Överklagande av trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Transkript

1 Till Regeringen Skickas till Trafikverket Ärendemottagningen Box Borlänge Överklagande av trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för väg 940, delen Rösan-Forsbäck Ärendenummer TRV 2014/76528 samt TRV 2015/ Göteborgs Ornitologiska Förening,GOF, och Sveriges Ornitologiska Förening Birdlife Sverige, SOF, (benämns hädanefter som ornitologerna) överklagar Trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för anläggning av väg 940, delen Rösan Forsbäck inom Kungsbacka kommun, Hallands län och yrkar på att Regeringen avslår arbetsplanen. Föreningarnas yrkande Ornitologerna yrkar i första hand på att arbetsplanen avslås och en förnyad utredning startas upp med mål att förbättra framkomlighet och öka säkerhet på befintlig väg 940. Ornitologerna yrkar i andra hand på att arbetsplanen revideras så att intrånget i naturmiljön minskar. Detta kan ske genom att anlägga hela vägsträckningen som en 1+1 väg med en bredd på 7,5 metar och dimensionerad för 60 km/h utan mitträcke. Trafikverket bör också om arbetsplanen revideras anmodas att lämna in en ansökan om dispens från 4 Artskyddsförordningen eftersom att de arter som är upptagna i förordningen inte kompenseras fullt ut enligt 14 Artskyddsförordningen. 1

2 Motivering Arbetsplanen över den planerade väg 940 i nuvarande utformning strider mot EU:s habitatdirektiv och Artskyddsförordningen 4 punkt 1, 2, & 4 samt motverkar målet med att uppnå en gynnsam bevarandestatus för de arter som är upptagna i den svenska rödlistan. Den motverkar också möjligheten att uppnå några av de nationella miljökvalitetsmålen antagna av Sveriges Riksdag varav följande tre är av relevans för projektet: Myllrande våtmarker Ett rikt växt och djurliv Levande skogar Dessa tre är också Hallands miljömål varav de två förstnämnda, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt och djurliv, ej kommer att nås till år 2020 och det sistnämnda, Levande skogar, kan delvis komma att uppnås till Förlust av naturmiljöer med höga värden Onsalahalvön har under senare år bebyggts i stor omfattning vilket har gett negativa effekter på naturmiljön på flera håll. Undantaget har varit i vägkorridoren där stora delar har lämnats orört vilket bevarat miljöer som förr var vanliga men idag mycket ovanliga. Framförallt gäller det alsumpskogarna som ligger som ett pärlband längs med den planerade vägens sträckning. Här har floran och faunan till stor del fått fortleva i princip på liknande villkor som rådde i mitten på förra århundradet. Framförallt alsumpskogar har minskat kraftigt inte bara från Onsalahalvön utan i princip från hela södra Sverige delvis beroende på en numera borttagen paragraf i skogsvårdslagen, 1979 års Skogsvårdslag paragraf 5:3. Begreppet 5:3-skogar kommer av att Skogsvårdslagens femte paragraf tar upp när en skogsägare är skyldig att anlägga ny skog. Tredje punkten stadgar att detta ska ske när markens produktionsförmåga inte utnyttjas på ett tillfredsställande sätt. Detta drabbade alsumpskogar genom avverkning tillsammans med en utdikning av marken. På Onsalahalvön ser man på flera platser tidigare alsumpskogar utdikade varvid annan vegetation har etablerat sig och mer eller mindre konkurrerat ut alen och många av de arter som fann sin hemvist i detta habitat. Med en ny väg 940 hotas alsumpskogarnas ekologiska funktion där flora och fauna haft en fristad skyddade från både avverkning, dikning och andra åtgärder som har på andra håll Syftet med habitatdirektivet motverkas Ornitologerna anser att planerad väg 940 strider mot habitatdirektivet eftersom det inom vägkorridoren finns både prioriterad naturtyp (lövsumpskog) vars ekologiska funktion kommer att minska på grund av trafikbuller som uppstår och prioriterade arter som drabbas av habitatförlust. 2

3 Lövsumpskog är en prioriterad naturtyp enligt habitatdirektivet. Att en art eller naturtyp är prioriterad enligt direktivet, innebär att medlemsländerna ska ge särskild uppmärksamhet till arten eller naturtypen. De är utvalda som de mest hotade i unionen och åtgärder för dessa måste kunna prioriteras, alltså genomföras snabbt. Det beräknas idag finnas 10 km2 av naturtypen i södra Sverige (kontinental region) utav tidigare 50 km2 (historiska referensvärden). Naturtypen visar sig ha ogynnsam bevarandestatus i södra Sverige (Fakta från Naturvårdsverkets rapport Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013). Gynnsam bevarandestatus På Naturvårdsverkets hemsida finner man tolkningen av bevarandestatus för en livsmiljö: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam Och tolkningen för bevarandestatus för en art: Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt Varken livsmiljöer eller arter (se tabell 1, 2 och 3) kan enligt ornitologerna anses ha en lokalt fortsatt gynnsam bevarandestatus vid en anläggning av väg

4 Svenskt namn Vet namn Rödlistad Minskning Enkelbeckasin Gallinago gallinago 50% Gråtrut Larus argentatus NT Skogsduva Columbaoenas LC Turkduva Streptopelia decaocto LC Gröngöling Picus viridis NT Spillkråka Dryocopus martius NT Mindre hackspett Dendrocopus minor NT Järnsparv Prunella modularis 50% Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 50% Gransångare Phylloscopus collybita abietinus 50% Grå flugsnappare Muscicapa striata 50% Entita Poecile palustris LC Kråka Corvus corone 50% Stare Sturnus vulgaris VU Gråsparv Passer domesticus 50% Domherre Pyrrhula pyrrhula 50% Gulsparv Emberizia citrinella VU Sävsparv Emberiza schoeniclus VU Tabell 1. Prioriterade fåglar observerade i vägkorridoren vid Trafikverkets inventeringar som kommer att få en negativ påverkan av vägkorridor (Från Naturcentrums rapport ). Rödlistade arter markerade med rött. Svenskt namn Vet namn Rödlistad Bivråk Pernis apivorus NT Duvhök Accipiter gentilis NT Buskskvätta Saxicola rubetra NT Tabell 2. Rödlistade arter observerade i eller i anslutning till vägkorridoren av ornitologerna. Svenskt namn Vet namn Rödlistad Upptagen i EUs artdir Vattenfladdermus Myotis daubentonii X Dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus X Nordisk fladdemus Eptesicus nilssonii X Fransfladdermus Myotis nattereri VU X Tabell 3. Fladdermöss observerade i vägkorridoren vid Trafikverkets inventeringar (Från Naturcentrums rapport ). Rödlistade arter markerade med rött. 4

5 Påverkan på fågel- och fladdermusfaunan Trafikverket är väl införstått med att det kommer att ske en negativ påverkan på fåglar och fladdermöss vid en anläggning av ny väg 940 I Artskyddsförordningen 4 2 punkten 1 står att läsa att det är förbjudet att avsiktligt störa djur. Enligt Naturvårdsverket tolkning av paragrafen kan störning förekomma till exempel i form av ljud eller ljus, men den behöver inte fysiskt påverka arten direkt utan kan ge indirekta effekter. Arbetsplanen för väg 940 i nuvarande utformning medför att ett flertal arter kommer att påverkas negativt och kommer inte att ha en fortsatt lokalt gynnsam bevarandestatus då deras livsmiljöer kommer att förändras av en anläggning av väg 940. De fyra arter av hackspettar som återfinns i området, varav tre är rödlistade, kommer att missgynnas om en anläggning av väg 940 blir verklighet. Populationerna av både spillkråka och gröngöling har minskat kraftigt de senaste åren och är sedan 2015 rödlistade efter att tidigare ha bedömts ha en livskraftig population vid 2010 års rödlista medan den mindre hackspetten har haft en fortsatt liten population med dystra framtidsutsikter. De alkärr och lövskogar som återfinns i eller i anslutning till vägkorridoren utgör ett kärnområde för den mindre hackspetten inte bara i Kungsbacka kommun utan i hela regionen. Tre till fyra revirhävdande fåglar har observerats i vägkorridoren och ytterligare något par i anslutning till denna. Barriäreffekter I trafikverkets nationella plan för transportsystem anges bevarande av biologisk mångfald som ett prioriterat mål i transportsektorns arbete och att riktade insatser ska sättas in för att motverka ekosystemens fragmentering. Vid anläggandet av väg 940 kommer naturmiljön att fragmenteras på ett betydande sätt då vägen kommer att utgöra ett vandringshinder för ett flertal djurgrupper inte minst groddjur. Vid delar av vägsträckan från Staragården via Björs mosse och alkärren i Norrelund och Hasslakärr är det förslag på att anlägga grodbarriärer i form av låga murar som förhindrar att groddjur tar sig upp på vägbanan men vid övriga delar av vägens sträckning där man konstaterat att det finns groddjur upptagna i Artskyddsförordningen planeras inga liknande åtgärder till exempel område N23 sumpskog vid Prässe, N25 - lövsumpskogar på ömse sidor om Skällaredsvägen, N28 damm söder om Säckan. För fåglar finns inga lämpliga skyddsåtgärder planerade. Stora värdefulla naturområden som återfinns på den östra sidan av vägen med bebyggelse öster om i synnerhet mellan Bränna och Skällared kommer att skärmas av från de delar väster om vägen och kommer ej fortsättningsvis att ha samma ekologiska funktion som idag. Det är också här man finner de 1 Även om störningen inte behöver vara betydande så har en otillåten störning en negativ effekt på artens bevarandestatus. Störningen bör alltså kopplas till den påverkan den har på artens bevarandestatus såväl för den lokala populationen som för den biogeografiska nivån i landet ( 5

6 högsta naturvärdena, tre klass I områden, nio klass II områden samt elva klass III områden enligt Naturcentrums inventering av naturmiljöer längs vägkorridoren. Vid bedömningen användes en femgradig skala. Under 2014 togs det fram en standard för bedömning av naturvärden, SS :2014. För att enligt denna standard hamna i kategorin Naturvärdesklass 1, högsta naturvärde, behövde följande kriterier uppfyllas helt eller delvis för arter: Ett stort antal naturvårdsarter förekommer. Flera naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster Flera rödlistade arter förekommer. Åtminstone några rödlistade arter har livskraftiga förekomster Enstaka hotade arter förekommer Följande kriterier behövde uppfyllas helt eller delvis för biotoper: De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas före-komma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. Förekomst av biotop eller Natura 2000-naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Ornitologerna hävdar att alla sedan tidigare klass I områden samt ett flertal av sedan tidigare klass II områden uppfyller de flesta av ovanstående kriterier och skulle enligt ny standard klassas som Naturvärdesklass I Högsta naturvärde. Detta gäller inte minst område N21, våtmark alsumpskog, Hasslakärr, ett område där vägen är planerad att skära rakt igenom sumpskogen. Ornitologerna hävdar att resultatet av att anlägga väg 940 medför att fåglar och fladdermöss och deras livsmiljö ej kan anses ha en fortsatt gynnsam bevarandestatus. Tysta områden i Göteborgsregionen I Göteborgsregionens kommunalförbunds, GRs, utredning Tysta områden inom GR, 2015 identifieras ett större tyst område i den norra delen av Onsalahalvön och ytterligare ett söder om detta (se bild 4). Dessa områden kan komma att påverkas negativt av trafikbuller av den planerade väg 940. Vi finner inte i Trafikverkets MKB, ej heller i arbetsplanen för väg 940 någon utredning om hur trafikbuller från en tänkt väg 940 kommer att påverka dessa värdefulla naturmiljöer som kommer att beröras av en anläggning av väg 940. Trafikbuller i naturmiljöer I en studie som Trafikverket själva finansierat utförd av CBM inom forskningsprojektet 6

7 TRIEKOL, Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer I och II, påvisas den negativa effekten av trafikbuller på djurlivet men också på friluftslivet. Ljudnivåer från 45 db (Aeq) kommer att innebära en minskning av fågelfaunan och det är framförallt de mest hotade arterna som kommer att påverkas negativt. Ornitologerna anser således att de höga befintliga naturvärdena kommer att påverkas negativt i långt större utsträckning och längre från vägområdet än vad Trafikverkets karta redovisar då Trafikverket endast redovisat bullernivåer på grund av det trafikbuller som uppkommer från vägtrafiken från 50 db (se bild 1). Buller i tidigare tysta naturmiljöer kommer att påverka både människor och djur negativt med stress och ohälsa som följd och i förlängningen får detta konsekvenser i form av försämrad reproduktion, ökad dödlighet och minskad populationstäthet (se bild 2). Bild 2. Från rapporten Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II. På TRIEKOLs hemsida går att läsa: Det är väl känt att vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har man hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är tekniskt buller en allvarlig störningsfaktor, som för människor leder till minskade upplevelsevärden och försämrad rekreation, och för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. 7

8 Bild 1. I Trafikverkets MKB redovisas vilka områden som berörs av buller överstigande 50 db men redan vid 45 db påverkas fåglar och fladdermöss negativt av trafikbuller. 8

9 Bild 3. Tekniskt buller stör i naturmiljöer som stadsparker, grönområden och naturreservat. Studier av hur buller påverkar fågellivet och friluftslivet pekar mot likartade gränsvärden. Figurerna visar hur trafikbuller kan påverka både förekomsten av fågel (B), och andelen besökare i grönområden som är nöjda med ljudbilden (A). Från TRIEKOLs websida I rapporten Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II redovisas också gränsvärdena för vilka ljudnivåer som kan accepteras för att ingen kvalitetsförsämring kommer att ske i värdefulla naturmiljöer: Ingen kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 45 db (Aeq) 20 % kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 50 db (Aeq) 50 % kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 55 db (Aeq) Detta betyder att ett långt större område kommer att påverkas negativ än vad Trafikverket har presenterat i sina rapporter. Enligt rapporten blir kostnaden för bullerminskande åtgärder väsentligt mycket dyrare än klassiskt biotopskydd/skötsel och att kompensationsåtgärder skulle kunna vara den mest kostnadseffektiva lösningen för att säkerställa gynnsam bevarandestatus för påverkade arter och miljöer. Enligt EUs naturvårdsdirektiv samt svenska artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa djur om detta hotar att påverka arternas bevarandestatus lokalt, regionalt och nationellt. Detta gäller även för trafikbuller och således för anläggandet av väg 940. De arter som till synes påverkas mest är (enligt samma rapport) de arter som är upptagna i EUs artdirektiv och/eller i svenska rödlistan. Ornitologerna ser inte att Trafikverket tagit fram några åtgärder för att förhindra att störningar från trafikbuller kommer att påverka djurlivet. 9

10 Bild 4. Karta över tysta områden. Tysta områden på Onsalahalvön inringade i rött. Från GRs utredning Tysta områden inom GR. 10

11 Dagvatten Trafikverket avser ej att anlägga någon annan typ av reningsdammar för dagvatten från vägen än de gräsbelagda dikena vilka enligt ornitologerna ej kommer ha en fullgod funktion innan vattnet når de olika recipienterna. Det är i första hand ett flertal olika våtmarker och alsumpskogar som kan komma att påverkas negativt men i slutänden är det den inre delen av Kungsbackafjorden, ett Natura 2000-område och IBA (Important Bird Area), och Råöviken, ett ekologiska mycket känsligt område för fåglar, som kan komma att påverkas. Ingen hänsyn har heller tagits till hur ytvattnet kan komma att påverkas av de kumulativa effekterna av andra planerade verksamheter såsom föreslagen detaljplan vid Mariedalskrysset vars dagvatten kommer att ledas via Knapebäcken med utlopp i Råöviken vars ytvatten kommer att påverkas negativt. Ej heller har de kumulativa effekterna av den planerade ombyggnaden av vägsträckningen Forsbäck E6 tagits i beaktande. I en vägledande dom från EU i mål C-461/13 har EU-domstolen tagit ställning till om vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt och om hur begreppet försämring av status ska tolkas. Havs- och vattenmyndigheten har gjort en sammanfattning av domen där följande ställningstaganden har gjorts: Medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras. Begreppet försämring ska tolkas som att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att försämring ska uppstå även om inte den sammanvägda statusen försämras. Detta gäller inte minst mikroplaster där den största källan utgörs av trafiken genom vägoch däckslitage enligt en studie utförd av IVL (IVL report C 183, March 2016). Ornitologerna anser att Trafikverket ej utan rimligt tvivel med de i arbetsplanen föreslagna åtgärderna säkerställt att någon försämring av status för recipienterna av dagvatten från vägen sker. Dispens från artskyddsförordningen måste sökas vid anläggning av väg 940 Göteborgs Ornitologiska Förening har sedan tidigare yttrat sig vid ett flertal tillfällen om de naturvärden som kommer att gå förlorade med anläggandet av en ny väg 940 (bland annat , , , se bilaga 1-3). Trafikverket har i arbetsplanen inte presenterat några åtgärder som upprätthåller en fortsatt lokal gynnsam bevarandestatus, 11

12 GYBS, för ett flertal av de rödlistade arter och de arter upptagna i Artskyddsförordningen, framförallt fåglar och fladdermöss, som har sina fortplantnings- och viloområden i eller i anslutning till den planerade vägkorridoren. I Naturcentrums rapport Utredning om skyddade arter, biotopskydd och naturmiljöer med höga naturvärden inom vägkorridor för väg 940, Rösan Forsbäck, Kungsbacka kommun står att läsa: För 18 av de 24 fågelarter som förekommer i området kan GYBS lokalt påverkas negativt, främst genom att marker för födosök försvinner eller avskärs av vägen. Detta styrker vårt krav på att Trafikverket måste ansöka om dispens från Artskyddsförordningen. Kompensationsåtgärder Trafikverket planerar som en hänsynsåtgärd skapa mer död ved som kompensation för hålträd som går förlorade vid anläggning av vägen. Detta trots att det inte bara är bristen av död ved som ensamt är avgörande för den mindre hackspetten fortsatta existens i området. Förlusten av grova lövträd i en ostörd miljö som nyttjas för födosök både under häckningstid och under viloperioden som blir ytterligare en begränsande faktor för mindre hackspett men också för de andra hackspettsarterna. Några åtgärder för att kompensera för detta har inte Trafikverket redovisat. Detta kommer att innebära en förlust av födosöksplatser och därmed lämpliga häckningshabitat för hackspettar både under häckningstid och vid övervintring men är också en kraftig försämring av habitatet för ett flertal andra arter. Denna förlust innebär att fåglarnas möjlighet till födosök inom häckningshabitatet försämras påtagligt vilket på kort sikt kommer att leda till en försämrad reproduktion och på längre sikt en förlust av arter inom området. Motsvarande gäller i stora delar också för alla andra arter som har observerats vid inventeringar utförda av Trafikverket men också för ytterligare tre rödlistade arter som har observerats av ornitologerna under häckningstid i eller i nära anslutning till vägkorridoren. Dessa arter är bivråk Pernis apivorus (NT), duvhök Accipiter gentilis (NT) och buskskvätta Saxicola rubetra (NT). Då ett flertal arter även har sitt övervintringsområde i vägkorridoren och således kommer att störas av en eventuell kommande verksamhet måste, enligt ornitologernas bedömning, Trafikverket söka dispens från Artskyddsförordningen även vid en anpassning av tiden för verksamheten. Enligt Naturvårdsverkets tolkning av 14, dispens från 4, 5 och 7 krävs dispens även om störningen och/eller skadan bara är tillfällig och om tveksamhet råder om åtgärden är förbjuden eller inte bör försiktighetsprincipen tillämpas och en dispens sökas. De av Trafikverket planerade skyddsåtgärderna för i synnerhet fåglar, fladdermöss men också för groddjur och insektsfaunan anser ornitologerna vara otillräckligt för 12

13 att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus, GYBS, varför ornitologerna anser att Trafikverket måste söka dispens från artskyddsförordningen enligt 14 om väg 940 anläggs då detta kommer detta att permanent skada den kontinuerliga funktionen på fåglarnas och fladdermössens fortplantningsområden och viloplatser. Natur, hälsa och samhällsekonomisk kostnad Den samhällsekonomiska vinst som Trafikverket antar uppstår vid anläggning av väg 940 (PM Revidering samhälls-ekonomisk kalkyl) tar ej hänsyn till förlusten av biologisk mångfald, ej heller till den samhällsekonomiska kostnad som en förlust av tysta områden utgör vilka spelar stor roll för människors hälsa och välmående. Ornitologerna är övertygade om att om det sattes ett ekonomiskt värde på förlusten av värdefulla naturområden skulle det samhällsekonomiska resultatet bli negativt. Ett flertal vetenskapliga studier visar på värdet av ostörda naturmiljöer vid rehabilitering av människor med både stressrelaterade sjukdomar men även vid återhämtning av andra sjukdomsbilder. Att då succesivt förstöra dessa befintliga miljöer utan att värdera deras ekonomiska betydelse anser ornitologerna vara både ett slöseri med denna ekosystemtjänst och en kortsiktig planering. Morgan Johansson Ordförande Göteborgs Ornitologiska Förening Dennis Kraft Ordförande Sveriges Ornitologiska Förening-Birdlife Sverige 13