Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag avseende modersmålsenheten

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk katarina.falk@malmo.se Utredningsuppdrag avseende modersmålsenheten Ärende 11 Dnr GyVF Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda modersmålsenhetens framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Utredningsuppdraget har delats i två delar och den del som avser förskolans modersmålsstöd behandlades i förskolenämnden Detta ärende omfattar resterande delar av modermålsenhetens verksamhet och har sänts på remiss till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från grundskolenämnden som fattar beslut i ärendet. Grundskolenämnden föreslår: Modersmålsenhetens verksamhet delas i två delar, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Dessa slås samman med Mottagningsskolan Mosaik i en gemensam organisation Språkcentralen senast Språkcentralen ska ansvara för: modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål, mottagande av nyanlända i grundskoleåldern samt undervisning av nyanlända åk 7-9. Språkcentralen ska ge metodstöd till grundskoleförvaltningens och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens skolor som tar emot nyanlända elever. En referensgrupp med representanter för grundskola och gymnasieskola knyts till Språkcentralen i syfte att tillgodose båda förvaltningarnas behov. Grundskoleförvaltningen, i samråd med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tar fram strategi för språkutvecklande arbete och bygger upp en stödstruktur för fortsatt utvecklingsarbete. Grundskoleförvaltningen i samråd med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, uppmärksammar goda exempel och stödjer skolor som provar alternativa pedagogiska metoder för studiehandledning på modersmål/stöd till nyanlända elever. Mot bakgrund av bildandet av Språkcentralen och den resursfördelningsmodell som gäller inom grundskoleförvaltningen från och med tas ett förslag fram till uppdelning av nuvarande budgetram för modermålsundervisning och studiehandledning. I arbetet beak- SIGNERAD

2 tas lagstiftningen om bidrag på lika villkor. Ökade behov av modersmålsundervisning och studiehandledning beaktas i budgetprocessen (3) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens finansieringsmodell: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har för avsikt att fortsätta den etablerade finansieringsmodellen av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål som förvaltningen använder idag. Den innebär att nämnden betalar ett fastställt årspris för faktiskt elevtal per termin. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom grundskolenämndens förslag och samtidigt understryka att Språkcentralen ska ansvara för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål inom både grundskola och gymnasieskola samt att dagens finansieringsmodell kvarstår. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss Protokollsutdrag Tjänsteskrivelse, Grundskoleförvaltningen Särskilt yttrande M och FP Modermålsutredningen Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ansvarig Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

3 3 (3)

4

5 Malmö stad Grundskolenämnden 1 (3) Sammanträdestid kl Sammanträdet ajournerades mellan kl Protokollsutdrag Plats Grundskoleförvaltningen, Rönnblomsgatan 6 B, konferensrum E Paragrafer Ledamöter Anders Rubin (S), ordförande Johanna Öfverbeck (MP), förste vice ordförande Johan Ohlson (M), andre vice ordförande Ann-Sofie Garsén (S) Mubarik Abdirahman (S) Susanne Jönsson (S) Håkan Nilsson (S) Kristina Ekelund (M) Robert Lenir (M) Karin Olsson (M) Gustav Georgson (FP) Busi Dimitriu (V) Jörgen Grubb (SD), och 30 Tove Granditsky Svenson (S), tjänstgörande ersättare och Ersättare Övriga deltagare Tove Granditsky Svenson (S) Maria Wendt (S) Munir Niazi (S), och 30 Lina Bertilsson (S) Titti Sjölin (M) Ola Holstein (M) Richard Karlsson (FP) Anders Malmquist, grundskoledirektör Helen Nyman, ekonomichef Hans Nilsson, utbildningschef, Utbildningsområde Väster Helena Plantin, avdelningschef kvalitetsavdelningen Reine Hindberg, facklig företrädare för SACO/LR Åsa Petersson, facklig företrädare för Kommunal Christina Sundvall, sekreterare

6 2 (3) Ej närvarande Roger Olsson (S) John Eklöf (M) Ahmad Jaro (M) Ljuba Fredenman (MP) Emma Vique Abrahamsson (V) Kristina Strande (SD) Lars Tenggren, facklig företrädare för Lärarförbundet Justerat datum Val av justerare och tid för justering Beslut Grundskolenämnden beslutar att utse Johan Ohlson att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Protokollet justeras den 5 mars 2014 i grundskoleförvaltningens lokaler, Rönnbladsgatan 1 B. 16 Utredningsuppdrag avseende Modersmålsenheten Dnr GrF-2013/1486 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda Modersmålsenhetens framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Utredningsuppdraget har delats i två delar. Delen avseende modersmålsstöd i förskolan har redan behandlats av förskolenämnden den 23 oktober Detta ärende omfattar resterande delar av Modersmålsenhetens verksamhet. Helena Plantin informerar. Beslut Grundskolenämnden beslutar att ställa sig bakom grundskoleförvaltningens förslag, att sända förslaget på remiss till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med svar till grundskolenämnden senast den 1 april 2014, och till förskolenämnden för kännedom samt att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom. Särskilt yttrande M och FP lämnar särskilt yttrande, bilaga 4 till protokollet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från utredningen

7 Rätt utdraget intygas:.. Christina Sundvall 3 (3)

8 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (4) Datum Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag avseende Modersmålsenheten GrF-2013/1486 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt utreda Modersmålsenhetens framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Utredningsuppdraget har delats i två delar. Delen avseende modersmålsstöd i förskolan har redan behandlats av förskolenämnden den 23 oktober Detta ärende omfattar resterande delar av Modersmålsenhetens verksamhet. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att ställa sig bakom grundskoleförvaltningens förslag, att sända förslaget på remiss till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med svar till grundskolenämnden senast den 1 april 2014, och till förskolenämnden för kännedom samt att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från utredningen Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Bakgrund Enligt beslut av kommunstyrselsen (STK ) ska de tre skolförvaltningarna gemensamt utreda Modersmålsenhetens framtida funktion och uppdrag utifrån skolförvaltningarnas behov och arbetssätt. Enligt beslutet skulle utredningsuppdraget delas i två delar: Förskolenämnden ska tillsammans med grundskolenämnden utreda och förbereda en överföring av den del av modermålsenhetens verksamhet som riktar sig mot förskolan från grundskoleförvaltningen till förskoleförvaltningen. Utredningen leds av förskolenämnden och ska innehålla en konsekvensanalys, en genomförandeplan samt ett besluts- Postadress: Malmö Besöksadress: Rönnbladsgatan 1 B, Malmö Tel Org.nr E-post: grundskola@malmo.se Webbplats:

9 förslag som möjliggör en övergång vid årsskiftet 2013/14. Förskolenämnden ska återrapportera till kommunstyrelsen senast Grundskolenämnden ska tillsammans med gymnasienämnden utreda den resterande delen av modersmålsenheten avseende framtida uppdrag, arbetsform och organisation utifrån grundskoleförvaltningens och gymnasieförvaltningens behov. Grundskolenämnden ska återrapportera till kommunstyrelsen senast (4) Den första delen av uppdraget redovisades för förskolenämnden den 23 oktober I detta ärende redovisas den andra delen av uppdraget. Uppdrag Utredningsgruppen som arbetat med utredningens andra del har haft följande direktiv: Utredningen ska innehålla en kartläggning av modersmålsenhetens nuvarande arbete riktat mot grundskoleförvaltningens och gymnasieförvaltningens verksamheter. Därtill ska en inventering av grundskoleförvaltningens och gymnasieförvaltningens behov avseende modersmålsstöd och studiehandledning göras. Utredningen ska utmynna i ett beslutsförslag kring organisation, uppdrag och arbetssätt avseende modersmålsundervisning och studiehandledning. Beskrivning av modersmålsenhetens arbetssätt och processer. Beskrivning av modersmålsenhetens nuvarande organisation avseende modersmålsundervisning och studiehandledning. Beskrivning av tangerande uppdrag/processer. Utredningens förslag Utredningen förespråkar en sammanhållen organisation, med tydligt uppdrag och styrning, för att tillgodose behoven av modersmålsundervisning, studiehandledning och mottagande av nyanlända elever i grundskoleålder. Behoven av modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer sig mycket åt mellan skolorna, både vad gäller omfattning och mellan olika språk. Utredningen bedömer att en sammanhållen organisation krävs för att kunna tillgodose de varierande behoven i kommunen. Utredningen föreslår därmed att den nuvarande Modersmålsenhetens verksamhetsgrenar delas upp och slås samman med mottagningsskolan Mosaiks verksamheter till en gemensam organisation. Den nya organisationen får namnet Språkcentralen och ska innehålla fyra verksamhetsgrenar: modersmålsundervisning, studiehandledning, mottagning av nyanlända elever i grundskoleåldern samt undervisning av nyanlända för grundskolans åk 7-9. Utredningen föreslår att finansieringsmodellen för modersmålsundervisning och studiehandledning även fortsatt ska vara anslagsfinansiering. Utredningen visar att kritiken mot Modersmålsenheten snarare handlat om ansökningsförfarandet, och tilldelning (d.v.s. att behoven är större än resurserna) av studiehandledning på modersmålet än om själva finansieringsmodellen. Utredningen visar också att det finns exempel på kommuner som bytt finansieringsmodell men som återgått till anslagsfinansiering, sedan det visat sig att elevernas behov av studiehandledning inte har tillgodosetts när resurserna tilldelats skolor direkt. Utredningen föreslår dock att grundskoleförvaltningen tar fram ett förslag till uppdelning av nuvarande budgetram för modersmålsundervisning och studiehandledning i syfte att förstärka uppföljningen av verksamhetsgrenarna samt för att förbereda inför eventuella framtida förändringar (t.ex. föreslagna lagförändringar avseende nyanlända elever). För att tydliggöra kommunens strategi samt olika funktioners ansvar och uppdrag kring nyanlända elever, modersmålsundervisning och studiehandledning föreslår utredningen att ett gemen-

10 samt ramverk med vägval för Malmö stads skolor tas fram och utvecklas när det gäller språkutvecklande arbete i stadens skolor. Elevers rätt till studiehandledning på modersmålet ingår också i grundskoleförvaltningens interna kontrollplan för Resultatet av det interna kontrollarbetet kommer att presenteras för nämnden i december (4) Utredningen visar att behovet av studiehandledning på modersmålet inte tillgodoses i kommunen. Modersmålsenheten har infört ett ansökningsförfarande som innebär att elever som registreras som nyanlända (i svensk skola mindre än 4 år) både definieras som i behov av studiehandledning och tilldelas studiehandledning på modersmålet. För närvarande gäller dock fortfarande att stöd i form av studiehandledning på modersmålet ska erbjudas elever som behöver sådant stöd enligt skolförordningen (2011:152). Ett sådant behov är i nuvarande regleringar inte kopplat till nyanlända elever eller till en tidsgräns. Skolinspektionen bedömer dessutom att Malmö kommun inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att elever i Malmö kommuns skolor ges studiehandledning på modersmålet i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionen förelägger därför kommunen att vidta åtgärder. 1 Utredningen drar slutsatsen att det behövs helhetslösningar som får konsekvenser för hela organisationen och att stöd till skolor behöver samordnas via centrala förvaltningsövergripande stödfunktioner. För att åtgärda en del av ovanstående behov föreslår utredningen nio åtgärder. För att möjliggöra föreslagna åtgärder inom nuvarande budgetram är det angeläget att åtgärderna beaktas och prioriteras i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av både förvaltningsövergripande och specifika utvecklingsfunktioner. De pedagogiska insatserna antas innebära en effektivisering och kvalitetshöjning av studiehandledningen genom nya pedagogiska metoder och hjälpmedel. De fortsatt stora behoven av studiehandledning innebär dock att det även med föreslagna utvecklingsinsatser kommer att krävas ytterligare resurser. Det är också rimligt att anta att befolkningsutvecklingen innebär att behovet av både modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet kommer att öka framöver. Detta föreslås beaktas i budgetprocessen för Grundskoleförvaltningens förslag Utifrån utredningens förslag föreslår grundskoleförvaltningen följande: Modersmålsenhetens personella och ekonomiska resurser delas upp i två verksamhetsgrenar, modersmålsundervisning och studiehandledning, vilka slås ihop med Mottagningsskolan Mosaik till en gemensam organisation, Språkcentralen, senast den 1 juli Språkcentralen får ansvar för fyra verksamhetsgrenar - modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, mottagning av nyanlända elever i grundskoleålder samt undervisning av nyanlända elever i årskurs 7-9 på Mottagningsskolan Mosaik. Språkcentralen får, utöver ovan nämnda ansvarsområden, i uppdrag att stödja grundskole- och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningarna med metodstöd till skolor som tar emot nyanlända elever, utifrån förvaltningarnas förutsättningar och behov. Ett fortsatt utvecklingsarbete ska ske utifrån Språkcentralens samlade ansvarsområde. 1 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr :3755.

11 En referensgrupp med representanter för grundskola och gymnasieskola knyts till Språkcentralen i syfte att tillgodose båda förvaltningarnas behov. Grundskoleförvaltningen, i samråd med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, tar fram ett gemensamt ramverk för språkutvecklande arbete, i enlighet med utredningens förslag (under rubriken Strategi för språkutvecklande arbete utvecklas ), Grundskoleförvaltningen, i samråd med och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, bedriver ett fortsatt utvecklingsarbete utifrån utredningens nio föreslagna åtgärder (under rubriken Samordnade stödstrukturer byggs upp ). Grundskoleförvaltningen, i samråd med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, uppmärksammar goda exempel och stödjer skolor som provar alternativa pedagogiska modeller och metoder för studiehandledning på modersmålet/stöd för nyanlända elever. Mot bakgrund av bildandet av Språkcentralen och den resursfördelningsmodell som gäller inom grundskoleförvaltningen fr.o.m. 1/ tas ett förslag fram till uppdelning av nuvarande budgetram för modersmålsundervisning och studiehandledning. I arbetet beaktas lagstiftningen om bidrag på lika villkor. Ökade behov av modersmålsundervisning och studiehandledning beaktas i budgetprocessen (4) Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Helena Plantin, avdelningschef kvalitetsavdelningen

12 Särskilt yttrande Grundskolenämnden Ärende: 16 Ang: Utredningsuppdrag avseende Modersmålsenheten Från Moderaternas och Folkpartiet Liberalernas konstaterar vi nu att vi äntligen har denna utredning på plats. Från vår sida ser vi fram emot att samordningen och likvärdigheten ökar. Vi ser fram emot och hoppas att Språkcentralen kommer att arbeta för att elever snabbt skall lära sig tillräckligt god svenska för att kunna ingå i den ordinarie undervisningen utan studiestöd. Vi ser också positivt på att man utvecklar nya former för uppföljning och mätning av elevernas kunskapsinhämtning. Det är viktigt att varje elev känner att de gör framsteg från första dagen. Vi ser det som viktigt att den nya enheten arbetar aktivt med modersmålslärarnas kompetensutveckling. Johan Ohlson (M) Kristina Ekelund (M) Gustav Georgson (FP) Robert Lenir (M) Karin Olsson (M) Med instämmande av: Titti Sjölin (M) Ola Holstein(M) Richard Karlsson (FP)

13 Modersmålsutredning 2013 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Upprättad Ansvariga: Eva-Lotta Eriksson(GrF), Karin Stomberg(FskF) och Kurt Westlund(GyVF)

14 Innehållsförteckning Modersmålsutredning Sammanfattning med beslutsförslag... 3 Definitioner och förkortningar... 6 Inledning... 8 Tidigare utredningar och motiv för denna utredning... 8 Malmö stads egna riktlinjer och satsningar Aviserad lagstiftning Datainsamling Kartläggning Sammanfattning av kartläggningen: Uppdrag Medarbetare Ekonomi Organisering Ansökningsförfarande Tilldelning Uppföljning och kvalitetssäkring Andra kommuners arbete med studiehandledning Inventering Sammanfattning av inventeringen Statistik Skolors behov och ansökningssystemet Grundskolor har olika villkor och skilda behov Gymnasieskolans behov finns främst inom Språkintroduktion. 20 Pedagogiska behov Samordning Komplement till specialpedagogiska verktyg Elever i behov av särskilt stöd Elevers bakgrund och förutsättningar Elevers egna upplevelser Skolbakgrund mer avgörande än språktillhörighet Nyanlända Två kritiska skeden Behov av uppföljning av Malmö stads riktlinjer för nyanlända.. 24 Goda erfarenheter Beslutsförslag Slutsatser Organisation Finansiering Tre beslutsförslag Beslutsförslagen Språkcentral med fyra verksamhetsgrenar Strategi för språkutvecklande arbete utvecklas Samordnade stödstrukturer byggs upp Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

15 Sammanfattning med beslutsförslag Utredningens tre huvudfrågor har varit: 1. Kartläggning av Modersmålsenhetens nuvarande arbete 2. Inventering av grundskolans och gymnasieskolans behov av modersmålsundervisning och studiehandledning 3. Beslutsförslag Sammanfattning av kartläggningen Majoriteten av Modersmålsenhetens lärare har formell kompetens för modersmålsundervisning. Fördelningen av kostnader mellan modersmålsundervisning och studiehandledning är ungefär procent. Modersmålsundervisningen följs upp och kvalitetssäkras av Modersmålsenheten via lektionsbesök, årliga utvärderingsenkäter och betygssammanställningar. Sudiehandledningen har inte följts upp på motsvarande sätt. En bidragande orsak, enligt Modersmålsenheten, är att det tidigare ansökningssystemet varit upplagt så att skolor skulle ange sin beställning i antal timmar, inte per ämne. Gymnasie- och vuxen utbildningsförvaltningen har finansierat egna studiehandledare i arabiska och dari för att kunna garantera en grundförsörjning inom området. Detta utgör ett komplement till GyVF:s beställning från Modersmålsenheten. Det har varit ett högt söktryck på studiehandledningen i flera år. Drygt en tredjedel har kunnat tillgodoses av Modersmålsenheten under tidigare läsår. Sedan hösten 2013 sker ansökningar digitalt via det administrativa elevsystemet Extens. I samband med den förändringen infördes regeln att studiehandledning endast tillhandhålls för elever med kortare tid än fyra år i Sverige. De elever som registrerats i Extens av hemskolans rektor har fått sin tilldelning tillgodosedda. Därmed har de nyanlända elever som blivit anmälda i systemet fått studiehandledning. Dock är detta inte detsamma som att alla flerspråkiga elevers faktiska behov av studiehandledning blivit tillgodosedda utifrån en analys eller en bedömningsmatris. Det nya ansökningssystemet via Extens behöver utvärderas. Sammanfattning av inventeringen Sannolikt kommer även kommande år att präglas av en fortsatt hög efterfrågan på både modersmålsundervisning och studiehandledning. Det beror på att elevantalet har ökar totalt sett och att andelen elever med utländsk bakgrund har ökat stadigt under senare år. 3 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

16 Omfattande kritik från skolor mot Modersmålsenheten när det gäller tilldelning av studiehandledning och tidigare ansökningsförfarande. Skolornas upplever att de har mycket större behov än tilldelningen. Det är svårt att fastställa exakt vad verksamheternas behov består av, därför att de är mångfacetterade. Det individuella behovet är avhängigt ett stort antal parametrar. Idag finns inte tillräckliga mätinstrument att identifiera alla dessa. Exempel på parametrar: o Elevens ålder (en variation från att vara 6 år till 20 år) o Elevens bakgrund (en variation i föräldrars utbildningsnivå) o Elevens förutsättningar (en variation från att eleven har en utvecklingsstörning till god inlärningsförmåga) o Språket (en variation från att tillhöra den minsta språkgruppen till en av de stora) o Malmös geografi (en variation mellan olika bostadsområden som skolan ligger i) o Skolans kompetens (en variation från att skolan har liten erfarenhet av flerspråkighet till att den har gedigen erfarenhet med många lärare i svenska som andra språk, SvA-lärare) o Vilket ämne ska eleven ha studiehandledning i (en variation från att eleven behöver stöd i alla ämnen till behov av stöd i endast ett) Det finns även positiva erfarenheter av språkutvecklande arbete i Malmö. Erfarenheterna är ofta knutna till personer eller skolor, vilket bidrar till att skolorna inte alltid känner till varandras arbeten. Det blir ögonblicksbilder snarare än en samlad bild av gemensamma beprövade erfarenheter. Beslutsförslag I en stad som Malmö med dess mångkulturella befolkningsstruktur måste alla lärmiljöer präglas av ett systematiskt arbete med språkutvecklande insatser. Det kräver en ökad flexibilitet i såväl de ordinarie verksamheterna som i olika stödfunktioner ute på skolor och på förvaltningarna. 1. Språkcentral med fyra verksamhetsgrenar: Modersmålsenheten och mottagningsskolan Mosaik slås samman till en gemensam organisation. Den får namnet Språkcentralen och ska innehålla fyra verksamhetsgrenar: o modersmålsundervisning, o studiehandledning, o mottagning av nyanlända i grundskolan o undervisning av nyanlända för grundskolans åk 7-9. (Mosaik) 4 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

17 2. Strategi för språkutvecklande arbete utvecklas: Ett ramverk med vägval för Malmö stads skolor utarbetas. 3. Uppbyggnad av samordnade stödstrukturer: Stöd till skolor samordnas via centrala förvaltningsövergripande stödfunktioner. Utredningen föreslår åtgärder inom nio områden. Systematisera gemensamma erfarenheter Ge konsultativt stöd från Språkcentralen gällande bedömningsinstrument Följ upp och utveckla behovsbedömningen Koordinera centrala stödresurser kring elever med komplexa behov Ta fram en verktygslåda till skolor under nyanländas första fas Bygg upp en central informationsbank för arbete med studiehandledning och studiesstöd på modersmålet Organisera centrala studieverkstäder Utveckla uppföljnings- och resultatmått Utveckla kompletterande digitala lösningar 5 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

18 Definitioner och förkortningar Modersmålsundervisning Modersmål är ett eget skolämne. Målet är att öka möjligheterna för eleven att tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Ämnet regleras i skollagen 1, i skolförordningen 2 och gymnasieförordningen 3 samt i kursplaner och ämnesplaner. Det är elev/vårdnadshavare som själva väljer om de vill delta i modersmålsundervisningen. Föräldrar ansöker. Rektorn på elevens hemskola beslutar om elevs modersmålsundervisning. Det gäller elever som talar ett annat språk än svenska hemma. För minoritetsspråk 4 omfattar det också elever som inte talar språket hemma varje dag. Huvudmannen är skyldig att ge modersmålsundervisning om det finns fem elever eller fler med samma modersmål och om det finns en lämplig modersmålslärare. 5 Modersmålsundervisningen är styrd efter kursplan och inte efter individuellt behov. På grundskolan kan modersmålsundervisning anordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden. I Malmö idag finns endast den sista varianten. På gymnasieskolan kan eleven läsa modersmålsundervisning som individuellt val, som utökat program eller som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska Om en elev i grundskolan ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda detta sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid 6, såvida eleven inte har ett särskilt behov av sådan undervisning. 7 Motsvarande paragraf finns i gymnasieförordningen kap. 7, 11 kap. 10, 12 kap. 7, 13 kap. 7, 15 kap. 19 och 18 kap. 14, skollagen (2010:800). 2 Skolförordningen (2011:185) för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola, kapitel 5, 9, 10, 11 och Gymnasieförordningen (2010:2039) för gymnsieskola och gymnasiesärskola, kapitel 4. 4 Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 5 Avser undervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. 9 Kap. 7, Skolförordningen (2011:185) 6 5 Kap. 11, Skolförordningen (2011:185). 7 5 Kap. 11, Skolförordningen (2011:185). Begränsningen till sju år gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk. 8 4 Kap. 18, Gymnasieförordningen (2010:2039). Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska, eller om den anordnas som individuellt val, eller om den anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. 6 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

19 Studiehandledning Alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål har rätt till det enligt skolförordningen 9 och gymnasieförordningen 10. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål inom ramen för sitt ansvar för särskilt stöd-insatser. Rektor ansvarar för omfattningen av stödet. Språkintroduktion Språkintroduktion är en utbildning inom ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Syftet är att ge elever som nyligen anlänt till Sverige möjlighet att studera svenska som andraspråk, så att de därefter ska kunna fortsätta sina studier. Utländsk bakgrund Enligt SCB:s definition har en person utländsk bakgrund om han eller hon är född utomlands eller om bägge föräldrar är födda utomlands. Nyanländ Förslag finns från Utbildningsdepartementet 11 att med nyanländ elev avses en elev som har anlänt till Sverige och och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju, eller om det finns särskilda skäl, åtta års ålder. En elev ska dock inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång. SvA-lärare Lärare i svenska som andra språk. Förberedelseklass Förberedelseklassen är avsedd för elever som precis har anlänt till Sverige och inte kan tillräckligt mycket svenska för att börja i en vanlig klass. Syftet är att ge varje elev en god beredskap för att kunna klara av arbetet i en vanlig klass. Undervisningen sker på svenska och eleverna får studiestöd på sitt modersmål. Alfabetisering Att undervisa analfabeter och korttidsutbildade så att de utvecklar sin förmåga att läsa eller skriva. Förkortningar Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, GyVF Grundskoleförvaltningen, GrF Förskoleförvaltningen, FskF 9 5 Kap. 4, skolförordningen (2011:185) Kap. 9, gymnasieförordningen (2010:2039). 11 Ds 2013:6. Utbildning för nyanlända elever. Utbildningsdepartementet. 7 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

20 Inledning Utgångspunkten för föreliggande utredning är organisationsärendet STK Där står det bl.a. att Modersmålsenheten behöver utredas och anpassas till den nya skolorganisationen. Tidigare hade Kommunstyrelsen fattat ett beslut att förskolenämnden i samverkan med grundskolenämnden utreder en överföring av Modersmålsenhetens verksamheter som riktar sig till förskolan, vilket är genomfört. 13 Därutöver står det följande i utredningsuppdraget: Utredningens andra del ska innehålla en kartläggning av Modersmålsenhetens nuvarande arbete riktat mod grundskoleförvaltningens och gymnasieförvaltningens verksamheter. Därtill ska en inventering av grundskoleförvaltningens och gymnasieförvaltningens behov avseende modersmålsundervisning och studiehandledning göras. Utredningen ska utmynna i ett beslutsförslag avseende organisation, uppdrag och arbetssätt avseende modersmålsundervisning och studiehandledning Följaktligen är den här rapporten uppdelad enligt de tre huvudfrågorna: 1. Kartläggning av Modersmålsenhetens nuvarande arbete 2. Inventering av grundskolans och gymnasieskolans behov 3. Beslutsförslag avseende organisation, uppdrag och arbetssätt avseende modersmålsundervisning och studiehandledning Tidigare utredningar och motiv för denna utredning Modersmålsenheten och Malmö stads organisation för nyanlända elever har vid flera tillfällen varit föremål för såväl interna som externa utredningar och utvärderingar under de senaste tio åren. Här återges en kort sammanfattning, undantaget förskolans modersmålsstöd då den behandlas av förskoleförvaltningens utredning gjordes en utredning om modersmålsverksamheten på uppdrag av stadsdelscheferna. Den berörde inte själva undervisningen utan modersmålslärarnas organisatoriska tillhörighet. Den kom fram till att det bästa var att behålla den nuvarande centraliserade anslagsfinansierade organisationen. Åren 2004 och 2007 gjordes återigen utredningar kring Modersmålsenhetens finansiering. Båda resulterade i att verksamheten förblev anslagsfinansierad enligt nuvarande modell. I Skolverkets kommunövergripande granskningskrapport 2006 uppdagades brister när det gällde studiehandledningen i grundskolan. Samma år, 2006, tog Stadsrevisionen fram en egen rapport som en följd av Skolverkets kritik, där de över lag delade Skolverkets kritik om att kommunen inte levde upp till lagstiftningen avseende studiehandledning på elevens modersmål. 12 STK Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten m.m. 13 Beslutsunderlag för förskolenämnden samt för grundskolenämnden för delgivning till Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande Karin A Stomberg. 8 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

21 Malmö stads kvalitetsredovisning 2008 resulterade i att stadskontoret fick i uppdrag att ansvara för att det kom till stånd en kommunal översyn av studiehandledning och modersmålsundervisning i form av en extern utredning. Uppdraget genomfördes bland annat med stöd av Linnéuniversitet som lämnade sin rapport 2011, där tre centrala problemområden synliggjordes. Problemområdena gällde ansvar och otydlighet, resursbrist och behov samt utveckling och kompetens. Skolinspektionen genomförde under 2010 en kvalitetsgranskning kring nyanlända elever i bland annat Malmö kommun. I granskningen påtalades behov av förbättringar kring undervisningen av nyanlända elever, bland annat behov av förbättrad kartläggning av elevers förkunskaper i olika ämnen samt insatser för att elever i s.k. förberedelseklasser bättre skulle inlemmas i skolgemenskapen med andra elever. I Skolinspektionens regelbundna tillsynsbeslut 2011 återkom flera av de svagheter som identifierats tidigare. Det framkom att skolorna nästan enbart använde sig av ansökningsförfarandet gentemot Modersmålsenheten för att försöka tillgodose elevernas behov av studiehandledning, trots att detta visat sig otillräckligt. Skolinspektionen påpekade att det är varje rektors ansvar, oavsett resursfördelningssystem och organisation att se till att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Vid Skolinspektionens uppföljning av tillsynen i oktober 2013 bedömdes att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att stadens elever ges stöd i form av studiehandledning på modersmålet, enligt författningarnas krav. Det innebär att Skolinspektionen förelagt Malmö att vidta åtgärder. Malmö stad ska redovisa åtgärder till Skolinspektionen senast den 5 maj Förutom Skolinspektionens regelbundna tillsyn har myndigheten genomfört en kvalitetsgranskning i 30 kommuner om resursfördelningssystemen och arbetet mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. På grund av Malmös dåvarande omorganisation koncentrerades granskningen till en stadsdel, Södra Innerstaden. I sitt beslut 14 januari 2013 konstaterade Skolinspektionen att utvärdering och uppföljning behöver utvecklas gällande både studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning så att det säkerställs att resurserna används så att de stödjer barnens och elevernas utveckling och lärande. Sammanfattningsvis har kritiken i tidigare utredningar i huvudsak rört två områden, som båda är kopplade till studiehandledning på elevens modersmål. Överlag fungerar modersmålsundervisningen i grundskola och gymnasieskola mer tillfredställande. Tydlighet/ansvar/uppdrag. Rektors ansvar för studiehandledning på elevens modersmål återspeglas inte i samarbetet med Modersmålsenheten och dess uppdrag. En bidragande orsak är sannolikt de generella brister som finns i behovsbedömningarna och ansökningsförfarandet. 14 Skolinspektionen. Dnr : Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

22 Måluppfyllelse/resurser/uppföljning. Resurstilldelning till modersmålsundervisning och studiehandledning behöver kopplas samman med måluppfyllelsen i skolan. Skolors behov och efterfrågan på studiehandledning måste vara utgångspunkten för enhetens systematiska uppföljningar och kvalitetssäkring. Malmö stads egna riktlinjer och satsningar Mot bakgrund av nya Allmänna Råd från Skolverket och Malmö stads målsättning att erbjuda nyanlända elever en trygg och mjuk start i det svenska skolsystemet antog Kommunstyrelsen nya Riktlinjer för förberedelseverksamhet. 15 Dessa reviderades Mot bakgrund bland annat av ovanstående utredningar, förändrades mottagandet av nyanlända elever i grundskoleåldern genom inrättandet av mottagningsskolan Mosaik under hösten 2012 för elever i högstadieålder, i syfte bland annat förbättra kartläggning av elevernas förkunskaper, ett bredare utbud av ämnessstudier samt en snabbare utslussning till ordinarie klasser än tidigare. I samband med beslutet att inrätta Mosaik förändrades också förberedelsklassorganisationen till att i huvudsak rikta sig till elever i årskurs 4-6. För elever i årskurs F-3 blev inriktningen placering i ordinarie klass för nyanlända elever, men med de anpassningar som krävdes. Skolsatsning 2012 har beslutats av Kommunstyrelsen. Beslutet innebar ett treårigt uppdrag till FoU-Malmö Utbildning inom följande tre huvudområden: Språkutvecklande ämnesundervisning (Att arbeta med elevens språkutveckling integrerat i all ämnesundervisning) Flerspråkig ämnesundervisning (Att stärka flerspråkiga elever i deras modersmål och i svenska språket parallellt) Formativ bedömning (Löpande återkoppling kring var eleven befinner sig i förhållande till målen) Det fanns även ett tillägg om att man ska beakta ett genuspedagogiskt perspektiv inom samtliga huvudområden samt utvecklingsbehov inom svenska som andraspråk och barn/elever i behov av särskilt stöd. I november 2010 tillsatte Kommunstyrelsen en politiskt oberoende Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget var att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö utifrån en kunskapsbas om hur man kan påverka de sociala faktorer som ligger bakom ojämlikhet i hälsa. Syftet är att vända utvecklingen. Slutrapporten presenterades mars 2013 och utbildningens roll lyftes fram i flera punkter. Kommunens förvaltningar har haft möjlighet att yttra sig över kommisionens förslag. Flera av kommissionens rapporter har funnits som underlag under planeringen och införandet av den nya grundskoleförvaltningen. Många av kommissionens tankar och förslag genomsyrar därför den förändringsprocess som pågår. Kommunstyrelsen har för 2013 beviljat medel (ca kr) för utvecklingsinsatser för metodutveckling inom modersmålsstöd i förskolan och 15 Mot bakgrund av nya allmänna råd från Skolverket samt satsningar 10 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

23 studiehandledning på modersmålet i grundskolan. För grundskolans del har medlen använts för att utveckla förbättrade digitala lösningar. Aviserad lagstiftning Enligt förslag till lagstiftning kommer regleringen av studiehandledning inte längre att sortera inom ramen för rektors ansvar för särskilt stöd utan mer strikt kopplas till nyanländas rätt. 16 Datainsamling Datainsamling för den här utredningen har, förutom ovan nämnda utredningar och utvärderingar, utgjorts av intervjuer, en fokusgrupp samt telefonintervjuer med tio andra kommuner angående deras arbete inom dessa frågor. Intervjuer har genomförts med: - Central förvaltning (utbildningschefer, HR, ekonomi, nyckelpersoner) - Modersmålsenheten (rektor, bitr.rektorer respektive personal i två grupper) - Verksamheterna (rektorer, pedagoger) - Mottagningsskolan Mosaik - Språkintroduktion (gymnasieskolan) - Elever 16 Utbildningsdepartementet om utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) och som kommunstyrelsen haft på remiss (STK ). 11 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

24 1. Kartläggning Första huvudfrågan för utredningen handlar om att kartlägga den nuvarande organisationen för Modersmålsenheten. Sammanfattning av kartläggningen: Majoriteten av Modersmålsenhetens lärare har formell kompetens för modersmålsundervisning. Fördelningen av kostnader mellan modersmålsundervisning och studiehandledning är ungefär procent. Modersmålsundervisningen följs upp och kvalitetssäkras av Modersmålsenheten via lektionsbesök, årliga utvärderingsenkäter och betygssammanställningar. Sudiehandledningen har inte följts upp på motsvarande sätt. En bidragande orsak, enligt Modersmålsenheten, är att det tidigare ansökningssystemet varit upplagt så att skolor skulle ange sin beställning i antal timmar, inte per ämne. Gymnasie- och vuxen utbildningsförvaltningen har finansierat egna studiehandledare i arabiska och dari för att kunna garantera en grundförsörjning inom området. Detta utgör ett komplement till GyVF:s beställning från Modersmålsenheten. Det har varit ett högt söktryck på studiehandledningen i flera år. Drygt en tredjedel har kunnat tillgodoses av Modersmålsenheten under tidigare läsår. Sedan hösten 2013 sker ansökningar digitalt via det administrativa elevsystemet Extens. I samband med den förändringen infördes regeln att studiehandledning endast tillhandhålls för elever med kortare tid än fyra år i Sverige. De elever som registrerats i Extens av hemskolans rektor har fått sin tilldelning tillgodosedda. Därmed har de nyanlända elever som blivit anmälda i systemet fått studiehandledning. Dock är detta inte detsamma som att alla flerspråkiga elevers faktiska behov av studiehandledning blivit tillgodosedda utifrån en analys eller en bedömningsmatris. Det nya ansökningssystemet via Extens behöver utvärderas. Uppdrag Malmö stads modersmålsenhet är en kommunövergripande resurs med uppdrag att tillhandahålla modersmålsundervisning och studiehandledning för både grundskolan och gymnasieskolan. Tidigare ingick även modersmålstöd till förskolan. Enheten har fram till den 30 juni 2013 organisatoriskt tillhört stadsdelsförvaltning Rosengård. I samband med omorganisationen övergick Modersmålsenheten organisatoriskt till grundskoleförvaltningen. 12 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

25 Medarbetare Idag organiserar Modersmålsenheten undervisning och studiehandledning på drygt 40 språk. Det dominerande språket är arabiska. Inom enheten finns det ca 180 årsarbetare inklusive administration. Utav dessa 180 årsarbetare är det ca 30 arabisktalande lärare som är anställda av Modersmålsenheten men har hela sin tjänst förlagd till en skola. När det gäller kompetensnivå är 75 procent av lärarna behöriga av dem som arbetar 70 % och mer. Som behörig räknas de som har lärarexamen från Sverige eller en lärarexamen från hemlandet validerad och godkänd av Skolverket. Modersmålsenheten kräver även att de därutöver ska ha läst Svenska B på gymnasial nivå. Modersmålsenhetens administration utgörs av 1 rektor, 2 biträdande rektorer samt admininstrativa tjänster, totalt innebär det 4,75 tjänster. Ekonomi Modersmålsenhetens verksamhet är anslagsfinansierad, tidigare via Kommunstyrelsen och sedan den 1 juli 2013 via grundskolenämnden. Fördelningen av kostnader mellan modersmålsundervisning och studiehandledning brukar vara ungefär 60 respektive 40 procent. 17 Intäkter för år 2013 (budget) tkr Internbudget för grundskolan Interna intäkter från utbildningsförvaltningen (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen) Externa intäkter från fristående gymnasieskolor 985 Externa intäkter från Migrationsverket Summa intäkter för verksamheten Utgifter för år 2013 tkr Personalkostnader (98 %) Hyra 540 Resor 350 Litteratur, administration och It-kostnad 360 Summa utgifter för verksamheten Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, GyVF köper tjänster från Modersmålsenheten. Därutöver har de själva finansierat 1,6 tjänst studiehandledare på Värnhemsskolan där flertalet klasser inom Språkintroduktion är förlagd. Dessutom har GyVF en samordningstjänst för arbetet med språkintroduktion. 17 Under 2013 har de totala medlen fördelat sig så att modersmålsundervisning disponerat 62% och studiehandledning 38% av de totala medlen. Uppgiften gäller för Underlaget från 2012 innehåller en del osäkra faktorer och redovisas inte av den anledningen. 18 Intäkten är beroende på antal asylsökande. 13 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

26 Organisering Modersmålsenheten tillhandahåller såväl modersmålsundervisning som studiehandledning genom sina modersmålslärare. Modersmålsundervisning: Kursplanen för modersmål ser likadan ut oberoende av språk, vilket föranlett Modermålsenheten att konkretisera kursplanen i arbetsplaner för varje språk. Enheten har även digitaliserat Skolverkets bedömningsunderlag Språket lyfter, och samtidigt omarbetat det till en struktur som kan tillämpas på olika språk. Modersmålsundervisning erbjuds i drygt 40 språk. Utöver detta finns det ca 25 språk för vilka undervisning inte kan erbjudas på grund av att det saknas tillräckligt elevunderlag för att fylla en grupp. För ytterligare fem språk finns det tillräckligt antal elever men det saknas lämpliga lärare. Huvudmän för fristående grundskolor har samma nyttjanderätt och villkor som kommunala grundskolor under förutsättning att de undervisar efter svensk läroplan. De bedöms utifrån samma kriterier som de kommunala grundskolorna. Modersmålsundervisning genomförs om det finns minst fem elever och skolan ställer upp med lokal. Studiehandledning ges i enstaka timmar. Den arabisktalande specialläraren har givit stöd vid pedagogisk utredning. Studiehandledning tillhandahålls i samtliga språk där det finns modersmålslärare. Idag innebär det alla 40-talet språk utom tre. Hur sedan studiehandledningen läggs upp bestämmer den aktuella skolan. Utifrån tilldelningen av timmar beslutar skolan om vilket eller vilka ämnen det ska gälla och formerna som t.ex. om det ska ske inne i klassrummet eller enskilt. Studiehandledning ges mellan kl Modersmålslärarna är därefter uppbundna med modersmålsundervisning. Ansökningsförfarande Skolornas beställning av såväl modersmålsundervisning som studiehandledning görs i maj månad inför höstterminsstarten. Tidigare sköttes det manuellt för elever. Som en konsekvens av detta kunde en elev försvinna ur systemet vid byte av skola. Numera sköts ansökningarna digitalt via det administrativa elevsystemet Extens, vilket innebär att Modersmålsenheten kan få en mer överskådlig bild av behoven inför tjänstefördelning och uppföljningar. För de elever som kommer nya under läsårets gång sker en registrering i Extens. Det avläses var fjortonde dag. Inom gymnasieskolan beställs studiehandledning företrädesvis för elever i Språkintroduktion genom samordnaren. För övriga Introduktionsprogram och de nationella programmen ansvarar rektor för beställningen. Tilldelning Antalet lektioner för modersmålsundervisning och studiehandledning fördelar sig mellan grundskola och gymnasieskola på följande sätt för år 2013: 14 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

27 Modersmålsundervisning har nyttjats av grundskolan lektion/vecka. Gymnasieskolan har nyttjat 297 lektion/vecka. Studiehandledning har nyttjats inom grundskolan lektioner/vecka. Gymnasieskolan har nyttjat/beställt 100 lektioner/vecka. Det har varit ett högt söktryck på studiehandledningen under de senaste åren. Enligt uppgift från Modersmålsenheten har ungefär en tredjedel av det totala antalet ansökningar kunnat tillgodoses. 19 Sedan hösten 2013 har studiehandledning endast tillhandahållits för elever med kortare tid än fyra år i Sverige. Enligt uppgift från Modersmålsenheten får alla dessa elever studiehandledning, förutsatt att behovet finns registrerat i Extens. Varje elev tilldelas 60 min/vecka och sedan beslutar rektor i förekommande fall hur tiden ska fördelas i de fall då det finns mer än en elev på skolan. Det nya systemet innebär att rektor inte behöver göra en beställning, som tidigare, utan att det räcker med enbart en registrering av behovet. Uppföljning och kvalitetssäkring Modersmålsenheten dokumenterar sitt interna arbete enligt tidigare stadsdelars modell för systematiskt kvalitetsarbete. Enhetens ledning följer upp och kvalitetssäkrar modersmålsundervisningen genom - lektionsbesök följda av uppföljningssamtal - årliga utvärderingsenkäter med olika fokus (till sina egna lärare, till rektorer som beställer) - årliga betygssammanställningar En svårighet i arbetet med att följa upp effekter av studiehandledningen, enligt Modersmålsenheten, har varit att ansökningssystemet tidigare var upplagt så att skolor skulle ange sin beställning i antal timmar, inte per ämne. Det var svårt att veta vad beställningen stod för, eftersom skolorna kunde välja att låta flera elever dela på en timme eller att låta en elev ensam få alla skolans timmar. I beställningen medföljde varken en behovsbeskrivning eller någon plan för de aktuella eleverna. Det nya ansökningssystemet via Extens har inte hunnit följas upp ännu. Andra kommuners arbete med studiehandledning Tio kommuner har tillfrågats om sitt arbete med modersmålsundervisning och studiehandledning på elevens modersmål. 20 Samtliga driver verksamheten i kommunal regi. Sundsvall anlitar även en kommersiell aktör som komplement till sin egen verksamhet med studiehandledning. Den kommersiella aktören är 19 Uppgiften gäller för då ca 35 procent av det totala antalet ansökningar kunnat tillgodoses. Underlaget från 2012 innehåller en del osäkra faktorer och redovisas inte av den anledningen. 20 De har valts ut i samråd med utredningens styrgrupp. Det är Skånekommunerna Landskrona, Helsingborg, Trelleborg och Lund, storstäderna Stockholm och Göteborg samt Södertälje, Västerås, Linköping och Sundsvall. 15 Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och

28 UtvecklingsPorten, en nätbaserad resurs som anlitas av flera kommuner i Västernorrlands län. Organisation Alla kommunerna arrangerar modersmålsundervisning och studiehandledning i en sammanhållen organisation. Flertalet vänder sig främst till grundskolan och gymnasieskolan och några har även verksamhet riktad till förskolan. Namnen varierar, t.ex. Språkcentrum, Språkskolan, Modersmålscentrum och Centrum för tvåspråkighet. Fem kommuner har anslagsfinansiering. De är Landskrona, Helsingborg, Trelleborg, Södertälje, och Sundsvall. Fyra kommuner har ersättningsmodeller, antingen köp-sälj eller beställar-utförar. De är Stockholm, Göteborg, Lund och Västerås. En kommun, Linköping, har kombinerat både anslag och ersättning. Landskrona har gått tillbaka till anslagsfinansiering från att ha tillämpat en ersättningsmodell. Anledningen till återgången var att studiehandledning inte efterfrågades i samma utsträckning som tidigare och definierades i mindre grad som ett behov. Elever gick miste om sin rätt till studiehandledning. I Södertälje fick utbildningskontoret i uppdrag för två år sen att se över en resursfördelningsmodell för modersmålsundervisning och studiehandledning. Det resulterade i ett förslag 21 där utgångspunkten var att verksamhetsgrenarna skulle ha olika finansieringsprinciper. Modersmålsundervisningen skulle ha anslag medan studiehandledningen skulle ha en kombination av anslag och ersättning. Förslaget drogs dock tillbaka med motiveringarna att systemet skulle bli för komplicerat, att vissa skolor inte skulle klara av finansieringen och att förslaget inte ändrade grundproblemet, som egentligen handlade om att det saknades tillräckligt med resurser totalt sett. Det finns en risk att bara flytta runt problemet om frågan reduceras till att handla om var budgeten skulle ligga, på Modersmålsenheten (anslag) eller på skolorna (ersättningsmodell), var ett av argumenten. Istället beslutades att det var bättre att börja i en annan ände med förändringsarbete. Det var kvalitetsfrågor som riktlinjer och hur arbetet ska organiseras både ute i skolor och på Modersmålsenheten. 21 Södertälje kommun. Tjänsteskrivelse. Utbildningskontoret Informationsärende för resursfördelningsmodell Modersmålsundervisning och studiehandledning. Dnr En , Dnr HM 12/82, Dnr J& , Dnr VA 12/ Grundskoleförvaltningen i samverkan med Förskoleförvaltningen och Gymnasie- och