Rapport 2006:46. Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Göta

Transkript

1 Rapport 2006:46 Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Göta

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Göta

3 Rapport 2006:46 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Annalena Berndtsson och Carina Sannestål Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Göteborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN... 2 METOD... 2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 4 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE... 4 Länsstyrelsens bedömning... 7 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER... 7 Länsstyrelsens bedömning METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL Länsstyrelsens bedömning FINNS RESURSER, PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV? Länsstyrelsens bedömning KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Individuell planering Länsstyrelsens bedömning Omsorgens innehåll Länsstyrelsens bedömning Måltiderna Länsstyrelsens bedömning KVALITET - FYSISK MILJÖ Länsstyrelsens bedömning KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal Länsstyrelsens bedömning Personalens kompetens Länsstyrelsens bedömning RÄTTSSÄKERHET Aktgranskning Länsstyrelsens bedömning Dokumentation i verkställighet Länsstyrelsens bedömning Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Under 2005 har 22 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta politikernas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Göta kommundel skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommundelsnämndens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut ett frågeformulär till verksamhetsansvarig för äldreomsorgen i Göta kommundel för att få information om organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av äldreomsorgens organisationsskiss, äldreomsorgsplan för Borås Stad, mål med hemtjänsten för Borås Stad, 2

6 mål för korttidsenheten Göta kommundelsnämnd, mål för dagvården Göta kommundelsnämnd, mål för dagverksamheten, Jössaseniorerna Göta kommundelsnämnd, kvalitetssystemet, riktlinjer för MAS/ MAR och klagomålshantering/medborgarkontrakt, de tio senaste inkomna klagomålen, de femton senaste besluten om särskilt boende, rutin för Lex Sarah, kompetensutvecklingsplan. En enkät har skickats till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Pensionärernas Riksorganisation, PRO Göta och Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF har svarat. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bland annat fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till enhetschefen på korttidsboendet, Svedjehemmet, enhetschefen för hemtjänsten som bedrivs av Göta kommundelsnämnd, verksamhetschefen för hemtjänsten som bedrivs på entreprenad av Attendo Care, personal på korttidsboendet, personal i båda hemtjänstenheterna, 10 brukare/anhöriga på korttidsboendet, varav 4 svarade, 50 brukare i hemtjänsten, enhet 1- kommunal regi - varav 39 svarade, 50 brukare i hemtjänsten, enhet 2- regi Attendo Care - varav 22 svarade. Länsstyrelsens handläggare har vid granskning samtalat med verksamhetschef, Göta kommundelsnämnd, intervjuat biståndshandläggarna, intervjuat enhetschefen för korttidsboendet, intervjuat enhetschef/verksamhetschef för hemtjänst, enhet 1 och 2, intervjuat enhetschef och personal på dagvården, intervjuat personal på korttidsboendet, intervjuat personal inom båda hemtjänstenheterna, intervjuat två anhöriga/närstående med dagvård/anhörigstöd, intervjuat två brukare på korttidsboendet, intervjuat två brukare med hemtjänst, enhet 1, granskat måltidssituationen vid korttidsboendet, följt med personal när mat levererades i hemtjänsten, enhet 1, följt med personal mellan 7:00-10:00 i hemtjänstarbetet, enhet 2. Länsstyrelsen har följt arbetet en kväll mellan klockan 21:00-24:00 på korttidsboendet, Svedjehemmet och följt arbetet i kvälls/nattpatrullen mellan klockan 21:00-24:00. Länsstyrelsen har granskat 30 personakter samt social dokumentation i de olika verksamheterna enligt SoL. 3

7 Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav på Omfattning och organisation av insatser till äldre. Metoder för uppföljning och egenkontroll. Resurser, planering för att tillgodose beslutade och kommande behov. Omsorgens innehåll. Måltiderna. Tillräckligt med personal. Rättssäkerhet aktgranskning. Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis inte uppfyller Länsstyrelsens krav på Mål, planer och riktlinjer övergripande mål är inte nedbrutna för respektive verksamhet, i riktlinjerna för biståndsbedömning finns begränsningar som inte stämmer överens med lagstiftningen. Personalens kompetens kompetensutvecklingsplan saknas. Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller ställda krav på Individuell planering. Rättssäkerhet dokumentation i verkställighet. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: organisationen vara sådan att den enskilde vet vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till, kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt. 4

8 Göta kommundel i Borås Stad med stadsdelarna Göta, Druvefors, Hedvigsborg och Dammsvedjan hade 31 december 2005 enligt Statistiska centralbyrån en befolkning på invånare varav var äldre än 65 år. Andelen ålderspensionärer i Göta kommundel är 18,1 % jämfört med 17,3 % för riket i övrigt. Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm: Organisationen Äldreomsorgen i Göta kommundelsnämnd leds av en verksamhetschef. Göta kommundelsnämnd har inga särskilda boenden för äldre utan permanent boende erbjuds i övriga kommundelar i Borås Stad. Kommundelsnämnden har ett korttidsboende, Svedjehemmet, men köper även korttidsboende för personer med demenssjukdom av andra kommundelsnämnder. Hemtjänsten i Göta kommundel är uppdelad i två enheter varav den ena drivs på entreprenad av Attendo Care och den andra av kommundelsnämnden. I kommundelsnämnden finns tre biståndsbedömare som är direkt underställda verksamhetschefen. Tre personer är enhetsansvariga varav en ansvarar för korttidsboendet, hemsjukvård och rehabilitering, en ansvarar för dagvård för demenssjuka och anhöriggrupper och den tredje för hemtjänst, dagverksamhet. Hemtjänsten som drivs Attendo Care leds av en verksamhetschef. En tjänst som verksamhetsutvecklare har nyligen tillsatts. Göta kommundelsnämnd säljer platser vid dagvården till kommundelsnämnderna Brämhult, Centrum och Viskafors. Insatser Enligt uppgifter från kommundelsförvaltningen är det totalt 293 personer som har biståndsinsatser (ej ekonomiskt bistånd) enligt SoL, varav 209 är kvinnor och 84 är män. Av dessa är 16 personer under 65 år. 186 personer är beviljade hemtjänst, åtta personer är beviljade korttidsplats, tio personer är beviljade avlastning/växelvård, 139 personer är beviljade trygghetslarm, en person är beviljad ledsagarservice, en person är beviljad avlösning till anhörig i hemmet, 125 personer är beviljade matdistribution. Under perioden mars till december 2005 köpte kommundelsnämnden Göta 81 platser i särskilda boenden av andra kommundelsnämnder, samtliga beslut verkställdes inom tre månader. Fyra avslag har getts på sökt biståndsinsats under 2005, samtliga avser ansökan om särskilt boende. Avslagen motiveras med att behovet kan tillgodoses genom hemtjänst, växelvård och trygghetslarm. Ett av dessa avslagsbeslut har överklagats. Fyra biståndsbeslut som avser dagvård för personer med demenssjukdom har inte kunnat verkställas under

9 Uppsökande verksamhet Biståndsbedömarna skickar ett personligt brev till alla som fyller 80 år under året med en inbjudan till en gemensam informationsträff. Den enskilde kan välja att istället få ett hembesök, telefonkontakt eller att helt avstå från kontakt. Information Information om äldreomsorgen finns på kommundelsnämndens hemsida. Kommundelsnämnden informerar på årliga äldredagar och genom annonsering i massmedia samt på informationscentralen på kommundelsnämndens bibliotek på särskilda dagar och tider. Kommundelsnämnden avser att starta brukarråd inom hemtjänsten under En informationsbroschyr överlämnas till brukaren på korttidsboendet när denne kommer dit. Biståndsbedömarna uppger vid intervjutillfället att de informerar makar och andra närstående om möjligheten till olika former av anhörigstöd när någon vårdar sin anhörige. Biståndsbedömarna ansvarar för att det går ut en personlig inbjudan till de anhöriga som har närståendestöd/bidrag om möjligheterna till anhörigstöd. Information finns även på kommundelsnämndens hemsida. I Borås kommun finns en Äldreombudsman / Äldrekonsulent i vars uppdrag ingår att Stödja och informera äldre och närstående. Följa upp närståendeinsatser i kommunen. Ansvara för och följa upp det gemensamma systemet för klagomål och synpunkter. Följa forskning och utveckling inom äldre närståendestödet. Samarbeta med pensionärsorganisationerna. Deltaga i Centrala pensionärsrådet. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Det finns ett kommunalt pensionärsråd där PRO, SPF och SPRF är representerade. Från kommundelsnämnden deltar verksamhetschefen och politiker från nämnden. Möten hålls fyra gånger per år. Dagverksamheten Jössaseniorerna tillsammans med kommundelsnämndens förste bibliotekarie är ansvariga för en äldrekulturgrupp där ovanstående pensionärsorganisationer är representerade samt Svenska kyrkan och pensionärsorganisationen Aktiva seniorer. En referensgrupp som har representanter från PRO, SPF, SPRF och Svenska kyrkan leds av äldreomsorgens verksamhetschef tillsammans med verksamhetsansvarig för kultur/fritid. Gruppen är en samverkansgrupp och har som syfte att öka förståelsen för varandra och samverka kring utnyttjandet av Jössagårdens lokaler. PRO uppger i enkätsvaret att samverkan genom KPR och referensgruppen fungerar bra. SPRF framför i svaret att det fungerar mindre bra när det gäller att ta fram beslutsunderlag men att de får bra information genom pensionärsrådet. 6

10 Tillgängligheten till handläggarna. Hemtjänstpersonalen som arbetar i den enhet som drivs av Attendo Care träffar biståndsbedömaren en gång i veckan och hemtjänstpersonalen som är anställd av kommundelsnämnden träffar biståndsbedömaren varje dag och har särskilda biståndsmöten en gång i månaden. Den personal som intervjuades från Attendo Care och kommundelsnämnden ansåg att tillgängligheten till och kontakterna med biståndsbedömarna fungerade bra och var tillräckliga. SPRF anser att det är lätt att få tag i handläggare och ansvariga i kommundelen och även PRO uppger att det är lätt att få kontakt genom referensgruppen på Jössagården. Brukarnas intryck De brukare som tillfrågades kände till vem de kunde vända sig till om de hade behov av mer eller förändrade insatser. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Mål och planer Borås kommun har en äldreomsorgsplan som är antagen den 15 augusti I planen anges att all vård och omsorg måste utgå från människors lika värde, och individens önskemål och behov. I Borås kommun ska äldre kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, äldre kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, äldre bemötas med respekt, äldre ha tillgång till god vård och omsorg. I planen kan man vidare läsa att de som behöver hemtjänst och särskilt boende ska känna trygghet i detta. Vård och omsorg ska präglas av respekt för den enskilde och för att det är i ett hem personalen arbetar. Den enskildes önskemål ska tillgodoses, inom ramen för biståndsbeslutet. Mål för hemtjänst och särskilt boende är att 7

11 kontinuitet i omsorgen ska styra planeringen, alla som vill ska få en kontaktperson, ansökan om trygghetslarm ska få en generös bedömning, det ska finnas en väl fungerande färdtjänst, kommundelarna ska diskutera bemötande och förhållningssätt med vårdtagarna, synpunkter och klagomål ska utredas och vid behov åtgärdas. I planen anges att korttidsboende är ett komplement till hemtjänst, hemsjukvård och närståendestöd. Det ska finnas korttidsboende med olika inriktningar. Inriktningar och antal korttidsplatser ska anpassas till behovet. I planen anges att daglig verksamhet är ett komplement till hemtjänst och närståendestöd. Mål att uppnå för daglig verksamhet. Daglig verksamhet ska finnas i alla kommundelar. När det gäller vård i livets slut står det i planen att den enskilde ska kunna få individuellt anpassad omvårdnad under den sista tiden och att närståendes behov av hjälp och stöd ska uppmärksammas. Förståelse för andra kulturer och religioner är nödvändig för en god vård vid livets slut. Vidare anges i planen att anhörigas och närståendes insatser är ovärderliga och att den som vårdar en anhörig eller närstående ska kunna få stöd och hjälp, anpassat till behovet. Bland övriga mål kan nämnas att enskilda ska få information så att de känner till och förstår sina rättigheter, uppsökande verksamhet ska informera om äldreomsorgens verksamheter, brukarråd och anhörigråd ska få möjlighet till delaktighet och inflytande, vårdinsatserna ska utformas tillsammans med den enskilde, intresseorganisationernas engagemang och erfarenheter ska tas tillvara, personalen ska ha kompetens för sina arbetsuppgifter. Hemtjänsten Den hemtjänstenhet som drivs av kommundelsnämnden, enhet 1, har inte fastställt några enhetsmål mer än att kvarboendeprincipen gäller. Det var meningen att mål skulle utarbetas för tre år sedan. Personalen hänvisar till att det finns mål för de enskilda personerna som får hjälp och att ett mål är att alla ska ha fått en kontaktperson inom 14 dagar. När det gäller den hemtjänstenhet som Attendo Care driver, enhet 2, är målet att utföra det som kommundelsnämnden beställer utifrån nämndens mål att man ska kunna bo kvar i sitt hem. Attendo Care har också formulerat en verksamhetsidé: Kompetens, engagemang, hjälpsamhet som personalen känner till. De uppfattar också att ett mål är att Attendo Care ska bli bäst i Sverige på hemtjänst. 8

12 Korttidsboendet - Svedjehemmet Verksamhetschefen har i enkätsvar uppgett att målet med vården på Svedjehemmet är följande: Målsättningen anpassas individuellt och sätts upp gemensamt av personal och vårdtagare i samråd med arbetsterapeut och sjukgymnast. Vi arbetar för att du så långt det är möjligt själv ska kunna klara av Dina dagliga sysslor, varför träning och rehabilitering ingår som en självklar del av Din vistelse hos oss. Målen finns beskrivna i den informationsbroschyr som brukarna får när de kommer till korttidsboendet. Enhetschefen på korttidsboendet uppger att det inte finns några övergripande mål för verksamheten mer än att alla ska kunna bo kvar hemma och att det friska ska bevaras och förstärkas. Personalen känner till målen som finns i korttidsboendets informationsbroschyr och har diskuterat dem på en utvecklingsdag. Dagvården Den gemensamma målsättningen på dagvården är att: bevara det friska, ge våra brukare en meningsfull dag, stärka självkänslan, skapa nya vänskapsband, avlasta och stödja anhöriga. Enhetschefen och personal uppger vid intervju att målen för verksamheten hela tiden finns med i arbetet och att personalen alltid försöker plocka fram de individuella behoven och förstärka det friska hos individen. Riktlinjer I Borås kommun finns det riktlinjer för hemtjänsten som omfattar följande delar: handläggning, ärendehantering och dokumentation, bistånd enligt 4 kap 1 SoL, insatser som inte ingår i hemtjänst, kvalitetssystem och hantering av privata medel. Av riktlinjerna framgår bland annat att alla ansökningar om hemtjänst måste prövas enligt 4 kap. 1 och skall utgå från den enskildes individuella behov och kommunens riktlinjer, vid biståndsbedömning skall särskild hänsyn tas till den enskildes sociala situation, innebärande att social isolering, avsaknad av anhöriga eller känsla av otrygghet skall väga tungt i bedömningen, i biståndsutredningen ska den enskildes egna synpunkter på behovet alltid inhämtas och övervägas i bedömningen. Vidare framgår av riktlinjerna under andra punkten, närståendes ansvar att när det gäller omvårdnadsinsatser är det inte möjligt att ställa några särskilda krav på hemmavarande anhörig. Däremot har var och en skyldighet att dels utföra sin del av insatserna i det gemensamma boendet och dels bistå den anhörige. Detta gäller såväl städning, tvätt, inköp som matlagning och annat liknande dvs. man kan inte säga att man bara städar sin del, tvättar sin tvätt, köper sin mat eller lagar sin mat osv, men kan också omfatta enklare insatser i samband med av och påklädning och vid personlig hygien. 9

13 Under 3.3 beskrivs insatser som inte ingår i den kommunala hemtjänsten. Här står följande serviceinsatser utförs ej inom ramen för den kommunala äldre- och handikappomsorgen, gräsklippning, snöskottning, trädgårdsskötsel, fönsterputsning, vedhuggning, fastighetsskötsel. Hänvisning sker i dessa fall till de resurser som finns i samhället för övrigt. Insatserna kan inte heller bli föremål för ekonomisk prövning. Detta kan få till följd att en äldre person som inte själv eller med hjälp av andra klarar av att sköta sin fastighet inte har möjlighet att bo kvar där. Biståndsbedömarna gör ofta avsteg från riktlinjerna och gör alltid individuella bedömningar. Men de har de kommande riktlinjerna i bakhuvudet när det gäller bedömning av särskilt boende. Enligt dessa, som ännu inte är antagna ska allt vara prövat innan de kan beviljas särskilt boende. När det gäller städning görs avsteg från riktlinjerna eftersom många ser dåligt, har astma och allergier osv. Kvarboendeprincipen Biståndsbedömarna, enhetschefer och personal uppger att kvarboende i det egna hemmet ska eftersträvas. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. Nämnden uppfyller inte Länsstyrelsens krav när det gäller: Mål som anpassats till de olika verksamheterna i kommundelsnämnden saknas förutom vid dagvården. I riktlinjerna finns sådant som enligt Länsstyrelsen inte stämmer med lagstiftningen och dess intentioner. Kommentarer Länsstyrelsen är tveksam till den skrivning i kommunens riktlinjer som anger att anhöriga också kan ha en skyldighet att hjälpa sina närstående med personlig hygien. Det som anges i riktlinjerna om att nämnden inte utför exempelvis fönsterputs står i strid med lagstiftningen. Med livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 SoL avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det finns inte någon uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som skall ingå utan en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Enligt Länsstyrelsen kan fönsterputsning omfattas av begreppet livsföring i övrigt. För att bistånd skall kunna beviljas krävs dock att insatsen är nödvändig för att den enskilde skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan hjälp med fönsterputsning ingå i vad som menas med skälig levnadsnivå. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, 10

14 det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, ovanstående rutiner skall vara antagna av nämnden och väl kända av personalen. Brukarundersökningar Kommundelsnämnden Göta har årligen sedan 2001 (förutom 2005) genomfört brukarundersökningar. Under 2005 genomförde Borås kommun centralt en brukarundersökning i hemtjänsten. Klagomålshantering Blankett för klagomålshantering delas ut till alla som ansöker om hemtjänst av biståndsbedömarna, som även hjälper till att fylla i om de är på hembesök. Biståndsbedömaren uppger att de tror att en del äldre är rädda för att fylla i blanketten och för att klaga. Många klagomål går direkt till enhetschefen. Klagomålsblanketten finns på kommundelens hemsida samt på kommundelskontoret. I Borås kommun infördes den första oktober 2005 ett medborgarkontrakt där rutiner har fastställts för hur hantering av klagomål och synpunkter skyndsamt ska handläggas i kommundelarna. Klagomålsblankett som tas emot av en arbetsplats ska omgående kopieras. Originalet skickas till kommundelskontorets nämndsekreterare för diarieföring. Ärendet skickas därefter till respektive verksamhetschef för kännedom. Arbetsledaren ansvarar för att ärendet handläggs och dokumenteras samt att återkoppling sker till den person som lämnat synpunkter. Om arbetsledare inte finns tillgänglig för skyndsam handläggning ska verksamhetschefen kontaktas. Kommundelskontoret sammanställer alla klagomål och synpunkter och anmäler dessa till kommundelsnämnden två gånger per år. Länsstyrelsen har tagit del av tio inkomna klagomål varav fem är riktade till hemtjänstenhet 2, tre till hemtjänstenhet 1, ett riktat till hemsjukvård och ett klagomål som rör broschyrens utformning. Av de tre klagomålen inom hemtjänst enhet 1 handlade två om mat och en om tid för utförande av insats, två av klagomålen är besvarade och avslutade. Den tredje person ville inte bli kontaktad. Av de fem klagomålen inom hemtjänstenhet 2 var två besvarade och avslutade. Dessa rörde uteblivna insatser utan att den enskilde blivit meddelad samt en person som har flera insatser som inte blir utförda. I detta klagomål framförs även att det finns personal som inte är snäll. Övriga klagomål rörde städning och en framförde en önskan om fast tid för insatsen. Lex Sarah Biståndsbedömarna uppger att de inte har så stora kunskaper om Lex Sarah. Personalen på korttidsboendet känner till att det finns en rutin för anmälan men uppger att de inte känner sig säkra på innebörden. Personalen vid båda hemtjänstenheterna vet om att det finns blanketter och papper om detta och de har skrivit under att de tagit del av dem, men det är inget man diskuterar på möten. Däremot diskuteras frågor om bemötande. 11

15 Brukarnas intryck En brukare på korttidsboendet säger att om han vill klaga skulle han vända sig till enhetschefen. En anhörig säger att klagomål har framförts direkt till personalen på boendet men att några av dem då brusar upp. De brukare i hemtjänsten som tillfrågades vänder sig till chefen eller personalen om de vill klaga. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att kommundelsnämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är viktigt att tillsammans med personalen regelbundet ta upp och diskutera innebörden av Lex Sarah och vikten av att de rutiner som finns följs. FINNS RESURSER, PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV? För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas ett system för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, utifrån mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Kommunfullmäktige i Borås har antagit Lokalplan för särskilda boendeformer för äldre i Borås Stad I den finns bland annat en behovsinventering som bygger på: o prognos-särskilda boendeformer, o jämförelse beviljade bistånd och placerade på särskilt boende , o antal boende på särskilda boenden fördelat på åldersintervaller, augusti 2002 samt februari 2003, o placerade på särskilda boenden under , som avled inom ett år efter placeringen samt boendetid för de som avlidit på särskilda boenden under 2002, o medelboendetid på särskilda boenden samt de 10 särskilda boenden som under den senaste treårsperioden haft störst omsättning, o köpta och sålda platser på SÄBO med helinackordering , , , Det finns och en genomförandeplan i sex punkter som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra. Kommunledningskansliet ansvarar för en årlig uppföljning av planen med redovisning till kommunstyrelsen för beslut. Någon plan som gäller efter 2005 har inte Länsstyrelsen tagit del av. 12

16 Arbetet med att ta fram en översiktsplan 2006 för Borås stad har gjorts i samarbete med kommundelsnämnden i de delar markanvändningen har rört Göta kommundel. Samtliga kommundelsnämnder får förslaget till översiktsplan, ÖP 2006 på remiss. Verksamhetschefen deltar vid varje nämndsammanträde och förmedlar de behov som kommer fram från handläggarna om kommande behov av insatser i form av hemtjänst, dagvård och särskilt boende. Det sker också en s.k. utvecklingsdialog med nämnden varje år. Länsstyrelsen fick vid tillsynsbesöket information om att dagvården inom kort kommer att utökas till att omfatta totalt 16 platser. Korttidsboendet Svedjehemmet kommer att flytta tillfälligt till lokaler i Viskafors kommundel och därefter kommer kommunen att centralisera korttidsplatserna. SPRF uppger att det är sällan som det förekommer att de är representerade i planering och arbetsgrupper. PRO Göta har synpunkter på att genom att kvarboendet drivits så långt är dom sociala kontakterna ej tillräckliga. Viktigt med dagliga besök av hemtjänsten, men ej bara 5 minuters besök. SPRF har uppgivit att ytterligare resurser är önskvärt. Beslut och domar Enligt enkätsvaren hade nämnden givit avslag på fyra ansökningar om biståndsinsatser under Ett överklagande hade kommit in till kommundelsnämnden. Fyra beslut som avser dagvård för personer med demenssjukdomar hade inte kunnat verkställas under Vid Länsstyrelsens årliga uppföljning av ej verkställda domar och beslut den 31 december 2004 hade äldreomsorgen i Göta kommundelsnämnd inga beslut eller domar som inte var verkställda. Biståndsbedömarna uppger att de när det gäller ansökan om särskilt boende alltid gör en individuell bedömning, men att den enskilde i princip ska ha prövat hemtjänst innan. Oro och ångest kan vara skäl för att bevilja särskilt boende, men det är svårt att bedöma. Det är verksamhetschefen som fattar beslut och biståndsbedömarna upplever att det är en relativt hög ribba för att bevilja särskilt boende. Enligt dem finns behov av s.k. seniorboenden och en del av pensionärerna är för dåliga för seniorboende och för friska för särskilt boende. Personalen i hemtjänsten upplever att flera personer med demenssjukdomar som bor hemma är i behov av särskilt boende, men det är oftast anhöriga som vill att de ska bo kvar hemma. Länsstyrelsen har granskat de senaste 15 ansökningarna om särskilt boende. Av dessa beviljades 14. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att kommundelsnämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen förutsätter att kommunens lokalplan kommer att uppdateras. Länsstyrelsen utgår också ifrån att de fyra beslut som hittills inte verkställts när det gäller dagvård kommer att kunna verkställas inom kort. 13

17 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: den omsorg, omvårdnad och service som ges, utformas tillsammans med den enskilde och/eller företrädare, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt, personalen efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes företrädare planera det stöd som den enskilde behöver, minst 2 ggr/år i de fall insatserna inte har biståndsbedömts, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen. En ansökan görs skriftligt eller muntligt till biståndshandläggarna. När det gäller särskilt boende ska det vara en skriftlig ansökan. Uppgifter tas från sökande, anhöriga, sjukhus etc. På ansökningsblanketten kan sökande medge samtycke till att nämnden inhämtar uppgifter från andra. Samtycke ges också muntligt. Anhörigas synpunkter tas med i utredningen om de är relevanta. Det den enskilde klarar respektive inte klarar själv tas med. Hänsyn tas till den enskildes sociala, fysiska och psykiska behov. För att tillgodose individuella behov försöker biståndsbedömarna vara flexibla. Hemtjänsten Biståndsbedömarna träffar enhetschefen på enhet 1 och ger information och överlämnar beslut, bakgrund till beslutet och insatsplan. Till enhet 2 faxas beslut och en detaljerad insatsplan. Uppföljning sker oftast två veckor efter vårdplaneringen och vid signaler från hemtjänstpersonalen, men besluten gäller ett år med omprövningsdatum antecknat. Enligt enhetschefen och personalen för enhet 1 görs en ganska detaljerad insatsplan av biståndsbedömarna som personalen får. Personalen bestämmer därefter tillsammans med den enskilde ungefärlig tid och vad som ska göras utifrån beslutet. Framöver måste hemtjänsten, enligt enhetschefen, göra en arbetsplan tillsammans med den enskilde eftersom biståndet inte ska vara så detaljerat. Enligt verksamhetschefen och personalen för enhet 2 gör biståndsbedömarna en arbetsplan och personalen gör sedan ett arbetsschema efter vårdtagarens önskemål. Det framkom den morgonen Länsstyrelsens handläggare var med två personal på deras morgontur att det inte finns några tider när de ska vara hos respektive brukare, men det blir ungefär samma tider och samma runda varje morgon. Kommer det larm ruckas tiderna. 14

18 Verksamhetschefen för äldreomsorgen i kommundelsnämnden uppger att de tidigare arbetade med individuella planer, och kommer nu att börja om på nytt och ha samma system i hela Borås. En verksamhetsutvecklare har anställts på halvtid som bland annat ska ansvara för detta arbete. Kommunen har fått pengar utifrån kompetensstegen. Personalen vid de båda enheterna bekräftar att de inte utarbetar någon individuell plan utan de signerar utförda insatser i pärmen hos vårdtagaren eller använder sig av rapportering i Smithsystemet som håller på att införas och skriver daganteckningar i dokumentation som förvaras i hemtjänstlokalen. Kvälls- nattpatrullen har tillgång till insatsplanen som biståndbedömaren gjort. De signerar insatser i brukarens pärm eller använder sig av rapportering via Smith-systemet. Brukarnas intryck Majoriteten av de brukare inom båda enheterna som Länsstyrelsen fått enkätsvar av eller samtalat med uppger att de får hjälp med allt de behöver. Det finns dock många av dem som besvarat Länsstyrelsens enkät som anser att de inte får det. Flera anser att personalen har för bråttom och inte hinner med. Måste ofta tjata för att en del saker ska bli gjorda. De säger att de är stressade och det är svårt att få hjälp med att byta glödlampor. Flera har också synpunkter på att hemtjänsten inte kommer på de tider som överenskommits. Era löften och garantier är att ni ska hålla överenskomna tider, om ni inte kan hålla tider så ska jag få besked. Det händer alltför ofta att personalen inte håller tiderna. En del personal skyller på att dom har för mycket att göra. Jag har aldrig fått besked om personalen är försenade. Korttidsboende Svedjehemmet Enhetschefen uppger att biståndsbedömaren ibland informerar henne om att de ska på en vårdplanering där de eventuellt kommer att ta emot en ansökan om korttidsboende. Om det blir aktuellt får enhetschefen via en fax-rutin översänt biståndsbeslutet med utredning, syfte och en insatsplan. Varje korttidsvistelse föregås av en ansökan från brukaren. Biståndsbeslutet följs upp av biståndsbedömaren under vistelsen på korttidsboendet. Enhetschefen har uppfattningen att flera brukare kommer till korttidshemmet istället för till lasarettet eftersom de inte är tillräckligt sjuka för lasarettsvård. På Svedjehemmet genomförs ett ankomstsamtal när en ny brukare anländer till boendet. Den personal som är utsedd att ta emot brukaren och eventuella anhöriga deltar i samtalet. Vid samtalet överlämnas broschyren Välkommen till Svedjehemmet som ger information om mat och kaffe tider och att besökare är välkomna när som helst på dygnet. Vården och målsättningen på korttidsboendet beskrivs kort samt vilka personalkategorier som arbetar på enheten. En förteckning över vad brukaren behöver ha med sig inför korttidsvistelsen finns också. För själva samtalet finns en samtalsmall som innehåller frågor om tidigare familjesituation och yrke, nuvarande hemsituation, hur en dag ser ut hemma med dygnsrytm, sysselsättning samt en fråga om personalen får lov att tala om att brukaren befinner sig på korttidsboendet om familj eller andra ringer och frågar. Brukaren tillfrågas även vad han/ hon har för önskemål med vistelsen samt vad han /hon upplever som besvärligast just nu. Personalen uppger i intervjun att varje brukare har en individuell pärm på rummet där bland annat informationsbroschyren och där informationen från ankomstsamtalet förvaras. 15

19 Enhetschefen uppger att det inte finns några upprättade individuella planer för brukarna men att biståndsbedömarna anger en målsättning i biståndsbeslutet för korttidsboendet, eller så utformas en rehabiliteringsplan av rehabiliteringsenheten. Personalen svarar i enkäten att det finns individuella planer och hänvisar till de rehabiliteringsplaner eller sjukvårdsplaner som är upprättade av sjuksköterskan. Personal anger att biståndsbedömaren ansvarar för vårdtid och framtidsplanering. Brukarnas intryck Fyra brukare har svarat på enkäten och de tre som har fått hjälp av personalen att svara anger att de har medverkat i att upprätta en plan över vad han/ hon behöver hjälp med på korttidsboendet. Den som har svarat självständigt har inte besvarat frågan. Två brukare intervjuades på korttidsboendet varav en svarade att inget ankomstsamtal genomförts och att någon individuell plan över hjälpen hade inte upprättas. Dagvård De som deltar i verksamheten har ett beslut om bistånd läkarintyg med utredd demenssjukdom. Enhetschef och personal uppger vid intervju att den dagliga verksamheten utgår från varje enskild individ och hur de mår just den dagen. Med biståndsbeslutet följer en insatsplan som inte ytterligare konkretiseras i någon individuell plan. Ankomstsamtal genomförs med brukaren och anhöriga eller ibland tillsammans med hemtjänstpersonal om anhöriga saknas. I en levnadsbeskrivning som syftar till att möjliggöra en bättre omvårdnad och ett bättre bemötande utifrån den enskildes behov och önskningar får brukaren svara på de frågor som han/hon tycker är relevanta eller göra egna tillägg. Beskrivningar av barndomshemmet, platser brukaren tyckt om att besöka, det som gör brukaren ledsen eller glad efterfrågas bland annat. Frågor om intressen, klädstil, musiksmak, vanor, namn och yrken på anhöriga ingår också i levnadsbeskrivningen Anhörigstöd Borås kommun har av Länsstyrelsen beviljats utvecklingsmedel för vidareutveckling av stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Medlen ska användas till ett samverkansprojekt mellan de tio kommundelsnämnderna. Kommunen ska införa en modell och ett instrument för att kartlägga behov och planera ett individuellt anpassat stöd för anhörigvårdare i Borås kommun. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen förutsätter att kraven kommer att uppfyllas när kommunens nya system för individuell planering och dokumentation har införts i alla verksamheter. 16

20 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag. Arbetsrutinernas syfte skall utvärderas kontinuerligt, personkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena/ korttidsboenden aktivt bidra till den sociala gemenskapen, optimalt integritetsskydd skapas vid alla intima situationer som kan innebära att den enskilde kan bli sedda av någon annan, hänsyn tas till en enskilds eventuella starka motstånd till att få omsorg av person av motsatt kön i intima situationer, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Hemtjänst Enhetschefen vid enhet 1 beskriver att personalen hela tiden har en dialog med vårdtagaren om när och hur insatserna ska göras. Personalen är indelad i tre arbetslag för att det ska vara så få personal för den enskilde som möjligt. Hemtjänstpersonalen lyssnar på vårdtagaren och försöker tillgodose deras behov så långt det är möjligt. Kontaktpersoner är utsedda men det fungerar inte så bra och efterfrågas inte utan den enskildes pärm hålls aktuell så att alla vet vad som ska göras. Personalen uppger att de är den enskildes förlängda arm i varje brukares dagliga livsföring. Det går inte alltid att tillgodose önskemål om att t.ex. en vårdtagare önskar få sin hjälp av en viss person, men personalen försöker att tillgodose önskemålen. Det går dock inte att tillgodose önskemål om att hjälpen ska ges av en kvinna när två män arbetar kväll och natt. Kontaktmannaskapet fungerar enligt personalen bra. Kontaktpersonen ansvarar för att hjälpa personer som inte har anhöriga till läkarbesök, göra bankärenden, kontrollera mediciner osv. Enhetschefen vid enhet 2 uppger att personalen har en daglig kommunikation med den enskilde. Kontaktmannaskapet fungerar bra och i det ingår bland annat att ha kontakt med anhöriga, se över kläder osv., vilket personalen bekräftar Det finns en detaljerad lista över vad som ingår. Personalen visar respekt för att det är den enskildes egna hem och ger hjälp till självhjälp så att de inte blir sämre. De pratar om att stärka den enskildes integritet och självbestämmande i gruppen. Personalen försöker tillgodose önskemålet om den enskilde inte vill ha hjälp av en person av motsatt kön. Vid Länsstyrelsens besök i gruppen bytte personalen schema med varandra då det var några kvinnor som inte ville ha hjälp med dusch av män. 17

21 Det finns enligt båda hemtjänstenheterna möjligheter att få individuella sociala behov tillgodosedda. Exempel på detta är köp av daglig tidning, gå ut med hunden, en pratstund etc. Däremot kan inte alltid behoven hos personer som har psykiska problem tillgodoses på grund av tidsbrist. Det finns dock personer som har bistånd i form av en pratstund sent på kvällen som Länsstyrelsen kunde se på nattrundan. Av de 61 personer som besvarat Länsstyrelsens enkät uppger 15 att de ansökt om bistånd till sociala aktiviteter som promenader, tidningsläsning, ledsagning till dagverksamhet. Länsstyrelsens handläggare fick dock intrycket av brukarna att de ofta inte kände till att de kunde ansöka om insatser av social karaktär. Brukarna deltar enligt personalen i båda hemtjänstenheterna i olika hög grad i vardagsarbetet i sitt hem beroende på sjukdom, demenssjukdom, och förmåga. Personalen vid båda enheterna uppger att de ofta diskuterar sina rutiner och arbetet kring de enskilda. T.ex. när det gäller personalkontinuitet och då särskilt runt personer med psykiska problem så att det ska vara samma personer och samma tider och insatserna utföras på samma sätt. Det är enligt personalen svårt med personkontinuitet vid sjukdomar och semesterperioder. När det gäller vård i livets slut uppger personalen vid de båda enheterna att extra personal tas in, men att den ordinarie personalen är hos den som är i livets slut. Ibland är det palliativa teamet inkopplat. Personalen skulle dock vilja ha mer utbildning när det gäller vård i livets slut. Trygghetslarm beviljas generöst om de enskilda vill ha det så får de det. Ett problem är att man måste ha Telias telefonabonnemang för att det skall fungera, vilket innebär att de enskilda inte kan utnyttja billigare bolag. När det gäller hemtjänstenhet 1 så går larmet till Svedjehemmet som ringer upp personalen i hemtjänstgruppen och därefter åker de hem till brukaren gemensamt. Till hemtjänstenhet 2 går larmet direkt och de tar kontakt med brukaren. Enhetscheferna bedömer att det vid ett akut larm dröjer upp till 15 minuter innan personal är på plats. Brukarnas intryck Av de 39 som besvarat Länsstyrelsen enkät och de två personer som intervjuades från enhet 1 anser de allra flesta att de får hjälp med det de behöver och vill ha hjälp med. Några har dock svarat att personalen säger att de inte har tid, Måste ofta tjata för att en del saker ska bli gjorda, Hemtjänsten får inte göra alla sysslor i ett hem, Hemtjänsten skulle kunna stanna längre och inte ha så bråttom. En person har uttryckt önskemål om att få information om vad man har rätt att få. Några har också uttryckt att de får sitta och vänta på att hemtjänsten skall komma och de två som intervjuades upplever inte att de kan påverka tiden när hemtjänsten ska komma det är inga bestämda tider, jag väntar tills de kommer. Av de 22 som besvarat Länsstyrelsens enkät och de 12 personer som Länsstyrelsens handläggare träffade i deras hem från enhet 2 uppger flertalet att de får den hjälp de behöver. Det är dock cirka en tredjedel som anser att de inte får det. De har bland annat angett att det beror på vem som kommer, personalen är stressade, dålig kvalitet, det diskas inte, fungerar inte bra, inköpen fungerar inte varje gång, får ej den träning jag är ordinerad av läkare. 18

22 Många anser att personalen har för bråttom och är stressade. De flesta av brukarna anser inte att de kan påverka vilken tid personalen kommer eller vem som kommer. Tiderna varierar mycket, kan vara mellan 7.15 till 9.50 på morgonen, och på kvällen. Ibland ringer de om de är försenade, men det är sällan. De två personer som Länsstyrelsen följde med på morgonbesöken utförde sina arbetsuppgifter utan stress och på att bra och professionellt sätt. En man blev vid ett av besöken Länsstyrelsens handläggare var med på inledningsvis besviken på att personalen bytt för att två kvinnor inte ville bli duschade av en man så att han fick en kvinna som duschade honom. Efter sakgranskningen har Attendo Care meddelat att de under året kommer att arbeta aktivt med att förbättra upplevelsen hos brukarna genom att Attendo Care kommer att arbeta med sin vision Att stärka individen och vad det konkret betyder i deras arbete för de brukarna de ger service och omvårdnad till på Göta. Nattpatrull Nattpatrullen utgår från Svedjehemmet och ansvarar för insatserna i hela kommundelen inklusive det område som Attendo Care ansvarar för dagtid. Det är alltid två personer som arbetar tillsammans. För närvarande har de 26 fasta besök och en normal natt cirka tre till fyra larm. Den natten Länsstyrelsens handläggare var med del av natten fick en svårt funktionshindrad brukare hjälp med att lägga sig, vilket innebar att personalen var uppbunden i cirka 45 minuter och då inte kunde avbryta hjälpen och svara och åka iväg om någon larmar. De övriga besöken rörde toalettbesök, byte av blöjor, utdelning av medicin, hjälp att lägga sig, pratstund samt tillsynsbesök som innebär att man smyger in och kontrollerar att personen andas eller inte ligger på golvet. Det finns tid att sitta ner och prata med några brukare eftersom det finns beslut på det. Personalen var hos brukarna alltifrån tillsyn på ett par minuter till en trekvarts timma. Personalen verkade inte stressade, förutom att de oroade sig för hur de skulle agera om det kom ett larm när de hjälpte den svårt funktionshindrade brukaren att lägga sig. Brukarnas intryck De brukare Länsstyrelsens handläggare hade möjlighet att fråga ansåg att de fick den hjälp de behövde och kunde i stort sett lägga sig när de själva ville. Den brukare som fick mycket hjälp inför att hon skulle lägga sig var dock mycket missnöjd att hon fått byta personalgrupp på grund av en förändring i organisationen. Korttidsboende - Svedjehemmet Enhetschefen svarar i enkäten att personalen frågar brukaren hur han vill ha det i olika situationer och personalen uppger att de arbetar utifrån att ta tillvara det friska. Brukarens individuella behov av stimulans kan inte tillgodoses fullt ut enligt enkätsvaren från enhetschef och personal. Alla brukare får göra det de kan själva och personalen uppmuntrar brukarna till att vara uppe. Enhetschefen säger att brukaren uppmuntras och motiveras i sin träning genom att de påtalar att de är duktiga och gör framsteg inför återgången till hemmet. 19

23 Enhetschefen uppger att aktiviteterna anpassas efter individuella behov. Personalen uppger att de gör så gott de kan men att brukarens vilja till aktiviteter periodvis är låg och de flesta helst vill ligga till sängs. Ibland blir det en promenad eller en tur till affären, man kan spela spel eller sitta och prata en stund. Diakonissan kan komma på besök till korttidsboendet om någon brukare vill ha ett samtal med henne. Brukarna kan inte påverka tiden för måltiderna, men maten kan värmas senare om så önskas. Personalen frågar ibland brukarna vad de vill ha till kvällsmat. Tiden för uppstigning och läggning kan brukaren påverka och bestämma över mer självständigt, men om brukarna behöver hjälp samtidigt kan det var svårt att tillgodose deras önskemål. Samtidigt uppger personalen i enkätsvaren att en låg personalbemanning hindrar självbestämmandet. Om brukare uttrycker önskemål om att få hjälp med sin personliga hygien av en viss person på grund av kön kan personalen i regel tillgodose detta. Frisör och fotvårdspersonal kan komma till boendet om brukaren så önskar men personalen kan inte erbjuda att följa med brukaren utanför boendet för att tillgodose andra sociala individuella behov. Kollektiva insatser De aktiviteter som kan erbjudas på boendet är tidningsläsning, sällskapsspel, lyssna på musikband, TV tittande, ibland korsordslösning och bakning samt gemensamma fikastunder och ibland promenader. På sommaren anordnas korvgrillning på uteplatsen. Ibland kommer det personer från frivillig organisationerna som spelar och sjunger. Personalen är ansvariga för hemtjänstens larmmottagningen och kan behöva bistå hemtjänstpersonalen vid larmuttryckning vilket ibland hindrar dem från att lämna boendet. Brukarna deltar inte i vardagsarbetet som en rehabiliterande aktivitet utan har vid behov rehabiliteringsplaner. Personalen är ansvariga för olika rum vilket innebär att de också tar emot brukaren som kommer till rummet och gör det i ordning. På arbetsplatsträffar diskuteras personalens arbetsrutiner och förslag som kommer fram testas och utvärderas. Måltidssituationen har förbättrats genom detta arbetssätt där personalen lämnade förslag på lösningar för att göra måltiden mindre stressig och sänka ljudnivån. Integriteten för de enskilda är inte optimal då enskilda får dela rum och toaletterna finns i korridoren. Vid vård i livets slut erbjuds alltid enkelrum och om det behövs så omvandlas då dubbelrum till enkelrum. Även extra personal kan tas in vid behov vid vård i livets slut. Brukarnas intryck En intervjuad brukare säger att de andra lägger sig tidigt men att han ser på TV på kvällen och att personalen då sitter ner en stund och pratar. Brukare tycker att de borde ha funnits radio på rummet. Två av de brukare som svarat på enkäten säger att det inte finns aktiviteter som intresserar dem och en att han /hon läser själv. 20