Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland

Transkript

1

2

3

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Marie Andrée Mänskliga rättigheter HBN Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden godkänner förslag till: reviderad jämställdhetspolicy och beslut om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad Hållbarhetsnämnden förslår Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att: anta reviderad jämställdhetspolicy och besluta om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad Hållbarhetsnämnden föreslår Landstingsstyrelsen att besluta uppdra till landstingsdirektören att: tillsätta en landstingsgemensam arbetsgrupp som specificerar vilka data som ska rapporteras könsuppdelat och utformar rapporteringsrutiner för detta utarbeta en sammanhållen policy för samtliga områden inom hållbar utveckling Sammanfattning I Hållbarhetsnämndens beredningsarbete har förslaget till reviderad jämställdhetspolicy och förslag om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad remitterats till övriga nämnder/styrelser. Förslaget till reviderad jämställdhetspolicy bygger på givna förutsättningar i form av uppdragsdirektiv och gällande beslut. Förslaget innehåller ett tydliggörande av landstingets övergripande målsättningar och intentioner i arbetet med jämställdhet. För att bidra till en god och jämlik hälsa för de sörmländska kvinnorna och männen vill landstinget mellan åren fokusera på och följa områdena: Jämställd vård och jämställda tjänster Lika lön för lika eller likvärdigt arbete Arbetet mot våld i nära relationer Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX SID 1(5) Utskriftsdatum: :19

5 I inkomna remissvar godkänner tre av fyra nämnder förslag till revidering av jämställdhetspolicyn och ställer sig positiva till att all individbaserad statistik presenteras könsuppdelade. Det senare omdömet är kopplat till förslag att en arbetsprocess inleds med att utforma rapporteringsrutiner för data som ska rapporteras könsuppdelat. En nämnd tar inte ställning till remissfrågorna utan föreslår vidare beredning av förslagen kopplat till dess relation till landstingets övergripande styrning och form för styrdokument generellt. Ett sätt att framöver hantera frågan om färre och mer ensade styrande dokument är med utgångspunkt utifrån den nyinrättade enheten för hållbar utvecklings uppdrag att utarbeta en sammanhållen policy för de olika områdena inom hållbar utveckling. I denna policy inkluderas då samtliga områden inom Mänskliga Rättigheter där jämställdhet ingår. Bakgrund Förslaget till reviderad jämställdhetspolicy är ett beredningsärende för Hållbarhetsnämnden och HBN beslutade att remittera förslaget till reviderad jämställdhetspolicy och förslaget till beslut om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad till övriga berörda nämnder/styrelser i landstinget fastställde Landstingsfullmäktige (LF) Landstinget Sörmlands strategi för jämställdhetsarbete. Strategin angav mål och inriktning för landstingets jämställdhetsarbete samt beskrev ansvarsfördelning för politiken och tjänsteorganisationen. Demokratiberedningen (DB) fick uppdraget att hålla strategin aktuell beslutade LF att ställa sig bakom de grundläggande principerna i den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, CEMR, (the European charter of equality of women and men in local life). DB fick uppdraget att ta fram en jämställdhetsplan i enlighet med deklarationen. I landstingets Mål och Budget 2010 angavs att jämställdhetsstrategin ska revideras. I mars 2011 ändrades Landstingsstyrelsens (LS) och DB:s reglementen så att LS fortsättningsvis är ansvarig för inriktningen av landstingets övergripande jämställdhetsarbete. Landstingsdirektören fastställde i november 2012 ett uppdragsdirektiv att ett förslag ska tas fram till en reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland som inkluderar en jämställdhetsplan enligt CEMR. Uppdragsanvarig är Landstingsstyrelsen och förutsättningar som förordas är att: mål och inriktning i reviderad jämställdhetspolicy ska följa landstingets vision, inriktningsdokumentet Framtidens Hälsooch sjukvård, Mål och Budget samt arbetas fram i en arbetsgrupp/referensgrupp där politiska sekreterarna ingår. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX SID 2(5) Utskriftsdatum: :19

6 den reviderade jämställdhetspolicyn riktas till medarbetare, brukare/patienter/elever och medborgare dokumentet hålls på en övergripande nivå och med mål som kopplas till landstingets ordinarie styr- och ledningssystem. Policyns struktur och form bygger på gällande LF beslut om Dokumenttyper, klassificering av administrativa styrande dokument. I förordningen (2001:1) om den officiella statistiken framgår att, under rubrik Tillgänglighet i 14, Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Ärendebeskrivning Hållbarhetsnämnden remitterade efter beslut förslag till reviderad jämställdhetspolicy och förslag till beslut om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad för yttrande till övriga nämnder/styrelser. Nedan följer en kort sammanställning av inkomna yttrande från Länssjukvårdsnämnden, Primärvårdsnämnden, Nämnden för habilitering och utbildning samt Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet. (Styrelsen för Folktandvården AB och Styrelsen för Landstingsservice AB har inte lämnat några yttranden.) LSN, PVN och HU godkänner förslaget till reviderad jämställdhetspolicy. LSN föreslår landsstingstyrelsen att på s 4 i reviderad jämställdhetspolicy under fokusområden infoga en fjärde punkt som lyder Rätt till heltid. LSN, PVN och HU ställer sig positiva till tillgång på könsuppdelad statisk. LSN och PVN föreslår utifrån att nuvarande rapportering till nämnderna och den förvaltningsinterna uppföljningen fodrar ett mycket stort manuellt arbete - landstingsstyrelsen att en landstingsgemensam arbetsgrupp tillsätts som specificerar vilka data som ska rapporteras könsuppdelat och att rapporteringsrutiner för detta utformas ovanstående grupp ges i uppdrag att påverka de utdata som efterfrågas kan tas fram på ett enkelt sätt via Måttdatabas eller motsvarande samt att rapporteringen införlivas i landstingets ordinarie rapporteringsplan. HU föreslår att en motsvarande övergripande policy som Gemensam värdegrund för personalfrågor tas fram för medborgarperspektivet som innehåller alla diskrimineringsgrunder inom mänskliga rättigheter i vilket även jämställdhet ingår. KUF föreslår att jämställdhetspolicyn bereds ytterligare utifrån: ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX SID 3(5) Utskriftsdatum: :19

7 var detta dokument hör hemma inom landstingets övergripande styrning samt om ett styrdokument ska innehålla både målformuleringar inom personalområdet(arbetsgivarfrågor) och målformuleringar avseende landstingets utåtriktade arbete som utförare och beställare av verksamhet och service till länets befolkning och regional aktör. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt och möjlighet att forma samhället och sina liv. Jämställdhet är en del av arbetet för jämlikhet och mänskliga rättigheter i landstinget. Ledstjärna för policyn är att det är i vardagen som jämställdhet skapas och ojämställdhet vidmakthålls. I förslaget till reviderad jämställdhetspolicy är uppsatta inriktningsmål för landstinget som arbetsgivare desamma som formuleras under avsnittet mångfald och jämställdhet i Gemensam värdegrund för personalfrågor. LSN förslår att infoga en fjärde punkt Rätt till heltid under policyns fokusområden Punkten återfinns i landstingets Mål och budgetplan för 2014 där det framgår, under personalperspektivet, strategiskt mål 1, att Rätt till heltid deltid en möjlighet, innebär att tillsvidareanställning på heltid ska vara den huvudsakliga anställningsformen i landstinget. Fokusområde punkt 2 - Lika lön för lika arbete - har kompletteras med ett tillägg med syfte att förtydligas och följa befintlig lagstiftning och är nu formulerat som: Lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Policyns övriga förslagna fokusområden är jämställd vård och jämställda tjänster samt arbetet mot våld i nära relationer. I landstinget pågår f n en översyn att minska och ensa befintliga styrande dokument men något beslut utifrån detta arbete är ännu inte fastställt. Förslaget till reviderad jämställdhetspolicy bygger på givna förutsättningar i form av uppdragsdirektiv och gällande beslut. Ett sätt att framöver hantera frågan om färre och mer ensade styrande dokument är med utgångspunkt utifrån den nyinrättade enheten för hållbar utvecklings uppdrag att utarbeta en sammanhållen policy för samtliga områden inom hållbar utveckling. I denna policy inkluderas då samtliga områden inom Mänskliga Rättigheter där jämställdhet ingår. Konsekvenser Jämställdhetspolicyns syfte är att driva på utvecklingen i landstinget för målet att alla, oavsett kön eller könsidentitet, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom hela livet. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdheten får effekt i kvinnors och mäns vardag. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX SID 4(5) Utskriftsdatum: :19

8 En förutsättning för att arbeta med jämställdhetsintegrering systematiskt är att all individbaserad statistik inom landstinget presenteras könsuppdelat. Ett särskilt beslut om att all individbaserad statistik inom landstinget presenteras könsuppdelat stärker förutsättningarna att nå jämställdhetspolicyns mål och syfte. En arbetsprocess bör inledas med att utforma rapporteringsrutiner för data som ska rapporteras könsuppdelat. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningen för Verksamhets- och ledningsservice. Hållbarhetsnämndens beslut 19/13 Yttrande från: Länssjukvårdsnämnden 63/13 Primärvårdsnämnden 27/13 Nämnden för habilitering och utbildning 60/13 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet 55/13 Beslutsunderlag Primärvårdsnämnden yttrande beslut , 27/13 Nämnden för habilitering och utbildning yttrande beslut , 60/13 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet yttrande beslut , 55/13 Länssjukvårdsnämndens yttrande beslut , 63/13 Hållbarhetsnämndens beslut , 19/13 Tjänsteutlåtande Förslag till reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland Beslutet expedieras till Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Primärvårdsnämnden Länssjukvårdsnämnden Nämnden för habilitering och utbildning Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Akten ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX SID 5(5) Utskriftsdatum: :19

9 1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors och mäns vardag. Gemensam värdegrund Jämställdhetspolicyn har sin värdegrund i landstingets vision: Det öppna landstinget för en jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Att vara det öppna landstinget innebär: att varje människa är lika i värde och värdighet att landstinget välkomnar mångfalden att landstinget är öppet för alla utan åtskillnad 1. VARFÖR EN JÄMSTÄLLDHETSPOLICY? Jämställdhet innebär att både kvinnor och män har samma makt och möjlighet att forma samhället och sina liv. Jämställdhet är en i lag fastställd mänsklig rättighet och en förutsättning för demokrati på alla nivåer. Det gör jämställdhet till en fråga som inte är förhandlingsbar, utan något som vi alla är skyldiga att verka för. Jämställdhet är inte enbart ett mål i sig, utan kan även ses som ett medel för att nå andra syften. Vinsterna med jämställdhet är många, både för individen och för samhället. Kön och genus spelar en viktig roll inom nästan alla livets områden och vi kodar världen i termer av kvinnligt och manligt. Landstingets verksamheter ska svara mot båda könens villkor och behov. De ska också motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm. Landstinget ska genom sina verksamheter bidra till att befolkningen i Sörmland ges möjligheter att leva jämställda liv. En rad studier visar att landstinget bemöter kvinnor och män, flickor och pojkar på olika villkor - som anställda, medborgare och patienter/brukare/elever. Exempel på hur skillnader mellan kvinnor och män ser ut i landstingets verksamheter: Det finns skillnader i hälsa och sjuklighet mellan kvinnor och män. Det är vanligare att kvinnor upplever ohälsa samtidigt som de lever längre. 2/3 av de sjukskrivna i Sörmland är kvinnor. Fler kvinnor än män kontaktar patientnämnden när det gäller klagomål på bemötande i vården. Eldriven rullstol förskrivs i större utsträckning till män än till kvinnor. I Sörmland utsätts årligen minst kvinnor för någon form av partnervåld. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt kan skilja sig från mäns. Kvinnors symtom är ofta mer diffusa.

10 2 Vården har svårare att upptäcka mäns depressioner och fler män begår självmord än kvinnor gör. Pojkar uteblir oftare än flickor från tandläkarbesök. ¾ av föräldradagarna tas ut av mammorna i Sörmland. Könstraditionella gymnasieval fortsätter. Kvinnorna har i genomsnitt 78 % av männens lön i landstinget och kvinnliga läkare tjänar i genomsnitt mindre än sina manliga kollegor. Landstinget har ingen manlig läkarsekreterare anställd och andelen sjuksköterskor som är kvinnor är 90 %. 2. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS SYFTE Landstingets jämställdhetspolicy syftar till att driva på utvecklingen där alla, oavsett kön eller könsidentitet, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom hela livet. Landstingets jämställdhetspolicy ska tydliggöra vår organisations övergripande målsättningar och intentioner kring arbetet med jämställdhet. Landstinget Sörmland vill gå före och göra mer än lagstiftningens krav för att nå jämställdhet. 3. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS UTGÅNGSPUNKTER Jämställdhetspolicyn baseras på berörda lagar, regler och styrdokument inom jämställdhetsområdet samt lokala förhållanden och förutsättningar Landstingets jämställdhetsarbete berör alla verksamheter i landstinget och den politiska organisationen samt riktas såväl till medarbetare som till brukare/patienter/elever och medborgare. Inriktningsdokumentet Framtidens Hälso- och sjukvård - Sveriges friskaste län 2025 är en central utgångspunkt för de övergripande målen och inriktningen av jämställdhetspolicyn i Landstinget Sörmland. Med Sveriges friskaste län 2025 avses att sörmlänningarna uppger sig ha en god självskattad hälsa och att dagens skillnader i hälsa mellan olika grupper har minskat. Detta inkluderar att minska skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Landstingets antidiskrimineringsarbete regleras i diskrimineringslagstiftningen och rör förhållande i arbetslivet och inom landstingets verksamheter. Arbetet har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. En arbetsgivares skyldigheter inom diskrimineringsområdet syftar till att värna principen om alla människors lika värde och rätt att bli behandlade på lika villkor. Diskrimineringslagen kan delas in i två huvudavsnitt som kompletterar varandra. Huvudavsnitten är förbud mot diskriminering och aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. I aktiva åtgärder ingår bl. a att arbetsgivaren vart tredje år upprättar en jämställdhetsplan och genomför en lönekartläggning. Regeringens jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande.

11 3 Ekonomisk jämställdhet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. CEMR-deklarationen är ett politiskt dokument och ett verktyg för kommuner, landsting och regioner i arbetet att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Landstingsfullmäktige undertecknade deklarationen Deklarationen går ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen följs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå Jämställdhet är en del av arbetet för jämlikhet och mänskliga rättigheter i landstinget. Detta innebär att inriktningsmålen omfattar alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Att belysa hur olika maktordningar samverkar och hur de sammantaget påverkar en persons position och livsmöjligheter kallas att inta ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitetsperspektivet hoppas fånga dynamiken i samspelet mellan olika bakgrundsfaktorer och att olika system av över- och underordning samverkar på komplexa sätt. 4. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS HUVUDSTRATEGI OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Landstingets huvudstrategi är jämställdhetsintegrering och det övergripande målet för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering bygger på insikten om att jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls genom våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter. Om vi ska kunna uppnå jämställdhet, måste vi förändra den ordinarie verksamheten där vi fattar beslut, fördelar resurser, skapar och vidmakthåller normer och värderingar. En grundförutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering är att det finns tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation i den aktuella verksamheten. Könsuppdelad statistik har som syfte att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. 5. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS INRIKTNINGSMÅL Landstinget ska som organisation: skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av makt och resurser för kvinnor och män, flickor och pojkar skapa förutsättningar för en jämställd hälsa och därigenom minska skillnader i hälsa mellan kvinnor och män skapa förutsättningar för att kvinnor/män och flickor/pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet analysera och beskriva beslut ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män

12 4 ha styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet utvecklas med fokus på jämställdhet genomföra fortlöpande insatser för att bryta traditionella/stereotypa könsmönster på olika nivåer i organisationen Landstinget ska som utförare och beställare av verksamhet och service till länets befolkning: erbjuda flickor och pojkar, kvinnor och män likvärdig vård och service bedriva en jämställd vård inhämta kunskap om kvinnors/mäns och pojkar/flickors behov, intressen och livsvillkor ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter att påverka verksamheten Landstinget ska som arbetsgivare: bedriva ett aktivt och ett kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö säkerställa att ingen blir diskriminerad eller trakasserad utifrån sin könstillhörighet, könsuttryck eller könsidentitet uppmuntra och ta tillvara den blandning av kompetenser, egenskaper, erfarenheter och kvalitéer som varje människa har Landstinget ska som regional aktör: I sin samverkan med andra lokala, regionala och nationella aktörer synliggöra och driva arbetet med jämställdhetsintegrering 6. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS FOKUSOMRÅDEN För att bidra till en god och jämlik hälsa för de sörmländska kvinnorna och männen vill landstinget mellan åren 2014 till 2017 särskilt fokusera på och följa områdena: Jämställd vård och jämställda tjänster Lika lön för lika eller likvärdigt arbete Arbetet mot våld i nära relationer 7. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Alla medarbetare, chefer och politiker ansvarar för att medverka i arbetet att uppnå målen och därmed bidra till att landstinget blir en inkluderande verksamhet. Riktlinjer och handlingsplaner ska komplettera policyn. Policyns inriktning och övergripande mål ska omsättas i uppföljningsbara aktiviteter inom landstingets verksamheter.

13 5 Landstingsfullmäktige och landstingstyrelsen har ansvar för att följa, efterfråga och följa upp policyn. Övergripande riktlinjer tas fram på en landstingsövergripande nivå och fastställs i politisk berörd nämnd/styrelse. Chefer på alla nivåer ansvarar för att: Informera om policyn Ta fram handlingsplan utifrån policyn och riktlinjer Jämställdhetspolicyn mål och inriktning ska årligen kopplas till och följas upp i ordinarie lednings- och styrsystem samt uppdateras senast DEFINITIONER - ABC om jämställdhet - Diskriminering: med diskriminering avses i diskrimineringslagen, direkt eller indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera Kön: Kvinnor och män inklusive personer som har ändrat sin könstillhörighet Genus: är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genusbias: inom medicinen handlar detta bland annat om feldiagnosticering och felbehandling på grund av föreställningar om kön. Genusmedicin: kan beskrivas som vård, behandling och olika slag av medicinrelaterad forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus. Genussystemet: i forskningen skiljer man på biologiskt och socialt kön - genus. Genusordningen eller genussystemet beskriver ett mönster i samhället av maktrelationer mellan kvinnor och män. Genusordningen bygger på två principer: I särhållande, att kvinnor och män gör olika saker på olika platser Hierarki, män som grupp är av lång tradition överordnande kvinnor som grupp och är norm för organisering av samhället. Förenklat innebär genussystemet en maktordning, som gör skillnad mellan könen, där kvinnor är underordnade och män är överordnade som grupper i samhället samt att mannen och det manliga är normen. Intersektionalitet: innebär att man förstår diskriminering på grund av etnicitet, klass och kön (och andra diskrimineringsgrunder) som oskiljbart och ömsesidigt beroende av varandra. Intersektionalitetsperspektivet hoppas fånga dynamiken i samspelet mellan olika bakgrundsfaktorer och att olika system av över- och underordning samverkar på komplexa sätt.

14 6 Jämställdhet: innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet förbehållet förhållandet mellan könen. Jämlikhet: beskriver alla individers lika värde, likhet inför lagen och med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det kan också vara en beskrivning av ett tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt. Begreppet jämlikhet har sin grund i mänskliga rättigheter, grundlagen och i flera av de lagar som styr verksamheter som bedrivs i landstinget. Jämställdhetsintegrering: innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och myndigheternas arbetessätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidoordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Jämställdhetsperspektiv: innebär att beakta vad förslag och beslut har för påverkan på kvinnors respektive mäns liv. Med ett jämställdhetsperspektiv kan könsfördelningen av makt och resurser synliggöras och omfördelas Jämlik vård: innebär att anpassa bemötande, vård och behandling till de villkor som finns relaterat till patienters personliga egenskaper och förutsättningar. Att göra jämlikt innebär därför ofta att göra olika för att tillgodose människors specifika behov och förutsättningar. Jämställd vård: Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis är olika. Kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård innebär att kvinnor och män får den vård de behöver, bland annat att de har lika tillgång till vård utifrån könsspecifika behov och att vården håller lika god kvalitet för båda könen. Det innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett medvetet genusperspektiv Norm: det "normala"; det godtagna eller ideala t.ex. i en social grupp; konvention, praxis; det vartill man bör anpassa sig. norm. Handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. Normkritiskt arbetssätt: innebär att sätta fokus på det som skapar normer i vårt samhälle i motsats till att fokusera på de personer som inte följer normen. LÄNKAR för mer information Diskrimineringslagstiftningen DO SKL:s jämställdhetsarbete SCB jämställdhetsstatistik På tal om kvinnor och män Länsstyrelsen i Södermanland På tal om kvinnor och män, Södermanland 2013

15 7 Regeringens jämställdhetsarbete Ojämställdhet i hälsa och vård- en genusmedicinsk kunskapsöversikt SKL Jämställda sjukskrivningar- arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess SKL REFERENSER: Botkyrka kommun Örebro läns landsting

16 Hållbarhetsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R HBN /13 Reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Hållbarhetsnämnden /13 Beslut Hållbarhetsnämnden beslutar att remittera 1. förslaget till reviderad jämställdhetspolicy samt 2. förslaget till beslut om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad för yttrande till övriga nämnder/styrelser Yrkande Marie-Louise Forslund (KD) och Lotti Svebeus (M) reserverar sig mot framtaget förslag till beslut till förmån för eget yrkande enligt bilaga där följande föreslås: att korta ned förslaget till reviderad jämställdhetspolicy i enlighet med bilaga 1 att remittera förslaget till reviderad jämställdhetspolicy till övriga nämnder/styrelser att remittera förslaget till beslut om att all individbaserad statistik ska presenteras könsuppdelad för yttrande till övriga nämnder/styrelser Proposition Ordföranden Ann-Sofie Jacobsson (MP) ställer Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Lotti Svebéus (M) ändringsyrkande under proposition och finner att det avslås. Sammanfattning Förslaget till reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland innehåller ett tydliggörande av landstingets övergripande målsättningar och intentioner kring arbetet med jämställdhet. Ledstjärna för policyn är att det är i vardagen som jämställdhet skapas och ojämställdheten vidmakthålls. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

17 Hållbarhetsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R HBN Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors och mäns vardag. Huvudstrategi och övergripande mål som anges för jämställdhetsarbetet är jämställdhetsintegrering. En förutsättning för att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov är att det finns tillgång till könsuppdelad statistik. Tre områden föreslås i policyn att landstinget särskilt fokuserar på och följer upp mellan åren : jämställd vård och jämställda tjänster lika lön för lika arbete arbetet mot våld i nära relationer Policyn ska kompletteras med riktlinjer och handlingsplaner samt policyns mål och inriktning ska årligen kopplas till och följas upp i ordinarie lednings- och styrsystem. Hållbarhetsnämnden ansvarar för att bereda ärenden av strategisk karaktär inom områdena social och ekologisk hållbarhet som reviderad jämställdhetspolicy - för beslut i landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelse. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till reviderad jämställdhetspolicy för Landstinget Sörmland Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Nämnden för habilitering och utbildning Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Styrelsen för Folktandvården AB Styrelsen för Landstingsservice AB Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

18

19

20

21