Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder
|
|
- Camilla Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder ENERGITINGET Älvsjömässan 12e mars 2008 Johan Rockström Professor, Director Stockholm Environment Institute & 1
2 2
3 Ett systemperspektiv på etanolproduktion en polariserad debatt Energibalans Miljökonsekvenser Konkurrens mat-energi Sociala konsekvenser Långsiktigt social-ekologisk hållbarhet I klimatpanikens spår förvandlas stora områden i Indonesien och Brasilien till etanolodlingar. Skog röjs för att ge plats för planteringar av mat som förvandlas till biobränsle. Denna lösning på transportproblemet framstår alltmer som en återvändsgränd. 3 Niklas Ekdal, DN 20e nov 2007
4 Global Energy Mix Global Energy consumption ~470 EJ/yr (6Xsince WW2) Energy demand > 50 % to 700 EJ by 2030 Renewable Energy ~13 % (62 EJ) in 2004 Modern Bioenergy ~2 % (8 EJ) Biodiesel 0.28 EJ (7.2 Mt, 2006) Ethanol 0.67 EJ (40 billion litres, 2006) World Energy Outlook 2006 transport biofuels expected to reach 4 EJ by 2030 (12 % growth rate 2015, 7 % growth rate 2030) 4
5 Whatever scenario materialises, bio-energy is expected to play a substantial role in the energy mix in 2030, providing around 70 EJ per year compared to 49 EJ in 2004; for modern bio-energy, expectations range from EJ compared to 8 EJ in This requires substantial amounts of biomass. Louise Fresco,
6 Sub-Saharan Africa energy consumption Excluding South Africa (2001) Including South Africa Source: UNDP World Energy Assessment,
7 Energibalans Pimentel & Patzek 2005 (29 % deficit) Versus Shapouri 2004 et al. (34 % positiv) 7
8 Pimentel & Patzek 2005 (29 % deficit) Versus Shapouri 2004 et al. (34 % positiv) 8
9 GHG Emissions Impacts of Biofuels Well-to-wheel CO2-equivalent GHG emissions from biofuels, per km, relative to base fuel 9
10 Food, Feed, Fuel - Maize for Ethanol 7 % of total maize production Price effects complex - Higher prices potentially an advantage for Sub- Saharan Africa 10
11 Miljöaspekter Markanvändning Biologisk mångfald/sytemförändringar Vattenresurser Biomassa hantering Näringsläckage 11
12 Miljöaspekter Växthusgaser Ethanol (Maize) Ethanol (Cellulosic) Ethanol (Sugarcane) GHG reductions relative to petrol/diese l vehicle Hectares required to fuel one car (ha/car) 14% 1.1 Farrell et al., % 0.7 Farrell et al., % 0.6 Macedo et al Biodiesel (Soya) 40% 4.3 Hill et al., 2006 Biodiesel (Rape) 50% 2.0 IEA,
13 13
14 Det tropiska argumentet 14
15 Bio-energy production potential in 2050 for different scenarios (EJ/year) (scenarios of different farming system mixes, animal production mixes) Potential in Oceania is 4-6 times projected primary energy use Source: E. Smeets, A. Faaij, I. Lewandowski March 2004 A quickscan of global bio-energy potentials to 2050: analysis of the regional availability of biomass resources for export in relation to underlying factors, Copernicus Institute - Utrecht University, NWS-E
16 Bio-etanol från Sugarcane + Sweet sorghum FAOSTAT 16
17 Areas suitable and available for sugarcane in Malawi, Mozambique, Tanzania, and Zambia Source: UKwZN 2005, South Africa 17
18 Areas suitable and available for sugarcane in Malawi, Mozambique, Tanzania, and Zambia Source: UKwZN 2005, South Africa 18
19 Water productivity win-win possibilities Save 1500 km 3 /yr ~ Present Consumptive Use in World Irrigation 19
20 Ekosystemtjänster Den välfärd ekosystem generar för oss människor 20
21 Currently transport biofuel production accounts for 1 % of the world s available arable land (IEA, 2006). This figure could rise to % by Foley et al. 2005
22 Critical transitions or regime shifts coral dominance algal dominance clear water turbid water grassland shrub-bushland 22
23 Data from A.Dai,
24 A Regional Security Hot-Spo Vulnerability & Poverty Water Demand Climate Risk 24
25 Utmaningar, exemplet Rufiji One of the most striking changes in the River Basin is the flows to Ruaha National Park from 35 cumecs to 0 in the dry season The abstractin of water for irrigation is the main cause of these problems in the dry seasons. Not deforestation, pastoralism or decreased rainfall as previously thought. (IUCN, REMP report) 25
26 Integrated Assessment of biofuel potential and constraints Ecosystem functions, services, feedbacks Biofuel Project 26
27 Nord-Syd-Syd samarbete Möjligheter Biomassa i syd (tropisk) är genomsnittlig 5x mer produktiv Landsbyggdsutveckling Effektivare användning-begränsade global resursbas Energi säkerhet Export utveckling samtidigt stimuleras inrikesmarknad Förbättrad hälso (inomhus miljö, ersättning av bly, ) Luftkvalitet Industri utveckling Klimat minska CO2 utsläpp Nya möjligheter för bönder, kvinnor, entrepreneurer Regional utveckling Fred: genom minskning av oljas vikt i världsekonomin 27
28 Nord-Syd-Syd samarbete Risker Utarmning av ekosystem, system kollaps pga storskaliga monokulturer Marginalisering av fattiga småskaliga bönder Ny typ av sårbarhet för svaga ekonomier (beroende av global efterfrågan, subventioner) Osäker långsiktig hållbarhet Geopolitiskt spel 28
29 Conclusions Bioenergy can be produced in a sustainable way, providing net energy gains, having higher environmental benefits compared to fossil fuels, being competetive economically and available in large quantities without endangering food supply (Fresco, 2007) Key challenge ecosystem service tradeoffs and livelihoods Key opportunity in Africa livelihoods and Agricultural Productivity Biofuel projects need to be assessed in a broad systems perspective at a case-bycase basis 29
30 30
Globala drivkrafter. Global miljöförändring oroande trender. Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av biodrivmedel i tropiska länder
Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av biodrivmedel i tropiska länder Biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter. Världen satsar stort vilket roll vill Sverige
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?
Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Seminarium: Hållbara Material Vilken kunskap behöver vi? Chalmers, 10 september 2012 Göran Berndes Fysisk resursteori Institutionen
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Hållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Vad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Varför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Projektets omfattning
Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Utveckling, klimat och vatten:
Utveckling, klimat och vatten: Vad säger IPCC? Dr Mats Eriksson Director, Climate Change and Water Stockholm International Water Institute Människan har en extrem anpassningsförmåga Men hur anpassar vi
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org IPCC AR5 WGI (Physical Science Basis) WGIII (Mitigation of Climate Change)
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Global energy system Share of renewables in final energy (in %) 18.4% The share of renewables has increased
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018
Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 gå till menti.com knappa in kod 53 68 51 Kolflöden skogen och klimatet Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle Resultat och plan Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet 8/3-2018 FÖRSLAG: Hållbarhetsanalyser i NEPP Analys av FN:s hållbarhetsmål (SDG) ur ett nordiskt energisystemperspektiv
Omställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?
Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030? Haulage Construction Distribution Special purpose Network and services City and suburban Intercity and coach Used vehicles Engines Anders Folkesson,
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
ELECTRICITY AND BIOFUELS SYNERGIES AND COMPETITION
ELECTRICITY AND BIOFUELS SYNERGIES AND COMPETITION Patrik Klintbom Conny Börjesson 19 April 2018 Research Institutes of Sweden RISE Viktoria Uppdrag RISE ska vara internationellt konkurrenskraftig och
MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:
MED FOKUS PÅ PELLETS Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet Peter.Granborn@scandbio.com Telefon: 0510-285 30 kansliet@pelletsforbundet.se HÄR FINNS SCANDBIO Vi, 150 medarbetare inom Scandbio, producerar
Global Carbon Law Pathway to Paris
Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm 2010-03-10
Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm 2010-03-10 Ångströmlaboratoriet, Uppsala Globala energisystem Uppsala universitet Kjell.aleklett@fysast.uu.se www.fysast.uu.se/ges
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Värderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco
Ekosystemtjänster Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb 2015 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster? 2. Varför prata om ekosystemtjänster? 3. På
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG
Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,
2018-03-21 Master s programme INDUS TRIAL ECOLOGY Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap M Chalmers, 180320 Industrial ecology övergripande syfte Utbilda ingenjörer som kan bidra till
Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Globaliserade klimateffekter
Globaliserade klimateffekter Klimatanpassning 2016 7 september 2016 Henrik Carlsen Stockholm Environment Institute Cause and effect of climate change The causes of climate change: A global problem The
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?
Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel? John Munthe Julia Hansson, Michael Martin, Karin Hansen, Louise Staffas, IVL Kontakt: john.munthe@ivl.se Innehåll Regelverk och definitioner Hur ser det ut idag?
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016
WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016 LIVET FÖR ETT UTVECKLINGSBOLAG Planera konstruera Bygga Testa Sjösätta Koppla in klar 1 LIVET FÖR ETT UTVECKLINGSBOLAG BÖLGEKRAFT SYSTEM Mål Inga skador på personal
100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem
Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem 2016-11-31 Klimatet, energin och det moderna samhället Simon Davidsson Natural Resources and Sustainable Development Department of Earth Sciences
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Bioekonomi och lokal utveckling i Norden
Bioekonomi och lokal utveckling i Norden Defining bioconomy EU level: Communication on Innovation for Sustainable Growth: A Bioeconomy in Europe says that: Bioeconomy consist of food, agriculture, paper
Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning
Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten
Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100
COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin
Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion
Svenska Trädbränsleföreningen
Branschförening för svenska producenter av trädbränsle med fokus på låg förädlat bränsle och råvara till vidareförädling d.v.s. bioenergins basindustri. Medlemmarna producerar och levererar ca 80% av det
processindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Konsumtion hållbarhet?
Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl
Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi
Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi Snabb teknikutveckling Samhällsutveckling Nya krav: Förmåga att se komplexitet och helhet Teknikens roll för ett bärkraftigt
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Implication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Vad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Ivar Virgin Stockholm Environment Institute(SEI) Biogasdag Småskaliga tankställen & biogasdrivna Sötåsen 1 juni, 2017 Bridging science and policy Mongolia image SEI Head Offices
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society
Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,