Forskningsbokslut 2014

Transkript

1 CANCERCENTRUM Forskningsbokslut 2014 Invigning av ny PET-MR Olov Tällström; The Spotlight Kid Foto Carin Nylander-Nygren Verksamhetschef: Elisabeth O Karlsson

2 1. Inledning Inom Cancercentrum finns enheterna för onkologi, hematologi med ackrediterad transplantationsverksamhet samt profilområdet strålbehandling. Inom samtliga områden förnyas ständigt metoderna för diagnostik och behandling. Klinikens mål är att, utifrån nya rön och vedertagen evidens, förmedla bästa tänkbara vård till cancerpatienter i norra regionen. Många projekt drivs tillsammans med kliniker i regionen, på andra sjukhus och tillsammans med Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. 2. Klinisk forskning och utveckling Inom cancerområdet pågår ständigt intensiv forskning, likaså hos Cancercentrum. Det kommer ständigt nya läkemedel för cancerbehandling, både kurativa och för palliativa behandlingar. Kliniken deltar i kliniska läkemedelsprövningar initierade av läkemedelsindustrin, men även studier initierade av professionen. Många av de kliniska studierna görs i samarbete med andra kliniker på Nus som kirurgen, lungkliniken och Bild och funktionsmedicin (BFM). Inom strålbehandlingsområdet förbättras tekniken hos acceleratorerna och detta utvärderas ständigt för att ge säker behandling med minsta möjliga bieffekter. Studier inom strålbehandling görs i nära samarbete med Institutionen för strålningsvetenskaper. Kliniken har under 2014 installerat en ny PET-MR vilket ger möjligheter att förbättra bildinformationen och utveckla strålbehandlingen, och inom detta område påbörjas utvärderande studier. De behandlingar som ges på kliniken kan vara påfrestande. Klinikens kuratorer, fysioterapeuter och dietister har pågående projekt där man utvärderar hur man på bästa sätt kan stödja patienterna under och efter behandlingarna. 1.1.Mål för klinisk forskning och utveckling Klinikens mål är att ständigt arbeta med att se forskning som en integrerad del i det vardagliga arbetet för alla personalkategorier, då gränsen mellan systematisk kvalitetsuppföljning och forskning i vissa fall är liten. Att utveckla regionsamarbetet ser vi som väsentligt för att våra patienter även fortsättningsvis ska kunna ta del i de mest aktuella forskningsprojekten. Deltagande i studie kan ju för patienterna innebära möjligheten till en behandling som ännu inte är helt tillgänglig i rutinsjukvård. Inom cancerområdet finns många kvalitetsregister, vars data utvärderas och används för förbättringsarbeten och forskning. 1.2.Ledning och styrning av FoU-arbetet I. På kliniken finns 18 disputerade läkare, en sjuksköterska och en kurator. Ytterligare 7 läkare har professurer, och i Cancercentrums ledningsgrupp ingår två disputerade läkare. 1.3.Basenhetens pågående projekt 2014 Flera studier med ledning från Cancercentrum är lokala, regionala eller nationella. Både inom hematologi och onkologi bedrivs ett stort antal forskningsprojekt. På läkemedelssidan pågår cirka ett 50-tal studier, där de flesta är initierade från läkemedelsindustrin, men även ett antal akademiska studier genomförs.

3 Inom hematologsektionen bedrivs dessutom 10-tal projekt inom European Society for Blood and Marrow Transplantation (EBMT). En prövarinitierad studie vars syfte är att kontrollera hjärttoxicitet vid cytostatikabehandling på akuta leukemier samt transplantationspatienter pågår också. Strålbehandlingen har flera pågående studier där olika strålbehandlingsmetoder jämförs. Ett exempel på detta är HYPO-studien som är initierad och drivs ifrån Umeå och i dagsläget har drygt 1000 patienter inkluderade. Den syftar till att utvärdera om en kortare strålbehandling är lika effektiv och inte mera skadlig än dagens långa strålbehandling vid prostatacancer. Det finns ytterligare studier för att utvärdera och minimera biverkan vid strålbehandling, t.ex no-harm. Även den studien är initierad från Umeå och drivs på flera kliniker i landet. Med gott samarbete och intresse för forskning/kvalitetsarbete kan strukturerade uppföljningar snabbt komma tillstånd. Exempelvis så ledde misstanken om att prostatacancerpatienter med lågt ph-värde i urin oftare fick urinvägsbiverkningar till att en en strukturerad uppföljning gjordes. På Onkologens forskningslaboratorium pågår kontinuerligt studier för att bl a finna nya biomarkörer för att på sikt kunna hitta individuellt anpassade behandlingar till våra patienter. Detta arbete bygger på ett bra samarbete mellan klinik och institution. Många av klinikens pågående doktorandprojekt bedriver delar av sin forskning vid labbet. Ett projekt har startat för att utveckla en e-hälsoplattform. Målet är att utvärdera om en sådan kan vara till nytta för patienterna när det gäller självhjälp och råd kring biverkningar under cellgiftsbehandling. Projektet drivs tillsammans med ett ehälsoföretag och representanter från andra universitet. Under året har ett mellanmålsprojekt pågått på onkologens vårdavdelning för att förbättra patienternas aptit och matlust under behandlingarna. Under året har vi haft ett antal T-10 studenter som under ledning av klinikens specialister skrivit sina uppsatser. Frågeställningarna har för vissa arbeten uppkommit ur tidigare genomförda kliniska studier. Det har t ex gällt utvärdering av om sk bone scan index kan hävda sig som responsmarkör gentemot PSA vid prostacancerbehandling och biverkningsutvärdering av en sk spacer vid strålbehandling av prostata. En av studenterna har gjort en registerstudie för utvärdering av lungcancerkirurgi i Norra sjukvårdsregionen. Utifrån registerdata har en jämförelse av 1-och 5 årsöverlevnad gjorts för colorektalcancerpatienter boende i glesbygd jämfört med städer i Västerbotten. Frågeställningen om en patient med tät onkologisk kontakt får mer palliativ strålbehandling, än en med sparsam eller ingen onkologkontakt har också gjorts. Även inom hematologisektionen har studenter handletts. Arbetena har gällt betydelsen av durationen av GCSF-behandling efter autolog transplantation respektive effekter av donatorlymfocytinfusioner till patienter som genomgått allogen hematopoetisk stamcelltransplantation.

4 1.4.Kliniska prövningar och kliniska forskningsstudier Inom hela cancerområdet kommer ständigt nya mer specialiserade läkemedel och kliniken är i hög grad med i pågående läkemedelsstudier som genomförs under processen för godkännande. Även inom strålbehandlingen ger dagens teknik möjlighet till förfinad behandling, både tack vare nya maskiner och ny mjukvara. Dessa nya behandlingsmöjligheter utvärderas i vetenskapliga studier. 3. Struktur Cancercentrum har åtta personer, främst sjuksköterskor, anställda på klinikens kliniska forskningsenhet. Härifrån administreras de flesta läkemedelsprövningarna. Ytterligare två sjuksköterskor arbetar med hematologsektionens studier. I nära samarbete med de kliniska studierna bedrivs många experimentella studier på onkologens laboratorium. 1.1.Akademisk kompetens Vid årsskiftet fanns på kliniken sju professorer, varav tre adjungerade. Kliniken har sjutton disputerade läkare, en sjuksköterska och en kurator. Av dessa har 7 kombinationstjänster med UmU. Kliniken har åtta inskrivna doktorander. 1.2.Forskningssamverkan Som nämnts tidigare är samarbetet stort och förekommer på många olika nivåer. Då en patient med en cancersjukdom kan behandlas på flera kliniker under sin sjukdomstid har även forskningsstudierna i lämpliga fall, samarbete över klinikgränserna. Även på laboratoriesidan bedrivs samarbeten, inte bara lokalt, utan även nationell och internationellt. På strålbehandlingsområdet pågår flera nationella satsningar, där Umeå har en given roll. Scandionklinken startar utanför Uppsala, där en för Sverige ny typ av strålbehandling kommer att ges. Här samarbetar landets strålbehandlingskliniker både kliniskt och inom forskningsområdet. Nationella testbädden är ett nationellt projekt för underlättande av kliniska tester inom strålbehandlingen och inom projektet Skonsam stråbehandling genomförs studier där man med magnetkameraundersökningar förbättrar precisionen i strålbehandlingen. Läkemedelsstudier och stora strålstudier kräver många patienter och behöver därför drivas som multicenterstudier. Cancercentrum är en regionklinik och utifrån ledorden En jämlik Cancervård är samarbetet inom regionen extra angeläget. Patienter från hela regionen ska ha möjlighet till att delta i studier och få ta del av ny behandling.

5 4. Finansiering av klinisk forskning Klinikens forskningsprojekt finansieras genom ALF-medel, externa medel från Lokala Cancerforskningsfonden, Lions Cancerforskningsfond, Cancerforskningsfonden och Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet tilldelade professor Anders Widmark drygt tretton miljoner kronor för projektet Fas III Randomiserad studie med HYPOfraktionerad Radioterapi vid intermediär risk lokal prostatacancer (HYPO-RT-PC), med lokal biopsi med blod och vävnadsbankning. Dr Camilla Thellenberg arbetar i gruppen kring Pernilla Wikström, vid Institutionen för medicinsk biovetenskap som fått 34 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning, för projektet Prediktion och monitorering av aggressiv prostatacancer. 5. Forskningsresultat 1.1.Publikationer och avhandlingar Klinikens medarbetare har under 2014 publicerat 80 artiklar, varav 7 med första författare. Ingen disputation under året, dock har en av klinikens ST-läkare disputerat på Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. 1.2.Spridning av basenhetens forskningsresultat Forskningsresultaten sprids nationellt och internationellt via publikationer och seminarier/konferenser. Medarbetare deltar och förmedlar sina resultat både i vetenskapliga nätverk, inom patientföreningarnas arbete och i populärvetenskapliga sammanhang. 6. Sammanfattande diskussion Forskningsaktiviteten vid kliniken ska vara fortsatt prioriterad. Vår utmaning är att integrera forskning och klinik då forskning vid enheten utgår från - och involverar patienter och närstående. Det ligger också en utmaning i att skapa förutsättningar för forskning för alla personalkategorier, då det idag nästan uteslutande är läkare som bedriver klinisk forskning. De T-10 studenter som bedriver projekt vid kliniken utgör en bra rekryteringsbas och på samma sätt borde examensprojekt för andra studerande kunna skapa kontakt med arbetsplatsen. I framtiden planerar vi för att få ett akademiskt fokus även av vår specialistsköterskeutbildning. Det pågår spjutspetsforskning och internationell forskning vid cancercentrum i samarbete med andra kliniker och institutioner, men vi saknar kanaler för att marknadsföra detta i ett större perspektiv. Rekrytering av gästforskare, post-doc och andra som kan bidra till att forskningsresultat och forskningsmiljön utvecklas är en central fråga. Den frågan hanterar vi i samarbete med institutionen för strålningsvetenskaper och den kräver ett process- och målstyrt fokus över våra traditionella klinikgränser. Framtidens kompetensförsörjning är en av de enskilt största frågorna inom vården. Att långsiktigt erbjuda en attraktiv forskningsmiljö där nya data och arbetssätt implementeras i arbetet och ses som naturlig förbättring är viktigt och utgör en rekryteringsåtgärd vid Cancercentrum.