Markpolitiska verksamhetsprinciper. ekonomi information till kommunala beslutsfattare
|
|
- Ingvar Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare
2 Pärmbild: Comma Första upplagan Finlands Kommunförbund Helsingfors 2009 ISBN (pdf) ISBN (häftad) Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)
3 Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare Lösningar inom markanvändningen och den kommunala ekonomin Kommunen ska sköta områdesplaneringen inom sitt område. Till kommunens uppgifter hör också att bedriva markpolitik inom området. Markpolitiken omfattar mål och åtgärder som anknyter till markförvärv och plangenomförande. Kommunens planläggning och lösningar inom markpolitiken påverkar avsevärt kommunens ekonomi. Genom planläggningen påverkas kostnadseffektiviteten i samhällsstrukturen och i kommunens service. Lösningarna inom markpolitiken påverkar kommunens nettokostnader för samhällsbyggandet. Klimatpolitiska riktlinjer Kommunens strategiska planering Bostads- Närings- Miljöpolitik politik politik Markanvändningspolitik Markpolitik Generalplanering Detaljplanering Strategin för markanvändning och de bostads-, närings- och miljöpolitiska strategierna är en kompakt helhet, liksom också genomförandet av dem. Det markpolitiska programmet ger riktlinjer för verksamhetsprinciperna inom kommunens markpolitik. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 3
4 Samspel mellan markpolitiken, planläggningen och styrningen av spridd bebyggelse Styrningen av kommunens markanvändning består av strategiska riktlinjer för markanvändningen, planläggning, markpolitiska åtgärder och beslut som styr den spridda bebyggelsen. Samtliga åtgärder för styrning av markanvändningen ska gå i samma riktning för att de mål för verksamheten, kvaliteten och ekonomin som satts upp för markanvändningen ska kunna nås. Det primära målet i kommunens markanvändning är att säkerställa ett tomtutbud som motsvarar efterfrågan i en enhetlig samhällsstruktur där kommunen och privata aktörer kan tillhandahålla sådan fungerande, högklassig och kostnadseffektiv när service som invånarna och företagen behöver. Markpolitiskt program Kommunens markpolitiska program syftar till att skapa långsiktiga riktlinjer för markpolitiken. Viktiga mål ur kommuninvånarnas synvinkel är förutsägbarheten i kommunens verksamhet och en jämlik och rättvis behandling av kommuninvånarna i de markpolitiska åtgärderna. I det markpolitiska programmet beslutar kommunen om de strategiska målen för markpolitiken, verksamhetsprinciperna och efter behov också de markpolitiska medlen. Vid beredningen av det markpolitiska programmet strävar man efter att säkerställa att tjänsteinnehavarna och beslutsfattarna gemensamt förbinder sig till programmets mål och genomförande. Markpolitiska verksamhetsprinciper I den traditionella markpolitiken förvärvar kommunen mark genom köp eller inlösen före detaljplaneringen. När kommunen överlåter mark i form av planlagda tomter kan överlåtelsepriset förutom anskaffningskostnaderna också täcka en betydande del av kostnaderna för genomförandet av planen. Vid planläggning av annan mark än kommunägd mark tillämpas markanvändningsavtal. Då täcks kostnaderna för genomförandet av planen åtminstone delvis av den värdestegring planen medför. Denna broschyr syftar till att klarlägga de ekonomiska effekterna av de ovan nämnda markpolitiska verksamhetsprinciperna för kommunen. 4
5 Kommunens markförvärv varför lönar det sig att skaffa råmark? När kommunen förvärvar råmark uppnås i praktiken följande fördelar: Kommunens förvärv av råmark i tillväxtområden enligt generalplanen bidrar till att kommunens samhällsstruktur utvecklas i önskad riktning. Det går snabbt att planlägga mark som kommunen förvärvat och att göra tomterna byggklara. Om kommunen äger den mark som ska planläggas kan markägarna behandlas jämlikt oberoende av den kommande planlösningen. Markens värdestegring till följd av detaljplanen kan användas för att täcka kommunens kostnader för genomförandet av planen. En tillräcklig tomtreserv och överlåtelse av tomter ger kommunen möjlighet att påverka prisnivån på tomter, boende och företagande i kommunen. Kommunen har bättre möjligheter att säkerställa att planen genomförs i rätt tid och på ett ekonomiskt sätt. Genom förvärv av råmark kan kommunen säkerställa omfattande, tillräckliga och rätt placerade rekreationsområden. Tammerfors stad Den nya stadsdelen Vuores Vuores är ett nytt stort bostadsområde som huvudsakligen byggs på kommunägd mark inom Tammerfors och Lempäälä kommuner. Utgångspunkten för det systematiska byggandet av området är kommunernas långsiktiga markförvärv och markägande inom området. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 5
6 Kommunens förvärv av råmark I det markpolitiska programmet skriver kommunen in de principer som ska iakttas vid markförvärv. Markförvärvet lyckas om kommunen vid behov tillämpar hela urvalet av markpolitiska medel med den principen att i första hand använda frivilliga metoder. Det är bra att förutse kommande behov och förvärva mark på rätt ställe, vid rätt tidpunkt och till rätt pris. I praktiken innebär det att mark förvärvas i tillväxtområden enligt generalplanen i god tid före planläggningen av områdena och att man vid köpet iakttar en skälig prisnivå med enhetliga och stabila grunder. Också vid eventuell inlösen bestäms en gängse prisnivå för marken utgående från frivilliga affärer. Genom konsekventa åtgärder av kommunen upprätthålls markägarnas förtroende för kommunen som en pålitlig och rättvis förhandlingspart. Det är viktigt att reservera tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för markanskaffningen. Speciellt under en lågkonjunktur lönar det sig för kommunen att aktivt förvärva mark. Kari Jämsen Skärgårdsstaden i Kuopio Staden skaffade sig de områden som skulle detaljplaneras nästan helt genom frivilliga affärer. Endast i fråga om två fastigheter var man tvungen att lösa in mark. Besvär anfördes inte mot planläggningen av dessa områden. 6
7 Lagstiftningen stödjer kommunens markförvärv Lagstiftningen stödjer kommunernas långsiktiga markförvärv genom skattelättnader, förköpsrätt och mångsidiga möjligheter till inlösen. Förköpslagen ger kommunen möjlighet att ingripa i affärer som gäller områden som behövs för samhällsbyggande. När kommunen använder denna möjlighet är det viktigt att säkerställa att något överpris inte betalas för marken. Om det är fråga om överpris kan kommunen överväga att använda inlösen i stället för förköp. Hinder för frivilliga affärer är nästan alltid oenighet om markpriset. Vid inlösen betalas för råmark ett gängse pris som fastställs av en opartisk inlösningskommission och som baserar sig på jämförbara markköp som gjorts inom området. Om inlösen sker i rätt tid fördröjs inte ibruktagandet av områdena. Redan det faktum att kommunen är beredd att tillämpa inlösen leder ofta till frivilliga affärer. Esbo stad Bostadsmässoområdet i Esbo 2006 Området kunde köpas genom frivilliga affärer inom den tidtabell som krävdes för mässan, eftersom staden beslutade att ansöka om inlösen för att kunna använda området för det planerade ändamålet. Kommunerna löser ofta in gatuområden, tomter för allmänna byggnader och andra allmänna områden enligt detaljplanen. Tomtbristen och de höjda prisförväntningarna på råmark har ökat behovet av att också lösa in råmark. I allmänhet är man tvungen att koncentrera inlösen endast till en liten del av de områden som kommunen ska förvärva. Ur kommunens perspektiv syftar inlösen förutom till att säkerställa att ett område blir tillgängligt för samhällsbyggande också till att bevara förtroendet för att markägarna bemöts på ett jämlikt sätt. Fastställandet av ersättningen baserar sig på områdets gängse värde. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 7
8 Råmark har lösts in sedan början av 1990-talet åtminstone i Uleåborg, Haukipudas, Tammerfors, Birkala, Ylöjärvi, Pattijoki, Reso, Björneborg, Kempele, S:t Karins, Kuusankoski, Joensuu, Tusby, Kuopio, Träskända, Mäntsälä, Sibbo och Jämsänkoski. Björneborgs stad Tuorsniemi i Björneborg Genom att lösa in råmark kan staden komplettera det markförvärv som baserar sig på frivilliga affärer och säkerställa en enhetlig och ekonomisk samhällsutveckling. Möjligheten att ingå markanvändningsavtal begränsar inte kommunens möjlighet att använda inlösen vid markförvärv (HFD 2005:12). (Kartskiss: Björneborgs stad) 8
9 Uleåborgs stad och Haukipudas, stadens granne i norr, har i samband med omfattande förvärv av råmarksområden använt inlösen för att förvärva enskilda objekt. En målmedveten och effektiv användning av markpolitiska medel har i dessa kommuner möjliggjort ett systematiskt ibruktagande av bostadsområden och överlåtelse av hundratals egnahemstomter till byggare årligen. Uleåborgs stad Kaakkuri i Uleåborg Genom att förvärva den mark som skulle planläggas kunde staden bemöta markägarna jämlikt oberoende av anvisandet av byggrätt inom området. Av kartskissen framgår hur byggnadskvarteren är placerade i förhållande till den ursprungliga fastighetsindelningen. Detaljplanen kan inte utarbetas så att byggrätten fördelas jämnt mellan olika markägare. (Karta: Uleåborgs stad) Spelregler för markanvändningsavtal och utvecklingskostnadsersättning Ägaren till ett område som ska planläggas är under de förutsättningar som an ges i markanvändnings- och bygglagen skyldig att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggandet. Strävan ska vara att genom markanvändningsavtal avtala med markägaren om deltagande i kostnaderna. Med avseende på fullgörandet av denna skyldighet ska markägarna behandlas lika. När privat mark planläggs utan avtal drar markägaren nytta av den ekonomiska fördel som planen medför, medan kommunen ansvarar för kostnaderna för plangenomförandet. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 9
10 Ett markanvändningsavtal kan ingås först när ett utkast eller förslag till plan har varit offentligt framlagt. Innan planläggningen inleds kan dock ett avtal om inledande av planläggningen ingås. I avtalet kan man komma överens om det egentliga planläggningsarbetets kostnadsfördelning och skriva in mål för markanvändningen som dock inte är bindande för avtalsparterna när detaljplanen utarbetas. Markanvändningsavtal i markanvändningsprocessen Förslaget eller utkastet till plan läggs fram Kommunen godkänner detaljplanen Detaljplanering Genomförande av planen Beredning av projekt och markanvändningsavtal Genomförande av markanvändningsavtal Avtal om inledande av planläggning ingås Bindande markanvändningsavtal ingås Tidpunkten för avtalet om inledande av planläggningen och markanvändningsavtalet i förhållande till planläggningen Om kommunen och markägaren inte når ett avtal, kan kommunen bestämma att markägaren ska betala den lagstadgade utvecklingskostnadsersättningen eller ansöka om inlösningstillstånd för området hos miljöministeriet. Vid bestämningen av utvecklingskostnadsersättningen kan man beakta anskaffnings-, planerings- och byggnadskostnader för gator, parker och andra allmänna områden, markförvärvskostnader för allmänna byggnader, vissa kostnader för markrening och bullerbekämpning och planläggningskostnader. Utvecklingskostnadsersättningen fördelas mellan tomterna i proportion till tomternas värdestegring. Ersättningen kan utgöra högst 60 % av tomtens värdestegring. Genom ett markanvändningsavtal kan man utan hinder av bestämmelserna om utvecklingskostnadsersättning också i större omfattning avtala om parternas rättigheter och skyldigheter. Parterna kan således under vissa avtalsrättsliga förutsättningar också komma överens om till exempel markägarens deltagande i byggandet av lokaler för skola, daghem och annan motsvarande service. 10
11 Markanvändningsavtal vid ändring av detaljplanen Kommunens kostnader för en sådan ändring av detaljplanen som ändrar områdets användningsändamål eller byggrätt är i allmänhet klart lägre än kostnaderna för den första planläggningen av området. Gator och kommunaltekniska stomnät har ofta redan byggts i planändringsområdet. Kommunen kan dock orsakas kostnader för förnyande av kommunaltekniken, flyttning av ledningar, parkeringslösningar och byggande av närservice för nya invånare och företag. Det är sällan ändamålsenligt att kommunen förvärvar ett bebyggt planändringsområde. I planändringsområden är den bästa samarbetsformen för kommunen i allmänhet planläggning av privat mark genom markanvändningsavtal. Markanvändningsavtal vid utarbetandet av den första detaljplanen Genomförandet av detaljplanen på områden som planläggs för första gången orsakar stora kostnader för kommunen, om genomförandet kräver stora investeringar i tjänster och kommunaltekniska stomnät. De ersättningar som kommunerna får genom markanvändningsavtal utgör i allmänhet % av den värdestegring som planläggningen ger upphov till. Ersättningarna betalas i allmänhet i pengar eller genom överlåtelse av markområden till kommunen. Ersättningar enligt markanvändningsavtal räcker i allmänhet inte för att täcka alla kostnader som till följd av plangenomförandet orsakas kommunen för byggandet av kommunalteknik och närservice. Ersättningarna täcker kostnaderna endast i små områden där kommunala tjänster redan finns och där det finns ett färdigt kommunaltekniskt stomnät med tillräcklig kapacitet. Modellkalkyler för markanvändningsprojektens effekter på kommunens ekonomi De projekt som analyseras gäller Träskända, Siilinjärvi och Tammerfors. I kalkylerna beskrivs en teoretisk situation där kommunen i de aktuella projekten har ett markanvändningsavtal som styr hälften av områdets värdestegring till markägarna. De uteblivna inkomsterna från försäljning av marken har ställts i relation till skatteinkomsterna och investeringarna i kommunernas budget för år Beträffande Träskända och Siilinjärvi har utgifterna för förvärv av råmark och inkomsterna från försäljning av tomter fåtts av kommunerna och de baserar sig på de planer och uppskattningar som gjorts i samband med projekten. I fråga om Tammerfors har anskaffningsutgifterna för råmark i det område som ska utvecklas (ca 700 ha) beräknats med hjälp av enhetskostnaderna för råmark på 3,0 euro/m 2 och inkomsterna från tomtförsäljningen med hjälp av priset per enhet på 135 euro/m 2 våningsyta (Tammerfors stads uppskattning våren 2009). Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 11
12 Täta småhusområden i Träskända Lepola (egnahems- och radhusområde som kompletterar samhällsstrukturen, i någon mån mindre höghus) Utgifter för förvärv av råmark/kommunen köper: Cirka 23 ha Utgifter totalt 0,9 miljoner euro Inkomster från tomtförsäljningen/kommunen säljer: Cirka m 2 våningsyta Inkomster från tomtförsäljningen 14,8 miljoner euro Nettoinkomst till följd av planen: 13,9 miljoner euro Genom markanvändningsavtal skulle kommunen förlora ca 50 % = ca 7 miljoner euro > Genom markanvändningsavtal kunde kommunen ha täckt kostnaderna för byggandet av kommunaltekniken inom området (5,9 miljoner euro) och en del (1,1 miljoner euro) av områdets övriga kostnader för servicebyggande. > Kommunen skulle dock ha förlorat inkomster från försäljning av mark på ca 7 miljoner euro som kunde ha använts för byggande av området. Terhola (egnahems- och radhusområde som kompletterar samhällsstrukturen, i någon mån mindre höghus) Utgifter för förvärv av råmark/kommunen köper: Cirka 5 ha Utgifter totalt 0,2 miljoner euro Inkomster från tomtförsäljningen/kommunen säljer: Cirka m 2 våningsyta Inkomster från tomtförsäljningen 3,1 miljoner euro Nettoinkomst till följd av planen: 2,9 miljoner euro Genom markanvändningsavtal skulle kommunen förlora ca 50 % = ca 1,5 miljoner euro > Genom markanvändningsavtal kunde kommunen ha täckt kostnaderna för byggandet av kommunaltekniken inom området (0,7 miljoner euro) och en del (0,8 miljoner euro) av områdets övriga kostnader för servicebyggande. > Kommunen skulle dock ha förlorat inkomster från försäljning av mark på ca 1,5 miljoner euro som kunde ha använts för byggande av området. När markanvändningsavtal tillämpas förlorar kommunen totalt 8,5 miljoner euro i inkomster från tomtförsäljning Budget för Träskända år 2009 Inkomster från kommunalskatten 130,3 miljoner euro Invånarantal Inkomstskattesats 19 % Kommunalskatt/invånare euro Genomsnittlig beskattningsbar inkomst/invånare euro Om 8,5 miljoner euro samlas in som skatteinkomster under ett år (2009) Inkomsterna från kommunalskatten 138,8 miljoner euro Om de uteblivna inkomsterna från tomtförsäljningen i Träskända samlades in i form av skatteinkomster år 2009, skulle det innebära en höjning av inkomstskattesatsen med 1,25 procentenheter (19 % > 20,25 %). Utgående från investeringsprogrammet i Träskända stad år 2009 motsvarar den förlorade inkomsten på 8,5 miljoner euro till följd av markanvändningsavtalen det anslag som reserverats för förbättrad användbarhet i byggnader, funktionella ändringar, reinvesteringar och nyinvesteringar (totalt 8,5 miljoner euro). Re- och nyinvesteringarna innefattar bland annat nybyggnad och totalrenovering i skolan i Saunakallio (5,8 miljoner euro) och tillbyggnad av Anttila skola (0,3 miljoner euro). 12
13 Nya bostadsområden i Siilinjärvi Vuorela (höghusområde som kompletterar samhällsstrukturen) Utgifter för förvärv av råmark/kommunen köper: Cirka 8 ha Utgifter totalt 0,3 miljoner euro Inkomster från tomtförsäljningen/kommunen säljer: Cirka m 2 våningsyta Inkomster från tomtförsäljningen 2,6 miljoner euro Nettoinkomst till följd av planen: 2,3 miljoner euro Genom markanvändningsavtal skulle kommunen förlora ca 50 % = ca 1,2 miljoner euro > Genom markanvändningsavtal kunde kommunen ha täckt kostnaderna för byggandet av kommunaltekniken inom området (0,7 miljoner euro) och en del (0,5 miljoner euro) av områdets övriga kostnader för servicebyggande. > Kommunen skulle dock ha förlorat inkomster från försäljning av mark på ca 1,2 miljoner euro som kunde ha använts för byggande av området. Harjamäki (egnahemsområde som kompletterar samhällsstrukturen) Utgifter för förvärv av råmark/kommunen köper: Cirka 40 ha Utgifter totalt 0,5 miljoner euro Inkomster från tomtförsäljningen/kommunen säljer: Cirka m 2 våningsyta Inkomster från tomtförsäljningen 1,6 miljoner euro Nettoinkomst till följd av planen: 1,1 miljoner euro Genom markanvändningsavtal skulle kommunen förlora ca 50 % = ca 0,6 miljoner euro > Genom markanvändningsavtal kunde kommunen endast ha täckt mindre än hälften av kostnaderna för byggandet av kommunaltekniken inom området (1,3 miljoner euro) och inte alls områdets övriga kostnader för servicebyggande. > Kommunen skulle ha förlorat inkomster från försäljning av mark på ca 0,6 miljoner euro som kunde ha använts för byggande av området. När markanvändningsavtal tillämpas förlorar kommunen totalt 1,8 miljoner euro i inkomster från tomtförsäljning Budget för Siilinjärvi år 2009 Inkomster från kommunalskatten 55,9 miljoner euro Invånarantal Inkomstskattesats 18,75 % Kommunalskatt/invånare euro Genomsnittlig beskattningsbar inkomst/invånare euro Om 1,8 miljoner euro samlas in som skatteinkomster under ett år (2009) Inkomster från kommunalskatten 57,7 miljoner euro Om de uteblivna inkomsterna från tomtförsäljningen i Siilinjärvi samlades in i form av skatteinkomster år 2009, skulle det innebära en höjning av inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter (18,75 % > 19,5 %). Utgående från investeringsprogrammet i Siilinjärvi kommun år 2009 motsvarar den förlorade inkomsten på 1,8 miljoner euro till följd av markanvändningsavtalen det anslag som reserverats för totalrenovering av Vuorela skola (1,5 miljoner euro) under året. Det är meningen att Vuorela skola ska totalrenoveras år , och projektets totala kostnader uppskattas uppgå till 2,2 miljoner euro. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 13
14 Den nya stadsdelen Vuores i Tammerfors Granskningen av Tammerfors är rent teoretisk. Beräkningen av anskaffningsutgifterna för råmark inom området baserar sig på stadens uppskattning av det nuvarande priset per enhet för råmark (ca 3 euro/m2). Råmarken i hela området (ca 700 ha) kostar således 21 miljoner euro. I verkligheten har Tammerfors stad förvärvat mark inom Vuoresområdet långsiktigt genom flera markköp allt sedan 1970-talet. Stadens uppskattning av det genomsnittliga priset på byggrätt i Vuores är cirka 135 euro/m2 våningsyta. Granskningen bygger dessutom på antagandet att alla inkomster från tomtförsäljningen/uteblivna inkomster har verkningar under endast ett år (2009). I verkligheten skulle försäljningen av tomter och dess ekonomiska effekter fördelas på flera år. Vuores (en ny stadsdel som är fristående från samhällsstrukturen) Utgifter för förvärv av råmark/kommunen köper: Cirka 700 ha Utgifter totalt 21 miljoner euro Inkomster från tomtförsäljningen/kommunen säljer: Cirka m 2 våningsyta Inkomster från tomtförsäljningen 89 miljoner euro Nettoinkomst till följd av planen: 68 miljoner euro Genom markanvändningsavtal skulle kommunen förlora ca 50 % = ca 34 miljoner euro > Genom markanvändningsavtal kunde kommunen endast ha täckt mindre än hälften av kostnaderna för byggandet av kommunaltekniken inom området (82 miljoner euro) och inte alls områdets övriga kostnader för servicebyggande. > Kommunen skulle ha förlorat inkomster från försäljning av mark på ca 34 miljoner euro som kunde ha använts för byggande av området. När markanvändningsavtal tillämpas förlorar kommunen totalt 34 miljoner euro i inkomster från tomtförsäljning Budget för Tammerfors år 2009 Inkomster från kommunalskatten 625 miljoner euro Invånarantal Inkomstskattesats 18 % Kommunalskatt/invånare euro Genomsnittlig beskattningsbar inkomst/invånare euro Om 34 miljoner euro samlas in som skatteinkomster under ett år (2009) Inkomster från kommunalskatten 659 miljoner euro 14
15 Om de uteblivna inkomsterna från tomtförsäljningen i Tammerfors samlades in i form av skatteinkomster år 2009, skulle det innebära en höjning av inkomstskattesatsen med 1 procentenhet (18 % > 19 %). Utgående från investeringsprogrammet i Tammerfors stad år 2009 motsvarar den förlorade inkomsten på 34 miljoner euro till följd av markanvändningsavtalen investeringarna i husbyggande för stadens fastighetscentral under året (39,2 miljoner euro). Fastighetscentralens viktigaste byggprojekt är Hatanpää stamsjukhus och Tammerfors handelsläroverk samt totalrenovering av Hatanpää skola/gymnasium och Pohjois-Hervanta skola. Markpolitiska verksamhetsprinciper och kommunens ekonomi information till kommunala beslutsfattare 15
16 Broschyren har utarbetats i samarbete mellan Helsingfors, Esbo, Åbo, Uleåborgs, Hyvinge och Träskända stad, miljöministeriet och Finlands Kommunförbund. Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 Telefon (09) Helsingfors Telefax (09) PB 200, Helsingfors Helsingfors 2009
NÄRPES STADS Markpolitiska program
NÄRPES STADS Markpolitiska program Stadsstyrelsen 12.04.2016 57 Stadsfullmäktige 25.04.2016 26 Innehållsförteckning Allmänt... 1 Bakgrund... 1 Markanskaffning... 2 Markanskaffning på frivillig väg... 2
Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011
Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer
DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?
Infrastruktursektorn
2/4 Beräkningarna för infrastruktursektorn baserar sig på de givna siffrorna för de olika planalternativen, där skillnaden dels ligger i antalet invånare och dels olika typer av boende. Största delen av
Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA _ BORGÅ Ölstens norra STADSDELEN 31 Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren 3218 3221 samt gatu-, rekreations- och specialområden Ändringen av detaljplanen gäller
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 16.8.2016 HELSINGFORSVÄGEN 10 Ak 220 ÄNDRING AV DETALJPLANEN Stadsdel 3, kvarter 400, tomt 5 samt gatu- och parkområden PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är
HELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Helsingin kaupunki Pöytäkirja 2/2013 1 (5) Kaupunginhallitus Kaj/1 14.01.2013
Helsingin kaupunki Pöytäkirja 2/2013 1 (5) 47 Köp av ett outbrutet område i Östersundom (Ultuna, Östersundom) HEL 2012-016491 T 10 01 00 Beslut A Stadsstyrelsen beslutade bemyndiga fastighetsnämnden att
Ta hand om infrastrukturen. För kommunala beslutsfattare
Ta hand om infrastrukturen För kommunala beslutsfattare Författare: Anu Kerkkänen Figurer och bilder: Markku Mäkelä ISBN 978-952-293-112-2 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2013 Finlands Kommunförbund
DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster
Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka
STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN
Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011, 171 1/7 Strategi för Gislaveds kommuns markförsörjning STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN Rätt mark på rätt plats MARKFÖRSÖRJNING MARKFÖRVÄRV
Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare
FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 7.6.2016 EN DEL AV KVARTER 92 samt gatu- och rekreationsområden Ak 218 ÄNDRING AV DETALJPLANEN 7:e stadsdelen, en del av kvarter 92 samt gatu- och rekreationsområden
Markpolitiskt program Sibbo kommun , justerat
Markpolitiskt program Markpolitiskt program INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANDRAG 1. INLEDNING 1 2. UTGÅNGSLÄGET 2 2.1. DET MARKPOLITISKA PROGRAMMET 2 2.2. LÄGE OCH BEFOLKNING 2 2.3. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 2 2.4.
Kommunstyrelsen nr 12/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Mötets konstituering Användning av förköpsrätten
nr 12/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 183 KST 184 Mötets konstituering Användning av förköpsrätten Sida 2 Nr 12/2013 Mötesplats och -tid Närvarande medlemmar Kommunhuset kl. 18.00 - Övriga närvarande Ärenden
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ
BRANDKÅRSVÄGEN 9. Ak 216 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Ändring av detaljplanen 4:e stadsdelen, kvarter 49, tomt 11
Ak 216 BRANDKÅRSVÄGEN 9 Ändring av detaljplanen 4:e stadsdelen, kvarter 49, tomt 11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 26.9.2005, uppdaterat 27.4.2017 Beredare/mer information: Grankulla stad Markanvändningsenheten
VASA STADS MARKPOLITISKA PROGRAM 2014
Godkänt i stadsfullmäktige 26.1.2015 VASA STADS MARKPOLITISKA PROGRAM 2014 Bild: Jaakko Salo 1 Innehållsförteckning Förord... 2 1 Inledning... 3 1.1 Vad är markpolitik?... 3 1.2 Markpolitiken och stadens
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet
S i d a 1. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen Karperö Holmhagen-Svedjeback
S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 26.5.2017 Karperö Holmhagen-Svedjeback S i d a 1 Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Enligt 63 i markanvändnings-
Page 1 of 5 Ingångssida Kommunförbundet Cirkulär och utlåtanden Cirkulär 2011 Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011 Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete en särskild
Understöd för ekonomirådgivning för hyresgäster
Understöd för ekonomirådgivning för hyresgäster Innehåll 1 Bakgrund till understödet... 3 2 Kommuner med rätt att ansöka om understödet... 3 3 Fördelning av understödet... 3 4 Understödets storlek och
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.
KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.
Kloka val för utveckling av lokalsamhällena
Kloka val för utveckling av lokalsamhällena Författare: Anu Kerkkänen, Ritva Laine Figurer och bilder: Markku Mäkelä ISBN 978-952-293-213-6 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2014 Finlands Kommunförbund
Norra Skandinaviens huvudstad. Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt.
26.2.2016 Norra Skandinaviens huvudstad Norra Skandinaviens huvudstad förnyar sig med tillförsikt. Uleåborg i ett nötskal Invånarantal 1.2.2016 198 589 Andelen barn och unga i förhållande till befolkningen
INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT
INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som
SMEDSBY, Gäddaområdet Utvidgning av detaljplan, kvarter
P r o g r a m f ö r d e l t a g a n d e o c h b e d ö m n i n g, k v a r t e r 6 6 1-665 S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 11.12.2015 Uppdaterat 3.5.2016
Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den
Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den 16.12.13 Sibbos byar och storskiftet Före storskiftet Efter storksiftet = idag I byarna finns sammanhållning Väglag sköter vägarna
HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , justerat
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL ) Planläggningsavdelningen..0, justerat.8.0 SMEDSBY, GÄDDA II Ändring av detaljplan Sida Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Enligt i markanvändnings-
SMEDSBY, Gäddaområdet Utvidgning av detaljplan
P r o g r a m f ö r d e l t a g a n d e o c h b e d ö m n i n g, G ä d d a o m r å d e t i S m e d s b y S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 11.12.2015 SMEDSBY,
Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV STORSTRÖMMEN DETALJPLAN
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 2.11.2018 LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV STORSTRÖMMEN DETALJPLAN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Jonas Lindholm
Bilaga 1. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , justerat BÖLE, HEMSKOG 1
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 8.8.2013, justerat 28.2.2014 BÖLE, HEMSKOG 1 Sida 1 Avsikten med ett program för deltagande och bedömning Enligt 63 i markanvändnings-
Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan
Programmet Hemstaden Helsingfors 2012
Programmet Hemstaden Helsingfors 2012 I MARKANVÄNDNING II BOSTADSPRODUKTION III BOSTADSOMRÅDEN IV BOSTADSBESTÅND V INVÅNARSTRUKTUR Ett välmående och växande Helsingfors En livskraftig urban miljö Social,
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010. Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010 Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal 1 Begäran om utlåtande Staden X har bett om anvisningar för bokföringen i fråga om markanvändningsavtal.
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
Detaljplan nr 1087 KORSNÄSTÅGETS CENTRUM Detaljplane- och tomtindelningsändring PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vasa stads planläggning 25.1.2019 Planeringsobjekt Detaljplanen berör 29 stad8sdelens
PEDERSÖRE KOMMUN Markpolitiskt program 2014
PEDERSÖRE KOMMUN Markpolitiskt program 2014 Pedersöre kommun Markpolitiskt program 2014 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Utgångsläge... 4 2.1 Markpolitiskt program... 4 2.2 Befolkning... 4 2.3 Bostadsförhållanden...
Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar
Helsingfors stad Föredragningslista /03 (6) Arrendegrunder för bostads- och bilplatstomter i Kvarnbäcken och Rastböle (tomterna 459/5, 4546/6 samt 54033/9, och 3) HEL 03-008643 T 0 0 0 0 Beslutsförslag
Serviceprislista för planläggningstjänster i Kimitoöns kommun. I kraft fr.o.m Tekniska nämnden
Serviceprislista för planläggningstjänster i Kimitoöns kommun I kraft fr.o.m. 1.1.2019 Tekniska nämnden 20.11.2018 Serviceprislista för planläggningstjänster Serviceprislistan nedan tillämpas på planer
Stadsdel 33 Kvarteren 3554 3561 och gatu-, parkerings-, special- och parkområden
1 Detaljplan 429 BESKRIVNING AV DETALJPLAN 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter HAIKO, LASARETTET Stadsdel 33 Kvarteren 3554 3561 och gatu-, parkerings-, special- och parkområden
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 167/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings-
RP 81/2006 rd. I propositionen föreslås en
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en revidering av markanvändnings- och bygglagen.
Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Programmet för deltagande och bedömning är en plan i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 63 samt markanvändnings- och byggförordningens 42 om förfarandet
Sibbo Godkänd av fullmäktige
Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin
Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster
Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Fågelbergets företagscenter. Ändring av detaljplan för kvarter 20 med angränsande rekreationsområde
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Fågelbergets företagscenter Ändring av detaljplan för kvarter 20 med angränsande rekreationsområde Planläggningsavdelningen 1.10.2018 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 13. Planbeskrivning Plankod:
Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 13 Planbeskrivning Plankod: 599401201609 Innehållsförteckning: 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 3 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 3 1.2 PLANOMRÅDETS LÄGE...
KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT
1 KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2016 2 Innehållsförteckning: INLEDNING 3 PLANLÄGGNINGSNIVÅER.... 3 LANDSKAPSPLANEN.... 3 GENERALPLANERNA... 4 STRANDGENERALPLANEN... 4 DETALJPLANERNA 4 KORSNÄS KOMMUNS
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård 599-412-6-46) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994122018Y2 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Utredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola Tfn +358 29 525
Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599406201611 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV LILLA-FURUHOLMEN DETALJPLAN
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 2.11.2018 LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV LILLA-FURUHOLMEN DETALJPLAN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Jonas
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE Karleby stads planläggningstjänster har utarbetat detta program för
Markpolitiskt program Sibbo kommun
Markpolitiskt program Markpolitiskt program,qqhknoovi UWHFNQLQJ 6$00$1'5$*,1/('1,1* 87*c1*6/b*(7 2.1. DET MARKPOLITISKA PROGRAMMET 2 2.2. LÄGE OCH BEFOLKNING 2 2.3. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 2 2.4. PLANMÄSSIG
Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää
Stadsfullmäktige 136 10.12.2014 Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsplaneringsnämnden 19.8.2014 115 1) Bakgrund Via centralförvaltningen har en försäljning av ett frilufts- och strövområde
Ändring av Ytteresse delgeneralplan (Rosengård )
Ändring av Ytteresse delgeneralplan (Rosengård 599-414-96-0) Planbeskrivning Plankod: 5994142017Y2 Innehållsförteckning: 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 4 1.2
Regler för prissättning, utgivning, försäljning och arrende av tomter i Mariehamns stad
Regler för prissättning, utgivning, försäljning och arrende av tomter i Mariehamns stad Godkända av stadsfullmäktige 23.04.2013, 38 Träder ikraft 31.05.2013 Innehåll Regler för prissättning av tomter...
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,
Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi
Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 Justeringar i instruktionen för stadsstyrelsen och koncernförvaltningen/ försäljning av fastigheter som ingår i stadens målinriktade lokalitetsplan samt bedömning av detaljplaners
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ Initiativtagare är Karleby stad. Staden har köpt ett åkerområde i Linnusperä
Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige 27.02.2012 Sida 1 / 1. 25 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset
Fullmäktige 7.0.0 Sida / 65/00.0.00/0 Stadsstyrelsen 48 3..0 5 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset Beredning och upplysningar: Olli Isotalo, tfn 09 86 66 Torsti Hokkanen,
Mottagare Kristinestad stad. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning. Datum KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN
Mottagare Kristinestad stad Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum 12.4.2017 KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Christoffer
Ändring av Kållby detaljplan, kv och samt grönområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Kållby detaljplan, kv. 210-211 och 221-229 samt grönområde Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599407201606 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH
LARSMO KOMMUN BOSUND DETALJPLAN - ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV NORRA DELEN. Larsmo kommun. Program för deltagande och bedömning
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 15.4.2019 LARSMO KOMMUN BOSUND DETALJPLAN - ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV NORRA DELEN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare
JOMALA KOMMUN ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR CENTRALOMRÅDET
JOMALA KOMMUN ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR CENTRALOMRÅDET BESKRIVNINGEN AVSER PLANFÖRSLAGET SOM ÄR DATERAT DEN 15 MARS 2018. Ortofoto från lantmäteriverkets fastighetsdatatjänst (FDS), mars 2018. 1.
Innehåll. Upphävande av tidigare regleroch övergångsbestämmelser... 7
Godkända av stadsfullmäktige 23.04.2013, 38 Reviderad av stadsfullmäktige 24.11.2015, 311 Reviderad av stadsfullmäktige 30.05.2017, 74 Träder ikraft 03.07.2017 Innehåll Regler för prissättning av tomter...
BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010
Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1
Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund 599-407-9-112) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994072018Y1 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ NUKKUMATTIS TOMT 13-8-2
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ NUKKUMATTIS TOMT 13-8-2
Planläggningsöversikt
Planläggningsöversikt 2018 2019 20.9.2018 Innehåll PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2018 2019... 2 LANDSKAPSPLANLÄGGNING... 2 AKTUELLA LANDSKAPSPLANER... 2 NYLANDSPLANEN 2050... 2 PLANEN FÖR ÖSTERSUNDOMOMRÅDET...
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET Planområde, ungefärligt läge Stadsstyrelsen godkände i sitt möte 9.12.2013 754 Karleby
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER INITIATIV ELLER VARFÖR DETALJPLANEARBETET INLETTS Initiativtagare
RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4.
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KAAVOITUSPALVELUT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4. PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Projektet inleds pånytt, enligt den nya markanvändnings-
Landsvägsförrättning
Landsvägsförrättning Sammanträde Presentationshållarens namn Datum, Evenemang En landsvägsförrättning utförs när en ny landsväg byggs eller när man måste utvidga ett befintligt vägområde för att förbättra
Motion om att detaljplaneanläggning av nytt område för bostäder i Vessigebro inordnas i programmet för kommunens planarbete.
'O Nte NY NY Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-02-15 FALKENBERG 1 53 Motion om att detaljplaneanläggning av nytt område för bostäder i Vessigebro
SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009
1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om
Området där planändringen är aktuell ligger på Kivimo i Houtskär.
LANTMÄTARE AB ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen 7 10900 Hangö 044-2530464 sten.ohman@netsten.fi 4.11.2015 PARGAS HOUTSKÄR, KIVIMO BENSTRAND ÄNDRING HOUTSKÄRS GENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
Utredning 1/2015. Bostadslösa Ute, tillf. skydd, På anstalter Tillf. hos bekante eller släktingar Bostadlösa familjer
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn 0400 996 067
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING SHELL HAKALAX TOMT 8-3-1
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING SHELL HAKALAX TOMT 8-3-1
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen
Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser
1/7 Bemyndigande Datum 20 a i fastighetsskattelagen (654/1992) 25.10.2016 Giltighet tills vidare Ersätter normen A6/200/2014 Diarienummer A34/200/2016 Mottagare Kommuner Att lämna uppgifter om obebyggda
Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 16 mars 2018.
1 JOMALA KOMMUN BESKRIVNING ÖVER DETALJPLANEÄNDRING Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 16 mars 2018. Områdesbestämning: Detaljplaneneändringen omfattar kvarteren 4245 och 4246 samt
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten 16.8.2016 EKKULLAOMRÅDET Ak 222 ÄNDRING AV DETALJPLANEN Stadsdel 7, kvarter 1053 samt rekreations-, trafik- och gatuområden (Klappträskvägen 1) PROGRAM FÖR DELTAGANDE
Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING KVARTEREN 1 10 I STADSDEL 151, INDOLA ARBETSPLATSOMRÅDE
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING KVARTEREN
Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015
Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )
INGÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR BARÖSUND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) Planområde Planområdet omfattar Barösunds bycentrum med omnejd på Orslandet. Planområdet är avgränsat med rött.
Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande
Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde
Försäljning av mark för parhus i Brittsbo
2015-01-28 Försäljning av mark för parhus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Östersunds kommun har planlagt Brittsbo i syfte att kunna erbjuda invånarna bostadsbyggande i ett attraktivt naturskönt
Svedala Kommuns 1:46 Författningssamling 1(6)
Författningssamling 1(6) Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal antagen av kommunfullmäktige 2017-04-19, 55 Gäller från 2017-05-01 Den långsiktiga utvecklingen av Svedala kommun
BYTESBREV GÄLLANDE FASTIGHETER
1/4 BYTESBREV GÄLLANDE FASTIGHETER Parter Kyrkslätts kommun FO-nummer: 0203107-0 PB 20, 02401 Kyrkslätt nedan "Kommunen" Kyrkslätts kyrkliga samfällighet FO-nummer xxxx PB 26, 02401 Kyrkslätt nedan "Samfälligheten"
JOMALA KOMMUN MÖCKELÖ BY
1 JOMALA KOMMUN MÖCKELÖ BY DETALJPLANÄNDRING FÖR TOMT 1 I KVARTER 4206 PLANBESKRIVNING Genom detaljplanändringen delas tomten, gatuområde införlivas till tomtområde och exploateringstalet förhöjs. Detaljplanändringen
Ingås markanvändningsstrategi Utkast
Ingås markanvändningsstrategi 2035 Utkast 16.2.2011 Innehållsförteckning 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete... 4 2 Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan...