Gislövsprojektet på Österlens museum

Transkript

1 Gislövsprojektet på Österlens museum projektrapport av Lotta Persson, Urban Ek och Ulrika Wallebom december 2014 Under åren bedrevs ett projekt på Österlens museum där man omhändertog och digitaliserade alla de smidesföremål som i nära 30 år förvarats och ställts ut på Gislövs smidesmuseum. Sammanlagt omhändertogs och magasinerades drygt 6000 föremål. I denna rapport ges dels en beskrivning av vad som hände i projektet år 2014, dels en sammanfattande beskrivning av hela projektet.

2 1

3 Gislövsprojektet på Österlens museum projektrapport av Lotta Persson, Urban Ek och Ulrika Wallebom december 2014 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Mål och syfte... 4 Detta har gjorts... 4 Projektet år Mål och syfte med 2014 års projekt... 9 Detta har gjorts Personal och tidsåtgång Lådor och paket Kataloger och excelblad Utåtriktat arbete Utvärdering av 2014 års delprojekt Vad finns i samlingarna Klassifikationer Orter Tidsåtgång och ekonomi Så magasineras smidesföremålen idag Digitaliseringen - kataloger, databas och fotografier Utåtriktat arbete Utvärdering Mer att läsa Bilaga 1 Felaktigheter i databasen

4 Bakgrund År 1976 öppnades utställningarna i Gislövs smidesmuseum i den nedlagda skolan mitt i byn. I en fristående byggnad på skoltomten fanns också en välbevarad smedja som var i bruk fram till talet, och som tillfördes museet. Under museets verksamma år visades smidesföremål upp i permanenta och tillfälliga utställningar, och smide bedrevs i smedjan. Man gav också ut ett flertal böcker och tidskrifter i ämnet smide. Efter många år av intensiv verksamhet lades delar av utställningarna ned och vissa delar av samlingarna bars ner för förvaring i lärarbostadens fuktiga källare och i andra mindre bra förvaringsutrymmen. År 2008 inleddes avvecklingen av museet. I samverkan med regionmuseet i Kristianstad och Region Skåne påbörjades istället arbetet med att omvandla smidesmuseet till ett Skånskt byggnadsvårdscentrum. Gislövs byalag ville att byggnaderna skulle tömmas på föremål för att ge plats åt det nya centrat. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne (som äger alla föremål i samlingen) påbörjade då tillsammans med Österlens museum (som förvaltar de föremål som Föreningen äger), projektet med att planera för att omhänderta och digitalisera smidessamlingarna. Föreningen skrev en ansökan till Sparbanken Syd om medel till en första planering av projektet, vilket beviljades. Därefter har Österlens museum, ibland med hjälp av medel från Föreningen, arbetat av och till under åren med att omhänderta, rengöra, packa, fotografera och digitalisera smidessamlingarna, som omfattar totalt drygt 6000 föremål. Föremålen har efterhand flyttats från lokalerna i Gislöv till Österlens museums magasin i Simrishamn. Arbetet har redovisats i flera delrapporter (Wallebom 2009, Sörensen 2009, Wallebom 2010 och Persson 2013). Idag finns alla föremål magasinerade i Simrishamn och hela samlingen fotograferad och registrerad i en databas. Delar av samlingen är utlånad för mindre utställningar i bland annat Gislövs byggnadsvårdscentrum och gamla smedja. I denna rapport ges dels en beskrivning av vad som hände i projektet år 2014, dels en sammanfattande beskrivning av hela projektet. Gislövs smidesmuseum som det såg ut våren Foto Ulrika Wallebom. 3

5 Mål och syfte Det övergripande målet har hela tiden varit att smidesföremålen i Gislöv skulle bli väl omhändertagna, få en bra förvaring i Österlens museums magasin, och att samlingen som helhet skulle vara lätt tillgänglig och digitalt sökbar. Syftet med det första delprojektet våren 2009 var att påbörja ett omhändertagande av de föremål som mådde allra sämst och som var drabbade av mögel och rost, att skaffa rutiner för det fortsatta arbetet samt att göra en övergripande inventering av hela smidessamlingen för att kunna planera för det fortsatta arbetet. Under delprojekten hösten 2009 och hösten 2010 var målen att fortsätta arbetet med att successivt omhänderta och fotografera föremålen samt att efter hand transportera dem till Simrishamn. Mot slutet av delprojektet hösten 2010 beslutades att vi skulle packa och transportera samtliga föremål i samlingarna till Simrishamn, även de som inte hunnit omhändertas i sin helhet. I delprojekten under åren 2013 och 2014 har så målet varit att slutföra arbetet med omhändertagande och digitalisering, samt att dessutom göra den digitala databasen komplett. Delmål som funnits under projektets gång (men som inte har uppfyllts) har varit att man skulle ha passat på att filma och på andra sätt dokumentera en guidad tur i utställningarna i Gislöv innan de plockades ner; att man skulle ha velat samla hela smidessamlingen i en enda magasinsbyggnad (idag finns den magasinerad i två olika byggnader), samt man skulle ha velat göra databasen sökbar på internet. Gislövsprojektet har under 2014 funnits med i museets verksamhetsplan under rubriken Fortsatt vård- och digitaliseringsarbete av samlingarna och arkiven samt se över säkerheten i magasinen. Inbegriper myntprojektet, kulturarvslyftet, kartongläggningsprojektet, Gislövsprojektet samt Hammenhögsprojektet. Dessa ska rapporteras på museets arbetsplatsträffar, till kultur- och fritidsförvaltingens chef samt till Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Detta har gjorts Under de sex år som projektet pågått har aktiviteten varit ibland högre och ibland lägre. Periodvis har verksamheten legat nere. I december år 2008 gjordes på initiativ av dåvarande ordföranden i Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne Anita Grosshög tillsammans med personal från Österlens museum en första översiktlig föremålsinventering i lokalerna i Gislövs smidesmuseum. Bakgrunden var att byalaget i Gislöv ville att lokalerna snabbt skulle tömmas på utställda och magasinerade föremål för att ge plats åt ett kommande Skånskt Byggnadsvårdscentrum. Medel till att omhänderta samlingarna söktes och erhölls av Sparbanken Syd. I mars 2009 inleddes så det första delprojektet med att omhänderta smidesföremålen. Arbetet utfördes på plats i Gislöv. Totalt omhändertogs cirka 1100 föremål, som legat i lärarbostadens lilla källare. I arbetet ingick omhändertagande, fotografering, packning och registrering samt transport till magasinet i Simrishamn. I detta delprojekt ingick även en omfattande inventering av det totala beståndet samt ett omhändertagande av speciellt känsliga föremål (framför allt det arkeologiska materialet). Arbetet utfördes av Ulrika Wallebom, Oline Sörensen samt flera praktikanter och frivilligarbetare. 4

6 Smidesutställningen vid inventeringen i december Foto Ulrika Wallebom. I källarna fanns många smidesföremål men inga lampor vid inventeringen i december Foto Ulrika Wallebom. I mars 2009 påbörjades omhändertagandet av smidessamlingarna på plats i Gislöv. Foto Ulrika Wallebom. 5

7 I september-oktober 2009 monterades smidessamlingarna ned, här av Håkan Ohlsson. Foto Oline Sörensen. Utställningarna innan de monterades ned. Foto Oline Sörensen. Hösten 2009 fotograferades smidesföremålen på plats i Elverkets magasin. Foto Oline Sörensen. 6

8 I november-december 2010 omhändertogs smidesföremålen i smidesmuseets uthus av Josefine Svensson (överst t v), Ulrika Wallebom (överst t h) och Agneta Haak. Dessutom kördes alla föremål in till magasinen i Simrishamn (på bilden Håkan Ohlsson och Ulf Danell). Foto av Ulrika Wallebom och Josefine Svensson. 7

9 I september-oktober 2009 fortsatte arbetet på plats i Gislöv. Då omhändertogs cirka 2000 föremål, som varit utställda i skolan. I arbetet ingick nedmontering av utställningarna, omhändertagande, fotografering, packning och registrering samt transport till Simrishamn. Eftersom det tillkom fler föremål än beräknat blev 270 föremål aldrig fotograferade. Dessa samt ytterligare 349 föremål blev heller inte registrerade i denna omgång. Arbetet utfördes av Oline Sörensen och Håkan Ohlsson. I november-december 2010 omhändertogs i första hand de föremål som varit utställda i uthuset. Detta eftersom en snar renovering av detta hus planerades under vintern. Sammanlagt omkring 770 föremål omhändertogs på plats i Gislöv. I arbetet ingick nedmontering av utställningarna, omhändertagande och packning samt transport till magasinet i Simrishamn, där föremålen fotograferades. I projektet ingick även att samla ihop resterande föremål i Gislöv och transportera även dem till Simrishamn, för tillfällig förvaring i Jonebergsskolan (senare flyttades dessa föremål till magasinet i garaget i Valfisken). Arbetet utfördes av Josefine Svensson, Agneta Haak och Ulrika Wallebom. Därefter arbetade Agneta Haak med att registrera dessa 770 föremål, de 349 föremål som aldrig blev registrerade hösten 2009 samt de omhändertagna arkeologiska föremålen. Allt sammanställdes i ett gemensamt excelblad. Under 2011 och 2012 låg verksamheten i princip nere när det gäller gislövsprojektet. Föremålen flyttades från Jonebergsskolan till garaget i Valfisken, och en del utlån av föremål gjordes. Under perioden januari november 2013 fortsatte arbetet med att omhänderta de föremål som transporterats från Jonebergsskolan till magasinet i garaget i Valfisken. Arbetet utfördes av Lotta Persson (med assistans av Ulrika Wallebom) på plats i Valfisken. Föremålen rengjordes, sorterades, fotades och packades. Cirka 1000 föremål omhändertogs. Inga föremål registrerades i denna omgång. 8 Under 2013 fortsatte arbetet på plats i magasinet i Valfiskens garage. Här Lotta Persson och Håkan Ohlsson. Foto Ulrika Wallebom.

10 Under perioden januari december 2014 fortsatte arbetet med att omhänderta de sista föremålen i smidessamlingen på plats i garaget i Valfisken. Arbetet utfördes av Lotta Persson och Urban Ek med assistans av Ulrika Wallebom. Cirka 1000 föremål omhändertogs. Efter att det praktiska arbetet i magasinet slutfördes i maj fortsatte arbetet med att registrera samtliga återstående föremål i excelbladet. Kompletterade uppgifter fördes dessutom in i databasen utifrån de handskrivna katalogerna. Den 16 december var arbetet färdigställt, och då hade totalt 6648 föremål blivit omhändertagna och 6045 poster hade registrerats i databasen. Läs mer om 2014 års arbete nedan; Projektet år 2014 Under denna rubrik beskrivs mer ingående vad som hände under 2014 års delprojekt av Lotta Persson och Urban Ek. Mål och syfte med 2014 års projekt Målet med detta delprojekt var att omhänderta och fotografera de omkring 1000 föremål som fanns kvar i Valfiskens garage och registrera de omkring 2000 föremål som blivit omhändertagna och fotograferade 2013 och Detta har gjorts 2014 Under perioden 8 januari till 22 maj 2014 arbetade Lotta Persson i garaget i Valfiskens källare fotografera och packetera de smidesföremål som återstod att omhänderta sedan de tidigare årens arbeten. Det återstod mestadels större eller längre föremål som gjorde att de tog lite längre tid att packetera än de mindre föremålen som lades i lådor. Det sattes även in fler ställningar och pallar för att utöka förvaringsmöjligheterna. Fotona togs mot ett grått tygstycke som bakgrund, men när det gäller vissa av de längre föremålen var det omöjligt att undvika att även annan bakgrund kom med, något som kan skäras bort i efterhand om fotona ska publiceras i framtiden. Varje foto är taget med en tändsticka för att få en uppfattning av föremålets storlek. Sedan paketerades föremålen med bubbelplast, så inga föremål rör vid varandra. De mindre föremålen packades i plastlådor medan de större/längre packades enbart med bubbelplast i paketform. Paketen innehåller oftast mer än ett föremål beroende på storlek och tyngd. Det var i vissa fall svårt att tyda numren, och varje foto tog längre tid att ta då det inte var helt lätt med tanke på föremålens längd. Från mars månad fick Lotta hjälp av Urban Ek. Det var mycket lättare att arbeta två, då vissa föremål är tunga och svårhanterliga. Under denna tid var även Ulrika Wallebom med vid ett par tillfällen för att särskilja och ta fram vilka föremål i garaget som egentligen tillhörde smidesamlingarna och inte. Den ursprungliga ordningen hade blivit störd efter flytten från Jonebergsskolan, och även vid senare omflyttningar i garaget, som under året ständigt fylldes med nya föremål. Vid ett annat tillfälle gick det av arbetsmiljöskäl inte att arbeta i garaget då en moped i det intilliggande bilgaraget hade läckt bensin vilket spred en skarp och obehagligt lukt under ett par dagars tid. I maj var de sista föremålen fotograferade och packade med undantag för några stora grindar och tunga element, samt ett fåtal föremål som i skrivande stund finns utställda i vår trädgårdsutställning på museet. 9

11 Föremålen paketerade i märkta lådor och paket stuvas efterhand in i magasinshyllor i Valfiskens garage. Foto 2014 av Lotta Persson. Under perioden 23 maj till 4 september arbetade Urban Ek med att sammanställa uppgifter om föremålen i ett sökbart excelblad. Han började med de föremål som fotograferats under 2014, därefter 2013 års foton, för att därefter övergå till att gå igenom och kontrollera de talrika fel och frågetecken som fanns från tidigare registreringar. Han arbetade även med att komplettera listan så att inga överhoppade eller saknade nummer fanns och dessutom skrev han in kompletterande information från Antons Nilssons katalog, Hembergska smedjans materialförteckningar, samt uppgifter som enbart fanns i Österlens museums egna accessionskataloger. Ulrika Wallebom handledde och hjälpte till att tyda handskriften i katalogen. Under denna period arbetade Lotta med andra arbetsuppgifter. Under perioden 16 september till 16 december (efter semestrarna) fortsatte Lotta Persson med att avsluta det påbörjade arbetet med excelbladet. Efter ett uppehåll i anställningen fortsatte åter Urban Ek med samma arbete från den 6 oktober till den 3 december. Det visade sig vara ett större jobb än vi ursprungligen förstått att färdigställa databasen, då uppgifterna i de handskrivna katalogerna många gånger var otydliga. Under tiden, fram till den 3 december, arbetade Lotta av och till med projektet genom att skriva bloggar om arbetet samt att arbeta med att sammanställa denna rapport. Även Urban sammanställde skriftligt vad han arbetat med till rapporten. Mot slutet av projektet hölls flera möten med rapportgenomgångar samt planering för att avsluta allt praktiskt arbete i magasin och i arkiv. Projektets alla rapporter och övriga handlingar arkiverades bland museets allmänna handlingar (ÖM XIII). Den 16 december redovisades projektet på Österlens museums 10

12 arbetsplatsträff och denna rapport skickades till museets egna arkiv, kommunens diarie, till kultur- och fritidsförvaltingens chef samt till Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Dessutom skickade en kopia av rapporten till Gislövs byalag och till Regionmuseet i Kristianstad. Personal och tidsåtgång 2014 Under de veckor Lotta Persson och Urban Ek arbetade i garaget i Valfisken var de där ungefär 5 timmar 3 dagar i veckan, med vissa undantag för deltagande i APT, utbildningar eller butiksarbete. Arbetsfördelningen och antal timmar såg ut så här: Lotta Persson arbetade i garaget 51 timmar under perioden 8 januari till 28 mars. Den 3 mars började Urban Ek och från den 3 mars till den 22 maj lade de tillsammans ned 123 timmars arbete i garaget. Ulrika var även med under 4 timmar och hjälpte till i sorteringen av föremålen. Under perioden 23 maj till 4 september arbetade Urban i 120 timmar med att sammanställa uppgifter om föremålen excelbladet. Lotta fortsatte under perioden den 16 september till den 3 december i 89 timmar med excelbladet, samt skrev blogg och rapport. Urban arbetade 173 timmar under perioden 6 oktober till 3 december med exeldatabasen. Ulrika arbetade cirka 40 timmar med projektmöten och rapportskrivning, arkivering och annat administrativt arbete. Totalt arbetade vi under 2014 ca 600 timmar med projektet. Därutöver köptes packningsmaterial in för omkring 5000 kr. Lådor och paket 2014 Under 2014 fotograferades och packades totalt 26 lådor (Låda ) och 125 paket (Paket ) med sammanlagt 859 föremål. Kataloger och excelblad 2014 Smidessamlingarna finns registrerade i 11 st handskrivna kataloger; 1. Anton Nilssons samling av byggnadsmide 2. Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smidesmuseum Inv.nr. S Gislöfs smedja Katalog över verktygen Här har smidesföremålen katalogiserats med S-nummer. I de fall föremålen även har en annan märkning (t ex ÖM, Ö, H eller AN) har detta ofta, men inte alltid angivits i katalogen. I de fall föremålen är dubbelmärkta har det visat sig att informationen i den ursprungliga katalogen inte alltid överensstämmer med smideskatalogen. Vi har valt att som princip följa smideskatalogernas numrering och beskrivning i vår databas. Många av föremålen i smidessamlingarna är dessutom 11

13 helt omärkta. Dessa har registrerats som utan nr i katalogen. I framtiden kommer dessa föremål att märkas. Under 2014 registrerades i ett första steg totalt 1820 föremål från grunden, det vill säga alla föremål som omhändertagits under 2013 och Därefter kompletterades databasen med de nummer som saknades, både i Smidesmuseets egna kataloger, Anton Nilssons katalog, Hembergska smedjans materialförteckningar samt de märkta föremålen i katalogen Gislöfs smedja katalog över verktygen. Kompletterande information från Österlens museums accessionskataloger inhämtades och skrevs in. Arbetet var många gånger tidsödande, dels då katalogerna ofta var svårläsliga och till viss del ologiskt uppbyggda. Lång tid ägnades åt att försöka återskapa sammanhang mellan föremål som separerats med tiden, inte minst efter alla ompackningar och flyttar. Undernumreringar har mångdubblat arbetet med de totalt 6045 fyndposterna. Vi har valt att sätta en gräns inom projektet för hur mycket arbete vi kunde lägga ner i målet att nå en perfekt databas, och kan bara konstatera att den som i framtiden vill erhålla all tänkbar information om ett visst föremål ändå kan komma att behöva gå tillbaka till originalkatalogerna, där det inte sällan t ex finns teckningar av föremålen. Särskilt kan de saknas information i excelbladet kring de föremål som registrerades tidigt i projektet, under åren 2009 och Detaljer kring de felaktigheter och problem som har uppmärksammats under årets arbete med databasen finns samlade i bilaga 1. Idag finns all information samlad i excelbladet kallat Katalog över Gislövs smidessamling på Österlens museum/simrishamns kommuns server under (T:\Museet\Projekt\Gislöv). Poster markerade med röd färg innebär att någonting är oklart eller felaktigt. Felaktigheter har också noterats i kolumnen fellogg med något av orden felaktigt eller kontrollera. På motsvarande sätt har de beskrivningar som inte har matchande foton fått texten Saknas. Ej påträffat i Gislövsprojektet i kolumnen Placering. Sammanlagt finns idag 6045 poster registrerade i databasen. Av dessa är 4811 st S-märkta, 662 st ÖM- eller Ö-märkta (innefattar även dubbelnumreringar), 404 st AN-märkta och 63 st H-märkta. Totalt 25 st har en oläslig märkning och 199 st saknar märkning. Sett till katalogerna är 712 st poster föremål angivna som Saknade, d v s de har oss veterligen inte behandlats under Gislövsprojektets gång. Av dessa finns det för 28 poster ( , 2948, 2949, 3377, 3378, 3578, 3688, 3777, 3788) inget inskrivet alls i katalogen; de står inskrivna i excelarket som Finns Ej (men även som Saknas ). Dessa föremål behöver dock inte vara saknade i verkligheten, då de till viss del kan motsvaras av föremål med oläsliga nummer eller utan nummer. Ytterligare föremål kan ha återbördats till Österlens museum, och återfinnas i de ordinarie samlingarna och åter andra kan ha lånats ut till andra museer tidigare. Äldre utlåningsavtal mm har inte konsekvent gåtts igenom inom projektet. Ett tiotal av föremålen har enligt anteckningar blivit stulna under en utställning i Bjärred i juli

14 Utåtriktat arbete 2014 Under 2014 har det skrivits tre bloggar i februari, mars och november under Under perioden har dessutom ett antal smidesföremål lånats ut till utställningar till såväl Gislövs byalag som Regionmuseet i Kristianstad Utvärdering av 2014 års delprojekt Målet med detta delprojekt var att omhänderta och fotografera de omkring 1000 föremål som fanns kvar i Valfiskens garage och registrera de omkring 2000 föremål som blivit omhändertagna och fotograferade 2013 och Detta mål kan sägas med råge ha blivit uppnått, då vi utöver detta även har kompletterat hela databasen under detta år. Detta tack vare att Urban Ek var anställd på museet och kunde arbeta med just dessa uppgifter under året. Ett av alla de tusentals smidesföremål som fotograferats. Foto Josefine Svensson. 13

15 Vad finns i samlingarna När det gäller vilka typer av föremål det rör sig om så kan det sammanfattas som att det finns smidesföremål från alla möjliga verksamheter. Exempel på detta är byggnadssmide, konstsmide, beslag till kistor, möbler, fönster och dörrar, lås och nycklar, smedens verktyg, bondens verktyg från matlagning, djurskötsel, slakt, häst och vagn, jordbruk, torvarbete samt hav och fiske. Alla föremål i smidessamlingen tillhör Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne och förvaltas av Österlens museum. Föremålen är märkta på olika sätt, exempelvis med S (Smidessamlingen), ÖM (Österlens museum), Ö (Österlens museum), H (Hembergska smedjan), AN (Anton Nilssons samling), bara ett nummer (Österlens museum), eller inget nummer alls (ingår ändå i smidessamlingarna, men har ännu inte registrerats). Smidessamlingarna är registrerade i ett excelblad som är uppbyggt på ett likartat sätt som de handskrivna katalogerna, där all information om föremålet finns beskrivet tillsammans med information om härkomst, donator osv. Någon uppdelning i sökbara sakord, föremålsklassifikationer och härkomstorter, så som övriga föremålskategorier finns registrerade i museets föremålsdatabas Sofie Reflex, har inte gjorts inom projektet. Därmed är det heller inte lika lätt att göra snabba analyser av samlingen i sin helhet, men nedan har ett försök ändå gjorts. Klassifikationer I samband med en översyn av alla samlingar på Österlens museum, inför framtagandet av nya insamlings- och gallringsriktlinjer, gjordes hösten 2013 en analys av smidessamlingarna av Ulrika Wallebom. Vid detta tillfälle hade omkring 4000 av de totalt ca 6000 smidesföremålen registrerats. En indelning av föremålen i de klassifikationer som normalt används vid registreringen av museiföremål gjordes för hand, med de resultat som redovisas i tabellen och i cirkeldiagrammet nedan. Enligt analysen dominerades smidessamlingarna totalt av byggnadsdelar och hantverksföremål, företrädesvis smide. Tillsammans utgjorde dessa delar cirka 57 % av samlingarna. Därefter kom jordbruk (9%), möbler (6%), husgeråd (5%), djurskötsel (4%), eldning (4%)och transport och kommunikation (3%). Övriga klassifikationer omfattade mindre än 2 % av samlingarna. Vi uppskattar att dessa förhållanden inte har förändrats väsentligt efter det att smidessamlingarna blev färdigregistrerade. Orter På samma sätt som att det inte går att göra en enkel sökning i excelbladet vilka föremålsklassifikationer som föremålen tillhör är det inte heller så enkelt att få fram vilken ort varje föremål ursprungligen kommer ifrån (i de fall detta har angetts i katalogen). En manuell analys visar dock att en mycket stor del av föremålen härstammar från framför allt Valleberga, Kverrestad, Hagestad och Ingelstorp. Andra orter med relativt många träffar är Gislöv, Simris, Simrishamn, Ystad, Borrby, Löderup, Åhus, Östra Tommarp, Kåseberga och Tosterup. Ibland finns föremål från hela smedjor omhändertagna, som exempelvis Thulins smedja i Hagestad, Raabs smedja i Valleberga, Albert Nilssons smedja i Ripa, Åhus samt kopparslagare Möller i Ingelstorps smidesverktyg. En stor del av föremålen har insamlats av Anton Nilsson från Valleberga. 14

16 Klassifikationer Antal Procent Kommentar Byggnadsdelar % Bl a gångjärn, hängslor, nycklar, lås till dörrar och fönster Hantverk_smide % Bl a hammare, tänger, ambolt, navare Jordbruk % Möbler 183 6% Mycket smidda möbeldetaljer, kist- och skåpbeslag Hantverk & 132 5% Bl a snickare, skräddare, stenhuggare, skomakare, industri Husgeråd 131 5% Djurskötsel 116 4% Bl a tjuder, slaktredskap Eldning 108 4% Bl a eldtänger, rakor Transport & 99 3% Bl a vagnsdelar kommunikation Jordfynd 68 Fiske 52 Textilt arbete 49 Mycket vävspännare Textil- och 37 Mest strykjärnsdelar skovård Belysning 26 Ljusstakar Samhälle 26 Livets högtider 25 Kyrkliga 21 Bl a handtag till likkistor föremål Skogsbruk 15 Timmerbilor och -yxor Jakt 10 Personhygien 9 Rakknivar Tideräkning 6 Vapen 4 Tobak 3 Dräkttillbehör 2 Kontor och 2 papper Konst 1 Magi och kult 1 Tabell med fördelningen av föremålsklassifikationer i smidessamlingarna. Upprättad 2013 av Ulrika Wallebom. 15

17 Klassifikationer i smidessamlingen Byggnadsdelar Hantverk & industri Jordbruk Möbler Husgeråd Djurskötsel Eldning Transport & komm Jordfynd Fiske Textilt arbete Textil- och skovård Belysning Samhälle Livets högtider Kyrkliga föremål Skogsbruk Jakt Personhygien Tideräkning Vapen Tobak Dräkttillbehör Kontor och papper Konst Magi och kult Cirkeldiagram med fördelningen av klassifikationer i smidessamlingarna. Upprättad 2013 av Ulrika Wallebom. 16

18 Tidsåtgång och ekonomi Även om projektet har pågått i många år har Österlens museum inte alltid arbetat intensivt med projektet. Detta beror på att vi har varit beroende av att erhålla extra medel för att anställa extra personal för arbetet, eller att man haft tillfälle att avsätta ordinarie eller extraanställd personal och/eller tillfälliga praktikanter på museet. Varje delmoment har varit uppbyggd som ett projekt, som också har rapporterats efterhand. Under de första åren utfördes projekten med hjälp av medel från Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Det första året erhöll Föreningen medel från Sparbanken Syd ( kr), och det andra året erhölls medel från Ehrnbergs stiftelse för projektet (ca kr). Därefter har Föreningen antingen själv bidragit till arbetet (under hösten 2010 med kr), och de senaste två åren har arbetet bekostats av Österlens museum. Den största delen av pengarna har gått till löner för projektanställda medarbetare, men även packmaterial och annan utrustning har kostat pengar. Sammanlagt handlar det uppskattningsvis om ca kr. Utöver detta har massor av arbetstid lagts ner av frivilligarbetare, praktikanter och studenter. Så magasineras smidesföremålen idag Idag förvaras smidesföremålen i Österlens museums magasin, fördelat på två olika magasinsbyggnader. Föremålen från de första delprojekten år förvaras i magasinet i det gamla elverket på Simrisvägen och föremålen från 2013 och 2014 års delprojekt förvaras i garaget i kulturhuset Valfisken på Järnvägsgatan. Föremålen är packade i numrerade lådor och paket, medan allt för stora föremål står fritt i magasinet. De arkeologiska föremålen förvaras i arkeologiska avdelningen, enstaka mindre föremål i smådelsmagasinet på Elverket, delar av jordbruksföremålen är deponerade på lantbruksmuseet i Hammenhög, särskilt värdefulla föremål förvaras i säkerhetsmagasin, delar av föremålen är utlånade till Gislövs smidesmuseum för mindre utställningar i gamla smedjan, och enstaka föremål är idag utlånade till regionmuseet i Kristianstad för utställningar i Byggnadsvårdscentrum i Gislöv. Ett antal föremål har inte påträffats inom projektet, dessa kan till viss del återfinnas i Österlens museums ordinarie samlingar. Mars 2009 Oktober 2009 December 2010 December 2013 December 2014 Låda 1-40 Låda Låda Låda Låda Paket 1-24 Paket Paket Paket Paket Lösa föremål Hylla 1 och 2 Påse 184 Elverket Elverket Elverket Garaget Garaget Tabell över lådor och paket med smidesföremål och deras förvaring. 17

19 I lådorna, som försetts med borrade lufthål och tydliga numrerade etiketter, förvaras mindre föremål i märkta plastpåsar eller invirade skyddande bubbelplast och/eller syrafritt silkespapper. Lådorna från de första projektåren är försedda med uttorkande silikagel, medan materialen i garaget förvaras i en så pass torr miljö att detta inte har ansetts nödvändigt. Större föremål har förpackats i någorlunda lätthanterliga och tydligt märkta paket av bubbelplast. Några större föremål från de första åren förvaras löst på två hyllor i stora hallen i Elverket. Lådorna och paketens nummer motsvaras i datorn av numrerade mappar, där foton av varje föremål som finns i förpackningarna finns. Såväl magasinet i Elverket som i Garaget är underdimensionerade för de samlingar som finns där och föremålen står mycket tätt packade. Även om ett visst föremål är lätt att hitta i databasen och på bild, är det ofta nära nog omöjligt idag att få fram det fysiska föremålet på grund av trängseln i magasinet. Särskilt gäller detta föremålen i Elverket. Digitaliseringen - kataloger, databas och fotografier Föremålen som omhändertagits inom gislövsprojektet har fotograferats digitalt, i de flesta fall mot ett gråbrunt bakgrundtyg och med en storleksjämförande tändsticka intill föremålet. Fotona har ordnats i mappar med motsvarande nummer som lådorna och paketen som nämns ovan. All dokumentation har samlats under respektive delprojekt under fliken Gislöv på Österlens museums/ Simrishamns kommuns server (T:\Museet\Projekt\Gislöv). Servern uppdateras och säkras varje dygn av kommunens IT-avdelning. I det ovan nämnda excelbladet, där alla föremål i smidessamlingarna finns registrerade återfinns också information om vilket år föremålet omhändertogs och i vilken låda eller vilket paket föremålet finns. Därmed kan man också enkelt finna fotona på föremålen. Digitala kopior på databasen och fotona har delats ut till byalaget i Gislöv och till regionmuseet i Kristianstad. Tidigare försök att digitalisera katalogerna har gjorts, bland annat i ett arbetsförmedlingsfinansierat projekt år Detta arbete slutfördes aldrig på ett tillfredsställande sätt, och bestod av en stor mängd dubbletter och felaktigheter. I och med det nu färdigställda excelbladet så är smidessamlingarna lätt sökbara digitalt, vilket är en fantastiskt stor förbättring jämfört med hur det såg ut i projektets början, då till och med originalkatalogerna var förkomna ett tag innan de till sist påträffades i smidesmuseets arkiv (Wallebom 2009). Dock återstår en hel del arbete i framtiden innan informationen kan bli sökbar på nätet för allmänheten. Dels finns ett praktiskt arbete kvar att göra, då ett stort antal föremål som behöver om- och nynumreras, dels behöver informationen i excelbladet på sikt föras över till Österlens museums databas Sofie Reflex, med allt vad det innebär. Ett på det hela taget mycket tidskrävande arbete. Utåtriktat arbete Under de olika delprojektens gång har Österlens museum också bedrivit utåtriktat arbete, då vi på olika sätt informerat allmänheten om smidessamlingarna och vad som hänt inom projektet. Projektet har under intensiva perioder haft en egen flik på Österlens museums hemsida ( delar av samlingarna visas upp på museets särskilda hemsida för 18

20 samlingarna ( vi har ett antal gånger skrivit om arbetet på museets blogg ( och dessutom har vi vid ett flertal tillfällen tagit fram och lånat ut föremål till byalaget i Gislöv och till regionmuseet i Kristianstad. En av de bloggar som skrivits om arbetet med smidessamlingarna av Österlens museum. Av Lotta Persson. Utvärdering När gislövsprojektet inleddes var den första ambitionen att så snabbt som möjligt omhänderta smidessamlingarna som fanns på Gislövs smidesmuseum och ge dem en god förvaring i Österlens museums magasin, och att samlingen som helhet skulle vara lätt tillgänglig och digitalt sökbar. I första hand skulle de föremål som mådde allra sämst och som riskerade att gå förlorade på grund av dåliga förvaringsförhållanden tas omhand först. Denna ambition kan nu sägas vara uppfylld, då föremålen idag förvaras i torra, säkra magasin. Fuktskadade, rostiga och mögliga föremål har tagits omhand och är idag väl omhändertagna. Något som vi önskar för framtiden, men som vi inte hade resurser att genomföra inom projektet, är att en dag samla hela samlingen under ett tak, och då gärna samtliga lådor och paket i nummerordning. Denna ambition kommer troligen att få vänta på sig till den dag Österlens museum får nya magasinslokaler. 19