Juridiska fakultetens ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR JÄMSTÄLLDHET. År 2006

Transkript

1 Juridiska fakultetens ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR JÄMSTÄLLDHET År 2006 Juridiska fakultetens jämställdhetsplan är en programförklaring där fakultetens syn på jämställdhetsfrågor och jämställdhetsarbetet presenteras på ett generellt plan. I detta åtgärdsprogram anges de mål och åtgärder som planeras för att uppfylla de treåriga mål som stipuleras i Uppsala universitets respektive Juridiska fakultetens jämställdhetsplan. I åtgärdsprogrammet skall ingå en kartläggning av jämställdhetsläget, en utvärdering av vidtagna åtgärder och planering av framtida åtgärder. Varje ansvarig skall årligen analysera och kommentera resultaten av undersökningarna. Den ansvarige för respektive åtgärd rapporterar till prefekten. Prefekten tar initiativ till det årliga arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram. Jämställdhetsgruppen koordinerar arbetet. Föreliggande åtgärdsprogram bygger på jämställdhetslagen (1991:433), lag (2001:1286) om likabehandling av studenter, Uppsala universitets jämställdhetsplan, Uppsala universitets handlingsprogram mot kränkning på grund av kön sexuella trakasserier samt Juridiska institutionens arbetsmiljöplan. Föreliggande åtgärdsprogram behandlades av jämställdhetsgruppen den 8 mars Förslaget skickas till prefekten, som under vårterminen 2006 kommer att lägga fram det i Fakultetsnämnden för beslut. I oktober 2006 påbörjas arbetet med 2007 års åtgärdsprogram. 1

2 1.1 Könsfördelningen beträffande anställda. Anställningar Åtgärdsprogrammet 2003 Av alla anställda vid institutionen var år kvinnor och 55 män. Av dessa finns tre kategorier där ena könet är klart underrepresenterat nämligen assistent/kansliskrivare (9 k/0 m), gästlärare (13 k/4m) och professorer (samtliga: 4 k/16 m). Av hela lärarkåren är 30 kvinnor och 35 män Av kartläggningen framgår även att ungefär lika många kvinnor som män har fast anställning (29 k/ 33 m), men eftersom det totalt sett är fler kvinnliga anställda är det endast 41 procent av kvinnorna som har fast anställning medan motsvarande siffra för männen är 60 procent. För närvarande finns en kvinnlig studierektor och tre manliga. Mål 2003: Att åstadkomma en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män inom varje anställningskategori samt att könsfördelningen avseende fasta tjänster inom dessa är jämn. 1 En målsättning är att andelen nyanställda assistenter/ kansliskrivare skall vara minst 50 procent män. Att av nyutnämnda professorer (inkl. befordrade sådana) uppgår andelen kvinnor till minst 50 procent. Fakulteten skall eftersträva en jämn könsfördelning mellan studierektorerna respektive studievägledarna. Åtgärder beslutade i oktober 2003 Vid anställning av assistenter/kansliskrivare och professorer skall anställningsannonser utformas på ett sådant sätt att underrepresenterat kön uppmuntras att söka anställningen. Institutionen skall tillämpa jämställdhetsaspekten. 2 Mot bakgrund av att gästlärares anställning är begränsad i tiden kan kravet på jämn könsfördelning inte ställas högt. Genom att det är till stor del dessa lärare som studenterna möter, bör dock anställning av gästlärare ske med beaktande av hur könsfördelningen ser ut i lärarkåren totalt. När anställningsintervjuer företas skall, om möjligt, personer av underrepresenterat kön kallas till intervjun. Fakulteten skall vid varje rekrytering skriftligen i beslutet, till de sökande och till jämställdhetsgruppen, redovisa de överväganden som gjorts med avseende på jämställdhet mellan könen i det aktuella fallet. Redovisning skall ske oavsett om övervägandena lett till att jämställdhetsaspekten blivit utslagsgivande. 1 Jämn könsfördelning anses föreligga när ingetdera könet är representerat med mindre än 40 procent av arbetstagarna inom en anställningskategori. 2 Tillämpning av jämställdhetsaspekten innebär att man ger sökande som tillhör underrepresenterat kön företräde när två sökande kan anses jämbördiga eller i det närmast jämbördiga i merithänseende. 2

3 Båda könen skall, om möjligt, vara representerade bland de sakkunniga när sakkunnigförfarande tillämpas vid rekrytering. Ansvarig: Prefekten Utvärdering 2006 Vid Juridiska institutionen utformas regelmässigt anställningsannonser så personer av att underrepresenterat kön uppmuntras att söka anställning. Om möjligt kallas också personer av underpresenterat kön till intervju. Vid varje tillfälle då det har varit möjligt har representanter för båda könen varit sakkunniga vid rekrytering. Jämställdhetsgruppen har inte fått skriftlig redovisning av vilka överväganden med avseende på jämställdhet mellan könen som har gjorts vid genomförda rekryteringar Åtgärdsprogrammet 2006 Jämställdhetslagens bestämmelser om rekrytering i 7-9 JämL utgör grunden för Juridiska institutionens arbete att uppnå en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Vid institutionen liksom vid resten av Uppsala universitet är målet att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. I de anställningskategorier där det inte råder en jämn könsfördelning skall särskilda ansträngningar göras för att få sökande av den underrepresenterade könet. Andelen arbetstagare av underrepresenterat kön skall efter hand öka. Mål Att eftersträva en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män inom varje anställningskategori. Åtgärder Att tillse att statistiken över antalet anställda inom varje personalkategori uppdelad efter kön alltid hålls uppdaterad och att den finns tillgänglig för rekryteringsgruppens ledamöter och prefekten. 2. Enligt både JämL och fakultetens jämställdhetsplan gäller att vid utlysning av lediga anställningar vid fakulteten skall både kvinnor och män aktivt uppmuntras att söka dessa. Lediga anställningar skall beskrivas könsneutralt och personer av underrepresenterat kön skall aktivt uppmuntras att söka. Avvikelser från detta skall sammanställas av prefekten varje år. 3. När anställningsintervjuer företas skall om möjligt personer av underrepresenterat kön kallas till intervjun. Avvikelser från detta sammanställs av prefekten varje år. 3

4 4. Vid tillsättningar med sakkunnigförfarande skall om möjligt tillses att både kvinnor och män utses till sakkunniga. Avvikelser från detta skall skriftligen motiveras och rapporteras till prefekten. 5. När rekryteringsgruppen avger förslag till anställning av lärare skall den skriftligt till prefekten redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats och vilka överväganden som därvid har gjorts. 6. Varje rekryteringsgrupp skall inom sig utse en ledamot att särskilt vara ansvarig för att bevaka jämställdhetsfrågor Ansvariga Personaladministratören, punkt 1 Prefekten, punkt 2, 3 Rekryteringsgrupperna, punkt 4, 5, 6 4

5 1.2 Arbetsförhållanden och arbetsmiljö Mål 2003 Vad gäller sjukfrånvaro skall fakulteten verka för att antalet långtidssjukskrivningar minskar. Åtgärder 2003: En utredning om den fysiska och psykiska arbetsmiljön skall vara klar I den skall ingå frågor om önskad arbetstid. Det skall även undersökas i vilken mån personalen arbetar övertid och om det föreligger skillnader mellan könen. Utredningen skall även innehålla uppgifter om könsfördelningen beträffande kompetensutveckling. Särskilda medel skall avsättas som möjliggör deltagande i kompetenshöjande kurser och anordnande av annan utbildning. Likaså skall orsakerna till sjukskrivningarna utredas och presenteras i ovan nämnda utredning. Fakulteten skall erbjuda friskvård. Ansvarig: Prefekten Utvärdering 2006 Sedan det förra åtgärdsprogrammet fastställdes har Previa gått igenom den fysiska arbetsmiljön vid institutionen. En generell utredning om den psykiska arbetsmiljön har inte genomförts. Detta betyder att frågorna om önskad arbetstid, övertid, könsfördelningen avseende kompetensutveckling samt orsakerna till sjukskrivningar inte är besvarats på det sätt som förutskickades. En arbetsmiljöplan antogs av Juridiska fakultetsnämnden Fakulteten erbjuder friskvård i form av penningbidrag till friskvård samt massage på arbetstid för anställda. Åtgärdsprogrammet 2006 Arbetsbelastningen för samtliga kategorier av anställda vid institutionen är hög. Arbetet med att främja en god arbetsmiljö måste bedrivas systematiskt. Nästa grupp att få sin arbetssituation belyst bör vara kvinnliga lektorer och adjunkter. 5

6 Mål I enlighet med 4 JämL skall arbetsförhållandena vid Juridiska fakulteten lämpa sig för både kvinnor och män. Vad gäller sjukfrånvaro skall fakulteten verka för att antalet långtidssjukskrivningar minskar. Åtgärder På grundval av statistik över antalet sjukdagar etc. uppdelat efter kön skall prefekten senast ta ställning till om det finns könsrelaterade brister i arbetsmiljön. Ställningstagandet skall även redovisas till jämställdhetsgruppen. 2. Prefekten skall senast ha genomfört en undersökning av arbetssituationen för kvinnliga lektorer och adjunkter. Ansvarig Prefekten, punkt 1 och 2 6

7 1.3 Föräldraskap Föräldraledighet och vård av barn Åtgärder 2003: En utredning om hur anställda uppfattar attityder på arbetsplatsen angående föräldraledighet och vård av barn skall vidtas. Utredningen skall vara klar Fakulteten skall utarbeta rutiner för att hålla de som är föräldralediga informerade om vad som händer på arbetsplatsen. Seminarier, möten etc. skall förläggas till tider som inte hindrar föräldrar att hämta och lämna på dagis. Ansvarig: Prefekten Utvärdering 2006 Ingen utredning om hur anställda uppfattar attityder på arbetsplatsen angående föräldraledighet och vård av barn har genomförts. Det har inte kommit till jämställdhetsgruppens kännedom om det finns andra rutiner än hemsidan vad gäller att hålla föräldralediga informerade om vad som händer på arbetsplatsen. Dagens möjligheter att använda hemsidan, att koppla upp sig hemifrån samt användandet av e-post som kan läsas hemifrån säkerställer troligtvis att föräldralediga enkelt kan hålla sig informerade om vad som sker på arbetsplatsen. Ingen särskild åtgärd har vidtagits vad gäller att se till att möten etc. skall förläggas till tider som inte hindrar föräldrar att hämta och lämna på dagis. Mål Institutionen skall i enlighet med 5 JämL och punkt 12 i fakultetens jämställdhetsplan underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Av Uppsala universitets jämställdhetsplan följer att samtliga verksamma vid fakulteten skall ges möjlighet att förena förvärvsarbete eller studier med föräldraskap. Detta skall beaktas bland annat vid schemaläggning. 7

8 Åtgärder Uppsala universitet har under 2005 beslutat om en föräldrapolicy, vilket medför att samtliga beslutsfattare vid institutionen måste informeras om vilka skyldigheter som följer av denna. Detta skall ske före Särskild vikt läggs vid att alla anställda inklusive doktorander informeras om föräldrapolicyn. 3. Universitetets föräldrapolicy skall finnas tillgänglig på institutionens hemsida så att anställda och studerande informeras om dess existens och innehåll. 4. En enkät riktad till föräldrar bland anställda respektive studerande med frågor kring hur väl institutionen uppfyller lagens, jämställdhetsplanens och föräldrapolicyns krav i detta avseende skall genomföras senast Resultatet skall ligga till grund för jämställdhetsgruppens förslag till åtgärder inför Ansvarig Prefekten, punkt 1, 2 Jämställdhetsgruppen, punkt 3 och 4 8

9 1.4 Kränkningar på grund av kön. Sexuella trakasserier Åtgärdsprogrammet 2003 Arbetsgivaren skall i enlighet med 6 JämL vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon utsätts för sexuella trakasserier. Både anställda och studerande måste regelbundet tillfrågas om sexuella trakasserier förekommer. Med trakasserier avses uppträdande som kränker en arbetstagare eller student. I 6 2 st. jämställdhetslagen definieras sexuella trakasserier såsom sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Mål 2003: Inga trakasserier, sexuella eller andra, skall förekomma varken beträffande anställda eller studenter. Åtgärder 2003 Trakasserier är en arbetsmiljöfråga och bör därför ingå i ovan nämnda undersökning om fysisk och psykisk arbetsmiljö som skall vara klar Därefter skall en årlig enkät, som syftar till att utreda om trakasserier förekommer, tillställas alla anställda. För att få en uppfattning om hur studenter uppfattar situationen på institutionen skall frågor om sexuella trakasserier föras in i alla kursutvärderingar som en permanent del av dessa. Förutom att en sådan åtgärd kan ge upplysningar från studenterna, ger den signaler att fakulteten tar frågan på största allvar. Kursutvärderingarna fr.o.m. vårterminen 2003 skall innehålla frågor som rör trakasserier inom utbildningen, både från lärare och mellan studenter. Fakulteten skall informera studenter och anställda om Uppsala universitets handlingsprogram mot sexuella trakasserier. Vidare skall fakulteten utarbeta en åtgärds- och beredskapsplan för hur uppkomst av sexuella trakasserier skall hanteras och utredas. Ansvarig: Ytterst ansvarig är prefekten. På delegation ansvariga bör vara personaladministratören beträffande anställda, utbildningsutskottet och kursföreståndare beträffande studenter samt forskningsutskottet beträffande forskarstudenter. Dessa skall vidarebefordra resultaten till prefekten/personalansvarig och till jämställdhetsgruppen. 9

10 Utvärdering 2006 Undersökningen om psykisk arbetsmiljö har inte genomförts. Ingen årlig enkät om sexuella trakasserier har tillställts de anställa. Frågor om sexuella trakasserier förekommer har inte blivit en permanent del av kursutvärderingarna. Juridiska institutionen genomförde i april-maj 2004 i samarbete med jämställdhetsgruppen en vidareutbildning av all personal om innehållet i likabehandlingslagen (SFS 2001:1286), universitetets likabehandlingsprogram och program mot sexuella trakasserier samt institutionens egen handlingsplan för likabehandling av studenter Institutionens likabehandlingsplan går att nå på institutionens hemsida. Även institutionens jämställdhetsplan och åtgärdsprogram går att nå. Planerna finns emellertid inte samlade på ett och samma ställe. Ingen åtgärds- och beredskapsplan finns tillgänglig för alla vad gäller hur uppkomst av sexuella trakasserier skall hanteras och utredas. Åtgärdsprogrammet 2006 Arbetsgivaren skall i enlighet med 6 JämL vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon utsätts för kränkningar pga. kön - sexuella trakasserier. I 16 a JämL definieras trakasserier på grund av kön som ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Kränkningar på grund av kön kan ta sig olika uttryck. Ibland genom direkta fysiska kränkningar av sexuell natur, men ofta är de mindre påtagliga än så. Könsrelaterade kränkningar kan bestå i t.ex. ovälkommen fysisk beröring, nedvärderande kommentarer, skämt eller förlöjligande samt motarbetande i studierna Kränkning på grund av kön är ett allvarligt hot mot anställdas och studenters hälsa och välbefinnande samt mot deras arbetsglädje. Kränkningar på grund av kön kan ge upphov till sjukskrivningar, uppsägningar och studieavbrott. För att motverka att sådan behandling ändå uppkommer skall Juridiska fakulteten systematiskt arbeta med förebyggande insatser. Varje anställd bör vara vaksam mot kränkande inslag i jargong, bemötande, fördelning av arbetsuppgifter och resurser, etc. Ett öppet samtalsklimat, där anställda och studenter kan uttrycka synpunkter på arbets- och studiemiljön skall befrämjas. Mål Ingen student eller anställd skall i sin verksamhet vid Juridiska fakulteten utsättas för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling på grund av kön. 10

11 Åtgärder De anställda vid den Juridiska fakulteten bör tillfrågas om brister i den psykosociala arbetsmiljön vid de årliga medarbetarsamtalen. 2. Frågor om förekomsten av kränkningar pga. kön skall så snart det är möjligt, dock senast under höstterminen 2006 ha blivit en permanent del av kursutvärderingarna. Varje kursföreståndare måste föra informationen om förekomsten av kränkningar vidare till studierektor och prefekten. 3. Samtliga anställda och studenter skall informeras om Uppsala universitets Handlingsprogram mot kränkning på grund av kön sexuella trakasserier. 4. Samtliga anställda och studenter skall informeras om innebörden i begreppen trakasserier på grund av kön samt sexuella trakasserier. Under året läggs särskild vikt vid att samtliga studenter informeras. 5. Jämställdhetsgruppen skall senast ha ordnat så att olika handlingsprogram och policier beträffande jämställdhet, likabehandling och program mot sexuella trakasserier finns lätt tillgängliga på institutionens externa och interna hemsida. 6. Enskilda ärenden om kränkande behandling pga. kön anmäls till prefekten. Prefektens utredningsskyldighet framgår av 22a JämL. I enskilda ärenden tillämpas universitets centrala handläggningsordning. Information om vad detta innebär skall finnas tillgänglig på institutionens interna och externa hemsida senast Juridiska institutionens kontaktperson till vilken anställda och studenter kan vända sig när de upplevt sig bli kränkta är jämställdhetsombudet vilken också är jämställdhetsgruppens ordförande, för närvarande Eva Edwardsson. Det är även möjligt att kontakta kursföreståndaren, studievägledningen eller studierektor. De studerande kan även vända sig till studiebevakarna. Ansvariga Prefekten, punkt 1, 3, 4, 7 Studierektorer och kursföreståndare, punkt 2 Jämställdhetsgruppen, punkt 5 11

12 1.5 Utbildning/ kompetensutveckling Åtgärdsprogrammet 2003 Den nuvarande kartläggningen innehåller inte några uppgifter om hur könsfördelningen är beträffande deltagande i kurser, konferenser etc. då det är en allt för stor uppgift för jämställdhetsgruppen att ta sig an. Åtgärdsprogrammet 2006 En jämn fördelning av kvinnor och män i skilda typer av arbete kan främjas även genom utbildning och kompetensutveckling. För forskare och lärare gäller att arbetet vid en universitetsinstitution medför en ständig kompetensutveckling. Hur läget är för övriga personalkategorier är mer osäkert. Mål Utbildning och kompetensutveckling skall komma samtliga kategorier av anställda till del. Åtgärder Prefekten skall senast ha tillfrågat andra anställda än forskare och lärare om de önskar en systematisk genomlysning av hur deras behov av kompetensutveckling beaktas och hur den påverkar den eftersträvade jämna könsfördelningen på arbetsplatsen. Ansvarig Prefekten 12

13 1.6 Löner 2002 Åtgärdsprogrammet 2003 En lönekartläggning innebär att varje arbete värderas för att avgöra vilka arbetskategorier som är lika eller likvärdiga. Vid en utvärdering av utfallet av kartläggningen skall de individuella lönerna jämföras och analyseras. Denna typ av kartläggning har jämställdhetsgruppen varken uppgifter eller kompetens att utföra. Vad som däremot har gjorts är en jämförelse av medellönen bland de olika kategorierna av fast anställda. I princip förekommer mindre avvikelser beträffande medellön i samtliga kategorier, men det är bara i en kategori (universitetsadjunkter) som skillnaden uppgår till kr/mån, vilket måste anses som en ganska betydande skillnad. Mål 2003 Skillnader i lönenivå mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, med lika skicklighet och anciennitet, skall undanröjas. Åtgärder 2003 Fakulteten skall senast ha utfört en lönekartläggning (inkl. arbetsvärdering) samt en analys av utfallet av denna. Ansvarig Prefekten Utvärdering 2006 Vid Juridiska institutionen sker regelbundna lönerevisioner. Dessa ingår som en del av den ekonomiska rapporteringen, men har inte som direkt syfte haft att uppfylla jämställdhetslagens krav. Lönerevisionerna ger emellertid en aktuell kunskap om löneläget och även om det föreligger könsskillnader med avseende på lön. Mål Skillnader i lönenivå och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, med lika skicklighet och anciennitet, skall undanröjas. 13

14 Åtgärder Institutionen skall varje år i enlighet med 10 JämL kartlägga och analysera dels bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, dels löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt. 2. Institutionen skall i enlighet med 11 JämL senast i december varje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen som omnämnts i förra meningen. I planen för jämställda löner skall ingå vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen skall i enlighet med 11 JämL innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs skall kunna genomföras snarast och senast inom tre år. 3. Redovisning och utvärdering av hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande års handlingsplan som beslutas vid fakultetsnämndens decembersammanträde. Ansvarig Prefekten punkt 1, 2, och 3 14

15 1.7 Könsfördelningen i fakultetsorganen Gästforskare och hedersdoktorer Åtgärdsprogrammet 2003 Könsfördelningen i fakulteten är inte jämn (13 k/28 m), vilket främst kan förklaras med andelen kvinnliga professorer vid fakulteten. 3 Könsfördelningen i fakultetsorganen är relativt jämn, med undantag för ledningsgruppen (3 k/8 m) utbildningsutskottet (2 k/ 4 m) och forskarrådet (7 k/12 m). Könsfördelningen beträffande gästforskare (som stannar en termin) är jämn. Andelen kvinnliga hedersdoktorer är avsevärt lägre än andelen manliga hedersdoktorer totalt sett. På senare år har tre kvinnor utsetts till hedersdoktorer (år 2000 och 2001) men ingen under år Mål 2003 Fakulteten skall verka för att bibehålla och stärka en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män i alla organ, i den utsträckning det är möjligt utan att överbelasta de kvinnliga fakultetsledamöterna. Fakulteten skall öka andelen kvinnliga hedersdoktorer. Åtgärder 2003 En utredning bör göras för att undersöka huruvida de kvinnliga fakultetsledamöterna har en högre arbetsbelastning pga kravet på jämn könsfördelning i fakultetsorganen och huruvida detta påverkar deras forskningsmöjligheter. Doktorandrådet och studieutskottet skall fortlöpande uppmanas att se över fördelningen av poster så att det sker på ett jämställt sätt. Vid nominering av hedersdoktorer skall lika många kvinnor som män föreslås. Om så ej sker skall skälen för detta redovisas till jämställdhetsgruppen. Även vid utnämning till hedersdoktorer skall könsfördelningen vara jämn och eventuella avvikelser skall rapporteras till jämställdhetsgruppen. Ansvarig 2003 Dekanen 3 För åtgärd, se under Könsfördelning beträffande anställda s 2. 15

16 Utvärdering 2006 Ingen utredning för att undersöka huruvida de kvinnliga fakultetsledamöterna har en högre arbetsbelastning pga. kravet på jämn könsfördelning i fakultetsorganen och huruvida detta påverkar deras forskningsmöjligheter har genomförts. Jämn könsfördelning inom olika organ uppnås ibland genom att doktoranderna och studieutskottet blir tvungna att utse kvinnliga ledamöter. Mål Fakulteten skall verka för att bibehålla och stärka en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män i alla organ. Fakulteten skall öka andelen kvinnliga hedersdoktorer. Åtgärder Valberedningen skall beakta att könsfördelningen mellan kvinnor och män i fakultetens olika organ skall vara jämn inom varje kategori som skall representeras, 2. Doktorandrådet respektive studieutskottet skall för sina representanter iaktta en jämn könsfördelning 3. Fakultetskollegiet skall vid val av nya hedersdoktorer beakta den påfallande ojämna könsfördelningen beträffande hedersdoktorer Ansvariga Valberedningen, punkt 1 Doktorandrådet respektive studieutskottet, punkt 2 Fakultetskollegiet, punkt 3 16

17 1.8 Grundutbildningen Könsfördelning mellan studenter respektive lärare Åtgärdsprogrammet 2003 Enligt uppgift från studierektor var könsfördelningen mellan studenterna 56.7 procent kvinnor och 43.3 procent män under perioden Höstterminen 2002 antogs 60 procent kvinnor (181 st) och 40 procent män (128 st). Andelen kvinnor i lärarkåren har ökat år 2002 jämfört med år 2001 och ligger inom jämställdhetsintervallet. År 2001 var 41 procent kvinnor och 59 procent män (26 k/ 37 m). År 2002 är 46 procent av lärarna kvinnor och 54 procent män (30 k/35 m). År 2002 finns fyra kvinnliga och fem manliga adjunkter anställda vid fakulteten. Andelen kvinnliga och manliga lektorer är helt jämn (13 av varje). På gästlärarsidan är det däremot ojämn könsfördelning med 13 kvinnor och endast 4 män. Av professorerna är en klar majoritet män (4k/16m). Läsåret 02/03 är könsfördelningen ojämn vad gäller kursföreståndare. Kvinnor är starkt underrepresenterade som kursföreståndare på terminskurserna (en av sju kf). Könsfördelningen på fördjupningskurserna är jämnare, även om andelen manliga kursföreståndare är högre även där. (Av 43 fördjupningskurser är 18 kursföreståndare kvinnor och 26 män.) Mål och åtgärder 2003: Fakulteten skall aktivt verka för att könsfördelningen i lärarkåren är och förblir jämn i alla kategorier av lärare och att studenterna därmed får både kvinnliga och manliga förebilder. Nästa läsår skall, om möjligt, en jämnare könsfördelning avseende kursföreståndare ha uppnåtts. Ansvariga 2003: Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet och kursföreståndarna. Åtgärdsprogrammet 2006 Könsfördelningen mellan antagna till juristprogrammet är idag jämn. Mål Fakulteten skall sträva efter en jämn könsfördelning bland de studerande bibehålls. Fakulteten skall aktivt verka för att könsfördelningen i lärarkåren är och förblir jämn i alla kategorier av lärare och att studenterna därmed får både kvinnliga och manliga förebilder. 17

18 Åtgärder En aktuell statistik över könsfördelningen inom varje lärarkategori skall administreras av personaladministratören. Statistiken skall finnas tillgänglig för alla via hemsidan. Ansvarig Personaladministratören, punkt 1 Könsmedveten pedagogik och genusperspektiv Målsättning 2003 Varje terminskurs skall innehålla minst ett seminarium som behandlar ämnet ur ett könsperspektiv (alternativt att detta sker fortlöpande i undervisningen under hela terminen). Minst en fördjupningskurs i genusteori skall erbjudas studenter på grundutbildningen. Inslagen av genusperspektiv skall öka på fördjupningskurserna. Åtgärder 2003 Till kursmaterial skall väljas litteratur av både kvinnliga och manliga författare. Vidare skall kursmaterialet inte innehålla stereotypa och sexistiska föreställningar om kvinnor och män. Undervisningsmaterialet skall fortlöpande inventeras för att eliminera detta. För att kunna upprätthålla och öka genusperspektivet i all form av undervisning krävs att kursansvariga och lärare får hjälp att se möjligheterna. Därför åligger det fakulteten att bistå lärare genom fortbildning i genusteori för att säkerställa kvaliteten på de seminarier som behandlar ämnet. Fakulteten skall avsätta pedagogiska medel för utveckling av kursmaterial och utbildning av lärarna ifråga om genusperspektiv. Ansvariga 2003 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet, kursföreståndarna Utvärdering 2006 Arbetet med att implementera en könsmedveten pedagogik är inte avslutat. Det är osäkert om varje terminskurs verkligen innehåller ett seminarium som behandlar ämnesområdet ur ett könsperspektiv eller att det är säkerställt att genusperspektivet behandlas löpande under kursen. Det finns ingen tillgänglig kunskap om genusinslagen på fördjupningskurserna har ökat. En fördjupningskurs i genusteori erbjuds dock regelmässigt. Under våren 2005 genomförde Juridiska institutionen en omfattande vidareutbildningsinsats vad avser könsmedveten pedagogik. Projektet startade med utbildningsdagen den 15 mars. Därefter inbjöds alla lärare och annan personal till en föreläsning den 18

19 26 april. Varje lärarlag på terminskurserna genomgick under maj och juni handledda seminarietimmar där situationen och materialet på den egna terminen diskuterades. Som handledare för lärarlagen användes en konsult från Centrum för genusvetenskap. Handledningsprojektet har sannolikt höjt lägstanivån på den könsmedvetna pedagogiken. Terminskursernas förhållningssätt till könsmedveten pedagogik kan dock inte sägas vara koordinerat. Mål Undervisningsmaterial som används inom Juridiska institutionen skall vara förenligt med könsmedveten pedagogik. Den fortlöpande utvecklingen av den könsmedvetna pedagogiken och inslag av genusperspektiv på juridiken skall säkerställas. Det skall finnas en röd tråd i det material med genusperspektiv på rätten som används i på grund- och fördjupningsnivå. Åtgärder Varje terminskurs skall utse en genuspilot, vars uppgift är att utvärdera och utveckla genusinslagen på terminen. Jämställdhetsgruppens ordförande ansvarar för samordningen av genuspiloternas arbete. 2. Genuspiloterna skall träffas minst en halv dag varje termin. 3. Samtliga lärare och studenter vid institutionen behöver känna till vad könsmedveten pedagogik kan innebära och hur sådan pedagogik kan tillämpas. Under året läggs särskild vikt vid att alla studenter informeras. 4. Det skall vara möjligt att via hemsidan kunna få information om vad könsmedveten pedagogik kan innebära och hur sådan pedagogik kan tillämpas inom juridiken. Ansvariga Terminskursföreståndarna och jämställdhetsgruppen, punkt 1 Fakultetsnämnden vad gäller finansieringen av genuspiloternas arbete enligt punkt 2 Prefekten och jämställdhetsgruppen punkt 3 Jämställdhetsgruppen, punkt 4 19

20 1.9 Forskarutbildningen Målsättning 2003 Andelen kvinnliga och manliga examinerade jur.dr. skall vara jämn. En jämnare könsfördelning skall uppnås ifråga om opponenter och betygsnämnder. Obligatoriska kurser inom forskarutbildningen skall innehålla genusperspektiv. Båda könen skall finnas representerade bland lärarna och kursmaterial. Fakulteten skall verka för en bibehållen jämn könsfördelning mellan de forskarstuderande. En tidigare undersökning som baserades på statistik under perioden 1984/ , gjord av Mats Kumlien, visade att institutionen antog fler män än kvinnor till forskarutbildningen, att kvinnorna disputerade i något lägre grad än männen, att det tog längre tid för kvinnor att disputera och att odisputerade kvinnor var mer benägna att fortsätta forskarutbildningen jämfört med odisputerade män. Åtgärder 2003 Fakulteten skall undersöka om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga doktorander ifråga om den tid det tar att genomföra forskarutbildningen och eventuella orsaker till detta. Fakulteten skall även analysera skälen till könsfördelningen i fråga om opponenter och betygsnämnder. En utredning av doktorandernas erfarenheter och uppfattningar ifråga om genusperspektiv i forskarutbildningen och allmänna jämställdhetsaspekter skall ha genomförts senast Fakulteten skall vid samma tidpunkt ha utrett om det föreligger könsskillnader i fördelningen av forskningsmedel för nydisputerade. Ansvarig: Forskningsutskottet Utvärdering 2006 Ingen undersökning av eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga doktorander och den tid det tar att genomföra forskarutbildningen har genomförts. Någon analys av skälen har därför inte kunnat göras. Ingen utredning av doktorandernas erfarenheter och uppfattningar ifråga om genusperspektiv i forskarutbildningen och allmänna jämställdhetsaspekter har genomförts. Ingen utredning om det föreligger könsskillnader i fördelningen av forskningsmedel för nydisputerade har genomförts. 20

21 Mål Andelen kvinnliga och manliga examinerade jur.dr. skall vara jämn. Det skall erbjudas kurser inom forskarutbildningen som innehåller genusperspektiv. Båda könen skall finnas representerade bland lärarna och kursmaterial. Åtgärder Fakulteten skall senast undersöka om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga doktorander ifråga om den tid det tar att genomföra forskarutbildningen och eventuella orsaker till detta. 2. Fakulteten skall även analysera skälen till könsfördelningen i fråga om opponenter och betygsnämnder. Ansvarig Forskningsutskottet, punkt 1 och 2 21

22 1.10 Jämställdhetsarbetets organisation Prefekten har det direkta ansvaret för jämställdhetsarbetet på den Juridiska institutionen. Jämställdhetsgruppens ordförande leder jämställdhetsgruppens arbete fungerar som jämställdhetsombud samordnar arbetet med uppföljningen av åtgärdsprogrammet och utarbetandet av nästkommande års åtgärdsprogram föreslår förändringar av jämställdhetsplanen och åtgärdsprogrammet ansvarar för samordningen av genuspiloternas arbete ansvarar för spridandet av information via hemsidan till anställda och studerande vad gäller jämställdhetsplanen, handlingsprogrammet mot sexuella trakasserier och likabehandlingsplanen. 22