LDC under 50 år HISTORISK ÅTERBLICK TORGNY HALLENMARK

Transkript

1 LDC under 50 år HISTORISK ÅTERBLICK TORGNY HALLENMARK

2 50 år inom IT-området

3 Tiden före LDC : Fem svenskar över i USA, bl a Carl-Erik Fröberg i Princeton 1948: Matematikmaskinnämnden bildas Tidiga maskiner i Sverige: BARK och BESK i Stockholm SMIL, Siffer-Maskinen i Lund, byggs till stor del med BESK som förebild SMIL körs igång i augusti 1956 Tusentals elektronrör, trumminne (4096 ord x 40 bitar), hålremsa, senare även ferritkärnminne

4 SMIL: Kjell Jönsson vid kärnminnet

5 SMIL: Rester på Tekniska Muséet

6 SMIL: Facit karusellminne

7 SMIL: Modernisering SMIL får ferritkärnminne som primärminne 1962: Kompilator för Algol 60 (Torgil Ekman m fl) SMIL används under hela 1960-talet Verksamheten kring SMIL styrs främst av Carl-Erik Fröberg och Kjell Jönsson

8 LDC bildas 1 juli 1965: LDC bildas. Det fullständiga namnet är: Lunds datacentral för forskning och högre utbildning Tidigt anställda: Lennart Bensryd, Arne Sundström 1 april 1968: Ingemar Dahlstrand anställs som datachef 1 juli 1968: STUD inrättas, Styrelsen för universitetens datacentraler, gemensam för Lund och övriga universitet STUD omfattar följande datacentraler: LDC (Lund), GD (Göteborg), QZ (Stockholm), UDAC (Uppsala), Umdac (Umeå)

9 LDC flyttar, ny dator Under 1969 flyttar LDC till nya lokaler, Sölvegatan 18 I början av 1970 ger SMIL upp En ny dator Univac 1108 finns då på plats Nu är det hålkort som gäller för inmatning Ett litet trumminne FH-1782 finns, 2 Mord x 36 bitar Ett större trumminne kommer, 22 Mord (~ 100 Mbyte) Fortran blir viktigaste programspråk

10 Univac 1108 (1977)

11 In- och utmatning av data Hålkort är det vanliga, lämnas på LDC, listor hämtas här Fjärrterminaler sätts upp i Växjö och Linköping MLL (Malmöhus Läns Landsting) kör också en del. Sätter sedan upp egen Univac i Lund (blir Kommundata, Tieto- Enator) Interaktiva terminaler börjar användas. Synkron Uniscope, asynkron Teletype, t ex Olivetti, HP, Texas. LDC utvecklar en terminalkoncentrator ASK för att kunna ansluta billiga asynkrona terminaler

12 ASK Asynkron-Synkron Konverterare Ett ASK linjekort, för två terminaler

13 Ny organisation och ny dator 1 juli 1977: STUD läggs ner. Ansvaret för LDC överförs till styrelsen för Södra högskoleregionen, som raskt flyttar ansvaret till LU. En datorstyrelse inrättas. Den gamla Univac-datorn räcker inte längre till Ersätts 1979 av en ny Sperry-Univac 1100/80 Modernare halvledarteknik, halvledarminne, cache Skivminnen används för datalagring Efterhand även cache i styrenhet mot skivminnen

14 Sperry-Univac 1100/80

15 Utredningar om teknik och organisation Under början av 1980-talet görs flera utredningar kring teknikval och IT-organisation. Tekniska beslut: 1. Behåll stordator 1100/80, men köp loss (lägre kostnad) 2. Komplettera med modernare minidator 3. Börja bygga datanätverk 1982 installeras minidator VAX 11/780 från Digital Denna efterföljs ganska snart av flera liknande system

16 Digital: VAX 11/780

17 LDC: Datorhall (1982)

18 Datakommunikation och nätverk För att kunna välja uppkoppling mot flera datorer behövs ett nätverk. Från 1982 sätts ett nät av Upnod terminalväxlar upp över LU. Namnet LUNET används. SUNET finns i en tidig version med X.25-växlar och PAD för terminaluppkoppling Filöverföring kan ordnas med program som SAFT och Kermit 1984 installeras de första Ethernet-näten vid LU (LDC samt LTH E-hus och M-hus). Tjock koaxialkabel. Hopkoppling görs av DECnet-nätverk i Lund och Linköping via fast (långsam) linje.

19 Decentraliserat primäransvar 1985 fattar LU ett principbeslut om Decentraliserat primäransvar för IT-verksamheten LDC delar upp sin organisation internt: Datordriftenhet Datakonsultenhet

20 Mer nätverk I januari1985 registreras Internet-domänerna lth.se och lu.se bland de allra första i Sverige 1986 kopplar SUNET upp det första riktiga nätverket för kommunikation dator-dator. Baseras på DECnet via Datapak (X.25, Televerket). Koppling mot akademiska nät BITNET och EARN sätts upp (via SUNET) LUNET börjar byggas ut via optisk fiberkabel SUNET går 1988 över till fasta linjer (64 kbit/s). Trafik via både DECnet och TCP/IP protokoll. Därmed: Direkt anslutning till Internet.

21 Stordator avvecklas Vid årsskiftet 1987/88 avvecklas slutligen stordatorn Sperry-Univac 1100/80 vid LDC. Olika minidatorer har nu ersatt den. Efterhand installeras allt fler minidatorer Val av leverantör varierar under åren: Digital (VAX), HP, Norsk Data och senare mer Sun Microsystems

22 Kjell Jönsson går i pension, våren 1987 Från vänster: Cecilia Nordin-Persson Kjell Jönsson Inga Brunsson Kjell-Åke Modéer Per Eriksson Gerd Olsson

23 Sidoverksamheter vid LDC En del verksamheter har kommit och gått under åren: Viss drift åt MLL, Malmö kommun och Saab Linköping Drift av färgbildskrivare (Hellmuth Hertz, Mikael Jern) ASK terminalkoncentrator (Jan Engvald m fl) CAD/CAM-grupp vid LDC PC-förmedling Support kring statistiksystem mm LUNARC system för tyngre beräkningar (aktuellt)

24 E-post börjar få spridning 1989 får alla LU-anställda en adress för e-post: Programvara för e-post på Mac och PC utvecklas vid LDC: MacPost resp PCpost

25 Internet blir populärt E-post via Internet används av allt fler. Under sprids informationstjänster som Gopher och World-Wide Web (WWW) i universitetsvärlden. LDC har tidigt servrar uppe, liksom bl a UB. Men innehållet är ganska rudimentärt till en början. Med en grafisk webbläsare som Mosaic (och senare Netscape) växer intresset ytterligare

26 Projekt I ett studentdatorprojekt ordnas bättre ITmöjligheter för LU-studenter i allmänhet. E-post mm. Snabb-LUNET (100 Mbit/s) körs igång under 1997 Under 1998 startar Malmö högskola. LDC kör flera system åt dem i början. LDC driver också ett gemensamt bibliotekssystem för högskolor i Borås, Kalmar, Växjö, Örebro och Lärarhögskolan i Stockholm 1999 är LDC och LU värdar för en stor nätverkskonferens med NORDUnet och TERENA

27 Projekt Inför årsskiftet 1999/2000 görs mycket kontroller och utredningar. Inga större störningar uppträder dock. Ett centralt backup-system börjar användas under 1999, baserat på en bandrobot och Legato Networker programvara. Under följande år byggs detta system ut och moderniseras flera gånger. Skräppost (spam) blir ett ökande problem. Under 2004 sätts särskilda mail-gateways upp för kontroll, bl a med en teknik som kallas Greylisting.

28 LDC flyttar LDC flyttar till nya lokaler i Tieto-Enators tidigare anläggning på Margaretavägen 1A. Datorutrustning flyttas i huvudsak hösten 2003 och personalen under organiserar LDC om enligt: Desktop Nätverk Server System Televäxelpersonal förs också över till LDC

29 LDC Margaretavägen 1A

30 IT-organisation + Ladok drift Under 2006 ses den LU-gemensamma IT-organisationen över. Mer operativ verksamhet förs till LDC. IT-strategi och beställarroll ligger kvar i en central funktion blir LDC certifierat för att bli ett av tre driftställen för Ladok studerandesystem. Från början av 2009 gör LDC viss omorganisation: Drift Kund och tjänst Administration Under 2009 bygger LDC på en ny våning på huset för att få plats med all personal

31 Under 2009 görs en större omläggning av gemensamt system för e-post för LU-anställda. Serversystem blir Windows-baserade med Microsoft Exchange som central programvara. Ett projekt kring Samordnat IT-stöd vid LU påbörjas och pågår under Efter 2010 har flera områden vid LU valt att flytta över praktiskt IT-ansvar (och viss personal) till LDC. Det gäller i huvudsak områden som Campus Helsingborg, Område S (samhällsvetare), Område HT (humanister, teologer) och Ekonomihögskolan.

32 LDC organisation är det dags för en modifiering av intern organisation av LDC: Användarstöd (Mikael Ivarsson) Infrastruktur (Patrick Andersson) Applikation (Tayyebeh Larijani) Projekt (Charlotta Montelius) Verksamhetsstöd (Jan-Inge Månsson) Chef för LDC, IT-chef, är Johan Johansson

33 Utveckling - SERVER Unik datamaskin SMIL Stordator Univac, Sperry-Univac Minidatorer VAX, Sun m fl PC-servrar Novell, Windows Bladservrar HP Kraftiga servrar Dell Virtualisering VMware

34 Utveckling - DATALAGRING Hålremsa Hålkort Trumminne Magnetband Skivminnen SAN-system för gemensam disk Disklagring med t ex Dell Compellent

35 Utveckling - BACKUP Lokala magnetband/kassetter på resp server Centralt backup-system: Legato Networker HP Data Protector Veeam för backup av virtuella servrar

36 Utveckling - INTERAKTIVITET Hålremsa Hålkort Dataterminal, teckenbaserad Persondator, lokal eller mot server Mobila enheter (smartphone, surfplatta)

37 Datachefer vid LDC 1968 Ingemar Dahlstrand 1980 Arne Sundström 1993 Marianne Hassel 1997 Sten Weijdegård 2004 Johnny Nilsson 2009 Johan Johansson

38