Vilka arbetsmiljöfaktorer är avgörande för att omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten väljer att stanna kvar inom sin profession.

Transkript

1 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRD- OCH OMSORGSADMINISTRATION VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2021:16 Vilka arbetsmiljöfaktorer är avgörande för att omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten väljer att stanna kvar inom sin profession. Eva-Lena Andersson Lina Haraldsson

2 Examensarbetets titel: Vilka faktorer är avgörande för att hemtjänstpersonalen väljer att stanna kvar inom sin profession. What factors are decisive for the home care staff to choose to remain within their profession Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Eva-Lena Andersson Lina Haraldsson Vård- och omsorgsadministration Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Fristående kurs VIA 322 Handledare: Examinator: Agneta Kullén Engström Erik Eriksson

3 Sammanfattning Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning Nyckelord: Hemtjänst, Arbetsmiljö, Positiva faktorer, Kvalitativ metod, Omvårdnadspersonal, Arbetsmiljöfaktorer.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 7 PROBLEMFORMULERING 10 SYFTE 10 METOD 11 Val av metod 11 Pilotstudie 11 Urval 11 Tillvägagångssätt 12 Analys 13 Etiska överväganden 13 Förförståelse 15 RESULTAT 15 Arbetsmiljö 16 Fysiska arbetsmiljön 16 Psykosocial arbetsmiljö 17 Kommunikation 19 Interaktion med omsorgstagare 19 Samspel mellan professioner 20 Organisatoriska faktorer 21 Arbetsverktyg 21 Ekonomi 23 Kompetens 24 Status 25 Medias påverkan 25 Värderingar 26 DISKUSSION 27 Resultatdiskussion 27 Metoddiskussion 30 SLUTSATSER 33 REFERENSER 34 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

5 INLEDNING Platsannonserna i dagstidningarna skvallrar om hög personalomsättning inom äldreomsorgens verksamheter. Flertalet platsannonser via arbetsförmedlingen erbjuder platssökande delaktig genom inflytande över arbetstider, utbildning och ansvarsområden i sin yrkesutövning där friskvårdsbidraget skall främja den anställdes hälsa. Gemensamt för flertalet av dessa platsannonser är att sökande bör ha rätt kompetens. Gärna undersköterskeutbildning med livserfarenhet, men även uppfylla egenskaper som att vara genuint intresserad av människor, uppvisa gott bemötande mot äldre kolleger samt övriga yrkesprofession inom verksamheten. Vara lugn och lösningsinriktad, engagerad, flexibel, lyhörd för de äldres åsikter ha en positiv attityd och verka för den enskilde och verksamhetens bästa. Samtidigt går det läsa via sociala medier som Facebookgruppen DU behöver undersköterskan! (Facebook 2020) om hur missnöjda undersköterskorna och vårdbiträdena är med sitt yrke och arbetsgivaren. Undersköterske-, och anhöriggrupperna diskuterar genom dessa nätbaserade forum allt från bristen av utbildad personal till vanvård av brukare som konsekvens av de ekonomiska åtstramningarna inom vård och omsorg. De faktorer som lyfts fram i dessa forum och som bidrar till att skapa missnöje hos undersköterskorna är dåliga arbetstider, låg lön, dålig status samt brist på medarbetare. I dagstidningarna bland annat den nätbaserade debattsidan i Aftonbladet (2018) kan läsas varningar om att undersköterskor lämnar yrket på grund av ökade stressfaktorer i en tuffare arbetsmiljö. Äldreomsorgen upplever svårigheter i att rekrytera och behålla utbildad personal. Samtidigt har medarbetare har lättare att byta arbetsplats idag om den anställde inte trivs vilket gör att luckor och frånfall av kompetent personal ökar belastningen på kvarvarande medarbetare i verksamheten. Från politikernas sida svaras det med löften om mer pengar till vård och omsorg (Socialdepartementet 2020). Det tillsätts utskott som lobbar för en hållbar utveckling inom vård och omsorg där medarbetarnas arbetsmiljö skall vara vägledande. De politiska 5

6 målen på lokalnivå talar om effektivisering av den befintliga budgeten (Partille kommun 2021). En effektivisering av en befintlig budget där personalkostnaderna är den största kostnaden arbetsgivaren har och där nedskärningar av befintlig personal är det enda som ger en budget i balans. Författarna till den här studien ser allvarligt på den ökade arbetsrelaterade stressen som kan mynna ut i sjukfrånvaro. En frånvaro som fördubblats under en femårsperiod enligt sociala nyhetsflöden där källan uppges vara Försäkringskassa, likvärdig information återfinns även hos Arbetsmiljöverket (2017). En negativ utveckling som vi anser bör forskas, utredas och reflekteras mer omkring 6

7 BAKGRUND Fackförbundet Kommunal (2018) skriver på sin hemsida att 27 % av äldreomsorgens personal vill byta yrke eller arbetsplats inom 3 år, det motsvarar var fjärde anställd som av någon anledning vill byta yrke eller arbetsplats. I Sveriges kommuner och Regioners (SKR 2019) årsredovisning, går det att läsa att i Västra Götaland under 2019 har en total sjukskrivning av sina anställda varav 53,1 % är kvinnor och 6,9 % är män. Bakomliggande faktorer som bidrar till att den oroväckande framtidsutsikten som statistiken pekar mot och som bidrar till växande missnöjde kan delvis bero på politiska beslut om effektiviseringar och besparingar inom äldreomsorgsverksamheterna. De kan även bero på den diffusa vägledningen på hur dessa besparingar och effektiviseringarna skall genomföras på enheterna där medarbetarna praktiskt får ansvara för att lösa de politiska besluten (Thörnquist 2016). Studien av Danna och Griffin (1999) kring faktorer som påverkar medarbetarnas yrkesutövning och arbetsplats fokuseras på definitionen av hälsa och välmående. Tre faktorer belyses. 1. Individens erfarenheter på och av arbetet, emotionell stress, som kan påverka tiden omvårdnadspersonalen har utanför jobbet 2. Den fysiska arbetsmiljön, hot och våld, sexuella trakasserier. 3. Hur dålig hälsa och välmående påverkar både verksamheten och medarbetaren som kan leda till ökad sjukfrånvaro. Dessa faktorer påverka relationerna och samspelet mellan vårdtagare, medarbetare och ledningen där även förmågan till återhämtningen och gränssättning mellan medarbetarnas arbete och privatliv uteblir (Danna & Griffin 1999). För att definiera hälsa och välmående på arbetsplatsen ska hela personen inkluderas. Det handlar både om att inte enbart se det fysiska eller psykosociala utan även tillgodose privat liv, lycka, arbetsnöjdhet, tillfredsställelse av lön och kollegor (Danna & Griffin 1999). 7

8 Danna och Griffin (1999) förmedlar hur arbetsmiljön har förändrats sedan industrialismen. Revolutionen kring arbetsmiljön började då arbetarna enbart sågs som ett utbytbart kugghjul i en arbetsmaskin och industrin var ett blodbad. Steinmetz, De Vries och Tijdens (2012) beskriver i sin studie att komplexiteten med hög personalomsättning kan kopplas till arbetstider och löner som i sin tur är relaterade till välmående i arbetet där utbildning eller karriärmöjligheter framför allt påverkar de yngre medarbetarnas val att byta anställningar om inte verksamheten kan tillgodose deras behov. Steinmetz, De Vries och Tijdens (2012) delar in sin studie i tre kategorier till varför medarbetare väljer att stanna eller avsluta sin anställning. Dessa tre kategorier är sociologiska, psykologiska och ekonomiska. När det gäller de sociologiska faktorerna handlar det om att yngre och välutbildade personer har en mer benägenhet att avsluta sin anställning då de inte längre ser någon vidareutveckling för egen del inom organisationen. Studien visar på etnicitetsskillnader, att de som tillhör en mindre minoritetsgrupp väljer i större utsträckning att stanna kvar i samma verksamhet. De personer som är gifta och har barn samt de som har åldrande föräldrar och känner ett släktskapsansvar med hemförpliktelser har en större benägenhet att stanna kvar i verksamheten (Steinmetz, De Vries & Tijdens 2012). Psykologiska kategori handlar om att arbetstillfredsställelse, engagemang, miljön, organisationsklimat och ansvar är en viktig del till varför medarbetarna väljer att vara kvar. Sista kategorin är ekonomi och det innefattar inte enbart lönen. Deras studie visar på att oregelbundna arbetstider såsom, helger, nätter och helgdagar inte är främjande. Utan det visar sig att de som kan tillhandahålla viloperioder och mer flexibilitet i arbetet är gynnande. Andra ekonomiska fördelar som räknas in är bonusar, pension, försäkringar och andra förmåner (Steinmetz, De Vries & Tijdens 2012). King, Wei och Howe (2013) styrker Steinmetz, De Vries och Tijdens (2012) teori som under 12 månader följt äldreomsorgsarbetares välbefinnande, arbetsförhållande och arbetsmiljö för att se vilka som var mest benägna att avsluta sina anställningar. Minoritetsgrupper, lågutbildade samt medarbetare med sociala åtagande på 8

9 hemmafronten är mindre benägna att säga upp sig men påverkas ändå av faktorer i arbetsmiljön som relationerna mellan medarbetare och ledning. King, Wei och Howe (2013) studie visar på att faktorer som påverkar dessa relationer är bland annat den upplevda bristen på respekt för yrket. Ytterligare faktorer som påverkar relationerna är korttidsanställningar och dess arbetstider. Båda ingår i begreppet arbetsmiljö och kan kopplas ihop med medarbetarnas välbefinnande till prestation. De arbetsplatser som erbjuder utvecklingsmöjligheter ökar välmående och skapar en positiv effekt där anställda känner sig mer värderade och därför tar mer ansvar över sin arbetssituation (King, Wei & Howe 2013; Steinmetz, De Vries & Tijdens. 2012). En stor del av befintlig forskning fokuserar på hur den negativa psykosociala arbetsmiljön, i form av exempelvis stress, otrygghet och personalbrist, påverkar den mentala hälsan hos medarbetaren samt hur arbetsmiljön därmed påverkar balansen mellan arbete och fritid. Vissa studier ger indikationer att även hot och våld mot medarbetare inom hemtjänsten ökar så är det ändå svårt att lyfta fram detta som ett arbetsmiljöproblem då arbetsgivaren fortfarande har typiska traditionella könskoder där medarbetarna förväntas tåla och hantera stress, kränkningar, trakasserier och i vissa fall mindre våld, som en normalisering och agera på ett professionellt sätt (Thörnquist 2016). Bidragande orsaker kan enligt studiens informanter och rapporten från Kommunal fackförbundet (Kommunal 2018) bero på bland annat ensamarbete, underbemanning bristen på utbildad personal och handledning av befintlig personal (Thörnquist 2016). Det omvända, det vill säga en god arbetsmiljö, där trivsel i arbetet skapar hälsosamma relationer även på hemmaplan, ökar även arbetsprestationen (Davenport, Allisey, Page, LaMontagne & Reavly 2016). Deras studie visar att medarbetarna som motiveras till delaktighet, lärande och engagemang skapar tillväxt och främjar positivitet. Arbetsgivarna uppmuntras till att fokusera på det som medarbetarna gör bra arbete och hur det kan göras ännu bättre, än att försöka åtgärda fel hos grupper eller enskilda individer (Adams 2019). Faktorer som självbestämmande, flexibilitet, arbetstider, delaktighet, samspelet mellan professioner påverkar välbefinnandet hos medarbetarna och därmed påverkar medarbetarnas hälsa. Enligt Adams (2019) är välbefinnande kopplat 9

10 till hälsa och produktivitet. Att medarbetarna som är i god fysisk, mental och emotionell hälsa presterar och levererar bättre på arbetet samt att friska och glada medarbetare har bättre kvalitet i det egna livet. Faktorer som genom rätt uppmuntran av arbetsgivaren blir en hälsofrämjande policy för dess medarbetare där ökat självbestämmande och kontroll över arbetsuppgifterna, delaktighet i upplägget av arbetet, hjälpmedel för fysisk arbetsmiljö samt möjligheten till en högre löneutveckling ger friskare medarbetare och ökad arbetsprestation (Adams 2019; Davenport, Allisey et al. 2016). PROBLEMFORMULERING Arbetsgivaren ställer högre krav på flexibilitet och effektivare insatser hos sina medarbetare till följd av de ekonomiska nedskärningar som äldreomsorgen dras med. De skapar en ökad arbetsbelastning där stress och oro blir ett arbetsmiljöproblem och medarbetarnas intention att sluta hos arbetsgivaren bidrar till en hög personalomsättning. Forskningsfrågan är: Vilka faktorer och egenskaper är det som får medarbetarna inom äldreomsorgs verksamheter att vilja stanna kvar i sin profession? Forskningsfrågan besvaras genom fokusering kring tre huvudfrågor: Vad är en god arbetsmiljö för dig? Vad upplever du är av vikt för en hållbar framtid inom yrket? Vad anser du är avgörande faktorer för sig för att fortsätta arbeta för en hållbar framtid? SYFTE Syftet med denna studie är att undersöka vad som får omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst att vara kvar i sin yrkesprofession. 10

11 METOD Val av metod Denna studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer för att studera vad medarbetarna inom hemtjänsten anser är viktiga faktorer inom arbetsmiljön för ett hållbart yrkesliv. Materialet analyseras genom innehållsanalys med en kvalitativ inriktning. Ansats och metod utvecklas mer nedan. Pilotstudie För att öka studiens validitet utfördes en pilotstudie för att säkerhetsställa och kontrollera att de skrivna intervjufrågorna fångade upp den information inom det valda området som författarna vill få svar på. Att utföra en förstudie kan forskaren få svar på hurvida frågorna ter sig i praktiken. Det kan även dyka upp nya frågor eller att frågorna måste omformuleras. Men det ges även möjlighet att reflektera de olika komponenter såsom teori, metod och empiriskt material (Aspers 2010, s. 14). Vid genomförandet av förstudien deltog båda uppsatsskrivarna för att fånga upp viktig information om hur frågorna uppfattades. Efter genomförandet av förstudien fick informanten delge sina åsikter om frågorna, hur de uppfattades och om eventuell omformulering eller tillägg av frågor borde utföras. Överlag ansåg samtliga att intervjuguiden var välformulerad samt att den genererade den empiri som var relevant för studien. Urval Urval av respondenter är omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten i kommunal verksamhet i två lika stora kommuner. Kontakt med respektive verksamhetschef/omsorgschef gjordes per telefon och mejl där författarna beskrev syftet med studien samt om godkännande för utförande av intervjuer (Bilaga 1). Medgivandet skrevs under och i en av kommunerna vägledde omsorgschefen fram till två enhetschefer för vidare kontakt. I den andra kommunen tog egen kontakt med olika enhetschefer. Informationsbrev (Bilaga 3) skickades sedan till respektive enhetschef, förfrågningar i 11

12 personalgruppen om intresse för deltagande i studien gjordes hos respektive enhetschef. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod enbart av kvinnor och ett åldersspann mellan 28 år 62 år. Tillvägagångssätt När ämnet var bestämt för studien kontaktades omsorgscheferna i respektive kommun, för ett godkännande för att få genomföra intervjuerna. Den ena kommunens omsorgschef valde att själv delge två enheter som skulle medverka. Ytterligare telefonkontakt gjordes med enhetscheferna där förklarades syftet med studien. Cheferna fick i sin tur delge sina medarbetare det informationsbrev som skickats ut till respektive enhet och därmed göra en öppen förfrågan om intresse för deltagande. För att sedan ge återkoppling på fem intressenter från vardera enhet som författarna slumpvis valde ut två till tre personer från respektive arbetsplats. Skillnaden mellan kommunerna var att i den andra kommunen fick författarna själva ringa till olika arbetsplatserna för att se om det fanns intresse att delta i studien. Vid samtliga intervjutillfällen fick informanterna möjlighet att läsa igenom det informationsbrev (se bilaga 3) igen samt skriva under det för att följa de etiska riktlinjerna. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive arbetsplats och författarna valde att dela upp intervjuerna och genomförde fem stycken vardera. Efter en till två genomförda intervjuer gjordes en avstämning mellan författarna för att reflektera över vad som framkommit. Tidsmässigt varande intervjuerna mellan minuter och spelades in genom en mobiltelefon. Inspelning av intervjuerna gjordes för öka kvaliteten på studien samt att inte distrahera informanten och för att kunna fokusera på det som sas. Även för att minska risken för tolkningsfel och felciteringar (Bryman 2016, s. 577). Under studiens framfart har författarna arbetat mestadels individuellt dock har de haft tät kommunikation med varandra där de har delgett synpunkter, tankar och idéer samt gett feed-back på de delar den andra har arbetat fram, vilket innebär att den som inte har haft huvudansvaret i en del ändå varit högst delaktig. 12

13 Analys Studien är grundad i en induktiv ansats vilket innebär att författarna har sökt mönster i den inhämtade empiri till teoretisk förståelse (Höglund- Nielsen & Granskär 2017, s. 213). Empiri har sedan valts att analysera med hjälp av innehållsanalys. Transkriberingen av intervjuerna innehåller både tydlig och dold information som kräver tolkning, dessa tolkningar växlar både i djup och abstraktionsnivå. Målet är att analysen ska tolkas i en viss grad för att resultatet ska bli greppbart och meningsfullt. Analysen påbörjades med att bryta ner meningsenheterna. Vilket innebär en process att korta ner texten och göra den mer lätthanterlig samtidigt som inget grundläggande går förlorad (Höglund- Nielsen & Granskär 2017, s. 217). Att söka efter nyckelord i texten. Tabell.1 Tabell 1. Exempel på analysstruktur Meningsenheter Hur kommer det sig att du sökte till hemtjänsten? Svar: Det var att jag vill komma närmare hem, och sen ville jag testa på hemtjänst jobbet för det har jag aldrig testat på. Kondenserad meningsenhet Vill komma närmare hem. Ville testa på hemtjänst jobbet. Koder Pendlingsavstånd Avstånd mellan hemmet och arbetet Kompetens Testa på hemtjänst jobbet Kategori Organisatoriska faktorer Närmare hem Kunskapsutveckling Stimuli Etiska överväganden När det kommer till forskning finns det forskningsetiska principer som måste följas. Detta är för att forskningen skall fokusera på väsentliga frågor och att den ska hålla hög kvalitet (Vetenskapsrådet 2002). Det finns även lagstadgat om hur forskaren ska förhålla sig till etiska bestämmelser. Lagens syfte är att skydda enskilda människor och att föra respekt för människovärdet när det gäller forskning (SFS 2003:460). Utgångspunkten för forskningsetiska övervägande är individskyddet som 13

14 innebär att deltagarna inte får utsättas för psykiskt eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkas. Krav finns även på att skyddas mot obefogat intrång i exempelvis sina livsförhållanden (Vetenskapsrådet 2002). Det råder även fyra andra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet står för att forskarna är förpliktigad att informera sina informanter om studiens syfte och att deras medverkan är frivilligt samt att de har rätt att avbryta sin medverka under studiens gång. Med anledning till detta krav togs först kontakt med omsorgscheferna för respektive kommun för att få ett godkännande att genomföra studien. Informanterna tilldelades ett informationsbrev (se bilaga 4) där forskarna utförligt beskrev studiens syfte och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan, även hur materialet kommer att användas samt att informanterna garanteras konfidentialitet i undersökningen. Samtyckeskravet handlar om att samtliga deltagare måste ge sitt samtycke att delta i studien. Innan våra intervjuer genomfördes skedde muntligt samtycke med samtliga intervjupersoner. Konfidentialitetskravet innebär att intervjupersonerna ska garanteras konfidentialitet, informationen som samlas in och redovisas ska vara omöjlig att identifiera av utomstående (Vetenskapsrådet (2002). Vid transkribering av de inspelade intervjuerna har författarna valt att inte skriva ut något som kan härleda till informanterna eller deras verksamhet. Efter transkribering och kodning av materialet har författarna raderat alla inspelade intervjuer. Fjärde kravet är nyttjadekravet som innefattar att undergifter om insamlad information om enskilda personer kan författarna intyga att empirin enbart använts i undersökningssyfte till studien. Vid samtliga genomförda intervjuer har författarna i handlandet värnat med respekt för individens integritet samt att utifrån de etiska riktlinjerna försökt bibehålla kvalitet på studien (Vetenskapsrådet 2002). 14

15 Förförståelse Vid uppstarten av studien angående vilka arbetsmiljöfaktorer som är viktiga för ett hållbart yrkesliv för omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten, gick författarna in med en viss förförståelse. Detta genom att båda arbetar eller har arbetat som omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. Samhället idag har även fått en bild av äldreomsorgens arbetsmiljö genom mediauppmärksamhet, i negativ bemärkelse. Äldreomsorgen har utmaningar att rekrytera kompetent personal, att vikarier väljer att läsa vidare och att fler och fler söker sig till andra yrkeskategorier. Nyfikenhet riktades då till de medarbetare som är yrkesverksamma, vilka faktorer ser de som viktiga komponenter för ett fortsatt yrkesverksamt liv. RESULTAT Utifrån insamlat material har följande kategorier identifierats, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status med tillhörande underkategorier, fysiska faktorer, psykosociala faktorer, interaktion med omsorgstagare, samspel mellan professioner, arbetsverktyg, ekonomi, kompetens, mediepåverkan och värderingar, se tabell 2. Tabell: 2 Kategori Arbetsmiljö Kommunikation Subkategori Fysiska faktorer Psykosociala faktorer Interaktion med omsorgstagare Samspel mellan professioner Organisatoriska faktorer Status Arbetsverktyg Ekonomi Kompetens Mediepåverkan Värderingar 15

16 Arbetsmiljö Kategori arbetsmiljön består av underkategorierna fysiska arbetsmiljön samt psykosociala arbetsmiljön. Fysiska arbetsmiljön Informanter anger att rätt hjälpmedel hos omsorgstagarna påverkar kategorin fysiska arbetsmiljön. Informanterna förklarar att insatser och hjälpmedel följer rekommendationer oftast till följd av en sjukdomsförändring eller åldersfunktionsnedsättning, omsorgstagaren accepterar oftast de rekommenderade hjälpmedelsinsatser i det här stadiet ifrån rehabiliteringspersonal. Informanterna belyser dock att när omsorgstagarens behov förändras blir det även ökad fysisk belastning hos personalen. Speciellt i de fall omsorgstagaren har svårt att accepterar sin försämring som påverkar förändringar kring behovet av hjälpmedel. Omsorgstagarens säng är en faktor som informanterna uppger påverkas av omsorgstagarens fria vilja och rätten att behålla sina ursprungliga möbler inom hemtjänsten. En rättighet som informanterna säger inte borde vara mer betydelsefullt än möjligheten att kunna arbeta ergonomiskt hos vårdtagaren. brukare som hade sin egen säng inte en sjukhussäng - vilket skadade våra ryggar Den fysiska arbetsmiljön har i andra arbetsmoment hos omsorgstagaren underlättats genom den teknologiska och digitala utvecklingen uppger informanterna. Informanterna beskriver portabla liftar som förenklar omvårdnadspersonalens lyft av omsorgstagarna vid oförutsedda fall numera finns att tillgå där omvårdnadspersonalen tidigare fått lyfta omsorgstagaren med hjälp av sin egen och i bästa fall en kollegas fysiska styrka. Vissa bra hjälpmedel, vi har en Razer som vi kan lyfta upp folk med om de ramlar. Men innan vi fick dem så skadade vi både armar och rygg när vi skulle hjälpa folk upp föll. 16

17 Tekniken har enligt informanterna skapat positiva förändringar hos omvårdnadspersonalen där arbetsmoment som städ och inköp av dagligvaror hos omsorgstagarna lagts ut på på entreprenad eller digitaliserats. Det har visat sig underlätta för många medarbetare uppger informanterna, då maten numera beställs exempelvis via IPad tillsammans med omsorgstagaren för att senare levereras direkt till omsorgstagaren dörr. Nu handlar vi till exempel på i-paden så vi bär inte tunga kassar vi har städfirma som städar så vi städar inte längre. Så var det i början å de e ju en väldig skillnad. Informanterna belyser att införandet av digitala matbeställningar var en praktisk åtgärd som gav direkta och märkbara förändringar på arbetsmiljön. Onödigt tunga lyft av matvaror från affär till brukare där bärandet av tunga matkassar uppför trappor som belastar medarbetarnas kroppar har därmed försvunnit uppger informanterna. Psykosocial arbetsmiljö Informanterna framhåller att den psykosocial arbetsmiljö påverkas negativt när omsorgstagare, kolleger eller ledare inte är nöjd med beviljade insatser eller av omvårdnadspersonalens utförande. Informanterna påtalar att uteblivna positiva bekräftelser av utfört arbete hos en krävande omsorgstagare skapar negativa tankemönster hos medarbetaren av att inte räcka till. Vilket informanterna uppger direkt kan motverkas av en god kommunikation med stöd och support från chefen. Informanterna uppger även att ansvaret som yrkesrollen medför blir ett stressmoment när övriga kollegor brister i kompetens eller erfarenhet. Informanterna lyfter fram att bristande språkförståelsen skapar missförstånd sinsemellan kolleger så även hos omsorgstagarna. Informanterna påtalar att missförstånden som uppstår kan innebära att det ställs högre krav av ansvarstagande på övriga kolleger inom arbetsgruppen. Otrolig press från den anhöriga och det är mycket krav och regler som den anhöriga då har ställt - vi pratade precis om det nu här vad vi liksom kan göra för att komma ur det för där har man liksom ont i magen när man går dit 17

18 Informanterna belyser även stressrelaterade faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt är de faktorer som uppkommer utanför omvårdnadspersonalens kontroll. Faktorer där omsorgstagarens anhöriga ställer krav på omvårdnadspersonalen, delegerar arbetsuppgifter som informanterna påpekar befinner sig utanför omsorgstagarens beviljade insatser. Informanterna beskriver en ökad stressfaktor när omsorgstagarens anhöriga ifrågasätter utförandet av omvårdnadspersonalens insatser. Informanterna belyser hur stödet från kolleger och chefer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Informanterna påtalar vikten av att få lov att uttrycka sina känslor efter utförda moment genom att samtala med varandra och sin chef. Informanterna beskriver hur samtalen av sina upplevelser skapar trygghet, förståelse samt samhörighet inom arbetsgruppen. Informanterna anser dock att den psykosociala arbetsmiljön kvarstår men ett ledarskap som är baserat på förtroende och support för medarbetarna skapar en hanterbar arbetssituation som stärker samhörigheten i den befintlig arbetsgruppen. Ledarskapets roll uppger informanterna vara en viktig faktor för hur medarbetaren uppfattar sin arbetsmiljö. Engagemanget hos chefen som bollplank och stödet som problemlösare utanför själva arbetsgruppen uppger informanterna ge energi till att fokusera på lösningar tillsammans. Vi försöker hantera det tillsammans och har ett väldigt gott stöd av vår chef vilket är som guld värt. Informanterna belyser vikten av att skapa en god samhörighet i gruppen som i sin tur leder till att arbetsmoment blir hanterbara och trivselfaktorn ökar både i arbetsgruppen och på arbetsplatsen. De framhåller att trivselfaktorn bidrar till att hjälpa omvårdnadspersonalen att lämna kvarstående arbetsmoment som inte har hunnits med till sina kollegor och därmed lämna oroskänslorna kvar på jobbet när arbetspasset är över. Detta inger en trygghet enligt informanterna. 18

19 Kommunikation Denna kategori kommunikation består av följande underkategorier interaktion med omsorgstagare samt samspelet mellan professioner. Interaktion med omsorgstagare I kategorin interaktion med omsorgstagare så betonar informanterna vikten av validering från omsorgstagaren. Positiva bekräftelser från omsorgstagaren kring själva mötet och det utförda insatser uppger informanterna vara en validering på hur väl arbetet utförts. Men ehh asså jag tycker det är alldeles underbart att få komma hem till de äldre och få se deras uppskattning för de man gör liksom, det är härligt! Informanterna beskriver hur mötet med omsorgstagarna flertalet gånger grundar sig mer på bekräftelser från hur omsorgstagaren upplever mötet med hemtjänstpersonal än hur själva omsorgsutövarens professionella insats och kompetens används. En kompetens som informanterna ändå uppger vara nödvändig för att kunna hantera sin yrkesutövning, speciellt i uppkomna situationer där rådfrågning från omsorgstagaren eller kolleger inte är en möjlighet. Har ju hänt just det här jag var rädd för - nån som är jättedålig - men då står jag där själv och då måste jag ta tag i det jag kan inte fråga min kollega, gömma mig eller be nån hjälpa mig. Relationen till omsorgstagaren kan dessutom påverka övriga relationen mellan kolleger, chef och externa professioner uppger informanterna. Informanterna belyser speciellt när feedback från omsorgstagaren till medarbetaren upphör och omsorgspersonalen får lita på sin egen eller kollegans omdöme eller kompetens. Informanterna beskriver då hur ett ökat behov av stöd från sin arbetsgrupp till hur väl man utfört sin arbetsuppgift är av stor betydelse, men även vikten av stödet från chefen. Uteblir stödet eller bekräftelsen från chefen uppger informanterna hur det påverkar upplevelsen av sin arbetsmiljö som negativt. 19

20 Samspel mellan professioner Informanterna beskriver hur ett glatt humör och att respekt gentemot varandra påverkar samarbetet mellan kollegorna och hur det goda humöret påverkar attityden till sina övriga arbetsuppgifter även i perioder där arbetsuppgifterna är tyngre såsom vårdnära insatser hos omsorgstagaren. Att man har god ton mot varandra och man e snälla, glada och att man liksom hjälps åt och det är. Det är det jag tycker att man ska tycka det är roligt att gå till jobbet och inte att man tycker ååh nu skall jag hit igen. Informanterna lyfter fram att ett gott samarbete öppnar upp ett arbetsklimat där personalen gentemot varandra kan ge och ta konstruktiv kritik utan att onödiga konflikter uppstår. En förutsättning uppger informanterna för att gruppen skall kunna samarbeta både externt hos omsorgsvårdtagarna och intern inom gruppen. Schemalagda insatser som skall genomföras, samarbetet och kommunikationen mellan medarbetarna uppger informanterna påverka omvårdnadspersonalens insyn till hur väl delegerade uppgifter optimeras. Det här belyser hur insynen över dessa faktorer är till fördel för omsorgsvårdtagare likväl som omsorgsutföraren. Vi kan ju typ kladda på originalschemat och tänka: Men att det här inte funkar! Vi gör så här istället. Delaktigheten och möjligheten att påverka utövningen av sina arbetsuppgifter beror även den på samarbetet mellan professioner enligt informanterna. Ledarskapets tillit till arbetsgruppens kompetens att justera och göra förändringar i både schema och utförandet av arbetsuppgifter beskriver informanterna vara faktorer som hos omvårdnadspersonalen skapar trivsel och känslan av kontroll över arbetsuppgifter. En frihet som omvårdnadspersonalen inom hemtjänst säger sig uppskatta uppger informanterna. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla enligt informanterna då dessa påverkar trivselfaktorn för utförandet av arbetsuppgifterna positivt även när den fysiska och psykosociala arbetsmiljön blir tyngre och mer påfrestande. 20

21 Organisatoriska faktorer Under organisatoriska faktorer behandlas arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Arbetsverktyg Rutiner är en viktig del i omvårdnadspersonalens vardag anser informanterna. Det handlar om att oavsett vilken medarbetare som besöker omsorgstagarna ska de får sina insatser utförda på likvärdigt sätt. Jag gillar rutiner men inte för mycket. Informanterna som har många års yrkeserfarenhet säger att det var mer ordning och reda på rutinerna på 80-talet än vad de anser att det är idag. På 80-talet samlades arbetsuppgifter ihop till ett tillfälle i form av städ, tvätt och inköp och det besöket kunde vara upp till flera timmar, detta gav en bättre kontinuitet och ett helhetsansvar för omvårdnadspersonalen gentemot omsorgstagarna. I dag är de arbetsuppgifter punktinsatser och utspridda på flera olika tillfällen samt att insatserna kan vara fördelade mellan olika aktörer. Genom detta tycker informanterna att omvårdnadspersonalen i dag har lättare att välja vilka omsorgstagare de vill gå till och vilka de inte vill gå till samt att kontinuiteten försämras. Upplever för mycket hänsynstagande till medarbetarnas önskemål. Enligt informanterna har hemtjänsten brukarscheman som de använder sig av för att fördelar arbetet mellan omvårdnadspersonalen. Det schema visar vilka omsorgstagarna som omvårdnadspersonalen skall besöka, på vilken tid omvårdnadspersonalen skall vara hos vem och vilka insatser som skall utföras. Informanterna säger att många verksamheter har en omvårdnadspersonal som arbetar med att samordnare dessa scheman, samordnare säger informanterna. För att öka delaktigheten när det kommer till fördelningen har omvårdnadspersonalen möjlighet att påverka dessa scheman genom att förmedla hur lång tid besöken tar hos omsorgstagarna och om insatserna eventuellt behöver utökas. Informanterna uppger att 21

22 brukarscheman kan påverka trivseln på sin arbetsplats. Informanterna tar upp utvecklingen som skett av brukarscheman under de senaste åren, då de gått från manuellt fördelade arbetsrundor till digitaliserade fördelningar av arbetsrundor. Informanterna berättar att det är samordnaren som har till arbetsuppgift att fördela arbetet i form av brukarscheman. Fördelen med att brukarscheman görs via datorn är att samordnaren och medarbetarna enkelt kan se fördelningen av arbetsuppgifter och tidsåtgång. Detta upplevs som positivt ur arbetsmiljösynpunkt. Dock påpekar informanterna om vikten av att det är positivt om samordnaren ibland är ute och arbetar med omsorgstagarna, för att på så sätt själv se hur arbetsbelastningen kan fördelas på bästa sätt, hur lång eller kort tid besöken tar samt restiden mellan omsorgstagarna. Det inte alltid samma sak att fördela arbetet på datorn som det är i verkligheten. Informanterna belyser att planeringen är avgörande, att det är rätt tid för rätt omsorgstagare. De verksamheter som enbart har samordnaren som arbetar på kontoret och inte är ute hos omsorgstagarna uppger informanterna är negativt då det ofta leder till missförstånd och irritation mellan samordnaren och medarbetarna. Utöver brukarscheman uppger informanterna att de även har vanligt scheman, vilken dag och tid som omvårdnadspersonalen ska infinna sig på arbetet. Informanterna belyser att det är viktigt att schemat innehåller återhämtning mellan arbetspassen för att det skapar trivsel på arbetet. Informanterna tycker inte om långturer som 7-22 eller att arbeta eftermiddag, när de börjar kl. 15 och slutar kl. 22 för att sedan börja klockan 7 morgonen efter. Informanterna uppger att det har skett en utveckling vad det gäller tekniken inom hemtjänsten under det senaste decenniet. Många arbetsverktyg har digitaliserat och modern teknik används även hemma oss omsorgstagarna. Mobilerna är idag ett viktigt arbetsverktyg för undersköterskor påtalar informanterna. I mobilerna kan de läsa journaler, genomförandeplaner och planeringar. Mobilerna är ett viktigt verktyg för att säkert jobba med omsorgstagarens patientsäkerhet. 22

23 Mobilerna ger en trygghetskänsla anser informanterna, att inte behöva springa runt i samhället med massa lösa papper som innehåller namn och adresser på omsorgstagarna, då dessa riskeras att tappas eller förläggas och ge åtkomst av information till obehöriga. Ekonomi Ekonomi anser informanterna är ett negativt laddat ord. Informanterna anger att de inte är delaktiga i verksamhetens ekonomi samt att de relaterar ekonomi till neddragningar, besparingar och effektivisering. Vissa dagar hinner vi inte dricka ett glas vatten eller gå på toaletten. Informanterna upplever att det inte finns marginaler till det oförutsägbara, det får inte hända någonting som inte är inplanerat i brukarschemat som att någon omsorgstagare ramlar eller blir dålig för att åka in till sjukhus eller liknande. Om det sker menar informanterna på att de måste vara snabba med att omfördela arbetet och eventuellt skjuta på arbetsuppgifter såsom städ, utevistelse eller social samvaro. När verksamheter behöver spara pengar tycker informanterna att det görs genom tid, oftast genom att minska tiden det tar att förflytta sig mellan omsorgstagarna samt när någon är sjuk ersätts inte arbetspasset fullt ut. Detta genererar högre arbetsbelastning samt ett större ansvarstagande för ordinarie personal. För informanterna är det viktigt att arbetsgivaren inte gör neddragningar som försämrar möjligheten att kunna utföra sitt arbete och sina arbetsuppgifter utan att dessa ska kunna genomföras med kvalitet för omsorgstagarna. Informanterna tycker att lön är en bidragande faktor för trivsel på arbetsplatsen, dock är lönen sällan det som är avgörande till att omvårdnadspersonalen stanna kvar på sin arbetsplats. Att man inte gör försämringar, ekonomiska besparingar, vi är ingenting värda. Att man inte höjer lönen. Informanterna påtalar att det är viktigt att omvårdnadspersonalen känner att arbetsgivaren betalar ut en lön som känns acceptabel. Informanterna säger även att semestervikarierna 23

24 som trivs oftast går vidare och utbildar sig inom andra områden inom vården för att semestervikarierna inte anser att lönen är för låg. Kompetens Informanterna belyser att kompetens är en viktig del till trivsel på arbetsplatsen. Kompetens i form av utveckling, känna att det finns möjlighet att utvecklas och inhämta ny kunskap, vilket medför stimuli. Brist på kompetens hos kollegor medför stress och högre arbetsbelastning för de andra medarbetarna säger informanterna. Jag är en person som vill lära mig grejer och jag är ju handledare och har vissa ombudsområden som jag har extra ansvar över och det är viktigt för mig att jag kan lära mig nya saker. Informanterna påtalar på att kompetens- och utvecklingsmöjligheterna hänger ihop med hur chefen ser det, om chefen vill utvecklas och föra verksamheten framåt eller inte. Att det är även av stort vikt att ta tillvara på den kompetens som omvårdnadspersonalen besitter. Kollegors inställning har en stor betydelse för ens egna utvecklingsmöjligheter. Informanterna tycker att om det inte finns utvecklingspotential och en vilja att föra organisationen framåt tappas arbetsglädjen och motivationen försvinner. Vilket många gånger leder till att de söker sig till nya arbetsgivare. Språket och kommunikationen har betydelse för omvårdnadspersonalens trivsel på arbetsplatsen. Kommunikationen och språket uppger informanterna måste fungera bra mellan kollegorna, även mellan kollegor och omsorgstagare. Informanterna betonar att om språket inte fungerar eller kommunikationen mellan kollegor och omsorgstagare uppstår det ofta missförstånd och irritation. Vilket innebär att en ökad arbetsbelastningen lägg på övriga arbetskollegor. Informanterna lyfter fram att kommunikation handlar om hur omvårdnadspersonalen bemöter varandra samt vikten av att det finns ett öppet klimat i arbetsgruppen. Ett öppet arbetsklimat i form att medarbetarna skall kunna ge varandra konstruktiv kritik. Det skapar samarbete och samspel mellan kollegor. 24

25 Försöka att ha en god kommunikation är ju jätteviktigt för att det ska vara bra. Att lyssna och våga lyssna in fast att man tänker annorlunda. Informanterna uppger att dokumentation är en del i kommunikation. Att dokumentera avvikelser upplever informanterna vara ett sätt som på sikt kan leda till att arbetsrutiner förbättras. Dokumentation av genomförandeplan, social journal och Hälso- och sjukvårds (HsL) journal uppger informanterna vara en form av kommunikation av vikt. Där kan omsorgspersonalen följa händelser som skett under lediga dagar. Rekrytering anser informanterna är en viktig del i trivseln på arbetet. Att rekrytera rätt personal med rätt kompetens och att kollegorna har ett intresse för den äldre människan. Känns som om man ibland hittar folk på gatan. Personal som inte har något intresse utan enbart vill arbeta för inkomst tycker informanterna är konflikskapande samt skapar en större arbetsbelastning och är tidskrävande för medarbetarna. Status Kategorin status innehåller underkategorierna medias påverkan och värderingar. Medias påverkan Informanterna är överens om att media har stor påverkan på samhället. Att media enbart rapporterar om negativa händelser och inte någonting om det som är positivt inom hemtjänsten gör bra. Det är media som påverkar attityder mot yrkeskategorin undersköterskor vilket leder till att de upplever att samhället ser ner på dem som arbetar inom hemtjänsten. 25

26 Jag som arbetar inom hemtjänsten har haft funderingar på att kanske ha föreläsningar och föredrag inom det här arbetet med människor, för att jag tycker att det är så viktigt. En av informanterna har inställningen att föreläsa på skolor och ute i samhället för att belysa hur det är att arbeta inom hemtjänsten, de upplever att omvårdnadsarbete inte värderas i samhället. Informanten vill genom information belysa fördelarna av att arbeta inom hemtjänsten samt att locka fler till att söka sig till yrket. Informanten vill framför allt söka sig till den yngre åldersgruppen som skall välja inriktning till gymnasiet. Media behöver lyfta fram mer av de positiva som sker inom vår verksamhet. Informanterna anger att det på det tuffa klimatet som råder i samhället över lag mot dem som arbetar inom vård och omsorg, sjukvård men även inom räddningstjänst. En av informanterna påtalar till och med att hon aldrig skulle råda sina barn, anhöriga eller nära att gå omvårdnadsprogrammet. Värderingar Informanterna anger att andras värderingar är någonting som påverkar omvårdnadspersonalen negativt. De hör individer utanför verksamheterna uttrycka: Om man inte kan få jobb någon annanstans så kan du alltid få jobb inom hemtjänsten. Samhället har en fel insyn i hemtjänstens arbete och detta skapar fördomar mot denna yrkeskategori. Vilket skapar en orolighet för de individer som vill prova på att arbeta inom vården. De byter bara blöjor. Informanterna lyfter fram att individer utanför verksamheten anser att hemtjänsten är ett stressigt arbete. En av informanterna svarade med att hemtjänsten har sina stressiga dagar som på vilket annat arbete som helst. Samhällets värderingar av hemtjänsten och det stressiga arbetet upplevs som om att personalen inte hinner innanför omsorgstagens dörr och säga hej innan de ska gå vidare till nästa. 26

27 Jag skulle få det motbevisat att det inte är så stressigt att arbeta inom hemtjänsten När informanterna belyser sina egna värderingar handlar det om att omvårdnadspersonal skall tycka att det är roligt att gå till jobbet och inte att man skall tycka att, åh, nu skall jag hit igen. Att inställningen till arbetet är en viktig faktor och som påverkar sina övriga kollegor. Har ju alltid varit en sådan person som har älskat att jobba med människor. Mina föräldrar har alltid sagt sen jag var liten att jag kommer att jobba inom vården. Informanterna har tidigt insätt att det är inom vårdyrket de kommer att arbeta och de anser att känslan av att får hjälpa och finnas till för andra har ett högt värde. DISKUSSION Resultatdiskussion Resultatet i den här studien visar en kompletterande infallsvinkel till befintliga studier kring faktorer som kan bidra till att bibehålla kompetent personal. Faktorer som driver samma kategori av omvårdnadspersonal att söka sig vidare inom vård och omsorg eller till andra yrkeskategorier. Ohållbara arbetstider och låga löner som bidrar till att påverka yrkesrollens dåliga status är några exempel som lyfts fram på allmänna sociala medier, exempelvis Aftonbladets Debatt (2018) och Facebook (2020). Något som även fackförbundet och dess medlemmar belyser via sin medlemstidning Kommunalarbetaren (2018). Riskfaktorer som lyfts fram i nämnda medier är faktorer som kan påverkat informanternas svar av övriga frågor i den här studien. De tre största påverkningsbara faktorerna som framkom i intervjuerna, med omvårdnadspersonal i två kommuner, betonar samspelet mellan omvårdnadspersonalen som grupp samt närmaste chef inom professionen, kompetens och arbetsmiljöns faktorer 27

28 däremellan. Överraskande nog visade det sig att yrkets status vara den faktorn som hade minst påverkan till varför omvårdnadspersonalen valde stanna kvar inom yrket, i motsats till studien av Steinmets, De Vries och Tijdens (2012). Social kompetens betyder för informanterna ett samarbete med alla professioner inom verksamheten. Ett samarbete som baseras på delaktighet, god kommunikation och lyhördhet kring planering av brukarens behov. Där medarbetarna själva utifrån sina egna kompetenser och förmågor är delaktiga i att planera insatserna i förhållande till befintlig personal och beviljade insatser. Dellve & Wikström (2009) lyfter fram i sin studie att kommunikationen mellan professionerna i verksamheten är en viktigt komponent för tydliga beslutsfattningar som ger hälsosamma arbetsgrupper. Språkförståelsen och förmågan av att behärska ursprungsspråket hos omsorgstagaren är en viktig kommunikationsfaktor som informanterna påtalade. Informanterna var eniga om att arbeta med kollegor som inte behärskade brukarens språk ökade arbetsbelastning för övrig personal. När omsorgstagaren inte förstår vad omvårdnadspersonalen säger skapas det en oro och frustration hos omsorgstagaren som nästkommande mångspråkig personal får bearbeta. Språkförbistringar hos omvårdnadspersonal hämmar kommunikation och utvecklingsmöjligheter enlig King, Wei & Howe (2013). Det är även viktigt att kommunikation sinsemellan omvårdnadspersonal fungerar likväl hur de bemöter varandra. Kommunikationen mellan varandra underlättas när arbetsplatsen har ett öppet arbetsklimat där omvårdnadspersonalen kan ge varandra konstruktiv kritik eller feedback. Det är en av de faktorer som skapar trivsel vilket även Forsgarde, Westman & Nygren (2000) nämner i sin studie. En viktig faktor att erhålla kompetensutveckling för att bibehålla sin profession gentemot kolleger, anhöriga och omsorgstagare. Möjligheten till kompetensutvecklingen kan påverkas av yttre faktorer likväl som chefens vilja att föra verksamheten och medarbetare framåt. Det är än dock det aktiva lärandet med utbildningsmöjligheter samt möjligheten att implementera lärandet inom sin profession som anses vara motivationshöjande och på så sätt bidra till att stärka arbetsglädjen. Det är här kan indirekt kan kopplas hur ledarskapet påverkar arbetsklimat. Medarbetare som upplever sin chef 28

29 eller organisation vara utvecklingsinriktad upplever en positivare arbetsmiljö vilket även Åkerlind, Larsson och Ljungblad (2013) belyser. Ett gott psykosocialt arbetsklimat påverkar medarbetarnas hälsa positivt och visar sig vara kopplade till en minskad sjukfrånvaro. Faktorer som bekräftar att delaktigheten i beslutstagandet påverkar medarbetarnas yrkesutövning. Delaktighet och kompetensutveckling för att utveckla sina skickligheter och kunskaper samt feedback, det vill säga en uppskattning av chefen och kolleger, för sina arbetsinsatser (Åkerlind, Larsson och Ljungblad 2013). Möjligheten till att påverka sina egna scheman med arbetstider gav en ökad delaktighet och känsla av självbestämmande som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Att inte själv kunna påverka arbetstider och ledighet tillsammans med en alltmer slitsam arbetsbelastning till följd av ensamarbeten torde vara en indikator till varför undersköterskor och sjuksköterskor valde sluta sin anställning inom den offentliga sektorn. En arbetsbelastning som fick vårdyrkespersonalen att fundera över hur länge deras egna kroppar skulle orka med och en medkänsla för de redan äldre som redan märkte av hur deras arbetsmiljö förändrats vilket även Eriksson och Vulkan (2020) beskriver. En utveckling som även sker inom de kommunala verksamheterna där den psykosociala arbetsmiljön kopplad till arbetstider tidvis upplevs ohälsosamma av omvårdnadspersonalen. Den goda psykosociala arbetsmiljön upplevs därmed inte som förenlig med de politiska besluten om nedskärningar till följd av en minskad ekonomisk budget till äldreomsorgens verksamheter. Frågan om hur erkänsla hos bland annat omvårdnadspersonal, där en minimerad känsla av stress gav lägre intention att sluta sin anställning i den offentliga sektorn, framkom i resultaten. Behovet av stöd från sin chef och kolleger blir tydligast i uppkomna rollkonflikter som omsorgsarbetet många gånger ställs inför. Rollkonflikten inom omsorgsarbetet handlar oftast om att omvårdnadspersonal utför arbetsuppgifter som de inte känner sig bekväm med eller anser att arbetsuppgiften borde ha utförts annorlunda. Det är även vanligt att rollkonflikter uppkommer när orimliga krav ställs på medarbetaren och känslan av att inte räcka till infinner sig. Orimliga krav utanför medarbetarens kontroll det vill säga yttre faktorer såsom media 29