EXAMENSARBETE. Genusaspekter relaterat till att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården. En litteraturstudie

Transkript

1 EXAMENSARBETE Genusaspekter relaterat till att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården En litteraturstudie Andreas Levring Cecilia Pekkala 2016 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Genusaspekter relaterat till att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården en litteraturstudie Gender aspects related to being a man or a woman in health care a literature review Andreas Levring Cecilia Pekkala Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2015 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Malin Olsson

3 Genusaspekter relaterat till att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården en litteraturstudie Andreas Levring Cecilia Pekkala Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Abstrakt Genusaspekter är betydelsefullt för att förstå upplevelser av att vara man respektive kvinna både i samhället och i hälso- och sjukvården. Forskning har belyst hur män och kvinnor influeras av uppfostran och samhällets rådande normer till att visa olika beteenden och egenskaper som kan påverka samspelet med andra. Det finns en efterfrågan om ett tydligare fokus på genusaspekter inom omvårdnadsforskningen för att kunna ge en god vård på lika villkor oavsett kön. Syftet med denna litteraturstudie var att systematiskt sammanställa kunskap omkring hur det är att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården relaterat till genusaspekter. Denna litteraturstudie har designats och genomförts som en systematisk litteraturöversikt för att kunna ge en beskrivning av kunskapsläget. Resultatet visade att det är stor skillnad i upplevelser av att vara man respektive kvinna inom hälsooch sjukvården oavsett om man är sjuksköterska eller patient. Resultatet indikerade även att forskningen fokuserat på dikotomin manligt och kvinnligt och inte undersökt huruvida individuella aspekter som inte har med könstillhörigheten att göra kan inverka. Ett förslag till vidare forskning är att studera hur man kan minska den negativa påverkan stereotyper har på att vara man respektive kvinna inom hälsooch sjukvården. Nyckelord: omvårdnad, genus, sjuksköterskor, patienter, manligt, kvinnligt, litteraturstudie

4 2 Denna litteraturstudie fokuserar på hur genusaspekter relaterat till att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården beskrivs inom forskningsfältet omvårdnad. Genusaspekter har betydelse i samhället i stort men även inom hälso- och sjukvården (Smirthwaite, 2007) och därför har vi valt att fokusera denna litteraturstudie kring detta område. Vi ser även att prekonstruerade strukturer kring manligt respektive kvinnligt kan ha betydelse för den vård som bedrivs och den vård som patienter får. Det är också känt att kategoriseringen manligt och kvinnligt utgör ett mycket vanligt tankemönster som också ofta sker omedvetet hos människor (Hirdman, 2001). Genus är ett vedertaget tema i samhället och som begrepp började det att användas på talet för att belysa alla de skillnader mellan könen som inte kan förklaras biologiskt. Senare utvecklades begreppet till att även inbegripa kulturella och etniska aspekter och benämndes då som genusperspektiv. En del av genusperspektivet kan beskrivas som genusaspekter och är den del av genus som behandlar mer specifikt hur det är att vara kvinna eller man i olika miljöer (Parpart, Connelly, Barriteau, 2000; Åsberg, 1998; Öhman, 2008). Holm (2008) beskriver det biologiska könet, könsaspekter, och hur dessa belyser aspekter relaterade till människokroppen medan genusaspekter utformas genom uppfostran och samhällets rådande normer och detta banar vägen för föreställningar och förväntningar omkring hur män och kvinnor bör var. Connell (1996) beskriver hur tidiga könsformationer inom skolan blir en könsskapande process mellan lärare och elever. Connell tydliggör hur könsregimer kan skifta, från att vara ytterst framträdande i skapandet av könsskillnader till att agera neutralt och nytänkande. Genusforskning inom omvårdnad och medicin bör behandla både genus och biologiskt kön eftersom sjukdomar och företeelser inom områdena kan bero på antingen det biologiska könet, genus eller en kombination av båda (Hammarström, 2005). Connell (2009) betonar att genus ibland anses syfta på skillnaden mellan kvinnligt och manligt baserat på det biologiska könet. Då hamnar fokus på en dikotomi man och kvinna och skillnader mellan dessa. Detta innebär problem i de fall man inte ser skillnader och på grund av detta inte ser genus. Dessutom kan processer utanför könsperspektivet vara viktiga. Processer där kanske både kvinnor och män bidragit tillsammans. Socialstyrelsen (2004) har, sedan mitten av 1990-talet, undersökt hur jämställdhet och genusperspektiv behandlats inom hälso- och sjukvården. Till de upptäckter som gjorts hör att hälso- och sjukvården behövde bli bättre på att använda både ett köns- och genusperspektiv för att kunna identifiera könsspecifika behov och samtidigt bemöta patienter, inte i första hand

5 3 som man eller kvinna, utan som individer. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) kräver att både kvinnor och män får en bra vård på lika villkor. Detta betyder bland annat rätt till en god omvårdnad. Omvårdnad innebär att vara nära en annan människa både kroppsligt och andligt. Detta innefattar att sätta sig in i och närma sig den andres livsvärld, att ge hopp, förtroende och att se personens individuella behov (Ranheim, Kärner & Berterö, 2012). Meleis (2007) definierar fyra delar som omvårdnad består av, oavsett i vilken kontext den bedrivs. Omsorgstradition, hälsoperspektiv, den humanvetenskapliga orienteringen och ett praktiskt fokus är enligt henne centrala delar i omvårdnad. Henderson (1976) lyfte tidigt fram betydelsen av en bred erfarenhet av människan och omvärlden och att detta är av vikt för att omvårdnad ska kunna planeras och utföras. Först då kan den viktiga, intima vården ges på bästa sätt. Burhans och Alligoods forskningsresultat (2010) visar sjuksköterskors åsikter om vad som är viktiga aspekter i god omvårdnad. Bland annat berättar de om hur viktigt det är att möta patienters omvårdnadsbehov individuellt, med empati och respekt. Centrala värden som genomsyrar omvårdnad är att ha respekt för sårbarheten, värdigheten, integriteten och för autonomin hos patienter och anhöriga (Lützén, Dahlqvist, Eriksson & Norberg, 2006; Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Myers (2001) belyser patientens perspektiv av vård på sjukhus. Hon menar att en faktor som skulle förbättra patienternas upplevelse av den tid de vårdas på sjukhus är att sjuksköterskorna lär känna och se vad just denne patient har för behov, att individualisera vården. Forskningsresultat av Zamanzadeh et al. (2014) visar att sjuksköterskan bör ha bra självförtroende, vara kunnig och ha ett holistiskt synsätt för att kunna ge en individanpassad omvårdnad till patienter. Som patient har man dessutom vissa lagliga rättigheter. Patienter har rätt att få all information om sin sjukdom, behandling och eventuella alternativ till denna. Informationen ska anpassas individuellt efter patientens förutsättningar. Hälso- och sjukvården ska respektera patientens rätt till autonomi och integritet och utforma vården i samråd med patienten (SFS 2014:821). Omvårdnadsforskningen är en relativt ung vetenskap som är under utveckling, liksom de forskningsområden den inbegriper. Definitionen och beskrivningen av omvårdnadsforskning utvecklas också ständigt (Vetenskapsrådet, 2012; Willman & Stoltz, 2002). Rinell- Hermansson (2010) påpekar att omvårdnadsforskningen bör fokusera på att sprida och

6 4 implementera de forskningsresultat som finns och på att bedriva forskning som är inriktad på den kliniska verkligheten och den patientnära vården för att få nytta av den nya kunskap som genereras inom området. Vetenskapsrådet (2012) har, på uppdrag av Sveriges regering, gjort en kartläggning av den omvårdnadsforskning som bedrivits på Sveriges högskolor och universitet. Kartläggningen visade att omvårdnadsforskningen håller hög kvalitet med relevans för hälso- och sjukvården och dess patienter. Däremot konstaterades att en stor del av forskningen bedrevs inom samma områden. Äldre patienter, barn och kvinnors hälsa och långvarig sjukdom var de dominerande forskningsområdena. Genusperspektivet var mindre utforskat. Ett flertal studier inom olika delar av omvårdnadsforskningen inkluderar patienter av båda könen utan att nämna genusaspekter och hur dessa eventuellt påverkat resultaten. En studie behandlar vård vid akut hjärtsjukdom och nämner särskilt att båda könen inkluderats. Däremot nämns ingenting om genusaspekter relaterat till de resultat som framkom (Bertoni, Donato, Graffigna, Barello & Parise, 2014). Två studier som undersökt hur män respektive kvinnor bemötts inom hälso- och sjukvård nämner varför de valt att fokusera på könen var för sig men belyser inte genusaspekter och om de har någon relevans i sammanhanget (Skär & Söderberg, 2012; Söderberg, Olsson & Skär, 2012). Ytterligare en studie fokuserar på måltidssituationer på sjukhus och redovisar antalet deltagare av båda könen. Ingen diskussion förs om genusaspekter eventuellt kan vara en bidragande orsak till de resultat som hittats (Hartwell, Shepherd & Edwards, 2013). Sammanfattningsvis är genusperspektiv betydelsefullt för att förstå både samhället och hälsooch sjukvården. Det finns en efterfrågan om ett tydligare fokus på genusaspekter inom omvårdnadsforskningen. Genom att beskriva den forskning som bedrivits inom området och vad som eventuellt inte undersökts kan mer outforskade men viktiga områden belysas och därmed kan också en kunskapslucka identifieras. En sammanställning av tidigare utförda studier i ämnet kan hjälpa till att sprida den kunskap som upptäckts till den kliniska verksamheten där den kan implementeras och komma till nytta för patienter, anhöriga och personal. Genom kunskap kring och förståelse för köns- och genusaspekter kan bemötandet av patienter och anhöriga ske med en tydligare individuellt anpassad vård. Förhoppningsvis kan detta leda till att patienter får bättre möjligheter till en vård som tar hänsyn till både könsoch genusaspekter men som framförallt är individanpassad. Vi har i denna studie valt att studera den del av genus som behandlar hur det är att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården. Vi använder oss genomgående av termen genusaspekter för denna del av genus (jfr Parpart, Connelly, Barriteau, 2000; Åsberg, 1998; Öhman, 2008).

7 5 Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att systematiskt sammanställa kunskap omkring hur det är att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården relaterat till genusaspekter. Frågeställningar Hur beskrivs det att som patient vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården relaterat till genusaspekter? Hur beskriver sjuksköterskor möten med patienter relaterat till genusaspekter? Hur beskrivs det att vara kvinna i sjuksköterskeyrket relaterat till genusaspekter? Hur beskrivs det att vara man i sjuksköterskeyrket relaterat till genusaspekter? Metod Denna litteraturstudie har designats och genomförts som en systematisk litteraturöversikt. En litteraturstudie i form av en systematisk litteraturöversikt strävar efter att kartlägga all forskning som bedrivits inom området och sammanställa den samlade kunskap som finns inom forskningen i detta ämne (Korhonen, Hakulinen-Viitanen, Jylhä & Holopainen, 2013; Polit & Beck, 2012, s ; Thorne, 2009; Whittemore & Knafl, 2005). I denna litteraturstudie valde vi att arbeta stegvis med att analysera och sammanställa data. Med utgångspunkt i Whittemore och Knafl (2005) har vi arbetat i följande steg: Litteratursökning, kvalitetsgranskning och analys. Litteratursökning De bibliografiska referensdatabaser som användes var Cinahl och PubMed. Detta eftersom de översiktssökningar som gjorts visade mest relevanta träffar i dessa databaser. Whittemore och Knafl (2005) beskriver vikten av en noggrann och väl genomförd planering innan litteratursökning inleds och att val av sökstrategier är avgörande för ett korrekt resultat. Innan litteratursökningen påbörjades valdes sökord som passar till syftet. Dessa översattes till

8 6 engelska och synonymer till dessa lades till. Varje sökord kontrollerades mot databasernas ämnesordlistor för att se till att dessa överensstämde med termer använda på de enskilda databaserna. Ämnesordlistorna kontrollerades även för att eventuella alternativa sökord skulle hittas. Trunkering användes för vissa av sökorden för att förenkla sökningen och minska risken att missa relevant material. Litteratursökningen (se Tabell 1) inleddes med att en sökning utfördes i varje databas ett sökord i taget. Sedan kombinerades sökorden i olika kombinationer med hjälp av Booleska sökoperatorer till dess att inga nya relevanta artiklar hittades. Manuell sökning användes också genom att kontrollera referenslistor i relevanta artiklar och böcker i ämnet efter nya artiklar som kunde användas (jfr Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Artiklar som inkluderades skulle svara mot syftet, vara peer-reviewed, utgivna år , vara skrivna på engelska och ha kvalitativ, kvantitativ eller mixad studiedesign. Litteratursökningen följde en matris-metod utarbetad av Garrard (2011) där sökningen struktureras genom att dokumenteras i mappar. En mapp där sökord, referenslistor för manuella sökningar och resultat av sökningar i bibliografiska referensdatabaser dokumenteras. I en annan mapp sparades artiklar som mötte uppställda inklusionskriterier och begränsningar i väntan på kvalitetsgranskning och analys. Ytterligare en mapp innehöll en tabell över relevanta fakta ur funna artiklar. Den fjärde mappen innehöll de resultat som framkommit ur de tre tidigare mapparna, och utgör litteratursökningens och litteraturstudiens resultat. För att välja artiklar som kunde svara på syfte och forskningsfrågor lästes först artiklarnas titlar. Om dessa verkade relevanta lästes även artiklarnas abstract varefter de artiklar som förmodades kunna användas sparades. Kvalitetsgranskning De artiklar som hittats och valts ut från de bibliografiska referensdatabaserna och genom manuell sökning kvalitetsgranskades med hjälp av protokoll för kvalitetsgranskning enligt en metod beskriven av Whittemore och Knafl (2005). Metoden medger att både artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad studiedesign ingår. Artiklarna delades in i kategorier beroende på den studiedesign de hade och granskades utifrån detta med relevanta granskningsprotokoll. Granskningsprotokollen hämtades från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2015). Protokollens frågor kan anpassas till den enskilda artikeln om så behövs, genom att eventuellt irrelevanta frågor exkluderas (Whittemore &

9 7 Knafl, 2005; Willman et al., 2011). Fyra frågor i granskningsprotokollet för kvantitativa studier bedömdes vara irrelevanta och exkluderades därför. Det var frågor som handlade om följsamhet gentemot behandling, om utvärderarna var blindade, om observatörsöverensstämmelsen var acceptabel och hur biverkningar/komplikationer mättes. Eftersom de inkluderade kvantitativa studierna var tvärsnittsstudier valdes dessa frågor bort. Varje inkluderad studie granskades och poängsattes med ett poäng för varje adekvat och säkerställd del medan irrelevanta eller oklara delar poängsattes med noll poäng (Willman et al., 2011). Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) kunde poängen räknas om till procent och därigenom kunde studierna delas in i låg (< 70 %), medelhög (70-79 %) och hög kvalitet ( %). Endast artiklar av medelhög eller hög kvalitet inkluderades i analysen. Sökningarna i Cinahl genomfördes först och därför har artiklar som redan hittats under dessa sökningar inte tagits med i resultaten över sökningar i PubMed även om de hittats även under dessa sökningar. Extra sökningar utfördes i databasen PubMed eftersom vissa av sökningarna genererat alltför många träffar för att kunna kontrolleras på ett säkert sätt (jfr Willman et al., 2011).

10 8 Tabell 1. Översikt över litteratursökning (n=24) Sökord *) Cinahl granskade valda *) PubMed granskade valda 01 Patient* FT FT Nurs* FT FT Caring FT FT Gender FT FT Experience* FT FT Prejudice FT 2558 FT Stereotype* CH 1415 FT Nurse-patient relations CH MSH Nurse attitudes CH FT Female nurs* FT 1440 FT Nurses, male CH 879 MSH Gender identity CH 1933 MSH Gender bias CH 534 MSH Interpersonal relations CH MSH Attitude of health personnel CH MSH AND 4 AND AND 2 AND 3 AND 4 AND OR 7 AND OR 7 AND 10 AND OR 7 AND AND AND 10 AND AND AND 4 AND AND 4 AND 14 OR AND 4 AND 6 OR AND 4 AND 6 OR 7 AND AND 4 AND 6 OR 7 AND AND 2 AND 4 AND 5 AND AND AND 2 AND AND 2 AND AND 4 AND AND 4 AND 15 AND Manuella sökningar Totalt antal valda studier 24 * FT = fritext sökning, CH = Cinahl Headings i databasen Cinahl, MSH = MeSH termer i databasen PubMed.

11 9 Analys En första genomgång av artiklarna utfördes för att kunna placera dem i undergrupper baserat på deras innehåll. Detta utfördes av båda författarna, först enskilt och sedan tillsammans, för att minska risken för bias och därigenom vinna en större tyngd i granskningen av artiklarnas innehåll (jfr Willman et al., 2006). De följande stegen av analysprocessen har även de först skett var för sig för att sedan utföras tillsammans. Whittemore och Knafl (2005) beskriver hur indelning i undergrupper är det första steget av fem i analysprocessen. Fyra undergrupper, baserade på de grupper av personer artiklarna studerat och de forskningsfrågor som uppställts, hittades då artiklarna granskades i sin helhet (jfr Whittemore & Knafl, 2005). Dessa presenteras i Tabell 3. Vissa av artiklarna redovisade resultat av fler än ett perspektiv och undersöktes därför i flera undergrupper. Att som patient vara man respektive kvinna i hälsooch sjukvården relaterat till genusaspekter beskrevs i 5 artiklar. Att som sjuksköterska beskriva patienter relaterat till genusaspekter beskrevs i 4 artiklar. Att vara kvinnlig sjuksköterska relaterat till genusaspekter beskrevs i 9 artiklar och att vara manlig sjuksköterska relaterat till genusaspekter beskrevs i 15 artiklar. Artiklarna presenteras i en översiktstabell (Tabell 2) där författare, årtal, land, typ av studie, syfte, metod/datainsamling/analys, huvudfynd och studiekvalitet redovisas (jfr Garrard, 2011). Artiklarna undersöktes sedan i det andra analyssteget för att all relevant data från varje artikel i de fyra undergrupperna skulle hittas. Varje artikels resultat lästes och textenheter som var relevanta för att svara på syftet och frågeställningarna abstraherades, märktes, översattes och sparades i ett dokument (jfr Garrard, 2011; Whittemore & Knafl, 2005). I det tredje steget jämfördes dessa data inom undergrupperna för att undersöka de olika beskrivna upplevelserna, eventuella likheter och skillnader, och hitta de teman som fanns. Dessa teman kan ofta vara individuella för varje undergrupp (jfr Whittemore & Knafl, 2005) och redovisas (Tabell 3) för att tydliggöra denna del av analysprocessen. Varje undergrupp jämfördes sedan i det fjärde steget för att undersöka eventuella likheter eller skillnader mellan beskrivna upplevelser och funna teman i dessa (jfr Whittemore & Knafl, 2005). Det femte och sista steget innebär att dra slutsatser och verifiera det som framkommit under analysprocessen (jfr Whittemore & Knafl, 2005). De resultat som hittats kontrollerades mot ursprunget i de individuella artiklarna för att säkerställa att de inte förvanskats under processens gång. Resultaten redovisas i textform och tabeller där även likheter och skillnader inom och mellan grupperna redovisas.

12 10 Författare (År) Land Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Ahmad & Alasad (2007) Jordanien Att undersöka patienters preferenser för sjuksköterskors kön i Jordanien. Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys (484 manliga patienter, 435 kvinnliga patienter.) Studien visar att könspreferenser var starkare bland kvinnliga patienter än hos manliga patienter. Två tredjedelar av de kvinnliga patienterna föredrog kvinnliga sjuksköterskor, medan 3 % föredrog manliga sjuksköterskor. En tredjedel av de manliga patienterna föredrog manliga sjuksköterskor, medan 10 % föredrog kvinnliga sjuksköterskor. Hög Andersson & Hansebo (2009) Sverige Att undersöka äldre människors upplevelser av vård efter att ha fått en stroke från ett genusperspektiv. Semistrukturerade intervjuer. innehållsanalys med latent ansats. (5 kvinnor och 5 män.) Kvinnorna var mestadels positiva gällande att få hjälp med de omvårdnadsbehov de hade medan männen upplevde sig sårbara och nakna. Båda grupperna hade mål men dessa skilde sig åt. Hög. Arslanian- Engoren (2000) USA Att undersöka triagebeslut gjorda av sjuksköterskor på akutmottagning av patienter med symtom som kan tyda på hjärtinfarkt. Strukturerade fokusgruppsinterv juer med frågeguide. Strukturerad innehållsanalys enligt Krueger. ( 8 kvinnliga sjuksköterskor och 4 manliga sjuksköterskor.) Deltagarna berättade om könsstereotypa antaganden som att det är allvar om en man söker vård eftersom män antas vara motvilliga att söka vård medan kvinnor söker tidigare. Kvinnor ansågs mindre panikslagna och oroliga än männen. Medelhög Asakura & Watanabe (2011) Japan Att beskriva överlevnadsstrategier som används av manliga sjuksköterskor på landsbygden i Japan. Modifierad Grounded Theory. Semistrukturerade intervjuer analyserade med Modifierad Grounded Theory Approach (M- GTA). (12 manliga sjuksköterskor.) Att acceptera att vara underlägsen läkarna. Behålla sin manlighet genom att använda sin fysiska styrka. Få känna sig överlägsen de kvinnliga sjuksköterskorna när de ber om hjälp. Få känna att män behövs som sjuksköterskor. Medelhög

13 11 Författare (År) Land Forts. Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Brousseau, Alderson, & Cara (2008) Kanada Att beskriva meningen med arbetslivet för manliga sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård i Quebec, Kanada. Fenomenologisk. Intervjuer med öppna frågor, analyserade med fenomenologisk, induktiv, analysmetod. (5 manliga sjuksköterskor.) Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ha ett bra samarbete med kvinnliga kollegor, att ses som kompetenta, inte bara för sin fysiska styrka. I konflikter ansåg de sig ha en rakare kommunikation än sina kvinnliga kollegor. Viktigt för livskvaliteten var bra relationer till kvinnliga kollegor. Hög. Chur-Hansen (2002) Australien Kvantitativ Att undersöka patienters preferenser angående sjuksköterskans kön år 2000 och jämföra resultaten med samma undersökning utförd Tvärsnittsstudie. Väntrumsundersö kning med enkäter analyserad med deskriptiv statistik. (År 1984: 176st varav 60 % kvinnor, år 2000: 215st varav 73 % kvinnor.) Ingen signifikant skillnad i resultat från år 1984 jämfört med år Ju mer intim vård desto högre andel föredrog en sjuksköterska av det egna könet. Yngre deltagare föredrog kvinnliga sjuksköterskor vid intim vård. I 4 av 7 påståenden sågs skillnader i svaren beroende på könet på deltagaren. Hög Evans (2002) Kanada Att undersöka upplevelsen hos manliga sjuksköterskor, och på vilka sätt som struktur och genusrelationer påverkar män inom detta yrke. Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys (8 manliga sjuksköterskor.) Stereotyper av mannen som antingen sexuellt aggressiv eller homosexuell, har sexualiserat manlig beröring. Deltagarna beskriver en sårbarhet och en hämning som gör att de känner behovet att vara försiktiga vid beröring av patienten. Detta påverkar omvårdanden negativt. Medelhög Fisher (2009) Australien Att undersöka upplevelsen för manliga sjuksköterskor i den intima omvårdnadssituationen. Semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalys. (21 manliga sjuksköterskor.) Deltagarna upplevde intim omvårdnad som något svårt och laddat. Deltagarna ansågs sig vara i opposition mot den kulturella representationen av dominant maskulinitet. De beskriver hur man likt en kameleont anpassar sitt sätt att prata, sitt sätt att vara på för att kunna ge en bra omvårdnad. Hög

14 12 Författare (År) Land Forts. Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Foss (2002) Norge Mixad metod Att undersöka patienters tillfredställelse av att vårdas på sjukhus relaterat till ett genusperspektiv. Enkät. analys med induktiv ansats. (1469 män och 1226 kvinnor.) Yngre kvinnor var mindre nöjda med alla aspekter av omvårdnaden än yngre män. kvinnliga patienter upplevde, till skillnad från männen, att sjuksköterskor var mindre engagerade, hade lite tid och var mindre skickliga. Yngre kvinnor kände sig inte hörda i frågor de ansåg rörde sjukdomen. Hög Foss & Sundby (2003) Norge. Att undersöka om stereotypa könsroller sker i sjukhusavdelningar och i så fall om könsskillnader påverkar kvaliteten på sjukhusvård. Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys (12 manliga deltagare som arbetar inom hälso- och sjukvården.) All personal, oberoende av deras eget kön, beskriver skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter. Trots vissa skillnader mellan professionella positioner beskrivs alla kvinnliga patienter som mer krävande än män. Läkare beskriver äldre kvinnliga patienter i synnerhet som krävande medan vårdpersonalen anser yngre kvinnor som mest krävande. Medelhög Harding (2007) Nya Zeeland. Att undersöka byggandet av stereotypen av manliga sjuksköterskor som homosexuella, samt att beskriva hur detta resonemang påverkar en grupp av Nya Zeelands manliga sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys (18 manliga sjuksköterskor.) Trots deltagarnas tro att majoriteten av manliga sjuksköterskor är heterosexuella, kvarstår stereotypen. Stigmatiseringen omkring homosexualitet på arbetsplatsen skapar en homofobi. Man utvecklar strategier, som att undvika ögonkontakt med homosexuella kollegor för att eliminera misstankar om homosexualitet. Hög Harding North & Perkins (2008) Nya Zeeland Att undersöka manliga sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att utföra intim omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalys. (18 manliga sjuksköterskor.) Analysen identifierade fyra olika teman, där männen beskriver; fördomar, restriktioner till kvinnliga patienter och kollegor, om stressen och sårbarheten att känna sig anklagad för sexuella oegentligheter. Hur strategier för att hålla sig säker utvecklas, för att skydda sig själv och sina patienter. Hög

15 13 Författare (År) Land Forts. Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Höglund & Holmström (2008) Sverige Att beskriva och undersöka genusaspekter i telefonrådgivning upplevda av svenska telefonrådgivningssjuksköterskor. Intervjuer med öppna frågor. innehållsanalys. (12 kvinnliga sjuksköterskor.) Kvinnliga sjuksköterskor och kvinnliga patienter har lättare att kommunicera med varandra. Män som ringer är ibland motvilliga. Att ibland inte respekteras av manliga patienter. Att inte respektera pappans åsikter i samtal. Hög. Inoue, Chapman & Wynaden (2006) Australien Att undersöka manliga sjuksköterskors erfarenheter av intim vård av kvinnliga patienter. Snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer., latent innehållsanalys. (12 manliga sjuksköterskor.) Upplevelser av att inte höra samman med kvinnliga kollegor. Obekväm känsla vid intim vård av kvinnor. Användning av olika strategier för att kunna ge kvinnor intim vård. Medelhög Kumpula & Ekstrand (2009) Sverige Att undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med manliga patienter och manliga kollegor inom rättspsykiatrin. Narrativa intervjuer analyserade med kvalitativ, innehållsanalys med deduktiv och latent ansats. (6 manliga sjuksköterskor.) Manliga sjuksköterskor får respekt och status genom sin fysiska styrka. Detta kan hindra en god omvårdnad. Kvinnliga sjuksköterskor anses behövas men fokus ligger på att hålla hög säkerhet. Männen håller ordning och de kvinnliga kollegorna har andra uppgifter. Medelhög Meadus & Twomey (2007) Kanada Mixad metod Att undersöka orsaker till att välja sjuksköterskeyrket och de barriärer som manliga sjuksköterskor upplever Deskriptiv design med frågeformulär med både öppna och slutna frågor, analyserade med manifest ansats och deskriptiv statistik. (62 manliga sjuksköterskor.) Manliga sjuksköterskor upplevde barriärer i yrket som; genusrelaterade stereotyper, att det är ett kvinnodominerat yrke och att patienter ibland föredrar kvinnliga sjuksköterskor. Hög

16 14 Författare (År) Land Forts. Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Milligan (2001) Storbritannien Att låta manliga sjuksköterskor reflektera över omvårdnad utifrån specifika situationer där erfarenheter jämförs med aktuell omvårdnadslitteratur.. Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys (8 manliga sjuksköterskor.) Genom fiktiva scenarion undersöks manliga sjuksköterskors inställningar till omvårdnad. De manliga sjuksköterskorna beskrev emotionellt känsliga situationer och betonade vikten av att verkligen finnas där för patienterna. De beskrev kvinnliga kollegor som att ha lättare att vara nära sina känslor och att de hade lättare att få kontakt med patienter och deras känslor. Hög Nilsson & Sätterlund Larsson (2005) Sverige Att undersöka de föreställningar manliga och kvinnliga enhetschefer (sjuksköterskor) har om genus och hur genus påverkar i arbetet som enhetschef. Ostrukturerade intervjuer utifrån ett tema angående maskulinitet och femininitet. Analyserades med kvalitativ innehållsanalys. (18 kvinnliga och 18 manliga avdelningschefer) Föreställningar om; mäns direkta kommunikation jämfört med kvinnors mer indirekta, män som mer tekniskt intresserade, kvinnor mer intresserade av relationer och att männen förväntades visa sina kunskaper i större utsträckning än kvinnorna. Förväntningarna påverkade personerna att försöka uppnå dem. Medelhög Rajacich, Kane, Williston & Cameron (2013) Kanada Att belysa och utforska frågor gällande män som arbetar som sjuksköterskor. Semistrukturerade fokusgruppsinterv juer analyserade med manifest och latent innehållsanalys. (16 manliga sjuksköterskor.) Negativa faktorer i yrket beskrevs som att vara en synlig minoritet, även om detta också kunde vara till fördel. Könsbaserade stereotyper från kollegor och patienter och förväntningar om att män ska göra de fysiskt tunga momenten fanns också. Medelhög Romem & Anson (2005) Israel Kvantitativ Att undersöka vad som leder israeliska män att välja omvårdnad som sitt yrke. Tvärsnittsstudie. Enkäter. Statistisk analys (123 manliga sjuksköterskor, 137 kvinnliga sjuksköterskor.) För män som väljer sjuksköterskeyrket är det viktigt med förebilder och dessa är få. Kvinnorna har förebilder och för dem är det lättare att välja att bli sjuksköterska. Hög

17 15 Författare (År) Land Forts. Tabell 2. Översikt över ingående studier (n=24) Typ av studie Syfte Metod/ datainsamling/ analys (Deltagare) Huvudfynd Studiekvalitet Rowlinson (2013) Storbritannien Att undersöka upplevelsen av att vara sjuksköterska från ett manligt respektive kvinnligt perspektiv. Fenomenologisk. Semistrukturerade intervjuer. Analyserade med hermeneutisk, deduktiv, metod. (1 manlig och 1 kvinnlig sjuksköterska.) Genusaspekter påverkar både män och kvinnor inom yrket. Att vara sjuksköterska upplevs olika beroende på kön. Olika för- och nackdelar och olika bemötande beroende på könet beskrevs också. Medelhög Stapleton & Pattison (2015) Storbritannien Att förstå hur män upplever sin svåra cancersjukdom relaterat till deras uppfattning om maskulinitet. Djup-intervjuer med öppna frågor analyserade med deskriptiv analysmetod. (8 män med cancer som inte bedöms som kurativ och som uttömt all behandling som sjukvården erbjuder.) Sjukvården sågs som en kvinnlig domän och kvinnliga släktingar sköter därför kontakterna med vården. Män förväntas klara sig själva medan det är mer legitimt för en kvinna att få stöd. Att inte förlita sig på vården sågs som en styrka av männen. Hög Wear & Keck- McNulty (2004) USA Att beskriva attityderna gentemot varandra hos kvinnliga sjuksköterskor och kvinnliga läkare inom kirurgi, medicin, obstetrik/gynekologi och akutsjukvård vid ett undervisningssjukhus i mellanvästern i USA. Semistrukturerade fokusgruppsinterv juer. Analyserade med strukturerad analys. (28 kvinnliga sjuksköterskor, 23 kvinnliga läkare.) Kvinnliga sjuksköterskor upplevde den gemensamma könstillhörigheten som viktigare än vilken profession personen tillhörde. Medelhög. Yada, Abe, Omori, Matsuo, Masaki, Ishida, & Katoh (2014) Japan Kvantitativ Undersöka eventuella skillnader i stress på arbetet relaterat till genus hos psykiatrisjuksköterskor. Prospektiv tvärsnittsstudie. Anonyma frågeformulär analyserade med bortfallsanalys och deskriptiv statistik. (159 kvinnliga sjuksköterskor och 85 manliga sjuksköterskor.) Kvinnliga sjuksköterskor hade signifikant mer stress inom områdena; ångest, trötthet, arbetsförmåga och inställning till arbetet jämfört med manliga sjuksköterskor som istället var mer stressade och irriterade beroende på patienternas attityder. Medelhög

18 16 Resultat Syftet med denna litteraturstudie var att systematiskt sammanställa kunskap omkring hur det är att vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården relaterat till genusaspekter. Utifrån detta genererades fyra frågeställningar. Hur beskrivs det att som patient vara man respektive kvinna i hälso- och sjukvården relaterat till genusaspekter? Hur beskrivs sjuksköterskors möten med patienter relaterat till genusaspekter? Hur beskrivs det att vara kvinna i sjuksköterskeyrket relaterat till genusaspekter? Hur beskrivs det att vara man i sjuksköterskeyrket relaterat till genusaspekter? Tabell 3. Undergrupper och teman Hälso- och sjukvård relaterat till genusaspekter Att som patient vara man respektive kvinna Att se skillnad mellan könen Att föredra en sjuksköterska av sitt eget kön Att inte tycka att sjuksköterskans kön spelar någon roll Att som sjuksköterska beskriva patienter Uppfattningar om manliga patienters karaktäristika Uppfattningar om kvinnliga patienters karaktäristika Uppfattningar om att det inte beror på någon skillnad mellan könen Att vara kvinnlig sjuksköterska Typiskt kvinnliga egenskaper Upplevelser av att behandlas annorlunda som kvinnlig sjuksköterska Fördelar och nackdelar med att vara kvinnlig sjuksköterska Lättare att samarbeta med någon av samma kön Ingen skillnad mellan att vara man eller kvinna Att vara manlig sjuksköterska Upplevelsen av att det inte beror på kön Typiskt manliga egenskaper Upplevelser av att behandlas annorlunda som manlig sjuksköterska Fördelar och nackdelar med att vara manlig sjuksköterska Att hantera omvårdnadssituationer Samarbete med kollegor och andra yrkesgrupper

19 17 Att som patient vara man respektive kvinna relaterat till genusaspekter Ett flertal studier (Ahmad & Alasad, 2007; Andersson & Hansebo, 2009; Chur-Hansen, 2002; Foss, 2002; Stapleton & Pattison, 2014) visar patienters beskrivningar av hälso- och sjukvård och att det kan finnas skillnader både i hur vården och vårdare upplevs. Flera studier (Andersson & Hansebo, 2009; Chur-Hansen, 2002; Foss, 2002; Stapleton & Pattison, 2014) menar att upplevelser av hälso- och sjukvård beskrivs olika av patienter beroende på det kön patienten har. Två studier (Andersson & Hansebo, 2009; Stapleton & Pattison, 2014) beskriver hur män upplever en motvilja mot att söka vård och känner sig sårbara vid intim omvårdnad medan både män och kvinnor beskriver en mer avslappnad inställning till att ta emot vård hos de kvinnliga patienterna. Tre studier (Andersson & Hansebo, 2009; Chur- Hansen, 2002; Foss, 2002) visar att både män och kvinnor upplever att sjukvårdspersonal inte alltid lyssnar till deras åsikter angående upplevda symtom, även om kvinnorna uttrycker ett större missnöje. De sätt som detta hanteras på verkar vara olika beroende på patienternas kön. Kvinnor överlåter i större utsträckning beslutsfattandet till sjukvårdspersonalen medan män använder sig av olika strategier för att bli mer delaktiga. Vid frågor om preferenser för sjuksköterskans kön framkom inget tydligt mönster mellan vad män respektive kvinnor föredrog. En studie (Ahmad & Alasad, 2007) visar att 69 % av kvinnorna föredrar en kvinnlig sjuksköterska medan 34 % av männen föredrar en manlig sjuksköterska. I en annan studie (Andersson & Hansebo, 2009) framkommer att alla deltagande män föredrar en kvinnlig sjuksköterska vid intim vård medan kvinnorna inte nämner sjuksköterskans kön som någon faktor av vikt vid omvårdnadssituationer. Ytterligare en studie (Foss, 2002) visar att det endast är vid intim omvårdnad som sjuksköterskans kön spelar roll för patienter av båda könen. I dessa situationer beskriver deltagarna att det egna könet är att föredra men att det annars inte är viktigt. Två studier visar inställningen hos patienter av båda könen till att manliga sjuksköterskor ger omvårdnad till kvinnliga patienter. I den ena studien (Ahmad & Alasad, 2007) anser 78 % av männen och 65 % av kvinnorna att manliga sjuksköterskor inte bör vårda kvinnliga patienter och i den andra studien (Chur-Hansen, 2002) var det 12 % av männen och 14 % av kvinnorna som ansåg detta. Att som sjuksköterska beskriva patienter relaterat till genusaspekter Beskrivningar av patienters karaktäristika ur sjuksköterskors perspektiv behandlas i fyra studier (Arslanian-Engoren, 2000; Evans, 2002; Foss & Sundby, 2002; Höglund &

20 18 Holmström, 2008). I dessa studier beskrivs manliga patienter som att vara mer rädda, oroliga och att de undviker att söka vård vid akut sjukdom. Som typiskt manliga egenskaper hos patienter beskrivs även att de upplevs ha ett rakt kommunikationssätt som är lätt att förstå, är lätta att ha att göra med och är lättsamma och skämtsamma och lugnas av lättsam konversation från sjuksköterskan. Tre studier (Arslanian-Engoren, 2000; Foss & Sundby, 2002; Höglund & Holmström, 2008) beskriver även det som ses som specifikt kvinnliga egenskaper hos de kvinnliga patienterna. Kvinnliga patienter upplevs vara mer benägna att söka vård, och som lugnare i det akuta skedet. Som patienter upplevs kvinnor som, klagande, jobbiga, krävande mer fokuserade på sjukdom och oro och svåra att förstå sig på. Två studier (Evans, 2002; Höglund & Holmström, 2008) beskriver även hur manliga sjuksköterskor upplever sig ha lättare att skapa kontakt med manliga patienter medan kvinnliga sjuksköterskor upplevde sig få bättre kontakt med kvinnliga patienter. Endast en studie (Arslanian-Engoren, 2000) beskriver upplevelser om att det finns orsaker som kan vara relaterade till individuella aspekter och inte till patienternas kön. Att vara kvinnlig sjuksköterska relaterat till genusaspekter Fyra studier (Brousseau, Alderson & Cara, 2008; Kumpula & Ekstrand, 2009; Milligan, 2001; Nilsson & Sätterlund Larsson, 2005) beskriver hur kvinnliga sjuksköterskors upplevelser av yrket inbegriper att relatera till egenskaper som beskrivs som typiskt kvinnliga. Bland dessa egenskaper nämns att kvinnliga sjuksköterskor har en naturlig förmåga att bemöta patienter, förstå sig på känslor, vara ömsinta och att lösa problem genom att samtala. Kvinnliga sjuksköterskor beskrivs här som mindre tekniskt kunniga, ha en sämre självkänsla och mindre rak kommunikation jämfört med manliga kollegor. Att behandlas som annorlunda på grund av sitt kön beskrivs i två studier (Höglund & Holmström, 2008; Rowlinson, 2013) om kvinnliga sjuksköterskor i termer av att inte bli respekterade för sin kompetens av manliga patienter och att bli behandlad annorlunda av patienter och kollegor. De nackdelar som kvinnliga sjuksköterskor såg med att vara kvinna inom yrket beskrevs i tre studier (Nilsson & Sätterlund Larsson, 2005; Rowlinson, 2013; Yada et al., 2014) som att manliga kollegor upplevs särbehandlas positivt och därmed har snabbare avanceringsmöjligheter och mer stöd för att göra karriär än kvinnliga sjuksköterskor upplever sig få. Dessutom angav signifikant fler kvinnliga sjuksköterskor att de kände sig trötta, oroliga och upplevde en negativ uppfattning om sjuksköterskeyrket. Fördelar med att vara kvinnlig sjuksköterska beskrevs i tre studier (Milligan, 2001; Nilsson & Sätterlund Larsson, 2005; Romem & Anson, 2005) som visar att

21 19 kvinnliga sjuksköterskor upplever att de har förebilder inom professionen, har lätt att relatera till andra kvinnliga medarbetare och att det är mindre fokus på deras kön än det upplevs vara för manliga kollegor. En studie (Wear & Keck-McNulty, 2004) beskriver att det enligt kvinnliga sjuksköterskors upplevelser är lättare att samarbeta med andra kvinnor än med män, oavsett vilken profession dessa har, eftersom man då kan relatera till rollen som mamma och kvinna. Tre studier (Höglund & Holmström, 2008; Nilsson & Sätterlund Larsson, 2005; Wear & Keck-McNulty, 2004) belyser upplevelser av att fenomen och händelser inte är relaterade till det kön sjuksköterskan har. Sjuksköterskor som arbetar som enhetschefer menar att de inte upplever någon skillnad i arbetet som påverkas av genus- eller könsaspekter och likaledes anser flera sjuksköterskor att det inte är könet på läkaren som är avgörande för hur samarbetet med läkaren framskrider. De orsaker som gör att bemötandet från patienter inte fungerar bedöms också kunna bero på andra aspekter än de kön parterna har. Att vara manlig sjuksköterska relaterat till genusaspekter Männen i en studie (Nilsson & Sätterlund Larsson, 2006) ifrågasätter antagandet att män har en rakare kommunikation. De upplever även att det i arbetet som enhetschef inte innebär någon skillnad beroende på kön. I en studie (Rajacich et al., 2013) menar männen att konflikter i de flesta fall bottnar i praktiska eller personliga orsaker och härstammar ej från genus- eller könsbundna saker. En studie (Romem & Anson, 2005) påvisar det faktum att det inte existerar någon signifikant skillnad i motiv till varför män respektive kvinnor utbildar sig till sjuksköterska. Männen upplever i denna studie (Milligan, 2001) att de flesta aspekter av att arbeta som manlig sjuksköterska var lika bra som för en kvinnlig sjuksköterska. Männen upplevde sig vara sjuksköterskor på arbetet i första hand och man i andra hand. Två studier (Brousseau et al., 2008; Nilsson & Sätterlund Larsson, 2006) berättar om hur männen beskrevs av både kvinnliga kollegor och enhetschefer, som att ha en rakare kommunikation. Tre studier (Asakura & Watanabe, 2011; Nilsson & Sätterlund Larsson, 2006; Milligan, 2001) beskriver de manliga sjuksköterskorna som mer balanserade i sina känsloliv och hur de förväntades kunna hålla tillbaka känslor. De beskrevs även som mer tekniskt kunniga än kvinnorna, och hur de hade förväntningar på sig, och även blev, utvalda att utföra dessa uppgifter av både läkare och enhetschefer. Två studier (Evans, 2002; Kumpula & Ekstrand, 2009) tydliggjorde hur männen upplevde sig se skillnader mellan män och kvinnor i hur man utförde omvårdnad. De använde sig mindre av fysisk beröring än kvinnorna

22 20 och beröring kändes ovant i början för många manliga sjuksköterskor. Männen letade efter gemensamma intressen som exempelvis sport, för att nå patienten och bygga broar. Männen använde humor och en slags manlig kamratskapsjargong i sitt vårdande, som dock upphörde när en kvinna kom in i rummet. Två studier (Yada et al., 2014; Kumpula & Ekstrand, 2009) beskriver männens känsloreaktioner och hur männen oftare blev irriterade på patienters attityder gentemot sjuksköterskor, männen beskrev sig ha ångest och oro i samband med tvivel omkring sina arbetsuppgifter, speciellt inom psykiatri där männens oskrivna regel var att hålla i säkerheten på avdelningen. I tre studier (Brousseau et al., 2008; Rajacich, Kane, Williston & Cameron, 2013; Inoue, Chapman & Wynaden, 2006) beskriver männen en önskan att bli fullt integrerade som sjuksköterskor, och inte bara uppmärksammas för sitt fysiska övertag. Många av männen hade blivit vana vid att förväntas ställa upp och utföra fysiskt krävande uppgifter. Det fanns ett tydligt utanförskap som förstärktes genom uttryck som syrra, och hur de som man inte kan kalla sig detta. En studie (Rajacich, et al., 2013) tydliggör hur de manliga sjuksköterskorna blev avrådda av etiska skäl av kollegor att hantera vissa situationer gällande patienter av motsatt kön. En tydlig segregation visades i en studie (Harding et al., 2008) i situationer då kvinnliga kollegor bad patienter om lov att vårdas av en manlig sjuksköterska, detta var något som de manliga sjuksköterskorna helst ville fråga om själva. I tre studier (Fisher, 2009; Evans, 2002; Harding et al., 2008) beskriver de manliga sjuksköterskorna att de var noga med att vara maskulina för att uppfattas som heterosexuella. De undvek även att krama en manlig patient som var ledsen av rädslan för att bryta den manliga normen. En studie (Rowlinson, 2013) förklarar hur de manliga sjuksköterskorna upplevde själva att de måste vara en viss typ av person för att bli sjuksköterska. Att männen däremot gör snabb karriär inom yrket upplevdes vara en stereotyp. En studie (Harding, North & Perkins, 2008) beskriver männens sårbarhet, utsatthet och erfarenheter av att bli anklagad för sexuella trakasserier vid omvårdnad av en kvinnlig patient. En studie (Rajacich, et al., 2013) förklarar upplevelsen av att det fanns en känsla av att som man behöva jobba hårdare då männen var en minoritet och hade allas ögon på sig. Det upplevdes påfrestande att ständigt agera föredömligt för sin könstillhörighet. En studie (Asakura & Watanabe, 2011) förklarar hur manliga sjuksköterskor får mer respekt från patienten trots att de egentligen bara är vanliga sjuksköterskor och att de även blev positivt särbehandlade av kvinnliga kollegor. Största orsaken till att männen också avancerar inom

23 21 karriären i snabbare takt än många kvinnor beror på att männen är en minoritet som sticker ut och syns mer. En studie (Harding, North, & Perkins, 2008) synliggör hur manliga sjuksköterskor upplevde svårigheter i samband med intim omvårdnad gentemot kvinnliga patienter och att ses som antingen homosexuell eller dominant man. Männen använde sig att strategier som att försöka omforma sitt sociala kön utifrån patientens kultur och därigenom försöka radera begrepp som manligt och kvinnligt. Männen upplevde att de hela tiden tänkte på hur de berörde kvinnliga patienter. Männen upplevde oftare bli avvisade att vårda kvinnliga patienter än manliga patienter. De lärde sig också att inte alltid ta förgivet att patienten är ens egen utan att patienten har rätt att vägra. En studie (Fisher, 2009) beskriver rädslan av att beröring kan ses som opassande och hur detta gjorde männen vaksamma. Det upplevdes lättare att utföra omvårdnad till en äldre patient, där maskulinitet och sexuell spänning upplevdes mindre. En studie (Inoue et al., 2006) förklarar hur de manliga sjuksköterskorna upplevde intimvård till yngre kvinnliga patienter som generande och att även att samtal om sexuell hälsa kändes obekvämt och därför använde männen sig av strategier för att underlätta situationen för båda parter. Humor användes som en isbrytare och ett kontrollerat känslouttryck användes för att inte visa att man själv är generad. I en studie (Rajacich et al., 2013) beskrev männen hur de ofta fick hjälp av kvinnliga kollegor gällande intimvård för att minska obehag både för de själva och patienten. I en studie (Brousseau et al., 2008) förklarar männen vikten av att ha goda relationer med kvinnliga kollegor och hur viktigt det är för kvaliteten i det vardagliga jobbet. Männen belyser även hur de försöker hålla en rak och konstruktiv kommunikation med kvinnliga kollegor som bygger på transparens och grundas på respekt. Fyra studier (Fisher, 2009; Meadus & Twomey, 2007; Rajacich et al. 2013; Harding, 2007) beskriver manliga sjuksköterskors upplevelser av att bli sedda som homosexuella, då man anses vara mer feminin jämfört med män inom andra yrken. Män som arbetade inom psykiatrivård ansågs dock ej vara homosexuella. De manliga sjuksköterskorna beskrev hur de ändrade sitt sätt att prata, hur de valde mer maskulina samtalsämnen och likt kameleonter anpassade sig, för att passa in i mansnormen. De män som var sjuksköterskor och homosexuella fick dölja sin identitet genom att ibland agera homofobiskt för att inte bli sedda som homosexuella, även av karriärsstrategiska skäl. Manliga sjuksköterskor som inte anpassade sig till den maskulina normen, blev retade och avvisade av både patienter och kollegor. Männen beskriver vidare

24 22 hur de upplevde sig utfrågade angående sitt yrkesval, och hur patienter förklarade att de inte ville vårdas av en manlig sjuksköterska. Männen upplevde könsstereotyper och bristen av manliga förebilder som barriärer inom yrket. I en studie (Milligan, 2001) beskrev kvinnliga sjuksköterskorna att de kände en trygghet i att ha manliga kollegor och att det vid eventuell uppkomst av bråk, så var det männen som styrde undan kvinnorna och tog tag i situationen. Männen fick använda sin fysiska styrka och samarbeta med andra manliga kollegor som skydd gentemot aggressiva patienter. Ingående studiers geografiska spridning relaterat till år för publicering Litteratursökningen till denna litteraturstudie inkluderade studier från hela världen för att göra det möjligt att sammanställa den forskning som bedrivits omkring hur det är att vara man respektive kvinna inom hälso- och sjukvården ur ett genusperspektiv. Orsaken till att den geografiska spridningen av valda artiklar visas är för att belysa att de resultat som framkommit inte härstammar från hela världen utan endast belyser en liten del av patienters och sjuksköterskors upplevelser av hälso- och sjukvården globalt sett (Tabell 4). De inkluderade studierna är utförda i fyra av världens sex bebodda världsdelar med flest studier från Nordamerika, Oceanien och från norden i Europa. Mellan år 2007 och 2009 var publiceringen av dessa studier som mest frekvent med nio av 24 studier publicerade. Anledningarna till att den geografiska spridningen är begränsad till endast fyra av världens världsdelar, och ett fåtal länder i dessa världsdelar, vet vi inte. Tabell 4. Översikt över inkluderade studier; år och land (n=24) antal Sverige X X XX 4 Kanada X X X X 4 Storbritannien X X X 3 Australien X X X 3 Nya Zeeland X X 2 USA X X 2 Japan X X 2 Norge X X 2 Jordanien X 1 Israel X 1