Jag har ju inte riktigt sökt jobb jag har mera fått

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jag har ju inte riktigt sökt jobb jag har mera fått Skärningspunkter mellan slump och hårt arbete - karriärskapande för medie- och kommunikationsvetare. I haven t really applied for work I ve more been given Intersections between chance and hard work - career building for media- and communication scientists. Tina Mathé Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Niklas Gustafson

2

3 Abstract Media's rapid development creates an unpredictable labour market for media and communication scientists. The competition within the work area can lead to stress and illness, which in turn leads to high costs for society. The aim of this survey is to investigate media- and communication scientists creation of a career before, during and after graduation. The survey is based on the following question: How have media and communication scientists created their career before, during and after a general bachelor of media and communication studies? The concepts of strange attractor, point attractor, locus of control and phase shift (from The Chaos Theory of Careers) have been used as analytic tools. Along with this, the concepts of career identity and social capital have been used. The survey is based on interviews with seven media and communication scientists. The result shows that it requires special skills to respond constructively to an uncertain future. Some of these skills are apparent, however, without the students being aware of the influence the skills have in their career building. Besides learning new skills, awareness of the skills individuals already have, is needed. The survey also shows that students work for free to gain social capital. Therefore, a greater focus from the labour market on mentoring and coaching is desirable. The social capital, connected to the original region of education, is likely to be lost for students who move to a different location. Consequently, the development of a more global cooperation between education and labour market is needed. Two interacting factors are decisive in the career creation. These are career identity and social capital. Collaborations between career counsellor students and media and communication students, may also contribute to the development of both groups. The survey has also revealed that students describing their process of creating a career can be used as a tool to help students discover career creation skills that they already use. Keywords: Career construction, Media and communication, chance, professional identity, social capital.

4 Sammanfattning Mediernas snabba utveckling skapar en oförutsägbar arbetsmarknad och den höga konkurrens som råder på området kan bidra till ohälsa och kostnader för samhället. Den ställer också krav på att utbildningar i hög grad måste hålla sig uppdaterade för att matcha den föränderliga omvärlden. Syftet med studien är att undersöka medie- och kommunikationsvetares karriärskapande inför, under och efter examen mot de kulturella näringarna. Utifrån The Chaos Theory of Careers används begreppen strange attractor, point attractor, locus of control och phase shift som analysverktyg. Vidare används begreppen Yrkesidentitet och Socialt Kapital. Studien utgår från intervjuer med sju medieoch kommunikationsvetare. Resultatet visar att det krävs särskilda färdigheter för att konstruktivt förhålla sig till en osäker och rörlig framtid. Flera sådana används redan i olika grad omedvetet i studenternas karriärskapande. Vid sidan av att lära sig nya färdigheter behöver medvetenhet om de färdigheter som redan används utvecklas. Undersökningen visar att studenter är beredda att genom ideellt arbete köpa socialt kapital för att göra sig anställningsbara. Det sociala kapitalet riskerar att gå förlorat vid en flytt, vilket talar för att fler globala samarbeten behövs. Ett större fokus på mentorskap och handledning från näringslivet är gynnsamt för både utbildning och näringsliv. Två sammanvävda faktorer är avgörande i karriärskapandet; yrkesidentitet och socialt kapital. Samarbeten mellan studievägledarstudenter och studenter inom medie- och kommunikation kan bidra till båda gruppernas utveckling. Berättande i sig kan också användas för att få syn på karriärskapande färdigheter som redan används. Nyckelord: Karriärskapande, medie- och kommunikation, slump, yrkesidentitet, socialt kapital.

5 Förord Jag vill tacka mina informanter som med sådan självklarhet ställde upp på att medverka i min undersökning. Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan era berättelser. Ett stort tack riktas också programansvarig och studievägledare på det aktuella programmet. Ni har varit värdefulla och viktig länkar i min process. Tack också till Jim Bright för att du så engagerat hjälpte mig att förstå knepigheter i kaos. Slutligen vill jag rikta ett stort och innerligt tack till min handledare, Niklas Gustafson. Tack för ditt stöd, din input och din positiva förväntan under dessa veckor.

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING DET SPECIFIKA LÄROSÄTETS MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGA UTBILDNING DISPOSITION TIDIGARE FORSKNING ATT NAVIGERA I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD KARRIÄRUTVECKLINGSKOMPETENSERNAS BETYDELSE SLUMPEN SOM INFLUENS I EN KAOTISK VÄRLD DRIVKRAFTER FÖR FÖRÄNDRING DET SOCIALA KAPITALETS BETYDELSE KULTURELLA NÄRINGAR SAMMANFATTNING TEORISKA UTGÅNGSPUNKTER THE CHAOS THEORY OF CAREERS Strange attractor Phase Shift Locus of control YRKESIDENTITET SOCIALT KAPITAL SAMMANFATTNING METOD METODVAL URVAL DATAINSAMLING BEARBETNING OCH ANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN RESULTAT OCH ANALYS MEDVETENHET ELLER OSÄKERHET - SLUMPEN I KARRIÄRVALET I UTBILDNINGEN KONSTRUERAS YRKESIDENTITET SOM PLATTFORM VIKTEN AV ATT FÖRVÄRVA ETT SOCIALT KAPITAL FAKTORER SOM PÅVERKAR FÖRMÅGAN ATT UTNYTTJA SLUMPEN AVSLUTANDE SAMMANFATTNING DISKUSSION RESULTATDISKUSSION TEORIDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA... 47

7 1. Inledning Mediernas snabba utveckling skapar en allt mer oförutsägbar arbetsmarknad. På området pågår en strukturomvandling vars effekter är svåra att förutse. Vi lever i allt högre grad och takt i förändring och individer som går ut i arbetsliv efter avslutad utbildning möter ofta en osäker framtid. Trots den osäkra arbetsmarknaden är utbildningar mot kulturella och kreativa näringar ett populärt område för högre studier. Till dessa näringar räknas bland annat yrken inom journalistik, spel och media, konst, litteratur, arkitektur, form, design och turism. I Sverige examinerades läsåret 2014/2015, 1210 studenter inom området för journalistik och media, vilket innebär en fördubbling sedan år 2010 (Statistiska Centralbyrån, 2015). Till detta område räknas det medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, en högskoleutbildning som ges på åtta lärosäten i Sverige. Även om arbetsmarknaden på området är osäker finns många arbetsområden med flera möjliga riktningar. En av flera yrkestitlar efter examen i medie- och kommunikationsvetenskap är kommunikatör. En titt på Arbetsförmedlingens hemsida visar att platsannonser för kommunikatörer och informatörer finns inom många skilda verksamheter. Här finns allt från kommunala informationstjänster eller marknadsföring inom detaljhandel, till tjänster inom försvarsmakten eller inom utbildningsadministration. Arbetsförmedlingen (2016), talar dock om en hård konkurrens om arbetstillfällen inom området, på både fem och tio års sikt. Så ser det ut även på SACO:s (2016) hemsida. Detta kan få negativa effekter i form av ett överskott av arbetskraft med generell kunskap inom de kulturella näringarna. En i allt högre grad osäker och föränderlig arbetsmarknad kan vidare bidra till ohälsa och kostnader för samhället. Utvecklingen på området kräver också att utbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap håller sig uppdaterade för att kunna matcha de kompetenser som krävs inom området. Detta kan i sig vara kostsamt då medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar kräver dyr utrustning som snabbt kan bli omodern. 7

8 Mot denna bakgrund är komplexiteten i att navigera mot en framtid efter en examen i medie- och kommunikationsvetenskap angelägen att undersöka. En generell examen innebär en utbildning mot ett ämnesområde som inte ger en specifik yrkestitel. En bredare förståelse om vilka färdigheter som behövs i medie- och kommunikationsvetares karriärutveckling är viktig. Det kan bidra till att utbildningar i högre grad kan skapa strukturer för att underlätta mötet med den rörliga arbetsmarknaden, i vägledning så väl som i utbildning. Det skulle också kunna bidra till större möjligheter till arbete efter examen. Den rörliga arbetsmarknaden medför att några yrken försvinner och andra skapas, vilket gör det omöjligt att förutse vilka tänkbara yrken medie- och kommunikationsvetare specifikt riktas mot i utbildningen. Detta ökar behovet av att utveckla karriärutvecklingskompetenser som i högre grad är oberoende av vilka specifika yrkesroller som finns inom området i framtiden. Med det vidare fokus ett generellt högskoleprogram innebär utbildar det mot en i sin tur bred och i hög grad föränderlig arbetsmarknad. Här finns många spänningsförhållanden, något jag valt att undersöka utifrån berättelser om karriärskapande. Fokus riktas mot en specifik högskola för att hålla studiens fokus på medie- och kommunikationsvetare med ett gemensamt kunskapspaket från utbildningen. De har också befunnit sig i samma geografiska kontext, vilket underlättat i beskrivningen av utbildningens möjligheter till förankring i omgivande samhälle. Den geografiska kontexten kan se helt olika ut på olika platser. De tidigare beskrivna kulturella och kreativa näringarna kommer i denna studie enbart benämnas som kulturella näringar. 8

9 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur medie- och kommunikationsvetare skapat sin karriär inför, under och efter en generell examen mot de kulturella näringarna. Frågeställningen undersöks utifrån följande områden: Påverkansfaktorer i medie- och kommunikationsvetarnas karriärval. Viktiga kapital i karriärskapandet. Faktorer som påverkar förmågan att utnyttja slumpen. 1.2 Det specifika lärosätets medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildning I detta avsnitt beskrivs den specifika medie- och kommunikationsvetarutbildningen informanterna i studien blivit examinerade från. Jag har valt att inte namnge det detta då jag ser att det inte tillför något till studien. Nedanstående beskrivning är byggd på information från utbildningens hemsida, från högskoleförordningens hemsida om examensmål samt statistik hämtad från Universitets- och högskolerådets (UHR) hemsida. Den är också byggd på samtal med programansvarig för utbildningen. På UHR:s sida för statistik över antagning finns information över antal antagna till olika utbildningar på universitet och högskolor. Totalt i landet antogs höstterminen 2011, 310 studenter till det medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet. Av dessa antogs 65 till det undersökta lärosätet som ligger i en svensk storstad. På hemsidan för utbildningen står att utbildningen ger en filosofie kandidatexamen. Det är en generell akademisk utbildning med mål att utbilda mot yrken med medie- och kommunikationsfrågor inom olika verksamheter. Programansvarig berättar att programmet gjordes om inför det aktuella läsåret för att bättre passa rådande arbetsmarknad. I programmet finns nu en tydligare profilering mot yrkesområdet. Utbildningen har enligt hemsidan anknytning till yrkeslivet och sker på flera sätt i samverkan med detta. Syftet är att skapa en verklighetsförankrad kunskap och ett nätverk för studenterna att bygga vidare 9

10 på. Några exempel på yrkestitlar efter avslutad examen är enligt programansvarig kommunikatör, projektledare, medie- och kommunikationsstrateg. På utbildningens hemsida finns en utbildningsplan. Denna beskriver programmets sex terminer, som är uppbyggda utifrån medie- och kommunikationsvetenskapliga kurser. En termin består av valbara kurser, det vill säga kurser som studenterna väljer utifrån eget intresse. Ytterligare en termin kan användas till antingen utlandsstudier, valbara kurser eller verksamhetsförlagd utbildning. Som kursmål för den verksamhetsförlagda utbildningen nämns här bland annat målet att kunna identifiera och beskriva sina egna kunskaper och kompetenser, i relation till möjliga uppdragsgivare och samarbetspartners inom sitt huvudområde, ett mål som kan kopplas till skapandet av karriärkompetenser. Programansvarig berättar vidare att utbildningen har ett programråd som bland annat ska se till att dess innehåll är förankrat i omgivande samhälle. Här sitter lärare och studenter men också externa representanter från näringslivet. 1.3 Disposition Efter denna inledning med syfte och frågeställning, följer en beskrivning av den tidigare forskning på området som jag utifrån studiens syfte, frågeställning och omfång funnit relevant att lyfta. De teoretiska begrepp jag använt i studien beskrivs i nästföljande kapitel. Härefter följer ett metodavsnitt där en beskrivning av undersökningens deltagare, metod, urval, analysförfarande och etiska ställningstagande ges. Studiens resultat och analys presenteras sedan, följt av en diskussion med tankar och reflektioner kring resultat, metod och teori. Allra sist ges förslag till vidare forskning. 10

11 2. Tidigare forskning I detta kapitel behandlas forskning som rör karriärskapande ur ett brett perspektiv och inom yrkesområdet för de kulturella näringarna. Inledningsvis presenteras forskning som övergripande undersöker karriärskapande i en föränderlig värld, karriärutvecklingskompetenser och slumpen som inflytande i en komplex värld. Därefter presenteras forskning ur ett individperspektiv, utifrån vikten av ett socialt kapital och utifrån de kulturella näringarnas förutsättningar. Dessa ger en bild av individens utmaningar i arbetsområdet för de kulturella näringarna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 2.1 Att navigera i en föränderlig värld John Krumboltz (2009, 142), beskriver arbetsmarknadens snabba utveckling och hur denna gör det omöjligt att förutse vilka yrken som kommer att finnas några år framåt. Detta är en problematik som fler forskare belyser. Anthony Giddens (1991, 31) till exempel, beskriver hur individer ställs inför stora utmaningar i sina försök att anpassa sig till globalisering och framtid. Tillsammans med vår strävan efter självförverkligande på ett individuellt och kollektivt plan skapar detta en komplicerad process. Giddens (Ibid.) talar om en utvecklad institutionell reflexivitet, där vikten av att kunna acceptera risker framträder. Giddens (1991, 40) menar att våra aktiviteter inte följer en bestämd bana utan är öppna för tillfälligheter. Positiva möjligheter eller negativa konsekvenser av de handlingar vi konfronteras med är alltså något vi måste räkna med. Att välja blir en fråga om att välja mellan olika möjliga världar snarare än att välja aktiviteter som följer en bestämd riktning med ett givet mål (Ibid.). Livet efter universitetet kan kännas avlägset då en individ väljer bana för utbildning och karriär, menar Lisa Perrone & Margaret H Vickers (2003, 70). Perrone & Vickers har i en kvalitativ studie undersökt den osäkerhet studenter på väg ut i arbetslivet upplever. De 11

12 psykologiska effekterna av sökandet efter arbete innebär höga nivåer av stress och konsekvenser i form av sämre självkänsla (Ibid.). Perrone & Vickers menar att det i princip är omöjligt att söka arbete i dag utan att få ett enda avslag, även bland högutbildade akademiker (Ibid.). Avslag på ansökningar sänker motivationen såväl som självkänslan. Dagens arbetsmarknad är dessutom väsentligt annorlunda jämfört med hur det såg ut för år sedan (Ibid.). Akademikerna är fler och outsourcingtrenden, vilken innebär att företag låter andra företag ta hand om delar av verksamheten, har vuxit. Detta har lett till att akademiker alltmer måste söka sig utanför sitt traditionella område (Perrone & Vickers, 2003, 70). Arbetsmarknaden är på så vis oförutsägbar, snabbt föränderlig och mer konkurrensinriktad. 2.2 Karriärutvecklingskompetensernas betydelse Ruth Bridgstock (2009), utmanar den traditionella bilden av vad som är önskvärda egenskaper för examinerade studenter. Bridgstock (2009, 37) bygger sina argument på två studier. Dessa undersöker mentorskap, karriärutveckling och studenters uppfattningar om karriärmål kopplat till upplevelsen av att vara anställningsbar. Bridgstock (2009, 40) anser att utvecklandet av generell yrkesskicklighet (generella kunskaper inom sitt yrkesområde) i sig inte leder till en högre grad av anställningsbarhet. Universiteten bör i högre grad arbeta för att utveckla karriärutvecklingskompetenser hos studenter. Enligt Bridgstock (2009, 38), finns teoretiska incitament för att vidare undersöka sambandet mellan karriärutvecklingskompetenser och sysselsättning. Förvånansvärt få empiriska undersökningar har gjorts, menar Bridgstock (Ibid.). En av dessa visade att personer som genom aktiviteter och uppgifter som utforskar arbetsmarknaden, var mer aktiva i sitt arbetssökande och upplevde mer framgång. Jan Gustafsson & Hans Rystedt (2009) har undersökt sjuksköterskestudenters upplevelser av den verksamhetsförlagda utbildningen. De fann att det främst var denna som stod som referensram i skapande av yrkesrollen (2009, 112). Gustafsson & Rystedt synliggör vikten av att varva utbildning med verksamhetsförlagda studier. Den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklar kompetenser som inte går att förvärva i de 12

13 teoretiska studierna. Gustafsson & Rystedt (Ibid.) anser att det finns en syn på att analytiskt tänkande, problemlösning och driv, tillsammans med kunskap att styra sig själv mot vidare lärande, är viktigt. De specifika och generella yrkeskunskaperna räcker dock inte enligt Gustafsson & Rystedt. Det behövs en vidare kompetens behövs för att skapa en yrkesidentitet. 2.3 Slumpen som influens i en kaotisk värld Robert Pryor, Norman Amundsen & Jim Bright (2008, 311) talar om påverkansfaktorer i karriärutvecklingen. De beskriver en studie som undersökt den mängd inflytande som påverkar studenter i karriärval. Studien visade att slumpmässiga möjligheter ofta varit betydelsefulla (Ibid.). Pryor & Bright beskriver ytterligare två studier som undersökt slumpmässiga händelsers inflytande i karriärutveckling. Dessa talar för att slumpmässiga händelser har stor påverkan på karriärutvecklingen. Enligt Pryor & Bright (2011:1, 79) tyder detta på att slumpen måste ses som mer än bara blixtnedslag i en annars linjär karriär och därför måste vägas in mer i karriärutvecklingsteori och vägledning (Ibid.). Krumboltz (2009, 135) argumenterar för att den framtida yrkestiteln inte bör planeras i förväg. Det är viktigt att aktivt delta i aktiviteter och möjligheter till lärande då detta underlättar skapandet av uppfattningar om vilken riktning som känns rimlig (Ibid.). Krumboltz menar samtidigt att de omständigheter och kontexter vi lever i spelar en viktig roll i vad och hur vi lär (Krumboltz, 2009, 138). Kathleen E. Mitchell, Al S. Levin & John Krumboltz (1999, 120) beskriver hur slumpmässiga händelser kan lyftas och utnyttjas i karriärutveckling. Författarna menar att individer som anammat möjligheter att utnyttja slumpen har lättare att ändra planer, ta risker och arbeta hårt för att ta sig över hinder (Mitchell, Levin och Krumboltz, 1999, 120). De är också aktiva i att arbeta för egna intressen och mål. Många individer är medvetna om att oplanerade händelser spelar roll i deras karriärer. De är dock sällan lika medvetna om att de egna handlingarna bidrar till att utnyttja oplanerade händelser som leder vidare i karriärutvecklingen (Ibid.). Caroline Tovatt (2013, 149) har i en kvalitativ studie undersökt det sociala kapitalets betydelse för anställningsbarheten. Studien visar att strategier för att nå oplanerade 13

14 möjligheter bland annat handlade om att sätta sig själv i rörelse, att vara synlig på ställen där potentiella arbetsgivare eller viktiga kontaktpersoner rör sig. Detta sågs inte som planerade strategier utan som något som gjordes oplanerat och mer på känsla (Ibid.). 2.4 Drivkrafter för förändring Sharon Peake & Almuth McDowall (2012) fann i en kvalitativ studie som undersökt karriärövergångar att slumpmässiga händelser och en icke linjära väg, på flera sätt format respondenternas övergångar (Peake & McDowall, 2012, 400). Studien visade att ingen av de intervjuade hade en definierad karriärplan då de först gick ut i arbetslivet. Slumpmässiga händelser, anpassning till situationer och reaktioner på situationer var påverkansfaktorer som framträdde som viktiga påverkansfaktorer (Ibid.). Att flyta med strömmen och ta chanser till nya möjligheter utan direkt fokus åt något särskilt håll var tydligt, särskilt inför karriärövergångar (Peake & McDowall, 2012, 401). Studien (2012, 403) visade också att slumpmässiga och oplanerade händelser i deltagarnas omvärld fungerade som triggers för förändring som ledde till karriärskiften. Missnöje, möjligheter och tur var framträdande triggers. För ett par individer var större, oförutsedda händelser, som att bli av med sitt arbete eller att bli gravid, avgörande i en snabb eller plötslig karriärförändring. Karriärutvecklingen, menar Peake & McDowall (Ibid.) kan vara påverkad av slumpen, felriktade ingångar i arbetslivet och prövandet av olika roller. I kombination med känslor av missnöjdhet, desillusion, oförutsägbarhet och anpassning kan detta enligt Peake & McDowall (2012, 403), leda till en lyckad karriärutveckling. 2.5 Det sociala kapitalets betydelse Tovatt (2013, 107), visar i ovan nämnda studie det sociala kapitalets betydelse i karriärskapande. Det sociala kapitalet kan förklaras som en individs kontaktnät och sociala position i samhället och kan handla både om yrkesrelaterade nätverk och inflytelserika 14

15 kontakter. Detta gör att val till skola med hög kulturell och social status kan betala sig i form av resursstarka nätverk. (Ibid.). Tovatt fann i studien att vänskapsrelationer som skapas under studietiden kan lägga grunden för ett framtida yrkesnätverk. Tovatt (2013, 108) såg också att förkovring i det kommande yrket genom arbete, projekt eller ideellt engagemang, under studietiden var vanligt. Drivkrafter för dessa engagemang beskrevs som passion och engagemang snarare än som strategiska val. En passion eller ett engagemang kan på så vis ge tillgång till resursstarka nätverk som vara till nytta längre fram (Ibid.). Tovatt (2013, 119) beskriver vidare hur de senaste decenniernas stabilt höga arbetslöshet har lett till att allt fler arbeten tillsätts genom kontakter. Att ha en utbildning krävs samtidigt i allt högre grad. Men det är inte i alla sammanhang det som är det avgörande. Andra underförstådda kriterier har vid sidan av utbildning blivit allt viktigare. Den som lyckas avkoda kriterierna har bäst förutsättningar att lyckas (Tovatt, 2013, 219), vilket kan försvåra, till exempel för första generationens akademiker (Ibid.) Det journalistiska yrkesområdet är ett av de områden där det finns höga krav på formella kvalifikationer. Samtidigt finns en större tyngdpunkt på vikten av kontakter, än vad som ses inom många andra yrkesområden (Tovatt, 2013, 225). Journalisterna i Tovatts studie fick i högre grad än andra yrkesgrupper arbete genom att umgås med branschfolk, eller genom att vara i sammanhang med andra journalister. Att utmärka sig på olika sätt var ett annat sätt att göra sig synlig (Ibid.). Johan Jansson (2005, 86) beskriver sociala nätverk som individers etablerade kontakter med kunder och företag eller med personer som kan vara betydelsefulla i företags rekryteringsprocesser. Dessa etablerade kontakter blir viktiga vid anställningsprocesser. Jansson (Ibid.) menar att det viktigaste kriteriet i anställningsprocessen ofta är det personliga nätverket, snarare än formell utbildning och kompetens. 2.6 Kulturella näringar Johan Jansson & Dominic Power (2008, 20) beskriver området de kulturella näringarna som ett område med olikartade verksamheter med sinsemellan helt skilda förutsättningar. Områden som kulturella institutioner, marknadsföring, dagspress, böcker, radio och TV nämns som några av dessa. En strukturomvandling ses genom att en allt högre del av 15

16 arbetskraften på området har otrygga anställningar som projektanställningar eller frilansuppdrag. (Jansson & Power, 2008, 21). Detta gör att individer måste ta ytterligare arbete utanför sektorn. En osäker skiftande inkomst gör också att den ekonomiska tryggheten inte kan säkras. Det skapar en förhöjd stress med krav på att engagera sig i nya inkomstmöjligheter, aktivt bygga nätverk och söka efter kompetensutveckling. Ett eget nätverk med betydelsefulla kontakter inom yrkesområdet är avgörande (Ibid.). Jansson & Power (2008) undersökte vilka egenskaper som upplevdes viktiga för att lyckas inom området. Detta gjordes genom en kvantitativ studie med medie- och kommunikationsvetare, journalister och fotografer. Även om det inte var några stora skillnader mellan de olika egenskaperna sågs idérikedom och skicklighet som mest viktigt och tur som minst viktigt. Tur sågs vara beroende av skicklighet och driv och alltså inte en drivkraft i sig (2008, 27) Kreativitet och innovationsrikedom ses enligt Jansson & Powell (Ibid.) i allt högre grad som avgörande för ett yrkesområdes utveckling. Att ständigt utvecklas, uppfinna nya processer och produkter är avgörande för att lyckas konkurrera med andra verksamheter. Detta, menar författarna är överförbart på individer och deras förmåga att på ett kreativt sätt förnya sig, uppdatera kunskaper och samla in ny kunskap. (Ibid.). 2.8 Sammanfattning Den tidigare forskning som presenterats i detta kapitel behandlar olika områden runt studiens frågeställning. Flexibilitet såväl som slump har betydelse för karriärutvecklingen. Svårigheten i att veta vilka arbeten som kommer att finnas i framtiden, gör att kunskaper i karriärutveckling behövs för att få framgång i arbetssökande. Oplanerade händelser spelar stor roll i att forma individers karriärövergångar men tur ses vara beroende av skicklighet och driv. Kontakter är viktiga för att lyckas få arbete, ibland viktigare än formell utbildning och kompetens. Forskningen i detta kapitel ligger till grund för denna undersökning. Dess olika delar bygger en plattform för förståelse för de berättelser som skapats under intervjuerna. De beskriver den komplicerade arbetsmarknad individer inom de kulturella näringarna möter efter examen. 16

17 3. Teoriska utgångspunkter I detta kapitel beskrivs de teoretiska begrepp som ligger till grund för studien. Dessa är: Socialt kapital och Yrkesidentitet samt begrepp från The Chaos Theory of Careers: Strange attractor, Point attractor, Phase shift och Locus of control. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där tillvägagångssättet i analysen beskrivs. 3.1 The Chaos Theory of Careers The Chaos Theory of Careers, nedan benämnd CTC, beskriver världen som ett komplext dynamiskt system i konstant förändring. Ett system kan beskrivas som relationen inom och mellan olika faktorer, individer, organisationer och samhällen. Dessa hänger ihop, påverkar varandra och utgör tillsammans en helhet. CTC bygger på fyra hörnstenar, komplexitet, förändring, slump och konstruktion (Pryor & Bright, 2011:2, 164). Sannolikhet/stabilitet samverkar med oplanerad förändring/möjligheter. Detta kan förklaras med att en ordnad och stabil tillvaro alltid är påverkad av det inflytande som plötsliga händelser kan ha i form av nya möjligheter. CTC utgår från det breda fältet av karriärutvecklingsteorier inom systemteori (Peake & McDowall, 2012, 398). Den systemteoretiska, som fokuserar på helheter, system och dess komplexa samspel, den kontextuella, som fokuserar på individen och kontexten, den konstruktivistiska, som betonar hur vi skapar verkligheten och den realistiska, som fokuserar på observationer av verkligheten (Pryor & Bright, 2003, 14-16). CTC lägger till ytterligare en komponent från den naturvetenskapliga kaosteorin, och menar att karriärutveckling i hög grad följer kaosteorins strukturer (Pryor & Bright, 2011:2, 163). Begreppet The butterfly effect illustrerar kaosteorin genom bilden av en fjärils vingslag som initialt genererar minimala luftströmmar men på lång sikt kan skapa en orkan på en annan kontinent (Pryor & Bright, 2011:1, 25). 17

18 Karriärutveckling är i sig ett komplext system, där influenser, förändring och möjligheter på olika sätt samverkar. Det är därför omöjligt att förutse karriärutveckling linjärt (Pryor & Bright, 2011:1, 66). För att beskriva detta jämför Pryor & Bright med kurvor på en väg. För att se fortsättningen av vägen måste man stå i kurvan (Ibid.). Kopplat till begreppet strange attractor (se 3.1.1) kan det illustreras som att stå vid bara en av alla kurvor som uppstår på en krokig skogsväg. CTC synliggör på så vis begränsningarna i den traditionella synen på karriärutveckling och de utmaningar som den oförutsägbara världen skapar (Ibid.) Att leva med osäkerhet är enligt Pryor & Bright (2011, 101), en viktig del av CTC. Att också kunna använda sig av osäkerheten i en kaotisk verklighet skapar förutsättningar för god karriärutveckling Strange attractor CTC har flera centrala begrepp, varav fyra så kallade attractors, vilka beskriver olika sätt att röra sig i förändring (Pryor & Bright, 2011:1, 42-46). Point attractor beskriver system som är strukturerade mot röra sig mot en bestämd plats, punkt eller resultat. Ett exempel är atleter som tränar inför OS, eller vatten som rinner ur ett badkar. Pendulum attractor beskriver system som är strukturerade mot en pendelrörelse som rör sig mellan två punkter, vilket kan illustreras med ordspråket gräset är alltid grönare på andra sidan. Torus attractor beskriver system som rör sig på ett komplicerat men ändå förutsägbart sätt, då det återupprepar sig över tid (Ibid.). Torus attractor kan illustreras som en labyrint med en väg ut. Då man funnit vägen ut upprepar sig labyrinten på ett exakt sätt nästa gång man går igenom den. Strange attractor slutligen, är den dragningskraft (attractor) som CTC är uppbyggd kring (Pryor & Bright, 2007, 384). Strange attractor beskriver ett komplicerat och kaotiskt systems rörelse, känsligt för påverkansfaktorer i förändringsskeden. Ett eget exempel på strange attractor följer här: Ett företag i Kina har beslutat sig för att sluta exportera en viss sorts skruv då reglerna för beskattning vid utlandsexport gjort tillverkningen mindre lönsam. Detta får till följd att ett svenskt företag inte längre kan producera samma produkt som tidigare och därmed måste säga upp några av sina anställda. Lena är en av de som blir uppsagda. Lena och hennes familj tvingas flytta till en annan ort då Lena inte lyckas få arbete i hemstaden. 18

19 Lenas fem barn får därmed lämna skola och vänner. Barnen förlorar på grund av detta sina sociala nätverk. Skolan får mindre skolpeng på grund av de fem barnens flytt, vilket i ett kritiskt ekonomiskt läge får stora konsekvenser. Mitt exempel vill visa det som Pryor & Bright (2011:1, 45) förklarar som att ett systems påverkansfaktorer förökar sig och på så vis kan bli oändliga. Pryor & Bright (Ibid.) talar om skärningspunkten mellan begränsningar i logik och rationalitet, kontra möjligheter i fantasi och originalitet i beslutsfattande processer. Människans naturliga tillstånd är att röra sig utifrån strange attractor. Behov av stabilitet och förutsägbarhet gör dock att individer ofta tvingas utgå från de slutna attraktorerna (Ibid.). De tre slutna attraktorerna, point-, pendulum- och torus attractor, påverkas alltid av strange attractor, som på så vis gör det förutsägbara oförutsägbart (Ibid.) Phase Shift Kaosteorin beskriver med hjälp av begreppet phase shift hur förändringar i ett system, gradvisa eller plötsliga, har effekten att de rekonfigurerar hela systemet (Pryor & Bright, 2011:1, 12). Pryor & Bright illustrerar phase shift genom exemplet med sandkorn som strilar ner i en hög och formas till en pyramid. Vid en viss tidpunkt får ett enda sandkorn högen att dela sig i två, vilket skapar en helt ny konfiguration. Pryor & Bright (Ibid.) menar att förändring och osäkerhet i individers erfarenheter uppträder på ett liknande sätt. Gradvis genom till exempel erfarenhetens inverkan på yrkeskarriären, eller plötsligt genom att bli av med sitt arbete. Dessa förändringar kan vara interna, som vid sjukdom, eller externa som vid strukturella förändringar. Individer behöver utveckla färdigheter i anpassning och flexibilitet. Detta behövs enligt Pryor & Bright (2011:1, 12) för att produktivt kunna använda sig av de många skiftena, phase shifts, som kan ske i ett yrkesliv. Att identifiera möjligheter, hämta sig från bakslag, dra nytta av oförutsedda händelser och därigenom hitta ett arbete som ger mening är viktiga aspekter av detta. 19

20 3.1.3 Locus of control Locus of control är ytterligare ett begrepp inom CTC som förklarar känslan av kontrollfokus, det vill säga individens upplevelse av var kontrollen av möjliga val ligger (Pryor & Bright, 2011:1, 77). Ett externt locus of control innebär att individen inte upplever sig ha kontroll över sitt liv och därför i högre grad ser slumpen som styrande (Bright, 2016). Ligger locus of control internt eller nära individiden upplevs slumpens inflytande i valsituationer som lägre än om det ligger utanför individen. Slumpmässiga händelser sker på så vis ofta utan att individer är medvetna om det. Att medvetandegöra hur dessa händelser påverkar karriärutvecklingen kan bidra till att stärka handlingskraft och självkänsla hos individen (Ibid.). 3.2 Yrkesidentitet Frans Meijers (1998, 199) förklarar hur begreppet yrkesidentitet kan förstås utifrån förmågan att uppfatta sig själv som en helhet. För att hantera en ökande social och arbetsrelaterad osäkerhet måste individer skaffa både specifika yrkeskunskaper och en utvecklad yrkesidentitet. En yrkesidentitet kan ses som en sammansättning av individens motivation och intresse, med de kompetenser individen utvecklat inom ramen för yrkesrollen (Ibid.). Yrkesidentitet kan enligt Meijers & Lengelle (2012, 160) också förstås som ett resultat av samspelet med andra i utbildning och yrkesliv. Det vill säga att yrkesidentiteten konstrueras, förändras och påverkas av situation och över tid utifrån individens kontext och i dialog med omgivande yrkesliv (Ibid.). I denna process är utforskandet av yrkesmöjligheter och utveckling genom kunskapsinhämtning en viktig del (Meijers & Lengelle, 2012, 159). 3.3 Socialt kapital Pierre Bourdieu (1986, 15) beskriver olika former av kapital: symboliskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Dessa ger individer olika förutsättningar att delta på olika områden i 20

21 samhället. Socialt kapital beskriver de resurser, potentiella eller faktiska, som tillsammans är knutna till individens nätverk både i yrkesliv och privatliv (Bourdieu, 1986, 21). Det kan vara familj, vänner eller föreningar. Det kan finnas i symboliska eller materiella utbyten (av kontakter, tjänster, förmåner etc.), eller i familjenamn, politiskt parti, skola etc. Det sociala kapitalet upprätthålls av strukturer kring individer och ger på så vis individer olika förutsättningar till socialt kapital. Individens gemensamma kulturella kontext bidrar till att bevara det sociala kapitalet (Ibid.). Storleken på individens sociala kapital beror på det tillgängliga nätverkets storlek och på övriga tillgängliga kapital: ekonomiskt, symboliskt och kulturellt. (Bourdieu, 1986, 21). Nätverk kan skapas på fritiden genom engagemang och passion för något. Det kan ge socialt kapital men också innebära uppoffringar, framförallt i tid (Bourdieu, 1986, 18). Caroline Tovatt (2013, 43) beskriver hur sociala strukturer påverkar människors handlingar. Det leder till att de sociala strukturerna stärks genom att handlingarna i sig bär upp strukturerna. Individer och strukturer förstärker alltså på så vis varandra. I en värld med sociala strukturer blir strategiska val viktiga. Att välja bort ett avlönat arbete till förmån för arbete som inte är avlönat kan ses som en strategisk handling om det kan skapa mer socialt kapital och erkännande än det avlönade arbetet. Detta trots att det är ekonomiskt ofördelaktigt för individen och inte säkert leder till arbete. (Tovatt, 2013, 50). 3.4 Sammanfattning The Chaos Theory of Careers CTC beskriver människans karriärutveckling som ett komplext system som är känsligt för påverkan av slumpmässiga händelser. Bourdieus begrepp Socialt kapital förklarar individers olika tillgång till nätverk eller familje- eller utbildningsnamn som påverkar individens möjligheter att delta i samhället. Yrkesidentiteten beskriver hur individer formar en yrkesidentitet som konstrueras och ändras i samspel med andra i situation och över tid. Med utgångspunkt i de ovan beskrivna begreppen ser jag att CTC:s olika processer påverkas av en människas sociala kapital och yrkesidentitet. Därför har jag valt att väva samman dessa begrepp för att få en djupare förståelse för informanternas karriärskapande. 21

22 Då det gäller CTC används begreppen point attractor, strange attractor, phase shift och locus of control. Eftersom analysen är sammanvävd med resultatet inleds varje avsnitt med en förklaring av vilka begrepp som använts för att analysera resultatet i respektive avsnitt. Detta förklaras vidare i kapitel 4 och i inledningen av kapitel 5. 22

23 4. Metod I detta kapitel presenteras den metod som legat till grund för undersökningens, utifrån syfte och frågeställning. Resonemang inför gjorda val beskrivs, vilka för- och nackdelar som avvägts och vilka ställningstagande som gjorts. Metodvalet beskrivs, därefter information om urvalet och presentation av informanterna, följt av en förklaring av hur datainsamlingen gått till. Tillvägagångssätt vid bearbetning och analys presenteras och kopplas till reliabilitet och validitet. Slutligen redovisas de etiska ställningstaganden som gjorts. 4.2 Metodval Då denna studie undersöker ett fåtal medie- och kommunikationsvetares upplevelser av karriärskapande fattades beslutet att arbeta med kvalitativ metod. En kvantitativ studie med enkäter hade inte möjliggjort undersökandet av upplevelser i samma grad då följdfrågor inte hade varit möjligt att ställa. Jag valde att använda mig av det Steinar Kvale & Svend Brinkman (2014, 189) beskriver som ostrukturerade intervjuer och utgick från endast en utgångspunkt: Berätta om din väg till ditt nuvarande yrke. Utifrån detta utgångsläge skapades berättelser i dialog. Valda teorier och begrepp hade initialt att göra med egna föreställningar om området utifrån inläsning av tidigare forskning. I analysen ställdes teorin mot den insamlade empirin utifrån det abduktiva arbetssättet (Tovatt, 2013, 80). Detta beskrivs närmre under avsnitt 4.6. En begränsning i studien kan vara att programmets karaktär med dess inriktning mot kommunikation, kan tänkas attrahera individer med relativt hög grad av kommunikativa färdigheter. Detta kan i sin tur ha inverkat på medie- och kommunikationsvetarnas färdigheter då det gäller karriärskapande. I sin tur skulle det kunna verka begränsande på så vis att studien riskerar att undersöka en smal och kanske redan gynnad målgrupp. Studiens urval kan också ha begränsningar i att informanterna påbörjade utbildningen samma termin, 23

24 vilket var den första med den nya utbildningsplanen, att de tagit ut sin examen och aktivt anmält sig till att medverka i studien Å andra sidan var syftet inte att jämföra olika informanters upplevelser med varandra. Resultatet är inte generaliseringsbart då det är en kvalitativ studie som enbart undersöker ett fåtal individer. 4.3 Urval Jag valde att rikta mig mot en specifik högskola för att hålla studiens fokus på medie- och kommunikationsvetare med samma kunskapspaket från utbildningen. Utifrån Ann Kristin Larsens (2009, 77) beskrivning av urvalstyper användes en kombination av godtyckligt urval och urval genom självselektion. Inför studien togs kontakt med högskolan och aktuellt program. Efter samtal med programansvarig fattades ett beslut att fokusera på medie- och kommunikationsvetare som påbörjat utbildningen Detta för att de skulle haft möjlighet att komma ut i arbetslivet men samtidigt ha utbildningstiden relativt färskt i minnet. En möjlig begränsning är att det var första året för ett ny utbildningsplan, varför det förmodligen funnits en högre grad av prövande av en ny utbildning. Samtliga intervjuade tillhörde samma klass. Genom alumnansvarig på programmet fick jag del av en lista på samtliga medie- och kommunikationsvetare med examen från det medie- och kommunikationsvetenskapliga programmets första kull från den nya utbildningsplanen. Antalet examinerade uppgick till elva. Ett SMS-utskick med förfrågan om medverkan ledde till att sju av de elva tackade ja till att medverka, en tackade nej och tre svarade inte. Urvalet skedde utifrån intresserade individer från en specifik examensklass. Därmed har hänsyn till kön, ålder, utbildningsbakgrund, geografisk kontext eller andra parametrar inte tagits i urvalet. Två intervjuer skedde, på grund av geografiska avstånd, över telefon och övriga fem på neutrala platser i aktuell stad. Alla samtal spelades in med ljudupptagning och transkriberades därefter i sin helhet. En av inspelningarna av telefonintervjuerna (Lisas), var av allt för dålig kvalitét för att kunna transkriberas. Minnesanteckningar togs under intervjun och direkt efteråt. Även denna intervju är med i resultatet, då jag såg att den tillförde något nytt. Inför uppstarten av arbetet genomfördes även en intervju med programansvarig. Denna ligger delvis till grund för bakgrundsstycket i inledningen. 24

25 Urvalets avgränsningar har betydelse. Dels innebar det att jag inte kunde analysera andra viktiga faktorer, som kön, ålder, utbildningsbakgrund eller geografisk kontext, vilka alla spelar roll för skapandet av karriär. Detta begränsade resultatet, då exempelvis kön på många sätt styr vad vi lär oss och vad som förväntas av oss i livet. Utbildningsbakgrund påverkar också möjligheter att skapa karriär genom det kulturella och sociala kapital det kan innebära. Under intervjuerna framträdde ålder och kön som en signifikant faktor. 6 informanter var kvinnor och en var man. Samtliga informanter var mellan 23 och 30 år. I de berättelser som skapades under intervjuerna framträdde främst ålderns betydelse. Jag valde därför av att lyfta in information om detta. Informanterna presenteras nedan utifrån namn, ålder, arbetstitel och typ arbetsplats. Namnen är fingerade. Tabell 1. Informanternas namn, ålder samt arbete Fingerat Ålder Typ av tjänst och arbetsplats namn Lovisa 27 år Kommunikatör på högskola/ universitet. Rebecka 27 år Kommunikatör på högskola/ universitet. Anna 25 år Kommunikatör i kommunal verksamhet. Nanna 23 år Vikarierande kommunikationschef på stort privat företag. Johanna 28 år Marknadskoordinator på fordonsrelaterat privat företag. Lisa 30 år Informatör på ett privat företag inom vård och assistans. Erik 29 år Kommunikatör på större statlig instans. 4.5 Datainsamling Inför studien reflekterade jag över olika intervju- och analystekniker. Jag valde att använda mig av så kallade ostrukturerade intervjuer (Larsen, 2009, 84), vilket innebar att jag inte förberedde frågor i förväg. Informanterna fick istället berätta fritt om sitt karriärskapande. Detta för att i högre grad kunna gå på djupet i undersökandet av medie- och 25

26 kommunikationsvetarnas berättelser och dess kopplingar till teori. En intervjuguide med stödord utifrån frågeställningen användes som stöd. Intervjuerna fokuserade kring medie- och kommunikationsvetarnas berättelser om karriärskapande. 4.6 Bearbetning och analys De inspelade intervjuerna transkriberades och kodades. En tematisering gjordes utifrån informanternas berättelser. Resultatet formulerades och analyserades sedan i löptext under varje avsnitt. Då berättelsen varit viktig i arbetet finns ett par längre citat redovisade i texten. Analysen gjordes utifrån narrativ metod. Enligt Ulrika Nylén (2005, 48), är detta ett sätt att skapa berättelser om ett område utifrån insamlandet av olika berättelser från området. Det vanligaste sättet att utifrån denna metod samla empiri är genom kvalitativa intervjuer. Individernas berättelser är det som studeras och både de forskningsinriktade och de spontana berättelserna är viktiga i undersökningen (Nylén, 2005, 48). Då mina intervjuer utgick från ett karriärskapande över tid upplevde jag narrativ analys som lämpligt. I arbetet med empirin och teorin användes det abduktiva arbetssättet. Tovatt (2013, 80) beskriver detta som en växelverkan mellan teori och empiri där kunskapsprocessen inte i lika hög grad är begränsad i en förförståelse. Genom att växla mellan teori och empiri och i lika hög grad utgå från båda skapas en flexibilitet i att kritiskt reflektera över teorier och begrepp (Ibid.). Detta kan på så vis möjliggöra en tydligare analys av empiri och teori. Tovatt (2013, 81) beskriver också hur kombinationen av narrativ analys och det abduktiva arbetssättet kopplat till forskning om karriärer, kan innebära en styrka i arbetet med att förstå teman i empirin. Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2008, 55) förklarar abduktion som en möjlighet att successivt kunna justera och förfina det empiriska tillämpningsområdet, såväl som den teoretiska ramen. Detta skapar en djupare förklaringsmodell (Ibid.). Med utgångspunkt i dessa resonemang valde jag att presentera resultat och analys sammanvävda i ett kapitel. Nylén (2005,167), menar att empiripresentationen inte helt kan färdigställas innan analysen har genomförts då den är knuten till forskningens bidrag. På så 26

27 vis menar Nylén (Ibid.) att arbetsprocessen är ett växelspel mellan teori, empiri, empiriredovisning och analys. Beslutet att väva in analys med empiri gjorde min arbetsprocess tydligare riktad mot den narrativa analysmetoden. 4.7 Validitet och reliabilitet Valet att använda mig av kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer skapade förutsättningar för hög validitet. Larsen (2009, 80) förklarar validitet som sambandet mellan en undersöknings syfte och det som undersökts. Studiens syfte var att undersöka medie- och kommunikationsvetares karriärskapande mot de kulturella näringarna. Min upplevelse är att det som undersöktes är det som avsågs och att olika betydelsefulla aspekter av medie- och kommunikationsvetares karriärskapande framkom i resultatet. Enligt Larsen (2009, 81) är det svårare att fastställa reliabiliteten (undersökningens trovärdighet). Kvalitativa undersökningar medför risker att både informant och forskare tolkat på olika sätt (2009, 81). Kvale & Brinkman (2014, 225), menar att det är svårt att få en helt korrekt transkribering då forskaren kan tolka det som sägs på olika sätt. Inför starten av studien och intervjuerna försökte jag därför utreda mina egna implicita och explicita föreställningar. Den så kallade intervjueffekten (Kvale & Brinkman, 2014) förklarar hur forskaren kan påverka informanternas svar genom olika sätt att fråga eller svara mot det som sägs. Informanterna var främmande för mig inför intervjun. Genom det narrativa arbetssättet kan intervjueffekten sägas ha varit närvarande, då informanten tillsammans med mig skapade en berättelse. Inför intervjuerna tänkte jag noga igenom egna eventuella föreställningar och strävade hela tiden efter att vara värderingsfri och låta informanten styra berättelsen utifrån de egna upplevelserna. Möjligheten att under arbetets gång, genom det abduktiva arbetssättet stämma av resultatet mot teori har också kunnat stärka reabiliteten. Olika teorier lyfter olika aspekter. Genom det flexibla arbetssättet med växelverkan mellan teori och empiri skapades goda förutsättningar att nå ett trovärdigt resultat. 27

28 4.8 Etiska ställningstaganden Inför deltagarnas medverkan i studien informerades de om de fyra huvudkrav som ställs i Vetenskapsrådets etiska principer. (Vetenskapsrådet 2002, 6). Informationskravet berör intervjupersonens rätt att få en hel bild av studien och villkor för deltagande. Detta krav möttes vid kontakten av presumtiva deltagare. Informanternas roll i undersökningen och att deltagandet var frivilligt lyftes. För att möta samtyckeskravet blev informanterna informerade om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att det skulle få negativa följder. Konfidentialitetskravet behandlar etik kring deltagarnas identitet. Detta möttes genom att informera intervjupersonerna om förutsättningarna kring studien. Alla uppgifter om deltagarna har behandlats konfidentiellt. Transkriberingar och insamlat material kodades för att inte avslöja informanternas identitet. Även om högskolan inte är namngiven finns viss risk att någon intervjuperson kan känna igen någon annan. Då empirin inte berörde känslig information hanterades detta genom att förutsättningarna godkändes av samtliga medverkande i studien. Nyttjandekravet till sist, innebär ett etiskt förhållningssätt kring användandet av materialet. Intervjupersonerna blev informerade om att empirin endast kommer att användas i denna studie. Informanternas personuppgifter lämnas inte ut till någon annan. Alla transkriberingar och ljudinspelningar raderas efter godkänd examination. 28

29 5. Resultat och Analys I detta kapitel redovisas och analyseras resultatet mot de teoretiska begrepp som beskrivs i kapitel 3. De ostrukturerade intervjuernas karaktär i kombination med det narrativa tillvägagångssättet, har legat till grund för beslutet att väva samman resultat och analys i samma kapitel (se avsnitt 4.5 och 4.6) De berättelser som skapats i intervjuerna kan på så vis tydligare kopplas till teorierna. I löptexten är i några fall informanterna refererade till med namn, detta då det varit meningsfullt utifrån det narrativa tillvägagångssättet. Varje avsnitt har analyserats utifrån begrepp som beskrivs under varje rubrik. Kapitlet har strukturerats utifrån fyra övergripande teman: Karriärvalet: avsnitt 5.1, Yrkesidentitet: avsnitt 5.2, Socialt kapital: avsnitt 5.3 och Förmågan att utnyttja slumpen: avsnitt 5.4. Varje avsnitt avslutas med en kortare sammanfattning. Sist i kapitlet ligger en övergripande sammanfattning. 5.1 Medvetenhet eller osäkerhet - slumpen i karriärvalet I detta avsnitt analyseras resultatet utifrån följande fyra begrepp: Strange attractor, som beskriver system som är känsliga för påverkansfaktorer i förändringsskeden, Phase shift, som rekonfigurerar hela system till följd av en förändring, Point attractor, som beskriver system som rör sig mot ett bestämt mål och Locus of control, som beskriver hur individs kontrollfokus kan upplevas ligga internt eller externt (se vidare beskrivning i avsnitt 3.1). Begreppen används för att förklara och analysera de olika influenser som påverkat informanterna inför och initialt i studierna, och på vilket sätt de navigerat utifrån dessa. Pryor & Bright (2011:1, 66), beskriver karriärutvecklingens komplexitet där influenser, förändring och möjligheter på olika sätt samverkar. I intervjuerna skapas olika berättelser om det slumpmässiga i valet att studera. 29