Yttrande över Arbetsplan, väg 940 delen Rösan-Forsbäck

Transkript

1 Kungsbacka Trafikverket Ärendemottagningen Box Borlänge Yttrande över Arbetsplan, väg 940 delen Rösan-Forsbäck Referensnummer TRV 2012/27179 Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) önskar inkomma med följande synpunkter på Arbetsplan Väg 940 Rösan Forsbäck. Då miljökonsekvensbeskrivningen för detta projekt ej var färdigställd och tillgänglig för yttrande innan årsskiftet 2012/2013 är det den reviderade väglagen och vägplaneringsprocessen som trädde i kraft 1 januari 2013 som bör tillämpas. Föreslagen vägdragning är oacceptabel GOF motsätter sig anläggandet av väg 940 som beskrivs i arbetsplanen då alltför stora naturvärde kommer att spolieras av projektet. Redan i maj 2008 påtalade GOF det olämpliga i att förlägga en ny väg väster om befintlig bebyggelse mellan Rösan och Forsbäck oavsett vilket av alternativen som valdes då värdefulla naturmiljöer skulle förstöras för all framtid. Detta skulle påverka ett flertal rödlistade arter och/eller arter upptagna i artskyddförordningen direkt eller indirekt.

2 Det saknas egentliga och verkningsfulla hänsynsåtgärder för fågelfaunan i arbetsplanens MKB. Det konstateras att fågelfaunan kommer att påverkas negativt, trots detta saknas alltså föreslagna åtgärder som motverkar detta. Detta påtalas också i Naturcentrums inventeringar. Både tidpunkt för inventeringarna och vädret var inte optimalt vid utförda fältbesök. Ett flertal arter nämns också som troliga utan att ha konstaterats vid inventeringarna. Arter som småfläckig sumphöna (VU), kricka, smådopping, rörhöna, enkelbeckasin m.fl är arter som observerats och rapporterats i Artportalen.se/birds (Svalan) i närområdet och har med stor sannolikhet bara missats vid inventeringstillfället. Dammen vid Staragården utgör en i det närmaste optimal biotop för småfläckig sumphöna. Småfläckig sumphöna häckar vid våtmarker med någorlunda stabilt lågt vattenstånd och inte helt sluten vegetation, helst i mader med starr- eller fräken men även i områden med gles vass eller säv. Den har lokala förekomster i Götaland och Svealand samt längs södra Norrlandskusten. Arten har minskat kraftigt och minskar fortfarande i Mellaneuropa beroende på exploatering av lämpliga häckningslokaler. Att populationen i Sverige är liten kan troligen förklaras av brist på häckningsbiotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 ( ). Spelande hanar bedöms utgöra par. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. (NV 5813). Beståndet fluktuerar dock en hel del mellan olika år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1) (Artdatabanken). I arbetsplanen bedöms område N19, Björs mosse, ha höga naturvärden klass 2 vilket GOF anser vara en felaktig bedömning. Området storlek samt dess komplexitet utgör unika värden klass 1, enligt vår bedömning. Enligt Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen bör följande i område N19 med närmaste omgivningar observerade arter med häckningskriterier prioriteras: turkduva (>50%), gök (>50%), gröngöling (>50%), mindre hackspett (NT), trädpiplärka (>50%), näktergal (>50%), rödstjärt (>50%), buskskvätta (>50%), grå flugsnappare (>50%), gråkråka (>50%), sävsparv (>50%), och gulsparv (>50%). Även ett flertal arter med skogsfåglar nämns som troliga där vi vill framhålla bivråken (VU) som en mycket trolig häckfågel i vägområdet. Ett flertal observationer av fågeln i området under häckningstid tyder starkt på detta. Ytterligare arter som nämns i rapporten från Naturcentrum är gråhäger, sothöna, rödbena, gräshoppsångare, sävsångare, och skogsfåglar som duvhök, sparvhök, skogsduva, björktrast, nötskrika, nötkråka, korp och domherre samt odlingslandskapets fåglar som tornfalk, tofsvipa, storspov, göktyta, hussvala, ängspiplärka, stenskvätta och törnskata. Samtliga av dessa arter finns också rapporterade från närområdet på Svalan trots att det aktuella området sällan besöks av ornitologer. Fuktiga lövskogar är bland de artrikaste biotoperna vi har i Sverige och därför är skyddet av dessa mycket viktigt. Enligt habitatdirektivet är lövsumpskogar en prioriterad naturtyp och

3 EU:s medlemsländer ska ge särskild uppmärksamhet till naturtypen. I dessa skogar finner man också ett flertal av de arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Artrikedomen i den planerade vägens sträckning anses av Trafikverket härröra från att ingen byggnation skett här på grund av befintligt vägreservat vilket enligt GOF:s mening inte utgör någon orsak till att nu förstöra biotoperna. Stora delar av området ingår i Kungsbacka naturvårdsplan och är klassats som skyddsvärt. Ett flertal nyckelbiotoper kommer påverkas negativt av vägdragningen. Likaså kommer även hagmarker, ädellövskog, alsumpskog och våtmarker påverkas negativt samtliga med höga eller mycket höga naturvärden. Även Knapabäcken kan komma att påverkas negativt av dagvattnet från vägen. Bäcken är redan idag starkt påverkad av olika verksamheter. Knapabäcken rinner ut till havet vid den långgrunda och av fåglar välbesökta Råöviken som riskerar att påverkas kraftigt av eventuellt bygge av förslagen väg. Enligt Naturvårdsverkets Riktlinjer vid exploatering som riktar sig till tillståndsgivande myndighet kan man läsa att våtmarker med mycket höga naturvärden bör bevaras och inga ingrepp får tillåtas. Endast verksamhet som syftar till att upprätthålla värdena kan medges. Det presenterade förslaget väg 940 Rösan Forsbäck påverkar totalt ca 90 ha våtmarker, fördelade över bl.a. 25 ha lövsumpskogar/alkärr, 37 ha sumpskog/annan våtmark. Av dessa är ca 14 ha med mycket höga naturvärden. Detta talar för att vägen således ej ska tillåtas i föreslagen sträckning. GOF anser att vägdragningen även strider mot habitatdirektivet eftersom det finns både prioriterad naturtyp (lövsumpskog) och utpekade arter som drabbas av habitatförlust. Lövsumpskog är en prioriterad naturtyp enligt habitatdirektivet. Att en art eller naturtyp är prioriterad enligt direktivet, innebär att medlemsländerna ska ge särskild uppmärksamhet till arten eller naturtypen. De är utvalda som de mest hotade i unionen och åtgärder för dessa måste kunna prioriteras, alltså genomföras snabbt. Det beräknas idag finnas 10km 2 av naturtypen i södra Sverige (kontinental region) utav tidigare 50km 2 (historiska referensvärden). Naturtypen visar sig ha ogynnsam bevaradestatus i södra Sverige. GOF anser att de lövsumpskogar och våtmarker som finns i vägkorridoren kraftigt kommer att påverkas av vägdragningen, genom direkt biotopförlust, men även genom barriäreffekter och buller. Värdena i lövsumpskogen kommer således att försämras, vilket inte kan sägas vara i enlighet med habitatdirektivets syfte. Lövsumpskogar är dessutom miljöer som är väldigt svåra att ekologiskt kompensera eftersom de ofta är gamla och värdena utvecklats under lång tid. Inga förslag på hur dessa skall kompenseras har heller framkommit i utredningen. Dispens bör ej ges enligt artskyddsförordningen I bilaga 1, Artskyddsförordningen, kan man se vilka arter av växter och djur som är fridlysta enligt 4-9. I denna bilaga har djur- och växtarter olika markeringar beroende på behovet av skydd. Stort N betyder att arten kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet. 54 regelbundet förekommande svenska arter av vilda djur är upptagna i habitatdirektivets bilaga

4 4 och omfattas därmed av strikt skydd. Dessa är markerade med N i Artskyddsförordningens bilaga 1. Av dessa förekommer större vattensalamander, åkergroda, dvärgfladdermus, nordisk fladdermus samt vattenfladdermus i det område där vägen planeras. Till övriga arter som finns listade i artskyddsförordningen och förekommer i området är 15 arter som är fridlysta i Halland bl.a. snok. Även 24 fågelarter förekommer i området. Enligt Naturcentrums bedömning (Rapp ) kan gynnsam bevarandestatus lokalt påverkas negativt för dessa, främst genom att marker för födosök försvinner samt avskärs av vägen. GOF menar att även buller är en viktig faktor, vilket visats i t.ex. holländska studier, där häckningen försämrats i bullriga miljöer. Syftet med bestämmelserna i art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/EEG, fortsättningsvis kallat habitatdirektivet) är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer. I Handbok för artskyddsförordningen, del 1 kan man läsa under 3.2 Infrastruktur- och andra större projekt följande: Artskyddet bör komma in tidigt i infrastruktur- och andra större projekt som vägar, järnvägar eller vindkraftanläggningar. Detta bör bevakas av den operativa tillsynsmyndigheten, i detta fall länsstyrelsen (8 kap 1-4 miljöbalken). En artförekomst kan leda till förändringar av eller stoppa ett projekt om det finns andra lämpliga sätt att nå syftet med projektet och dess påverkan på arten försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd. Dispenser kan endast lämnas om förutsättningarna för dispens för arten i fråga är uppfyllda. Det kan därför orsaka stora problem om dispens inte söks förrän i ett sent stadium av ett projekt. I projektets miljökonsekvensbeskrivning bör påverkan på skyddade arter anges även för alternativa lokaliseringar eller andra metoder och för andra tidpunkter för genomförandet. Dispens bör sökas tidigt, innan andra alternativ är bortvalda. Förutsättning för dispens; Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens enligt 15 artskyddsförordningen, om Det inte finns någon annan lämplig lösning Dispensen inte försvårar upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde Båda dessa kriterier ovan måste vara uppfyllda för att dispens ska kunna ges. Vidare i Handbok för artskyddsförordningen sid 13 står att läsa: Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,

5 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. GOF anser att en gynnsam bevarandestatus EJ kan upprätthållas för fågellivet i allmänhet eller för de arter som är listade i artskyddsförordningen i synnerhet om väg 940 tillåts byggas. Summan av de faktorer som kommer att påverka fågelfaunan i hela vägkorridoren är betydande för de populationer av fåglar som idag finns i området. Detta medför på sikt att populationsutvecklingen av dessa arter blir negativ. Kompletterande inventeringar för arter enligt artskyddsförordningen krävs Inventeringen av fladdermöss bör kompletteras med ytterligare inventering. I Naturcentrums rapport uppges att aktiviteten hos fladdermöss överlag var förvånansvärt låg på många platser under 2011 det vill säga när denna inventering gjordes. Trots detta rapporterades tre arter från området (förutom några obestämda Myotis-arter) vilket är oväntat få arter. Det saknas inventering av sandödla och lövgroda som förekommer i närområdet. I arbetsplanen antas det att lövgrodan är utsattej heller har det utförts någon riktad inventering på hasselmus och hasselsnok som här har lämpliga biotoper som riskerar att skadas. Likaså saknas inventering av kvälls- och nattaktiva fåglar såsom vaktel R, småfläckig sumphöna BR, kornknarr BR och nattskärra BR, samtliga upptagna i förteckning över de fågelarter som ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (index B), och/eller är rödlistade i Sverige (index R). GOF bedömer liksom Naturcentrum AB att det finns goda biotoper för en hel del arter som inte hittats under inventeringen. Det gäller t.ex. smådoping, kricka, enkelbeckasin, bivråk, skogsduva, nötkråka, tofsvipa, göktyta, stenskvätta och törnskata. En mer utförlig inventering hade säkerligen funnit flera av dessa arter. Under vårt besök ( ) observerades både duvhök och nötskrika. Det finns således anledning att värdera upp fågelfaunan ytterligare i området. Prövning av vägdragningen måste ske enligt konventionen om Biologisk mångfald och Landskapskonventionen Konventionen om biologisk mångfald (CBD) antog hösten 2010 sin nya strategiska plan, innehållande 20 operativa mål (Aichi biodiversit ytargets). Dessa mål kommer också att ställa större krav på Trafikverket vid vägarnas anpassning till skyddsvärd natur. Där finns bl.a mål om minskad fragmentering av landskapet (mål 5) till år Det kommer att ställas större krav på anpassningar av infrastrukturen för att lindra effekterna av fragmentering (Konventionen om biologisk mångfald; betydelse och implikationer för Sveriges transportsektor, CBM skriftserie 64). Regeringen har även tillsatt en utredning som skall ge förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur. Även landskapskonventionen

6 som Sverige ratificerat ställer krav på ett mer ekologiskt fungerande landskap. Kraven på utformningen av vägar i samklang med naturen kommer alltså att höjas. Det kan även bli aktuellt att i efterhand skapa konnektivitet i landskapet. Sammantaget ställer detta väldigt stora krav på ett projekt som väg 940 att visa att de naturliga funktionerna i landskapet (spridning, konnektivitet m.m.) kommer att fungera lika bra som före en vägdragning. GOF menar att prövning av vägdragningen även redan nu måste ske mot dessa skärpta krav på natur- och miljöhänsyn som Sverige undertecknat. Vägdragningen strider mot Kungsbackas lokala miljömål I Miljömål för Kungsbacka står att läsa under Myllrande våtmarker att antalet våtmarker ska öka. Det står också att vid planering och exploatering ska våtmarker inte påverkas negativt. Vidare under Levande skogar återfinns texten Skogar med höga naturvärden ska värnas. Skogsmiljöer med särskilt bevarandevärde är ädellövskogar och lövsumpskogar. Under Ett rikt odlingslandskap står det Vid brukandet av mark ska hänsyn tas till ängsoch betesmarkernas natur och kulturvärden. Ett rikt växt och djurliv Förlust av biologisk mångfald ska hejdas. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. Så om Kungsbackas kommunpolitiker ska följa sina egna tidigare fattade beslut ska vägprojektet stoppas. Enligt vår bedömning kommer en ny sträckning av vägen påverka miljön, inte bara för fåglar utan för en mängd olika artgrupper på ett icke acceptabelt sätt. Vårt förslag är liksom tidigare att en förbättring av befintlig väg är inte bara ett bättre alternativ utan det enda tänkbara. Vi ifrågasätter också hur kan vara samhällsekonomiskt fördelaktigt med en ny vägsträckning om även förstörda naturmiljöer inräknas. Övriga synpunkter på planerad vägdragning Om det trots ovanstående argument mot projektet anläggs en ny väg enligt föreslagen sträckning är det viktigt att i de delar av vägen som angränsar till värdefull natur och de delar där vägen dras genom värdefull natur extra stor hänsyn tas så att det ej uppstår skador av olika slag vid anläggandet av vägen såsom körskador, träd tas bort i onödan, ofrivilliga utdikningar, sänkta grundvattennivåer, raserade gärdsgårdar m.m. Speciellt känslig för sänkt grundvattennivå verkar Björs mosse (N19) vara som enligt vår bedömning borde fått unika naturvärde klass 1 på grund av sin storlek och strukturella mångformighet. Vägen kommer också utgöra en barriäreffekt på djurlivet varför olika typer av faunapassager måste skapas anpassade för såväl kräldjur, fåglar, fladdermöss som fyrfota djur. Vi anser att sträckan Fjordskolan Mariedalsvägen ej kommer att avlasta trafiken på sträckorna Iseråsskolan Onsala kyrka och Fjordskolan Onsala kyrka varför denna del av

7 projektet bör slopas. Dessa sträckor verkar trafikeras till stor del endast av lokal trafik vilka ej kommer att nyttja den föreslagna väg 940. Trafiktätheten här kräver heller ingen utbyggnad. Vi anser också att eventuella fördelar av en 2+2 väg på delen Staragården - Skällaredsvägen uppvägs av de nackdelar detta kommer att innebära med ett större ingrepp i känslig natur med mycket höga värden än vad som skulle vara fallet med en smalare 1+1 väg. En flerfilig väg på vissa avsnitt kan omöjligt ge några tidsmässiga eller andra fördelar när sträckan Skällaredsvägen befintlig väg ånyo blir en 1+1 väg utan skapar bara ökade barriäreffekter. Omfattande kompensationsåtgärder krävs De i arbetsplanen föreslagna kompensationsåtgärderna och hänsynstagande är långt ifrån tillräckliga för de flesta av de organismgrupper som kommer påverkas av en eventuell väg. Vi saknar framförallt förslag till kompensationsåtgärder för fågelfaunan som enligt arbetsplanen kommer att påverkas negativt av vägen. Även de förslag som föreligger i arbetsplanen för att ta hand om förorenat vägdagvatten är otillräckliga och kommer medföra en ökad belastning på Kungsbackafjorden (Natura område) och Råöviken (rast- födosöks- och häckningslokal för många arter). Enligt flera prognoser kommer vädersituationer med återkommande rikliga regn bli allt vanligare vilket medför att de föreslagna åtgärderna med gräskläddas dikeskanter ej är tillräckligt. Dikena kommer att bräddas och förorena vägdagvatten kommer att sköljas ut i bäckar som leder vattnet ut till de grunda havsvikarna där skadorna kan bli omfattande. Om det tvärtemot alla rekommendationer, direktiv och förordningar ändå byggs en väg efterlyser vi följande kompensationsåtgärder. Det närbelägna området Bolgen med Svensmossen, Fnösken och Kärremosse skulle med fördel kunna restaureras och skyddas från all negativ påverkan i framtiden för att i viss mån kompensera för de störningar som en utbyggnad av väg 940 skulle innebära. Även den angränsande alsupskogen norr om Svensmossen och de hagmarker som omger hela området bör också ingå i ett bevarandeområde. Dessa åtgärder bör utföras samtidigt eller innan påbörjat arbete med vägen så de står klara inför kommande häckningssäsong. För att förhindra oönskad påverkan på miljön i Råöviken bör en större kombinerad våtmark/sedimenteringsdamm byggas innan Knapabäcken når havet (koordinater enl RT90 X: , Y: Denna våtmark/ sedimenteringsdamm bör också utformas på så sätt att det gynnar fågellivet. En befintlig vall innan bäcken når ut till havet gör det enkelt att här anlägga en våtmark/ sedimenteringsdamm. Även den redan hårt belastade Kungsbackafjorden, ett Natura habitat, kan komma att påverkas negativt av ökade utsläpp med en ny dragning av väg 940 då detta med stor sannolikhet kommer att innebära en ökning av trafiken. Redan idag skulle det behövas stora åtgärder för att behålla/öka naturvärdena i fjorden och med ytterligare negativ påverkan krävs än mer resurser för Natura 2000-området. Sist men inte minst är det viktigt att omfattande bulleravskärmningar görs från vägen mot omgivande värdefulla naturmiljöer. Det gäller alla naturvårdsklassade områden i

8 Naturcentrums rapport som kommer att drabbas av vägen. Holländska studier visar att fågelfaunan avsevärt påverkas av buller från bl.a. vägar. Göteborgs Ornitologiska Förening Morgan Johansson Ordförande Christer Johansson Fågelskyddskommittén