, vilken idag fungerar som grönstråk, recipient och attraktiv närmiljö för boende m m skall finnas med i diskussionen kring ortens / områdets framtida utveckling. Storån är förstås ett allmänt intresse inte bara genom tätorten utan även genom övriga Forshedaområdet. Som möjlig rekreationskälla och som fiskevatten. Storån är också en mellankommunal fråga. Planering av nya bostadsområden/ trafikleder etc ska ske så att nya olägenheter på grund av trafikbuller inte uppkommer.

6 6 STATISTIK BEFOLKNINGSUTVECKLING I tabell 1 visas befolkningsutvecklingen i Forsheda församling och tätort åren 1995 till Av tabellen framgår att folkmängden i församlingen har minskat något, från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 6 personer per år) men detta har nästan kompenserats av att antalet födda har varit något fler än antalet döda. Relationen mellan in och utflyttning visas i diagram 1 nedan. Tabell 1: Befolkningsutveckling Forsheda församling och tätort (SCB) år folkmängd förändring folkmängd förändring församling tätort Diagram 1: In och utflyttning Forsheda församling IN- OCH UTFLYTTNING FORSHEDA FÖRSAMLING ANTAL PERSONER inflyttare utflyttare år 1995 år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 ÅR Av tabell 1 framgår också att befolkningen i tätorten under tidsperioden har minskat från 1510 invånare till Detta betyder att tätorten har minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal.

7 7 När det gäller demografisk utveckling så visar tabell 2 att åldersgruppen äldre än 80 år har ökat med 31 personer (74%) under tidsperioden. Åldersgruppen 0-5 år har minskat med 33 personer (-24 %) och åldersgruppen år har minskat med 22 personer (-21%) under tidsperioden. Det är dock viktigt att notera att det fanns ett stort antal barn inom förskolan i början av tidsperioden eftersom det föddes många barn under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Att det sedan skett en viss minskning är således naturligt. Under 2006 genomfördes inom Värnamo kommun en befolkningsprognos som syftade till att ta fram underlag för den framtida befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun och dess tätorter och landsbygd. Enligt prognosen skulle tätorten kunna komma att minska med 5% under perioden Det kan emellertid nämnas att prognosen för Forsheda tätort perioden 2002 till 2012 var negativ. Enligt prognosen skulle tätorten minska med 4% under tidsperioden. Denna minskning har dock (t o m år 2003) till stor del redan skett. Tabell 2: Befolkningsförändringar i åldersklasser , Forsheda tätort (källa SCB) Åldersklass Förändring 0-5 år -33 (-24%) 6-15 år 9 (4%) år -22 (-21%) år -34 (-4%) år 21 (+16%) 80 + år 31 (+74%) NÄRINGSSTRUKTUR Diagram 2 (källa SCB) FÖRVÄRVSARBETANDE I FORSHEDA 2003 (NATTBEFOLKNING) 1,4 3,6 1,2 0,8 11,4 6,7 5 11,6 54,3 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg handel företagstjänster,finans utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning ej spec 3,5 0,5

8 8 Statistiska centralkbyrån (SCB) redovisar årligen antalet förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats i olika tätorter och områden. I diagram 2 redovisas inom vilka branscher som invånarna (nattbefolkningen) i Forsheda tätort arbetar. Notera att hela 54% av invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. I diagram 3 redovisas inom vilka branscher som arbetstillfällena i Forsheda finns (dagbefolkning). Det är en uppseendeväckande stor andel arbetstillfällen som finns inom tillverkningsindustrin (73%). Motsvarande uppgifter för Värnamo kommun är ca 33% och för riket ca 20% FÖRVÄRSARBETANDE I FORSHEDA 2003, DAGBEFOLKNING 0 6,4 2,5 0,1 0,8 Diagram 3 (källa SCB) 1 11,6 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg 2,8 handel 1,5 företagstjänster,finans 0 utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning 73,4 ej spec ARBETSPENDLING Av diagram 4 framgår varifrån inpendlingen av arbetskraft till Forsheda kommer. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo tätort (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av diagram 5 framgår till vilka orter som Forshedaborna pendlar för att arbeta. Hela 380 personer pendlar till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer arbetar i Forshedas omland. Diagram 4 (källa SCB) INPENDLING TILL FORSHEDA 250 ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Kärda Omlandet Bredaryd 72 Omlandet Forsheda 9 Dannäs

9 9 Diagram 5 (källa SCB) UTPENDLING FRÅN FORSHEDA ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Rydaholm Omlandet Forsheda KÖNSUPPDELAD STATISTIK Villkoren för män och kvinnor att leva i Forsheda bör kunna jämföras med kommunen i övrigt, varför ingen statistik för Forsheda separat har tagits fram. Detta har heller inte varit en parameter som diskuterats i de samrådsmöten som förevarit i Forsheda och därmed inte ansetts som ett problem/en aktuell fråga för tätorten/ området. Tittar man på Värnamo kommun som helhet, kan man konstatera att för kommunen är t ex både antalet förvärvsarbetande kvinnor och män större än i riket/länet i övrigt. Kommunen har även i förhållande till länet/riket en lägre öppen arbetslöshet för såväl kvinnor som män och ungdomar. I Forsheda finns ett relativt brett utbud av arbetsplatser, både typiskt kvinnliga och manliga. Ett stort antal arbetstillfällen återfinns inom industrin men här finns även skola i årskurserna F-9 samt barn och äldreomsorg. Värnamo kommun har även ett betydligt lägre ohälsotal bland både män och kvinnor jämfört med länet/riket i övrigt. Ohälsotalet för kvinnor är dock något högre än för män, vilket är fallet även för länet/riket.

10 10 IAKTTAGELSER Folkmängden i Forsheda församling har minskat mycket lite under perioden , från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 3 personer per år) Befolkningen i Forsheda tätort har under tidsperioden minskat från 1510 invånare till 1482 invånare (-2%), därmed har tätorten minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal. Enligt befolkningsprognosen skulle Forsheda tätort kunna komma att minska med 5% under perioden Det bör noteras att hela 54% av de förvärvsarbetande invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. Av det totala antalet arbetstillfällen i Forsheda tätort är det en stor andel som finns inom tillverkningsindustrin, nämligen hela 73%. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo stad (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av Forshedaborna arbetspendlar hela 380 personer till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer till Forshedas omland. NÅGRA REFLEKTIONER Befolkningsminskningen har inte utgjort något stort problem på församlingsnivå och tätortsnivå. Befolkningsprognosen för Forsheda tätort år 2006 innebär viss befolkningsminskning. En stor del av tätortsborna arbetar i tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. En stor andel av arbetstillfällena i Forsheda tätort finns inom tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. De som pendlar in till Forsheda för att jobba kommer från Värnamo och från omlandet runt Forsheda. Forshedaborna jobbar - förutom i Forsheda - till stor del i Bredaryd men också i Värnamo. Detta betyder att Forshedaborna är ett viktigt tillskott till Bredaryds arbetsmarknad men också att jobben i Bredaryd är viktiga för Forshedabornas försörjning.

11 BEBYGGELSE OCH MARKANVÄNDNING 11 BEBYGGELSE Hela Forsheda tätort är med avseende på bebyggelsen småskalig med huvudsakligen villabebyggelse/enbostadshus. Söder om Storån utmed Kyrkogatan har dock Finnvedsbostäder ett område med flerbostadshus i två våningar, vilket även detta måste räknas som småskaligt. Tätorten kan sägas vara uppdelad i tre områden. Ett område söder om Storån, ett område mellan järnvägen och Storån samt ett tredje område norr om järnvägen. Dessutom fortsätter nu tätorten norr om väg 27 med verksamhetsområden. MARKANVÄNDNING Bostäder och industrier ligger i allmänhet åtskiljda och inom väl avgränsade områden. Inom området söder om Storån ligger såväl de större bostadsområdena som planerade kommande bostadsområden. Här ligger också många mjuka verksamheter som skola, dagis, kyrka, församlingshem och fritids/friluftsområden samlade. Området mellan Storån och järnvägen är planlagt enbart för industri och innehåller också bortsett från en bostad enbart industrifastigheter. Därutöver finns två områden avsatta för enbart industri. Det är området i östra delen av Forsheda vid infarten (Trelleborg Forsheda AB), och det lite nyare området norr om väg 27. Centrala delarna av tätorten, d v s området mellan järnvägen och väg 27 är till största delen bostäder. Här finns också centrumfunktioner och ett par mindre områden planlagda för bostäder alternativt industri. Inom ett av dessa områden bedrivs också industriverksamhet. Befintlig markanvändning stämmer huvudsakligen med gällande detaljplaner. I nuläget finns inga behov av planändringar. Fastigheterna Forsheda 3:57 och 3:58 som ligger utmed den östra delen av Storgatan är idag planlagda som allmän platsmark, gata. Tanken var då denna plan togs fram 1968, att Forsgatan skulle fortsätta söderut med en bro över Storån. Detta är inte längre aktuellt och möjligheten har också i senare detaljplan från 1990, söder om Storån, tagits bort eftersom inget vägreservat lagts ut. GRÖNSTRUKTUR Ett viktigt grönstråk genom Forsheda är Storån med omgivningar. Utmed en relativt lång del av åsträckan löper gång och cykelvägar, vilket möjliggör en viss kontakt med vattnet/ån. Storån är en tillgång för Forsheda och bör prioriteras. I övrigt finns inga sammanhängande grönstråk genom tätorten. Här borde man kunna jobba med t ex Slättövägen söderifrån och in mot korsningen med Dannäsvägen. Förbi skolan finns goda möjligheter att, på båda sidor av vägen, skapa attraktivitet genom planteringar. Även fortsättningen förbi kyrkan bör ge vissa möjligheter till detta. I centrum finns Forsparken (området runt stationsbyggnaden) som är en anlagd park. Denna är viktig för att förstärka centrumkaraktären och även denna bör prioriteras vid framtida exploateringar och byggnationer i centrum.

12 12

13 13

14 KOMMUNALT MARKINNEHAV 14 ALLMÄNT Kommunens markinnehav i Forsheda omfattar områden enligt bifogad karta. I huvudsak all gatu och parkmark i tätorten ägs av kommunen, liksom markområden för skola, barn och äldreomsorg. BOSTADSOMRÅDEN I övrigt äger kommunen den mark söder om tätorten som enligt planförslaget avsätts för kommande bostadsområden. Någon eller några mindre fastigheter inom dessa områden är privata, men bör kunna passas in i kommande bebyggelseområden. INDUSTRIOMRÅDEN Norr om väg 27 äger kommunen den mark som redan idag är planlagd för industri, samt marken öster om industriområdet. För att klara av en utökning av industri-/ verksamhetsområdena enligt planförslaget kommer markförvärv att krävas i framtiden, främst inom området norr om kraftledningsgatan.

15 15

16 NATURVÅRDSINTRESSEN 16 ALLMÄNT Inom Forshedaområdet och dess närhet finns ett rikt utbud av olika intressanta naturmiljöer. Här redovisas först de områden som är reglerade genom lagstiftning, riksintressen och Natura 2000-områden. Även exempel på ej lagskyddade naturvärden inom Forshedaområdet tas upp. Stora opåverkade områden är skyddade enligt miljöbalken 3:2. Inom Forshedaområdet finns dock inga sådana områden, varken utpekade på länsnivå eller i kommunens miljöprogram. Närmaste stora opåverkade område är Store mosse nationalpark med omgivningar. (Berör även Gnosjö och Vaggeryds kommuner.) RIKSINTRESSEN FÖR NATUR- VÅRD/NATURA 2000-OMRÅDE Naturvårdsverket beslutar om vilka områden i Sverige som är av riksintresse enligt 3 kap 6 i miljöbalken. Att ett område klassats som riksintresse betyder att det väger tyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och att områdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Områden av riksintresse ska prioriteras i den fysiska planeringen och det ska framgå av översiktsplanen hur de ska tillgodoses. Områden som är av riksintresse för naturvården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Inom Forshedaområdet finns idag två områden som är av riksintresse för naturvården. Det är Slättö sand och Källunda- Åminne. Slättö sand Området avsattes som naturreservat 1976 med motiveringen att området är ett av sydsvenska inlandets största flygsandfält med geologiska och botaniska värden. Det är också ett Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av skyddsvärda och skyddade naturområden som håller på att byggas upp inom EUländerna. De områden som blir uttagna till Natura 2000 ska säkerställas av respektive land. För Sveriges del genom t ex nationalparker eller naturreservat. Slättö Sand har därmed redan ett skydd i och med att det sedan tidigare är naturreservat. Motiv för riksintresset Slättö sand är ett av Sveriges intressantaste inlandsflygsandfält. Området är förhållandevis stort och välbevarat. I området finns flera ovanliga och sällsynta insektsarter som man annars finner vid kusternas sanddynstränder. Området har stor betydelse för faunan och är också geologiskt intressant. Målsättningen med området Målsättningen med riksintresset Slättö Sand är enligt ett upprättat förslag till skötselplan att synliggöra dynerna, skapa öppna sandytor och i begränsad omfattning även tillåta sanden att röra sig. Skötselplanen som är från 1997 utarbetades av Länsstyrelsen i samråd med bl a berörda markägare. Beslut rörande riksintresset fattas enligt skötselplanens intentioner. Källunda-Åminne Några kilometer sydost om Forsheda samhälle ligger Källundasjön. Runt sjön finns ett storslaget herrgårdslandskap med en väl hävdad odlingsmark. Inslaget av såväl ädla träd som andra lövslag är stort och ger området höga naturvärden och en speciell karaktär. Området är med sina bokbestånd, gamla ekar och sin kulturhistoriskt intressanta bygd också ett vackert område med stora värden som strövområde. Gårdarna runt sjön (Schedingsnäs, Källunda gård och Åminne gård) har anor från 1300-talet och representerar skilda tidsepoker och byggnadsstilar.

17 17 Förutom riksintresse för naturvård är området också av riksintresse för kulturmiljövård. En del av området är naturreservat och en del av reservatet är i sin tur ett Natura 2000-område. Inom riksintresseområdet finns dessutom ett biotopskyddsområde. Motiv för riksintresse Området har höga bokskogs och sumpskogsvärden. Förekomsten av nyckelbiotopen grova ädellövträd med en värdefull kryptogamflora (sporväxter) är stor. Genom den höga variation och mångformighet som finns i området lever många växt och djurarter här. Målsättningen med området Målsättningen med Källunda-Åminne är att bevara området och att få en kontinuitet i dagens markanvändning och hävd. En spridd bebyggelse, utöver de areella näringarnas behov, är inte förenligt med motivet för riksintresseområdet. Ny bebyggelse skall därför prövas restriktivt, liksom förändringar av byggnader med ursprunglig karaktär. Hur tar vi hand om riksintresset Området vårdas idag på privat initiativ. För de areella näringarna gäller hänsynsregler enligt särskild lagstiftning. NATURMINNEN Enligt miljöbalken 7:10 får ett särpräglat naturföremål av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Enligt en inventering gjord av länsstyrelsen finns idag 16 registrerade objekt inom Värnamo kommun Ett av dom är enen som finns på vägen mellan gamla Åminne och Vallerstad. ÖVRIGA EJ LAGSKYDDADE NATURVÄRDEN Här har vi tagit med områden som finns upptagna i Länsstyrelsens bok Natur Jönköpings län från Boken som är en del i naturvårdsprogrammet för Jönköpings län innehåller en samlad redovisning av länets från naturvårdssynpunkt värdefullaste områden. Storån uppströms Forsheda Storån som avvattnar stora delar av Store Mosse, är flera meter djupt nedskuren i sandavlagringar med tydliga, ibland stora meandrar med djupa hålor, näs och avsnörda korvsjöar och ävjor. I ån finns vattenväxter som olika arter igelknoppar och vattenblink. Det bottenlevande djurlivet i ån är ganska artfattigt på grund av försurningsskador och föroreningar. Ån omges omväxlande av öppna jordbruksmarker och lövskog. Storåns sträckning söder om Forsheda finns inte med i denna redovisning. Men även här är Storån av geologiskt intresse med sina många meanderbågar. Den är också ett värdefullt inslag i landskapsbilden och har betydelse genom sin vegetation och som rekreationsområde. Storån bör få utvecklas på ett naturligt sätt, och lövskogsbården utefter stränderna bör i huvudsak bevaras. Våtmarker norr om Bolmen Landskapet mellan Bolmen och Forsheda präglas av stora myrmarker som delvis underlagras av sand och grusmaterial som avsatts i Fornbolmen. Till stor del är de starkt dikade, men vidsträckta områden är fortfarande ganska orörda. Norr om Bolmen ligger Långe mosse, Djurö mosse och Västra mossen, som är ett stort komplex av skilda mossetyper med höljor, tuvor och rikligt med dråg. Vid vattenrika kärrdråg i norr växer myrlilja, klockljung och dvärgbjörk. Här och var bryts mossarna av fastmarksholmar, som vid Ljungaberg i väster består av mäktiga åsar och kullar. Tyvärr har flera åsar skadats av täkt.

18 18 Största delen är helt öppen och trots torvtäkt och att en hel del diken har dragits genom myren, är den värdefull på grund av sin storlek och de delar som fortfarande är orörda. Närmare Forsheda ligger Frillsö mosse och Store mosse som är välvda mossar med höljor, strängar och kärrdråg. De har dock dikats på flera ställen. Bland annat i norra delen av Frillsö mosse har stora torvtäkter tagits upp. Rannäsa sjö med omgivningar Rannäsa sjö ligger 3 km söder om Forsheda och både i södra och norra änden ansluter stora och värdefulla myrmarker. Karaktäristiskt för myren är de många uppstickande moränryggar som löper parallellt med åsen. På flera av dem är skogen nästan orörd med torrakor och ihåliga stammar. Detta tillsammans med att myren inte dikats i någon större omfattning ger området vildmarksprägel. På sydsluttningen väster om Rannäsa sjö ligger byn Rannäs. En vacker by där bebyggelsen omges av ett småskaligt odlingslandskap inramat av lövträd. De naturliga betesmarkerna är små och ligger utspridda. Ett fint, öppet kärrdråg förbinder Rannäsa sjö med den lilla Barnasjön i söder. Barnasjöns östra strand kantas av den markanta rullstensås som går igenom hela myren från söder till norr. Bokskog, Åminne gård. Slättö sand (Foto från 1996)

19 19 STRANDSKYDDSOMRÅDEN Strandskydd regleras i miljöbalken 7:13 m fl, och råder generellt vid havet, insjöar och vattendrag. Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtlivet. Strandskyddet omfattar land och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Området får utvidgas till högst 300 m från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Det finns också reglerat vad som inte får utföras inom strandskyddsområde, t ex får bebyggelse inte uppföras. Om det finns särskilda skäl kan dispens från strandskyddet ges. Inom Forshedaområdet finns endast det generella strandskyddet på 100 m runt sjöarna samt även 100 m strandskydd utmed Storån. Bolmen som gränsar till Forshedaområdet i söder har dock ett utökat strandskydd på 200 m. ÄNGS OCH BETESMARKSIN- VENTERING Sveriges ängs och betesmarker inventerades i fält av länsstyrelserna under perioden Inventeringen syftar till att ge en aktuell och samlad kunskap om länets värdefulla betesmarker och slåtterängar. I arbetet med inventeringen har ingått att notera både natur- och kulturvärden t.ex. särskilda växter, träd, buskar, stenmurar, odlingsrösen, byggnadslämningar, bäckar, källor samt markförhållanden. Inom Forshedaorådet finns ett antal mindre områden som pekats ut som skyddsvärda i inventeringen. Dessa återfinns finns i byarna Rannäs och Torskinge, där hänsyn till dessa får tas vid en ev. framtida bebyggelsekomplettering.

20 20

21 KULTURMILJÖVÅRDSINTRESSEN 21 ALLMÄNT Våra kulturmiljöer skyddas genom kulturminneslagen som inleds med skrivningen: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. I miljöbalkens 3 kapital 6 står också att: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Även i plan och bygglagstiftningen har det skett en förstärkning när det gäller kulturvärdenas betydelse i den kommunala fysiska planeringen. Detta innebär bl a att kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att det nationella målet om en hållbar utveckling kan nås. ÖVERGRIPANDE MÅL De miljömål som vi valt att arbeta med i denna översiktsplan för Forshedaområdet är också mål som i hög grad handlar om kulturmiljön. Vi ska arbeta för att förverkliga miljömålen om Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö genom att: Både landsbygd och stadsmiljö ska visa att kulturmiljövärdena bibehålls och förstärks kontinuerligt, med varsamhet och kvalitet. Numera finns också en kulturpolitisk målsättning, där ett av de övergripande målen är att: Bevara och bruka kulturarvet. Detta ska ske bl a genom att värna om kulturvärden i bebyggelsen och i landskapet samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. MÅL FÖR FORSHEDA I Forsheda jobbar man i samarbetsprojekt mellan föreningarna med olika projekt som syftar till att på olika sätt lyfta fram de kulturmiljöer som finns inom Forshedaområdet. T ex arbetar man med att få till en gång och cykelväg som går runt till olika platser med kulturell/historisk anknytning. Detta jobb går i linje med våra övergripande mål men främjar också förståelsen för vårt kulturella arv och ger fler människor möjlighet att ta del av detta. Kulturturism är också ett relativt nytt begrepp inom turistnäringen, med innebörden att olika kulturhistoriskt intressanta miljöer kopplas ihop och marknadsförs. Här ligger Forshedas projekt väl framme..