Kulturvanor i Sverige Daniel Brodén [SOM-rapport nr 2013:16]

Transkript

1 Kulturvanor i Sverige Daniel Brodén [SOM-rapport nr 203:6]

2

3 Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... Förord...5 Kulturvanor i Sverige Tabellbilaga...5

4

5 Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är en samverkan mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) samt Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt samverkar med SOM-undersökningarna flertalet med förankring i någon av dessa institutioner, men även externa projekt och andra aktörer deltar regelbundet. Resultaten från SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om den nationella SOM-undersökningen 202 publiceras i Vernersdotter, Frida Den nationella SOM-undersökningen 202, i Weibull, Lennart, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.) Vägskäl, som ges ut av SOM-institutet. Undersökningens uppläggning Den nationella SOM-undersökningen har sedan starten 986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet 6 85 år. Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan 992. Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 202 utgörs den nationella SOM-undersökningen av fyra parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera personer, dvs. totalt personer. Datainsamlingen för de fyra formulären genomförs under identiska förutsättningar. I formulär är frågornas tonvikt på politik och samhälle; formulär 2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; formulär 3 på livsstil och hälsa; formulär 4 på ekonomi och välfärd. Ungefär en fjärdedel av frågorna är gemensamma för samtliga fyra formulär. Fältarbetet för undersökningen följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. I de nationella SOM-undersökningarna var åldersintervallet 5 85 år; år; : 5 75 år.

6 De nationella SOM-undersökningarnas upplägg, År forumlär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar Urvalsmetod Systematiskt sannolikhetsurval Både sv. & utl år Endast sv. 989 Både sv. & utl Endast sv Både sv. & utl år år år år år Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen brukat ligga på mellan 60 och 70 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figuren nedan illustrerar förändringen i svarsmönster för den nationella SOM-undersökningen år Svarsfrekvens i den nationella undersökningen, (procent av nettourvalet)

7 Svarande och bortfall i den nationella SOM-undersökningen 202 Formulär Formulär 2 Formulär 3 Formulär 4 Totalt Ursprungligt urval (brutto) Bortdefinierade (naturligt bortfall) Nettourval Ej anträffade/svarsvägrare svarande Svarsfrekvens: brutto 5 % 54 % 53 % 5 % 52 % Svarsfrekvens: netto 55 % 58 % 57 % 56 % 57 % Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. Svarsfrekvensen (netto) för den senaste nationella SOM-undersökningen 202 är 57 procent; 55 procent för formulär, 58 procent för formulär 2, 57 procent för formulär 3, och 57 procent för formulär 4. De jämförelser som gjorts mellan svarspersonernas och befolkningens demografiska sammansättning visar att SOM-undersökningens respondenter sammantaget speglar Sveriges befolkning väl. Den största skevheten som kan observeras gäller ålderssammansättningen, med en viss underrepresentation av yngre i undersökningen. 3

8 4

9 Förord SOM-institutet har sedan de första undersökningarna i slutet av 980-talet mätt kultur- och fritidsvanor i befolkningen. Mätningarna har i vissa avseenden gjorts i samverkan med olika kulturaktörer i Sverige, som Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet och Svensk Scenkonst. Vanorna i sig har då stått i centrum för analyserna. SOM-institutet har också haft egna forskningsintressen i de frågor som rör olika vanor i människors vardag och då dels studerat vanornas utveckling och förändring, dels använt frågor om kultur- och fritidsvanor som förklarande faktorer till andra samhällsfenomen. I samband med 202 års nationella SOM-undersökning har gjorts en större satsning på en analys av kultur- och fritidsfrågor i SOM-institutets regi. Fil. dr i filmvetenskap Daniel Brodén har uppdaterat befintliga tidsserier för kulturupplevelser, kulturutövande och andra typer av kulturvanor. Daniel Brodén har också gjort en genomgång av kultur- och livsstilsbegreppen med utgångspunkt i aktuell forskning och inleder rapporten med att definiera begreppen och relatera dem till de frågor som ställts inom ramen för SOM-undersökningarna. Därtill analyseras de mest centrala förklaringsfaktorerna till olika former av kultur- och fritidsvanor som exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå. Rapportens tabellbilaga är utförlig med avseende på olika vanor, hur de utövats över tid och i olika befolkningsgrupper. Sammantaget ger rapporten en såväl bred som fördjupad bild av svenskarnas kultur- och fritidsvanor med ett tidsperspektiv på drygt två decennier. Göteborg i juni 203 Annika Bergström Undersökningsledare SOM-institutet 5

10 6

11 Kulturvanor i Sverige Daniel Brodén SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker sedan slutet av 980-talet fortlöpande den svenska befolkningens kulturvanor inom en rad olika områden. SOM ställer frågor om såväl besök på biograf, teater, bibliotek och museum som bokläsande, musicerande, måleri och tv-spelande. Samtidigt omfattar statistiken kulturella vanor och livsstilar i en vid bemärkelse. Undersökningen inbegriper också bland annat hantverk och handarbete i hemmet, trädgårdsarbete, restaurangbesök, liksom deltagande i studiecirklar och kursverksamheter. SOM sammanställer siffrorna om befolkningens kulturvanor utifrån ett antal frågor, vars fokus kan indelas i tre övergripande kategorier: kultur som upplevelse respektive utövande, liksom övriga aktiviteter. Det finns en poäng med att i inledningen av denna rapport kortfattat beskriva tankegången bakom denna uppdelning, men även centrala statistiska tendenser inom de olika kategorierna. Vilka är, till exempel, de vanligaste kulturella upplevelserna som svenskar skaffar sig privat i hemmet respektive i publika sammanhang? Inledningen av rapporten redogör också koncist för begreppen kultur respektive livsstil. Det är ord med distinkta men även mångsidiga betydelser, som påkallar en bred förståelse av kulturvanor. Likaså finns det inom forskningen om kultur och livsstilar viktiga perspektiv som nyanserar och komplicerar bilden mot en samhällelig bakgrund. Detaljerade siffror om olika kulturvanor redovisas utförligt i huvuddelen av rapporten i tabellform utifrån ett antal variabler, däribland kön, ålder och klass. Det finns följaktligen också skäl att dels kommentera vad de olika variablerna mäter och dels påpeka vissa statistiska grundmönster. Även faktorer som utbildning, hushållsinkomst och vilken plats i landet som människor bor, har betydelse för deras olika aktiviteter på det kulturella området. Då SOM-institutet undersökt svenska kulturvanor under en längre tidsperiod flertalet av dem under flera årtionden och också forskat på området går det att kommentera centrala variationer hos variablerna. Det kan understrykas att översikten av kulturvanorna i rapporten inte bygger på någon ambition att vara heltäckande. Kulturen omfattar i sig en outsinlig mängd uttryck och praktiker och varje statistisk insats på området blir ofullständig. Då kulturvanor överlappar medievanor som är ett annat fokusområde för SOM ingår inte ett antal aktiviteter, som vore givna utifrån kulturbegreppet i framställningen. Två uppenbara exempel är statistik om tidningsläsande och tv-tittande, som däremot presenteras i SOM-rapportserien Svenska trender. Sammantaget ger denna inledning en förklaring och ett sammanhang till tabellerna i rapportens bilaga. Inte minst är en ambition att tydliggöra den bakomliggande komplexiteten och mångtydigheten hos kulturvanorna, som statistiken indirekt speglar. Kultur ett mångtydigt begrepp Man kan nästan fråga sig om det längre finns någonting som inte är kultur i varje fall tycks allt fler viktiga frågor och aspekter av samhällslivet i någon mening diskuteras i kulturella termer. Det konstaterar Johan Fornäs i begreppsstudien Kultur (202: 6), där han utreder ordets brokiga historia och föränderliga innebörd. Kultur har rötter i latinets cultura, som bland annat haft betydelsen odling. Ordet fick från 600-talet en mer metaforisk innebörd och det kom att syfta på människans förfining och kultivering i avseende på en andlig utveckling hos både individen och samhället. Det finns här en koppling till upplysningstänkandet och dess föreställning om att människan successivt rörde sig mot en alltmer modern och civiliserad värld (ibid: 2-4). 7

12 Det går att se en spegling av detta ideal om mänsklig kultivering i den historiska svenska välfärdspolitiken. Forskare brukar betona att det välfärdsprojekt som tog form från och med 930-talet var präglat av en modern framstegsoptimism och en tro på förnuftets möjligheter att skapa det fulländade samhället (se Qvarsell 986). Ett mål med den sociala ingenjörskonsten i folkhemmet var att såväl kultivera medborgarna till det bättre som utjämna skillnaderna mellan olika klasser, även rörande bildning och kulturvanor. Tanken om att alla genom att ta del av konst och litteratur kunde utveckla en rikare personlighet var närvarande inom både tidig socialdemokratisk och liberal retorik om det framtida demokratiska samhället. Folkbildningsverksamheten värnade särskilt biblioteksväsendet som ett signum för självständigt kunskapande och samhälleligt engagemang (se Ambjörnsson 988 och Gustavsson 996). Samtidigt är kulturbegreppet givetvis förknippat med konsten. Det utkristalliserade sig på 800- talet ett estetiskt kulturbegrepp som upphöjde konstnärliga praktiker och uttryck över vardagsnyttan i en symbolisk sfär av fantasi och sinnlighet (se Bale 200). Dock har kulturbegreppet efter hand kommit att framstå som alltmer komplicerat. Kring sekelskiftet 900 dominerade i Sverige en borgerligt färgad kultursyn, som uppfattade den finkulturella konsten som en universell källa till mänsklig tillväxt. Det fanns även uttalat negativa attityder till många populära kulturuttryck inom både filmen och litteraturen, som tillskrevs en fördärvlig inverkan på befolkningen (se Boëthius 989). På samma gång som sådana föreställningar fortlevde i det moderna välfärdssamhället, kom distinktioner mellan vad som är hög eller låg och god och dålig kultur att framstå som mer problematiska. Det går delvis att se en reflektion av den ökade osäkerheten på området i den svenska kulturpolitiken. På 960-talet gjordes som ett nästa steg i välfärdsbygget storstilade satsningar på så kallad kvalitativ modern konst och kultur, men det uppstod också i det mer politiserade och mindre konsensusorienterade offentliga samtalet debatter om innebörden i kulturbegreppet. Sedan dess har ordets mångtydighet förblivit en kvardröjande fråga, samtidigt som den ambition att kultivera medborgarna till det bättre som tillhörde det historiska välfärdsprojektet mattats av (för en översikt, se Frenander 2005). Även om det uppenbart kvarstår kulturella hierarkier inom olika konstnärliga sfärer, är polariteten mellan finkultur och populärkultur inte längre lika given. Inte minst har traditionella diskurser på området ifrågasatts av både debattörer och forskare. Kritiker har utifrån ett i grunden relativt kulturbegrepp understrukit sambandet mellan kulturella värdehierarkier och etnicitet, genus och klass att preferenser hos andra kulturer, kvinnor och arbetare nedvärderats i relation till förment allmängiltiga smaknormer hos bildade västerländska män från borgerligheten. Det finns även en åldersaspekt på problematiken, då finkulturen företrädesvis varit en mogen angelägenhet. Etablissemangets kultur har i den expanderande och pluralistiska mediekulturen utmanats av yngre grupperingar bland såväl intellektuella kretsar som populärkulturfans (Fornäs 202: 28-29). Det kvarstår visserligen fortfarande skillnader i värderingen av olika kulturella praktiker och uttryck, inte minst på grund av deras förankring i samhälleliga institutioner. Om man säger att någon ägnar sig åt kultur, påpekar Fornäs, avses som regel inte att denne läser eller fotograferar på fritiden, utan på ett eller annat sätt arbetar inom kultursektorn med exempelvis konst eller teater (ibid: 23-27). Likväl har uppluckringen av samhällsordningen gjort kulturen förknippad med såväl folklig konst och populärkultur som kulturutövande som fritidssysselsättning. På samma gång finns det tendenser i samtiden som grumlar konventionella skiljelinjer mellan olika mediala uttrycksformer, liksom privat och offentligt. Detta gäller inte minst uppkomsten av en modern digital marknad som alltmer suddar ut gränserna mellan produktion och konsumtion, arbete och fritid, liksom proffs och amatörer på kulturområdet. Det är idag när det gäller kulturskapande inte alltid enkelt att avgöra vad som är arbete och fritid eller konsumtion och kreativitet (se Florida 2002 och Jenkins 2008). 8

13 Livsstil fritt val eller inte? Till skillnad från kultur, är livsstil ett ungt begrepp. Det kom in i svenskan under mellankrigstiden (se Svenska Akademiens Ordbok) och hade en föregångare i tyskans Lebensführung, det vill säga livsföring. Livsföring hade en tid använts som en term i tysk sociologi för att benämna människors systematiska sätt att tänka och agera i vardagslivet. Tidiga studier inom området fokuserade framförallt hur religiösa grupper levde sina liv utifrån strikta och uttalade principer, men det är idag inte många som handlar inom sådana fasta ramar. Tvärtom, är det nog så att flertalet säger en sak men gör en annan, som när en person anser sig vara individualist, men likväl uppträder och tänker ungefär på samma sätt som andra i samma sociala eller demografiska grupp (Gripsrud 2008: 02). Samtidigt som livsstil allmänt betecknar människors vanemässiga beteenden och värderingar ett slags mer eller mindre medveten formel för att leva är ordet knutet till olika perspektiv i olika forskningssammanhang. Inom medicinen avser livsstil sambandet mellan människors olika sätt att leva och deras fysiska eller psykiska hälsa. Det centrala perspektivet inom samhällsforskningen är inriktat på konsumtionsmönster. Konsumtion kan röra såväl varor som upplevelser och privata eller offentliga tjänster. Olika sociala grupper tenderar dock att ha olika preferenser när det gäller konsumtion av exempelvis kläder och mat eller litteratur och teater. Både konsumtionsvaror och kulturvanor fungerar som livsstilsmarkörer, så till vida att de mer eller mindre iögonfallande signalerar vilka individer är eller vill vara. Ett intresse för sådana skillnader hör till företagsekonomisk forskning (se Roos 202), men även praktiskt marknadsföringsarbete reklamen är i stor utsträckning utformad för att produkter skall tilltala speciella målgrupper med olika livsstilar. I livsstilsstudien Do the Right Thing (992) sammanfattar sociologerna Thomas Johansson och Fredrik Miegel två huvudsakliga men motstridiga inriktningar inom den konsumtionsorienterade forskningen. Den första inriktningen kretsar kring klass och maktstrukturer, medan den andra betonar individers frihet att forma sin livsstil (ibid: 8). Ett centralt forskarnamn inom det strukturella perspektivet är Pierre Bourdieu, som studerat samband mellan människors kulturvanor och deras plats i samhället (970 medförfattare Passeron, 979). På 960-talet analyserade han hur personer från lägre klasser tenderade att uppskatta melodisk musik, föreställande konst och böcker med rak intrig, medan de från högre klasser föredrog komplex musik, abstrakt måleri och experimentella romaner. Som förklaring använde han den latinska termen habitus i avseende på livsstil eller disposition för ett visst sätt att bete sig och orientera sig i världen. Bourdieu förstod smak som de mer eller mindre medvetna val som individer gör utifrån sin habitus, som varierar med deras sociala tillhörighet. Han skrev vidare om ett kulturellt kapital, vars värde bestäms utifrån den legitima smaken, som motsvarar den hos de övre klasserna. Därigenom belyste han en hierarki av socialt påbjudna kulturella referensramar och förutsättningar, som reglerar vad människor kan göra och inte göra, vilket bidrar till reproduktionen av etablerade strukturer och motverkar rörlighet i samhället. Bland annat komplicerade Bourdieus studier avsevärt föreställningen om att skolsystemet skulle vara klassutjämnande. Bourdieus teorier är fortfarande inflytelserika, men det har inom livsstilsstudier, som sagt, också lagts tonvikt på individens möjligheter att utforma sina liv. Ökad social och geografisk rörlighet, industriproduktionens omvandling, liksom mediekulturens expansion brukar nämnas som betydelsefulla i sammanhanget. Flertalet forskare framhåller en mer långtgående frihet att förändra den egna identiteten i olika riktningar som kännetecknande för det samtida informationssamhället. Livsstilar förstås som reflexiva, så till vida att människor kan spegla och utforma sitt liv i relation till ett överflöd av valmöjligheter när det gäller identitet (Giddens 99). På samma gång som individer idag på ett annat sätt än tidigare själva kan stilisera sitt liv, betyder det inte att sociala strukturer blivit betydelselösa. Andra forskare påpekar en koppling mellan klass och själva friheten att välja. Utmärkande för den nya medelklassen är mindre en viss livsstil, än ett intresse för att självmedvetet odla olika sådana (för en översikt, se Jansson 2002: 63-7). 9

14 Johansson och Miegel sammanfattar problematiken som att livsstilar inte entydigt kan förstås som resultat av antingen den sociala strukturen eller det individuella valet, utan komplexa samspel dem emellan. Människor har idag stor möjlighet att skapa en personlig identitet, men den är knappast oändlig. Snarast blir livsstil till i olika skärningspunkter mellan individen och samhället (992: 37-38). Om redovisningen av kulturvanor Denna SOM-rapport utgår alltså från en mångtydig förståelse av begreppen kultur och livsstil. Kultur avser på ett övergripande plan människors personliga kultivering genom en rad olika vanor på framförallt fritiden. Följaktligen redovisar den översiktliga tabell i tabellbilagan kulturvanor i termer av både aktiviteter med traditionell konstnärlig prägel och sociala vanor som anses personligt berikande. Likaså utgår rapporten från ett livsstilsbegrepp som omfattar både livsmönster i allmänhet och kulturkonsumtion mer specifikt. En tanke bakom denna mångsidighet är att undvika att ensidigt bekräfta antingen ett estetiskt-idealistiskt eller ett konsumtionscentrerat perspektiv. Ett tillspetsat sätt att beskriva motstridigheten är att bokläsande kan vara kopplat till såväl bibliotekslån som bokhandelsköp. Ett annat är att även den mest djupsinniga upplevelse av en klassisk konsert är beroende en betald biljett. Samtidigt är det få personer som förbrukar böcker eller konserter på samma sätt som tvålar eller snabbmat. Den mångsidiga förståelsen av kultur och livsstil ligger också till grund för indelningen av kulturvanorna i tabell, som Upplevelse, Utövande och Övriga aktiviteter. Det kan poängteras att dessa kategorier varken är absoluta eller varandra uteslutande, utan de har valts för att skapa översiktlighet. De skall framförallt rikta uppmärksamhet mot att det finns olika dimensioner av vanor på kulturområdet. Den första kategorin Upplevelse avser främst olika konstnärliga upplevelser, det vill säga hur ofta människor till exempel går på bio och teater eller läser en bok och lyssnar på musik. Det görs en schematisk distinktion mellan Publika upplevelser och Privata upplevelser för att betona att människor upplever kulturen både i offentliga sammanhang och på egen hand, vanligtvis i hemmiljö. I den publika sfären är biobesök vanligast. 63 procent av befolkningen ser en film på en biograf någon gång per år och 27 procent någon gång i kvartalet. Dessa siffror kan jämföras med de näst vanligaste publika kulturupplevelserna. Ungefär 40 procent av svenskarna besöker årligen en teater eller konstutställning och 9 procent gör samma sak någon gång i kvartalet. Det kan påpekas att det breda kulturbegreppet gör att besök av fotbolls- och ishockeymatcher kan räknas bland publika kulturupplevelser (även om frågan inte var inkluderad i SOM-undersökningen 202). Statistiken visar dock att människor tar del av kultur mest frekvent i den privata sfären. Där är det inte förvånande populärmusiklyssnandet som dominerar med tanke på hur närvarande musiken är i vardagslivet genom såväl radiomediet som datorteknologin. 89 procent av befolkningen lyssnar på populärmusik någon gång om året och 72 procent gör det någon gång i veckan. Musik är, helt enkelt, något som många människor lyssnar på mycket medan ett fåtal inte gör det alls. Det går att jämföra med bokläsandet, som också är utbrett men inte lika frekvent: 82 procent läser någon gång under året och 38 procent gör det någon gång i veckan. Den andra övergripande kategorin är Utövande och avser människors eget skapande på sin lediga tid. Möjligheten att förstå kultur som mänsklig odling ger dock skäl att fokusera på inte bara personlig kreativitet i avseende på konstnärlighet, utan också kulturella fritidsaktiviteter i vidare mening. Följaktligen omfattar statistiken både Konst och fritid och Hem och fritid. När det gäller ett mer traditionellt kulturutövande med drag av konst dominerar klart fotograferande och filmande. 74 procent av befolkningen gör detta årligen och 52 procent någon gång i månaden. Fotograferandet och filmandet har varit konstant högt, men sannolikt har den digitala kameratekniken i mobiltelefoner gjort det till en mycket vanlig aktivitet. Det är möjligt att mobilfotograferandet blivit så alldagligt att svarande inte ens räknar in detta i svaret på frågan, då 0

15 siffrorna om fotografering och filmandet är ungefär desamma som innan genomslaget för den nya teknologin. Det näst vanliga konstnärliga utövandet är handarbete och hantverk, som 53 procent gör årligen och 28 procent någon gång i månaden. Handarbete- och hantverksfrågan leder också över till kreativa aktiviteter och mänsklig kultivering i form av bland annat trädgårdsarbete och bakning med mera, som 76 respektive 65 procent gör varje år. Den tredje kategorin, Övriga aktiviteter, avser människors kulturvanor och livsstil i bredare samhällelig bemärkelse. Därför omfattar den både Besök på institutioner och Socialt liv, vilka rör ganska olika typer av aktiviteter inom olika delar av den offentliga sfären. Besök på institutioner omfattar i frågorna i årets SOM-undersökning bara bibliotek och museum, men det finns från tidigare år även siffror på besök av till exempel naturreservat och nationalparker, liksom historiska sevärdheter (se tabell 2 i bilagan). Hursomhelst går ungefär hälften av befolkningen årligen på bibliotek respektive museum: 50 respektive 47 procent. Det är vanligt med återkommande biblioteksbesök och nästan var femte person, 9 procent, uppsöker denna institution varje månad. Samtidigt skall det poängteras att biblioteksbesöken ur ett större tidsperspektiv varit på stadigt nedåtgående. När det gäller socialt liv går det givetvis att diskutera huruvida att gå ut och äta och dricka på fritiden är en kulturell aktivitet eller ett rent nöje. Men utifrån tanken om kultur som odling är det tveksamt att göra alltför skarpa gränsdragningar eller bortse från att restaurangkulturen kan vara socialt berikande. Inte oväntat går i alla fall det stora flertalet, 79 procent, årligen på restaurang, men det är likaså många kanske fler än vad man tror som deltar i studiecirklar och kursverksamheter: 27 procent. Centrala variabler och variationer Det finns på området svenska kulturvanor några allmänna tendenser som kan vägas in i helhetsbilden. Av internationella studier att döma har svenskar ungefär samma kulturvanor som danskar och norrmän. Likaså verkar de nordiska länderna utmärka sig som särskilt kulturaktiva i ett europeiskt sammanhang (Nya kulturvanor 2008: 20-24). På samma gång som detta mönster förefaller konstant ur ett större tidsperspektiv, vittnar den inhemska statistiken om långsiktiga förändringar. Undersökningar visar på ett generellt ökat intresse för underhållning, publika upplevelser och sociala aktiviteter som konsertbesök, idrottsevenemang och restaurangbesök, medan kulturvanor som rör läsande och skrivande försvagats (Nya kulturvanor 2008). I rapportens tabellbilaga redovisas befolkningens kulturvanor utifrån olika variabler, varav en är ålder. Det är påtagligt att unga människor toppar statistiken när det gäller de flesta vanor på området konstnärligt kulturutövande, som tecknande och målande (60 procent) och dagboksskrivande (33 procent). Likaså dominerar åldersgruppen besök av biografer, pop- och rockkonserter och bibliotek, alltså kulturaktiviteter och nöjesformer som är förknippade med ungdomsåren. Då unga överhuvudtaget är aktiva blir det mer intressant att se till vanor där äldre åldersgrupper dominerar, som klassiska konserter och opera. Här är dominansförhållandet delvis omvänt: 20 procent inom den äldsta åldersgruppen, år, gör årligen sådana besök, men 5 procent i gruppen 6-29 år. I fallet teaterbesök är den årliga besökssiffran runt 40 procent för alla åldersgrupper med en viss övervikt för personer som är 50 år och uppåt, vilket i någon utsträckning bekräftar antagandet om traditionell finkultur som särskilt intressant för äldre. Jämte ålder är andra skiljelinjer knutna till klass och hushållsinkomst. Det är kanske inte förvånande att personer med högre inkomst generellt tar del av mer kulturupplevelser än de som har lägre, medan utövandet är mer jämlikt det kostar, helt enkelt, pengar att ägna sig åt flertalet kulturella aktiviteter. Det kan påpekas att SOM mäter klass subjektivt på så vis att svarande själva får identifiera sig i klasshänseende frågorna avser i vardagsspråket vedertagna klasskategorier. Det finns idag en debatt om hållbarheten i klassbegreppet då fritidssysselsättningar ökat i betydelse för människors identitetsbygge. I välståndet har det utbrett sig en individualiserad och

16 konsumtionsinriktad livsstil med fler valmöjligheter för en person att forma sitt liv. Vissa forskare anser att identitetsskapande är mindre kopplat till samhällsstrukturer än konsumtionsstilar (för en översikt, se Oskarson m fl 200). Men likväl verkar klassbegreppet vara levande för de svarande då lika många räknar sig de traditionella arbetar- och tjänstemannagrupperna (40 procent). Också klass spelar roll på kulturområdet, då de som beskriver sig som tjänstemän har mer aktiva vanor, jämfört med dem som ser sig som arbetare. När det gäller bokläsande har det under de senaste årtiondena funnits en markant och konstant skillnad mellan olika samhällsklasser (Weibull 2008: 260), som delvis förklarats med att arbetare skulle ha en svagare lästradition genom både utbildning och yrke (Antoni 2004: 299). Även årets undersökning bekräftar mönstret att personer som identifierar sig som arbetare läser böcker i mindre utsträckning än tjänstemän (för mer om arbetarklass och kulturvanor, se Brodén 203). En tydlig olikhet framträder vid en jämförelse av bokläsande per vecka, då procentandelen arbetare som läser en bok någon gång i veckan (29 procent) är hälften så stor som den bland högre tjänstemän (60 procent). Dessa utgör visserligen en mindre del (ungefär en femtedel) av den sammanlagda tjänstemannakategorin, men även när arbetare ställs mot vanliga tjänstemän har de sistnämnda en högre procentsiffra (46 procent). En starkare påverkansfaktor på kulturintresset än klass är dock utbildning. Intresset är nära på det dubbla hos högutbildade jämfört med lågutbildade. Studier visar att utbildning närmast fungerar som ett slags utjämnare. Även om det sociala arvet väger tungt, balanseras det av utbildning och social rörlighet, då det finns en grupp som uttrycker ett stort kulturintresse utan att haft med sig ett sådant från uppväxthemmet (Nilsson & Peurell 200: 34-43). Högutbildade har mer aktiva vanor rörande kultur med både bredare och finkulturella drag. De dominerar statistiken om besök av såväl teater och klassiska konserter och opera (53 och 29 procent) som biografer respektive pop- och rockkonserter (78, respektive 44 procent). En annan betydelsefull variabel är kön. Kvinnor är överlag mer kulturaktiva än män när det gäller både upplevelser och utövande (se Antoni 2008). Det finns undantag, som spelande av musikinstrument, men det är ändå ett faktum att kvinnor i en helt annan omfattning än män är kulturbärare. Ett nyckelexempel är besöksvanor på bibliotek, det vill säga en institution som inom folkbildningen framhållits som ett signum för alla medborgares möjlighet att berika sitt liv med litteratur och kunskap. Dessa demokratiska ideal är fortfarande levande och biblioteken anses från statligt håll bidra till kulturpolitikens måluppfyllelse genom att främja såväl läsning som kulturupplevelser och utbildning (Höglund 200). Men även här återkommer alltså könsskillnaden, då siffrorna för biblioteksbesök är klart högre hos kvinnor (56 procent) än män (43 procent). SOM-undersökningen ställer även statistiken om kulturvanor i relation till var personer bor i landet. Medan variabeln stad-land fokuserar på skillnader mellan landsbygd och storstad, syftar region på geografisk hemvist, från Sydsverige till Övre Norrland. Det framgår att människor som bor i storstadsområden har mest aktiva kulturvanor, vilket delvis kan ses i ljuset av den mer begränsade tillgången till exempelvis biografer, teatrar och bibliotek i mindre urbaniserade landsdelar. Slutligen relaterar rapporten individers kulturvanor till deras livstillfredsställelse. En sådan koppling är i sig given av livsstilsbegreppet, vilket, som sagt, delvis är förknippat med ett hälsoperspektiv. Samtidigt har SOM-institutet i relation till samtida trender inom både forskning och kulturpolitik undersökt möjligheten att kultur främjar folkhälsan (Holmberg & Weibull 202). Statistiken talar för att ett kausalt samband med hälsoeffekter är svagt, men likväl för att personer som är nöjda med sitt liv har mer aktiva kulturvanor än andra. De mer levande kulturvanorna hos människor som känner en livstillfredsställelse speglar på så vis allmänt tanken om kultur som mänsklig odling i positiv bemärkelse. 2

17 Referenser Ambjörnsson, Ronny 988. Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle Stockholm. Carlsson. Antoni, Rudolf De mångas kultur. I Lennart Nilsson och Rudolf Antoni (red) Regionen, medborgarna och flernivådemokratin. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bale, Kjersti 200. Estetik: En introduktion. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron. 970/2008. Reproduktionen: Bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv. Bourdieu, Pierre 979/986. Distinktionen. I Kultursociologiska texter. Stockholm: Ordfront. Boëthius, Ulf 989. När Nick Carter drevs på flykten: Kampen mot smutslitteraturen i Sverige Stockholm. Gidlund. Brodén, Daniel 203. Arbetarklass och kulturvanor i historisk kontrast. I Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Den kulturella välfärden. Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor Statens kulturråd. Florida, Richard 2002/2006. Den kreativa klassens framväxt. Göteborg: Daidalos. Fornäs, Johan 202. Kultur. Malmö: Liber. Frenander, Anders Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussionen om svensk kulturpolitik under 900-talet. Möklinta: Gidlund. Giddens, Anthony 99/999. Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. Gripsrud, Jostein 2008/2002. Mediekultur Mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. Gustavsson, Bengt 996. Bildning i vår tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Holmberg, Sören & Lennart Weibull 202. Kultur befrämjar hälsa. I Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Höglund, Lars 200. Bibliotek och demokratiska möten. I Lennart Weibull m fl (red) I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Jansson, André Mediekultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Jenkins, Henry 2006/2008. Konvergenskulturen: Där gamla och nya medier kolliderar. Göteborg: Daidalos. Johansson, Thomas & Fredrik Miegel 992. Do the Right Thing: Lifestyle and Identity in Contemporary Youth Culture. Lund: Lunds universitet. Nilsson, Åsa & Erik Peurell 200. Klassresor och kulturintresse. I Maria Oskarson m fl (red) En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik. Stockholm: Liber. Nilsson, Åsa 20. Kulturvanor i Sverige. Göteborg: SOM-institutet. Göteborgs universitet. Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: Statens kulturråd. Oskarson, Maria m fl 200. En fråga om klass. I Maria Oskarson m fl (red) En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik. Stockholm: Liber. Qvarsell, Roger (red) 986. I framtidens tjänst: Ur folkhemmets idéhistoria. Malmö: Gidlund. Roos, John Magnus (red) 202. Konsumtionsrapporten. Göteborg: Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart m fl Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Skilda världar. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 3

18 4

19 Tabellbilaga till Kulturvanor i Sverige Tabeller Tabell Tabell 2 Tabell 3a Tabell 3b Tabell 3c Tabell 4a Tabell 4b Tabell 4c Tabell 5a Tabell 5b Tabell 6a Tabell 6b Tabell 7a Tabell 7b Tabell 8a Tabell 8b Tabell 9a Tabell 9b Tabell 9c Kulturvanor och livsstil i Sverige 202: gjort minst någon gång i veckan, månaden, kvartalet respektive det senaste året Kulturupplevelser och kulturutövande under de senaste 2 månaderna, Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på teater minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på teater minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Gått på teater minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på konstutställning minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på konstutställning minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på musikal minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på musikal minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på balett, dansföreställning minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på balett, dansföreställning minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på klassisk konsert, opera minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på klassisk konsert, opera minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Gått på rock-/popkonsert minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Gått på rock-/popkonsert minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Gått på rock-/popkonsert minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 0a Gått på bibliotek minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 0b Gått på bibliotek minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Tabell 0c Gått på bibliotek minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse 5

20 Tabell a Besökt museum, kursverksamhet minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell b Besökt museum minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 2a Läst bok minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter kön och ålder Tabell 2b Läst bok minst varje vecka under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 2c Läst bok minst varje vecka under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Tabell 2d Läst bok minst varje vecka under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 3a Tecknat, målat minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 3b Tecknat, målat minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass Tabell 3c Tecknat, målat minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 4a Skrivit dagbok, poesi minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 4b Skrivit dagbok, poesi minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 5a Fotograferat, filmat minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 5b Fotograferat, filmat minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 6a Spelat musikinstrument minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 6b Spelat musikinstrument minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 7a Spelat teater, lajv minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 7b Spelat teater, lajv minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Tabell 8a Deltagit i studiecirkel, kursverksamhet minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer Tabell 8b Deltagit i studiecirkel, kursverksamhet minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning, subjektiv klass, hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse Figurer Figur Publika kulturupplevelser minst någon gång under de senaste 2 månaderna, Figur 2 Kulturutövande minst någon gång under de senaste 2 månaderna, Figur 3 Figur 4 Besök på institutioner och självbildning minst någon gång under de senaste 2 månaderna, Bokläsning minst varje vecka under de senaste 2 månaderna,

21 Tabell Kulturvanor och livsstil i Sverige 202: gjort minst någon gång i veckan, månaden, kvartalet respektive det senaste året (procent) Minst någon gång i veckan Minst någon gång i månaden Minst någon gång i kvartalet Minst någon gång under året personer Upplevelser Publika Gått på bio Gått på teater Gått på konstutställning Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Gått på musikal Gått på pop-/rockkonsert Gått på fotboll, ishockey Privata Läst bok Läst skönlitteratur Läst facklitteratur Läst lyssnat på ljudbok, talbok Lyssnat på klassisk musik Lyssnat på populärmusik Hyrt dvd/video Spelat dator-/tv-spel Utövande Konst och fritid Tecknat, målat Skrivit dagbok, poesi Fotograferat, filmat Handarbete, hantverk Spelat musikinstrument Dansat Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv Hem och fritid Trädgårdsarbete, balkongodling Bakat, syltat, saftat Mekat med/vårdat bil, mc, moped Övriga aktiviteter Besök på institutioner Bibliotek Museum Historisk sevärdhet/byggnad Fornminne Naturreservat, nationalpark Socialt liv Restaurang, bar, pub på kvällstid Frukost utanför hemmet Studiecirkel, kursverksamhet Gudstjänst, religiöst möte Källa: Den nationella SOM-undersökningen 202. Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under den senaste 2 månaderna gjort följande?. Svarsalternativ: Ingen gång ; Någon gång under de senaste 2 månaderna ; Någon gång i halvåret ; Någon gång i kvartalet ; Någon gång i månaden ; Någon gång i veckan ; Flera gånger i veckan. Variationen i antal svarspersoner beror på att frågorna ingår i en eller flera delundersökningar (Riks-, Riks-2, Riks-3, Riks-4). Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan samt de som avstått från att besvara respektive delfråga men svarat på frågan i övrigt. 7

22 Tabell 2 Kulturupplevelser och kulturutövande under de senaste 2 månaderna, (procent) Upplevelser Bio Teater Konstutställning Klassisk konsert, opera Balett, dansföreställning Musikal Rock-/popkonsert Bok Ljudbok/talbok Utövande Tecknat, målat Dagbok, poesi Fotograferat/filmat Handarbete/hantverk Spelat musikinstrument Dansat Sjungit i kör Spelat teater/lajv Övriga aktiviteter Bibliotek Museum Studiecirkel/kursverksamhet Historisk sevärdhet/byggnad Fornminne Naturreservat, nationalpark Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång under de senaste 2 månaderna : Tecknat/målat/skrivit poesi ; 2007: Skrivit dagbok : Deltagit i studiecirkel. Variationen i antal svarspersoner beror på att frågorna ingår i en eller flera delundersökningar (Riks-, Riks-2, Riks-3, Riks-4). Se i övrigt kommentar till tabell. 8

23 Tabell 3a Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder 6 29 år år år år Stad land 3 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Före 2009: 5 29 år. 2 I undersökningarna var urvalsramens åldersintervall uppåt begränsat till 75 år; till 80 år. 3 Baseras på respondentens beskrivning; kategorin Sthlm/Gbg/Malmö baseras emellertid på registerdata i det att boende i Stockholm/Göteborg/Malmö som svarat stad eller storstad är förda till denna kategori. 4 Baseras på registerdata över länstillhörighet. 9

24 Tabell 3b Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tj.mannahem Företagarhem Frågans svarsalternativ har varierat något över tid. Låg avser som mest grundskola eller motsv. obligatorisk skola; Medel avser utbildning utöver grundskola men ej vid högskola/universitet; Hög avser studier vid högskola/universitet (med/utan examen). 2 Avser respondentens beskrivning av sitt nuvarande hem via fasta svarsalternativ motsvarande de redovisade i tabellen. 3 Det begränsade antalet jordbrukare medger ingen redovisning före 998. Detsamma gäller Före 2008 löd svarsalternativet Högre tjänstemanna-/akademikerhem. 20

25 Tabell 3c Gått på bio minst någon gång under de senaste 2 månaderna, , efter hushållsinkomst respektive livstillfredsställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst Låg Medel Hög Livstillfredsställelse 2 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Avser relativ hushållsinkomst baserat på en fråga där svarsalternativen förändrats något över tid. 202 motsvarar låg en sammanlagd årsinkomst på max SEK; medel ; hög mer än Frågan ingår inte i samtliga delundersökningar varmed det genomsnittliga resultatet kan skilja sig något från resultatet redovisat för samtliga. 2 Frågan är inte ställd före 996. Frågan lyder Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?. Svarsalternativen är mycket nöjd ; ganska nöjd ; inte särskilt nöjd samt inte alls nöjd, där de två senare är hopslagna till den redovisade kategorin inte nöjd. 2