Regelbunden tillsyn i Jönköping. Kom mun beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Jönköping Kom mun beslut Skolinspektionen

2 Beslut Skolinspektionen Dnr :4264 Jönköpings kommim Beslut efter tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

3 Besllldt 2(20) Tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Jönköpings kommun under våren och hösten Fakta om kommunen Jönköpings kommun hgger i Jönköpings län och har cirka invånare. Kommunen består av centralorten Jönköping men omfattar även Huskvarna och Gränna i öster samt Norrahammar i söder. I Jönköpings kommun finns 92 förskolor i kommunal regi och 29 i enskild regi, 52 kommunala grundskolor, varav det i två skolenheter också bedrivs grundsärskola. Det finns fyra kommunala gymnasieskolor varav gymnasiesärskolan återfinns på två av dessa. Belägna i kommunen finns nio fristående grundskolor och sju fristående gymnasieskolor. Utbildningsförvaltrringens verksamhet leds av två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för verksamheterna pedagogisk omsorg och öppen förskola. För gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbudningen ansvarar kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd. Operativt ansvar för samtliga verksamheter har utbilchringsförvaltrutigen som leds av en utbildningsdirektör. Chefen för förskola och grundskola svarar direkt under utbndriingsdirektören för ledning av verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Dessa verksamheter är indelade i tre skolområden, Söder, Väster och Öster, som leds av varsin områdeschef. Förskolechefer och rektorer inom ett skolområde är underställda områdeschefen. Det finns en centralt organiserad barn- och elevhälsoenhet. Denna enhet arbetar på uppdrag av förskolechefen, rektorn eller elevhälsans personal. Inom barn- och elevhälsoenheten finns även särskilda undervisningsgrupper, som kommunen kallar områdesenheter, där elever i grundskolan tas emot under en begränsad period. Under barn- och elevhälsoenheten finns även en skolenliet, Herrgården, för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, organiserad. Chefen för utbildning och arbetsmarknad svarar direkt under utbudningsdirektören för ledning av verksamlietema gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbua^ning, särskild utbudning för vuxna, utbildning i svenska för invandare samt kornmunens arbetsmarknadsfrågor. Respektive gymnasieskola

4 Beslut 3(20) leds av en gymnasiechef och varje gymnasieskola är indelad i ett antal skolenheter som var och en leds av en rektor. Vuxenutbildningsenheten svarar för upphandling och samordning av den kommunala vuxenutbudningen och utbildningen i svenska för invandrare. Den särskilda utbildningen för vuxna organiseras däremot i egen regi. Avseende förskolan visar Skolverkets statistik från år 2012 att 82 procent av barnen i åldern 1-5 år är inskrivna i förskola och att antalet barn per avdelning är 14. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbilaning är 83 procent. Avseende fritidshem visar Skolverkets statistik från år 2012 att 82 procent i åldrarna 6-9 år är inskrivna i fritidshem och 22 procent i åldrarna år. Antal barn per avdelning är 41 och andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 88 procent. För grundskolans årskurs 3 framgår det av Skolverkets statistik för år 2012 att mellan 85 och 98 procent av eleverna når kravnivån i nationella ämnesproven i matematik och svenska. Generellt sett når färre elever kravnivån i de nationella ämnesproven i matematik jämfört med i svenska. Inom svenska som andraspråk varierar resultaten mellan delproven stort. På delprovet skrivuppgift "beskrivande text" når 65 procent av eleverna som läser ämnet kravnivån medan det är 96 procent som klarar kravnivån för delprovet "muntlig uppgift". Enligt kommunens uppgifter är det mellan 90 och 100 procent av eleverna i årskurs 3 som når kravnivån i grundskolans övriga ämnen. För grundskolans årskurs 6 framgår det av Skolverkets statistik för år 2012 att 80 procent av eleverna når kravnivån på samtliga delprov i nationella ämnesproven i matematik. Motsvarande siffra för engelska är 89 procent och för svenska 86 procent. I svenska som andraspråk når 52 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov. Enhgt kornmunens sammanställning av betygen i årskurs 6 är det mellan 90 och 100 procent av eleverna som minst når betyget E i de flesta ämnen. Undantaget är svenska som andraspråk där omkring 80 procent av eleverna uppnår kunskapskraven. För grundskolans årskurs 9 framgår det av Skolverkets statistik för år 2012 att det är 78 procent av eleverna som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan är 87 procent. Genomsnittligt meritvärde på kommunala grundskolor i Jönköpings kommun är 206,6 poäng. Dessa resultat ser liknande ut under åren Det genomsnittliga meritvärdet varierar dock mellan kommunens grundskolor. Denna skillnad överensstämmer med den variation i genomsnittligt meritvärde som statistiken visar finns utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. En jämförelse mellan flickors och pojkars resultat åren visar vidare att

5 B slu" J 4(20) flickornas genomsnittliga meritvärde varje år ligger mellan 20 och 30 poäng högre än pojkarnas. Motsvarande skillnad är dock ännu större mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Vid vissa skolor är det genomsnittliga meritvärdet för elever med svensk bakgrund 50 poäng högre än för elever födda utomlands. Det fmns också skolor i koinmunen där skillnaderna inte är lika stora. En genomgång av resultaten i alla ämnen under samma tidsperiod uppvisar en tendens med en minskande måluppfyllelse i ämnena kemi och matematik samt betydligt lägre måluppfyllelse i svenska som andraspråk jämfört med skolans övriga ämnen. Kommunen saknar sammanställningar av resultat för elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Respektive rektor har sammaiistälhiing över resultaten för sin skolenhet. Avseende gymnasieskolan visar Skolverkets statistik för år 2012 att den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg är 14,1 och att 94 procent av dessa når högskolebehörighet. Resultaten i kommunen varierar dock mellan olika program, där särskilt Fordons- och transportprogrammet utmärker sig med låga resultat i jämförelse med övriga program. Fordons- och transportprogrammets genomsnittliga betygspoäng är 10,2 och det är enbart 63 procent av eleverna som når behörighet till högskolestudier, vilket också är lägre än jämfört med tidigare år. El och energiprogrammet (12,0 i genomsnittlig betygspoäng), Fordons- och fransportprogrammet, Handels- och admmistrahonsprogrammet (12,3 i genomsnittlig betygspoäng) och Hantverksprogrammet (13,7 i genomsriittlig betygspoäng) är de program i Jönköping som hgger under rikets snitt för respektive program, medan övriga program ligger i paritet med eller över rikets snitt. Särskilt utmärkande i positiv bemärkelse är Industritekniska programmet där 94 procent av eleverna med slutbetyg nådde behörighet till högskolestudier för andra året i rad. Andel elever som fullföljt utbudningen inom fyra år är 81 procent vilket är något högre än rikets snitt på 77 procent. Bland elever med svensk bakgrund fullföljer 85 procent utbildningen inom fyra år, medan motsvarande siffra för elever med utländsk bakgrund är 57 procent. Hur stor skillnaden är mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund varierar dock mellan de olika gymnasieskolorna. Vid jämförelse mellan andel elever som fullföljer utbildningen inom fyra år på respektive program framgår att kommunen generellt sett når bättre resultat jämfört med riket på alla program förutom på Industritekniska programmet med 73 procent och Handels- och administrationsprogrammet med 78 procent av eleverna som fullföljer utbildningen inom fyra år.

6 Beslut 5(20) Inom vuxenutbildningen visar Skolverkets statistik att det är 79 procent av eleverna på gymnasial nivå som slutför sina kurser år Resultaten inom kurserna Engelska A (74 procent), Matematik A (69 procent) och Svenska A (80 procent) ligger något lägre jämfört med resultaten för riket och jämfört med resultaten för motsvarande kurser år De nationella proven för utbildning i svenska för invandrare visar att 80 procent av eleverna når kravnivån på B-provet. Motsvarande siffra för C-provet är 63 procent och för D-provet 60 procent. Av kommunens uppgifter framgår att någon resultatrapportering från grundläggande nivå är svårt att sammanställa på grund av det kontinuerliga intaget, men att det enbart var i kursen svenska som andraspråk som alla elever inte nådde minst ett godkänt betyg på grundläggande nivå under år Inom särskild undervisning för vuxna har samthga nått godkända betyg under Tabell ft Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 288 Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola 113 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 89 Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna 100 Utbildning i svenska för invandrare 800 Källa: Kommunens uppgifter per den Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsravå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn.

7 Beslut 6(20) Helhetsbedömning Tillsynen visar att Jönköping kommuns resultat befinner sig på ungefär samma nivå över tid i grundskolan och gymnasieskolan, men att resultaten varierar mellan olika skolor. Varje år är det dock omkring tjugo procent av eleverna som inte når målen i alla ämnen i grundskolan och som inte fullföljer utbildningen inom fyra år på gymnasieskolan. Statistiken indikerar att kommunen framför allt inte lyckas med att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar då elevens måluppfyllelse tydligt kan kopplas till föräldrars utbildningsbakgrund samt utifrån om de har svensk eller utländsk bakgrund. Tillsynen visar att kommunen behöver genomföra en utförligare analys av orsakerna till att den inte lyckas bättre med att uppväga skillnaderna samt att de flesta av kommunens verksamheter behöver höja kompetensen kring hur utbildningen för flerspråkiga barn och elever ska bedrivas för att bättre gynna deras kunskapsutveckling. Kommunen arbetar aktivt för att få tih stånd ett systematiskt kvahtetsarbete där resultat från alla verksamhetsformer ska presenteras och analyseras på ett åskådligt sätt i syfte att ringa in väsentliga framgångsfaktorer och utvecklingsbehov. De båda nämnderna har som ett led i sitt arbete med att öka barn- och elevperspektivet utvecklat ett system för att möta barnen och eleverna. Det hnns flera exempel på att huvudmannen identifierat brister i sin verksamhet samt att de utifrån en analys vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristerna, vilket utgör grunden i ett systematiskt kvahtetsarbete. Huvudmannen är ännu inte nöjd med arbetet och vid tiusynstiufället pågår ett arbete för att ytterhgare tydliggöra resultaten i förskolan, fritidshemmen och särskolan samt att utveckla analysen av de resultat som samlas in. Tillsynen visar att det också inom en övervägande del av verksamheterna pågår ett systematiskt kvalitetsarbete, även om vissa skolor inte identifierar sina egna utvecklingsbehov utan nöjer sig med att följa upp det som huvudmannen initierar. Förskolans verksamhet erbjuder barnen en varierad och trygg utbildning med tydhg utgångspunkt i läroplanens krav. Förutom behov av att utveckla resultatuppföljningen, som hittills baserats på föräldrarnas nöjdhet, behöver för skolan i högre grad sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Jönköpings kommun har genomfört insatser för att utveckla kvahteten i fritidshemmen. Dessa insatser har gett resultat och på de flesta fritidshem erbjuds eleverna en meningsfull fritid och en verksamhet med tydlig utgångspunkt i

8 Beslut 7(20) läroplanens krav. Dock kvarstår behov av fortlöpande insatser från huvudmannen för att säkerstäua likvärdigheten, då inte aua fritidshem ännu förmår erbjuda de äldre eleverna en tiuräckligt menmgsfuu vistelse i fritidshemmet. Vid Skolverkets utbudiiingsinspektion år 2008 uppmärksammades att samverkan meuan olika skohormer behövde förbättras. Efter detta har kommunen organiserat förskolorna och grundskolorna på ett sätt som enhgt kommunen bidragit tiu en positiv utveckling avseende detta. Skolverket kritiserade även kommunen för bristande utvärdermg av hur kommunen arbetade för att tillgodose elevers stödbehov. Vid innevarande tillsyn har kommunen genomfört sådana utvärderingar vilket lett ull förändrade arbetsmetoder. Kommunen har frångått ett system med centrala medel och resursgrupper och i stäuet infört ett system där respektive förskolechef och rektor förfogar över medlen för detta ändamål. Förskolecheferna och rektorerna har i sitt uppdrag att ansvara för hur elevernas stödbehov ska tillgodoses möjlighet att få hjälp i skolans arbete av den centralt placerade barn- och elevhälsoenheten. Deras insatser kan dels bestå av direkt stöd till enskilda arbetslag, dels bestå av handledning och konsultation från expertgrupper. Syftet är att förskolorna och grundskolorna via dessa insatser ska upparbeta sin egen kompetens att kunna möta elevers stödbehov i fortsättningen. Dessa arbetsmetoder har fått olika mycket genomslag inom skolorna och det finns i kommunen behov av ytterhgare implementeringsinsatser, vilket framgår av berörda skolbeslut. TUlsynen visar att kommunens grundskolor och gymnasieskolor bedriver en verksamhet som tydhgt tar sin utgångspunkt i läroplanens krav. Många skolor behöver dock utveckla arbetet med att i undervisningen i aua ämnen ta sig an det demokratiska samhällsuppdraget. Vid flertalet skolor har inte eleverna det reeua inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer som läroplanen kräver och inte heller det reeua inflytandet över utbildningens utformning som skouagen kräver. Rektorerna behöver därför i högre utsträckning ta sitt ansvar att arbetsformerna utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Kommunen har under de senaste åren haft detta område i fokus i sina uppföljningar och konstaterar även de att skolorna inte förmått att åstadkomma någon väsentlig förändring trots att de fått i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla sitt arbete. Kommunen erbjuder en verksamhet i grundsärskola och gymnasiesärskola som ger eleverna goda förutsättningar att nå de nationella målen. UtbUdningen organiseras i enhghet med de intentioner som hgger till grund för de förändrade bestämmelser att ge elever med utvecldmgsstörning en utbudning som är anpassad tiu varje elevs förutsättningar och som så långt som det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Dock behöver

9 Beslut 8(20) kommunen se till att samtliga elever som är mottagna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan också har utretts och mottagits efter samråd enhgt författningarnas krav. Tillsynen visar att gymnasieskolorna behöver utveckla arbetet med att utforma undervisningen och det särskilda stödet efter elevernas fömtsäthiingar och behov. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med kontinuerliga uppföljningar och analyser av sina resultat. Inom gymnasiesärskolan är det dock väsenthgt att sammanstäilningar av elevernas resultat görs för samtliga skolor i syfte att ha en grund för att identifiera ytterligare utvecklingsbehov och framgångsfaktorer. Jönköpings kommun har valt att upphandla all verksamhet i kommunal vuxenutbildning och i utbildning i svenska för invandrare. Kommunen befinner sig under innevarande tillsyn i en utdragen upphandlingsprocess. I övrigt har kommunen en upparbetad organisation för att genomföra kvalitetskontroller av den upphandlade verksamheten. Sammanfattningsvis bedriver Jönköpings kommun sina verksamheter med tydlig utgångspunkt ifrån de nationella målen. Kommunen behöver dock genomföra en fördjupad analys avseende hur arbetet med flerspråkiga barn och elever kan utvecklas i syfte att måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan ska öka. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Jönköpings kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Huvudmannen ska i utbildningen ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Huvudmannen ska sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbudningen.

10 Besfiut 9(20) Motivering Av skollagen framgår att utbudningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas fömtsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av tiusynen framgår att Jönköpings kommun genomför insatser för att skapa likvärdig utbildning inom utbildningens samthga skouormer och att områdesoch gymnasiecheferna ansvarar för att insatserna genomförs. Ett exempel på arbete som genomförts under de senaste åren är utvidgade resultatanalyser av fhckors och pojkars resultat, samt kompetenshöjande insatser, särskut i förskolan, i syfte att ge både flickor och pojkar förutsättningar att lyckas i utbildningen. Vid intervjuerna uppger ansvariga pohtiker och tjänstemän att kommunens resursfördelningssystem också är utformat så att resurserna fördelas olika till skolorna i syfte att utjämna barns och elevers olika fömtsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det finns i modeuen en kompensatorisk resursdel vilken tar hänsyn tiu elever vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning samt elever med utländsk bakgrund, samt en del som tar hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. Resultaten för grundskola och gymnasieskola indikerar att kommunen inte lyckas att ge gruppen elever med utländsk bakgrund samma fömtsättningar att nå kunskapskraven som minst ska uppnås jämfört med gruppen elever med svensk bakgrund. Analysen av Skolverkets statistik visar att denna skillnad finns oavsett om eleven med utländsk bakgrund är född i Sverige euer är född utomlands. Skillnaden i resultaten har kommunen uppmärksammat i sitt systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har även i viss utsträckning vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristen, bland annat genom att utbilda fler lärare inom svenska som andraspråk. Intervjuade politiker uttrycker dock att de inte är nöjda med resultatbilden och att de är medvetna om att skolorna inte lyckas kompensera för skillnaderna i elevernas förutsätmingar att tillgodogöra sig utbudningen. Intervjuade pohtiker menar vidare att kommunen behöver genomföra en djupare analys av de bakomliggande orsakerna tiu att man inte lyckas bättre. De rramhåuer att det behövs ett mer långsiktigt arbete med att förändra attityder och förväntningar samt att det inom verksamheterna behövs kompetensförstärkningar inom många olika områden för att denna trend ska brytas.

11 [Q gfyf 10 (20) Tillsynen visar, vilket framgår av respektive beslut, att det finns brister i förskolornas insatser för att ge barn med annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vidare framgår att det finns grundskolor där elevernas behov av undervisning i svenska som andraspråk inte tillgodoses eller sker i enhghet med författningarna. Detsamma gäiler för studiehandledning på modersmålet. I Jönköpings kommun finns en utbudningsenhet för flerspråkighet vars uppdrag är att samordna kommunens modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Denna enhet är organisatoriskt placerad inom Rosenlundsspåret, men samthga skolor har möjlighet att ansöka om studiehandledare från enheten. En del rektorer uppfattar att den tiudelning de får av enheten är den enda resurs de har att erbjuda den flerspråkiga eleven, medan andra rektorer genomför utiedningar av varje elevs behov och utifrån den utiedningen vidtar de åtgärder som behövs för att eleven ska kunna nå kunskapskraven. Dessa brister visar att flerspråkigheten inte ännu utgör en naturlig del av arbetet i samtliga skolor. Alla rektorer ser ännu inte studiehandledning som den stödinsats det är och tar därför heuer inte fullt ut ansvar för att eleven får detta stödbehov tiugodosett. Att alla rektorer inte uppfattar att de har reeua möjhgheter att inom ramen för sin organisationtillgodoseelevernas behov av tiu exempel studiehandledning på modersmålet bidrar också till brister i likvärdigheten i utbildningen. Sammantaget visar detta att det inom kommunens olika verksamheter finns behov av att fördjupa förståelsen kring flerspråkiga elevers lärande i flera avseenden. I Jönköpings kommun finns det på en av grundskolorna en mottagningsenhet för till Sverige nyanlända elever. Det är vid vistelsen där som elevens behov och fömtsättningar ska kartläggas. AUa eleverna får en skolplacering vid den skola som blir deras hemskola efter avslutad vistelse vid mottagriingsenheten. Av intervjuerna med ansvariga tjänstemän framgår att nästan aua elever stannar på mottagningsenheten i ett år oavsett deras behov och fömtsättningar. TiUsynen av grundskolorna visar vidare att det enbart är de elever som fått sin skolplacering vid den grundskola där mottagningsenheten ligger som under detta år successivt kan slussas ut till sin klass. För övriga elever innebär övergången till sin hemskola att de per automatik får all undervisning inom sin klass oavsett om det är det bästa utifrån deras fömtsättningar och behov, eller inte. När eleven går över till hemskolan tilldelas denna medel under en treårsperiod för att rektorn ska ha möjhghet att skapa den organisation och ha tillgång till den kompetens som bäst behövs för att kunna möta elevens behov och fömtsättningar. Intervjuerna visar dock att aua rektorer inte ser dessa möjligheter varför utbudningen inte heller anpassas efter de nyanlända elevemas

12 Beslut 11 (20) olika behov och förutsättningar. Här kvarstår alltså behov att från huvudmannens sida utveckla arbetet så att utbuomingen bättre utgår ifrån de nyanlända elevernas behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, i syfte att nå högre måluppfyllelse. TiUsynen visar vidare att det varierar i vilken utstiäckning fritidshemmen förmår att erbjuda en verksamhet som möter de äldsta elevernas behov, vilket framgår av berörda skolbeslut. Ansvariga pohtiker menar att de under de senaste fyra tiu fem åren har genomfört stora satsningar på fritidshemmen i kommunen och att det finns en vujeinriktning att via dem erbjuda en meningsfull fritid för aua elever upp tiu och med det år de går i årskurs 6. De menar att utveckling har skett, men att långt ifrån aua fritidshem kan erbjuda de äldsta eleverna en verksamhet som motsvarar elevernas behov av åldersadekvata aktiviteter. Försvårande faktorer är tradition och föräldrars förväntningar att eleverna ska sluta någon gång i årskurs 3 euer 4. Mot denna bakgrund ska Jönköpings kommun se till att utveckla utbildningen för att i högre utsträckning uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare behöver fritidshemmens verksamhet utvecklas så att de äldre barnens behov bhr tillgodosedda oavsett vilket fritidshem de går på. Författning 1 kap. 4 och 9 skollagen Trygghet och studiero Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömrvmgsområdet Trygghet och studiero. Huvudmannen ska ta emot anmälningar om uppgivna krärikningar från förskolechefer och rektorer. Motivering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett måhnriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En förskolechef euer rektor som får kännedom om att ett barn euer en elev anser sig ha bhvit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta tiu huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

13 BesSlut 12(20) Av skollagen framgår det vidare att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Av kommunens dokumentation och av intervjuerna med ansvariga tjänstemän och politiker framgår att kommunen har rutiner för hur förskolechefer och rektorer ska rapportera till huvudmannen, samt att förvaltningen för närvarande utarbetar processbeskrivningar för hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas i samband med att en förskolechef eller rektor rapporterar om kränkning till huvudmannen. Med huvudmannanivå avser kommunen den tjänstemannanivå där områdeschefer och gymnasiechefer befinner sig och det är också till dessa som förskolechefer och rektorer rapporterar. Skolområdescheferna och gymnasiechefema rapporterar i sin tur en gång om året till respektive nämnd om antalet anmälningar de har haft att hantera under året. Eftersom kommunens organisation och arbetsrutin innebär att områdescheferna endast en gång om året rapporterar antalet anmälningar om kränkande behandling till nämnderna bedömer Skolinspektionen att dessa inte kommer till huvudmannens kännedom tilhäckhgt skyndsamt för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar 1 enhghet med skollagen. Mot denna bakgrund ska Jönköpings kommun säkerstäua att anmälningar om uppgivna kränkningar från förskolechefer och rektorer som tas emot av huvudmannen snarast kommer tiu nämndens kännedom så att denna kan ta sitt ansvar i enhghet med skollagen. Författning 2 kap. 2 skouagen 6 kap. 10 skollagen Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. Verksamheterna ska indelas i skolenheter som överensstämmer med författningarnas krav. Motivering Av skouagen framgår att en skolenhet är en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och att elever ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Kommunen får dock frångå elevens vårdnads-

14 Beslöt 13(20) havares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Det framgår även att varje skolenhet ska ledas av en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. Jönköpings kommun bedriver en kommunal grundskoleenhet för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd som heter Herrgårdsskolan. Skolan utgör en egen skolenhet under ledning av en egen rektor. Elevernas vårdnadshavare får söka till skolenheten och endast elever med funktionsnedsättningen antas. Av skollagen framgår att fristående skolor kan begränsa utbildningen till att avse elever som utbudningen är speciellt anpassad för. Någon motsvarande möjlighet till begränsning finns dock inte för kommunala grundskolor. För elever i behov av särskilt stöd är utgångspunkten att stödinsatserna ska ges i den skolenhet där eleven är placerad. Huvudmannen är skyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för den ordinarie skolplaceringen. I vissa fall kan det emellertid vara nödvändigt att flytta en elev till en annan skolenhet för att erforderligt stöd ska kunna ges. Av Jönköpings kommuns dokumentation och av intervjuerna med ansvariga politiker och tjänstemän framgår att förvaltningen sedan år 2011 haft i uppdrag att inrätta verksamheten som en särskild undervisningsgrupp på en av kornmunens grundskoleenheter i stället för att bedriva den som en egen skolenhet. Detta inrikmmgsbesmt har dock ännu inte verkställts och Skolinspektionen gör bedömningen att kommunen inte organiserar denna grundskoleenhet i enhghet med författningamas krav. Av intervjuerna med ansvariga pohtiker och tjänstemän framkommer att det på grund av utrymmesbrist är så att delar av Fordonsprogrammet, som ingår i en av Bäckadalsgymnasiets skolenheter, bedrivs i Sandagymnasiet skollokaler. Tillsynen vid denna skolenhet har visat att uppdelningen av programmet påverkar eleverna negativt då de upplever ett utanförskap och det är oklart för dem vilken skoltillhörighet de har. Även lärarna upplever detta problematiskt då det medför svårigheter att samordna undervisningen. Denna organisation medför också svårigheter för rektorn att leda och samordna det pedagogiska arbetet för den verksamhet som bedrivs i Sandagymnasiets lokaler, även om rektorn gör långtgående försök att få till stånd ett sådant. Ansvariga politiker och tjänstemän är medvetna om problematiken och beskriver att detta mte är något önskvärt. Det finns planer på att inrymma även dessa delar i de lokaler där övrig fordonsutbildning äger rum. Aruedningen till att detta ännu inte skett uppger politikerna har berott på ekonomiska och byggnadstekniska begränsningar. Skolinspektionen finner det väsenthgt att kommunen vidtar de åtgärder som behövs för att Fordonsprogrammet organiseras så att rektorn ges reella möjligheter att det ansvar som författningen kräver.

15 Boslut 14 (20) Mot denna bajkgrund ska Jönköpings kommun organisera sina skolenheter i enhghet med författningarnas krav samt på så sätt att rektorer kan ta det ansvar som anges i författningen. Författning 1 kap. 3 skouagen 2 kap skouagen 10 kap. 30 skouagen Handläggningsrutiner Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Handläggningsrutiner. Beslut om mottagande tiu grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Beslut om mottagande till gymnasiesärskolan ska prövas av elevens hemkommun. Om tidigare utredning saknas eller om det av andra skäl bedöms nödvändigt ska beslutet föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska ha skett med barnens vårdnadshavare när utredningen genomförts inför beslut om mottagande i grundsärskolan. Samråd ska ha skett med eleven och elevens vårdnadshavare när utredningen genomförts mför beslut om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Motivering Enligt skouagen ska mottagande tiu grundsärskola föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologiskt, medicinskt och social bedömning. Vidare ska enligt skollagen beslut om mottagande i gymnasiesärskolan föregås av en utredning motsvarande den som ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Inför beslut om mottagande i grundsärskola ska samråd också ske med barnens vårdnadshavare när utredningen genomförts. Samråd ska även ske med eleven och elevens vårdnadshavare när utredningen genomförts inför beslut om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan.

16 ^ _ flp ^ 15(20) Av den dokumentation som Jönköpings kommun har lämnat till Skolinspektionen avseende vilka elever som är mottagna i grundsärskola och gymnasiesärskola framgår att det finns beslut om mottaganden i särskolan som fattats före 2010 års skollag trädde i kraft, där en eher flera av de delar som anges ovan saknas. Det är främst den sociala bedömningen i utredningen som saknas, men i flera fall där eleven ska läsa ämnesområden eller där eleven är antagen redan från skolstart, saknas även den psykologiska bedöirmingen av utredningen. Det framgår också att det i flera fall saknas uppgift om det skett samråd med elevens vårdnadshavare inför mottagande i både grund- och gymnasiesärskolan för elever som numera går i gymnasiesärskolan. Chefen för elevhälsoenheten, vilken ansvarar för samordning och genomförande av utredningarna, uppger i intervjun att de saknade uppgifterna till viss del beror på svårigheter i samarbetet med hälso-och sjukvårdsinstanser som gör bedömningen att utredningar av de slag som skouagen kräver inte behövs. Chefen uppger emellertid att det inte finns några elever i kommunen som trots detta skulle vara felaktigt inskrivna. Av dokumentationen framgår också att det ibland handlar om inflyttade elever. Oavsett grunden tul de bristande underlagen är det ytterst angeläget att det inför samthga beslut om mottagande i grund- eller gymnasiesärskola finns en fullständig utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning för att därigenom kumia säkerstäua att elevema får sin utbildning i rätt skolform. Likaså måste samråd med elevens vårdnadshavare ske i samband med en sådan utredning i varje enskut fall. Mot denna bakgrund ska Jönköpings kommun se till att det för samtliga elever som är mottagna i grundsär- och gymnasiesärskola finns utredningar och samråd som motsvarar författningamas krav. Författning 7 kap. 5 skouagen 18 kap. 5 skollagen

17 Beslut 16 (20) I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Lotta Kårlind, enhetschef Maria Kärrman, enhetschef/avdelningsjurist Staffan Opitz, utredare Viveka Berglund och utredare Cecilia Palmqvist. På Skolinspektionens vägnar f Björri Persson Avdelningschef Heléna Olivestam Torold Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

18 Beslyt 17(20) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos aua huvudmän. TiUsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemujö och för elevers möjhgheter att nå målen för verksamheten. TiUsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskud elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbuchung i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tulsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tiusyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tiusynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. TiUsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens grmskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granslaiingstiufället inom de områden som ingår i tiusynen. Efter tiusynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges autid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilhätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

19 18(20) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Jönköpings kommun Grundskolor/grundsärskolor: Alfred Dalinskolan Attarpsskolan 6-9 Attarpsskolan F-5 Bankeryds kyrkskola Barnarpsskolan Bottnarydsskolan Brodalsskolan Dalvikskolan Egnahemsskolan Ekhagsskolan Flahultsskolan Gräshagsskolan Grästorpsskolan Herrgårdsskolan Hisingstorpsskolan Hovslättsskolan Junedalsskolan Järsnässkolan Kumlabyskolan Kålgårdsskolan Landsjöskolan Lekerydsskolan Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut

20 p isgul' 19(20) Ljungarumsskolan Månsarpsskolan Nordskogens skola Norrängsskolan Nyarpsskolan Oxhagsskolan Ribbaskolan Rosenlundsskolan 7-9 Rosenlundsskolan F-6 Ryds skola Råslättsskolan Sanda grundskola Sanda grundsärskola Skärstad skola Slättenskolan Stadsgårdsskolan Stensholmsskolan Strömbergsskolan Södergårdsskolan Tabergskolan Taheskolan Talavidskolan Tenhultsskolan Torpaskolan Vätterslundsskolan Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut

21 Beslut 20 (20) Ödestuguskolan Ölmstadskolan Örserumsskolan Österängsskolan Öxnehagaskolan Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Gym nasieskolor/gym nasiesärskolor: Bäckadalsgymnasiet RO 1 Bäckadalsgymnasiet RO 2 Bäckadalsgymnasiet RO 3 Erik Dahlbergsgymnasiet RO 4 Erik Dahlbergsgymnasiet RO 3 Erik Dahlbergsgymnasiet RO 2 Erik Dahlbergsgymnasiet RO 1 Per Brahe RO 2 Per Brahe RO 1 Per Brahe RO 4 Per Brahe RO 3 Sandagymnasiet RO 1 Sandagymnasiet RO 4 Sandagymnasiet RO 3 Sandagymnasiet RO 2 Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Förskolan i Jönköpings kommun Vuxenutbildningen i Jönköpings kommun Beslut Beslut