SAHLGRENSKA AKADEMIN. Institutionen för Kliniska vetenskaper, Avdelningen för pediatrik

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Målbeskrivning LÄA093, Pediatrik och barnpsykiatri, 14,3 högskolepoäng Avancerad nivå LÄA093, Pediatrics and child psychiatry, 14.3 higher education credits Second cycle Institutionen för Kliniska vetenskaper, Avdelningen för pediatrik

2 Kursen i pediatrik och barnpsykiatri bygger på det praktiska och teoretiska kunnande den studerande har tillägnat sig tidigare under läkarutbildningen. Kursen syftar till att utöka detta kunnande med kunskaper om barns och ungdomars hälsa och sjukdomar och med insikter i pediatriskt läkararbete. Kursens mål definieras i det följande. Texten beskriver vilka delar av det pediatriska kunskapsområdet, vilka färdigheter och vilka förhållningssätt, som studenten skall tillägna sig. Examinationen är helt styrd av dessa mål och det är därför viktigt att ha dem aktuella. LÄRANDEMÅL Övergripande mål Efter kursen skall studenten ha tillräckliga insikter och färdigheter för att under handledning börja tjänstgöra som läkare med barn som patienter. För att uppnå det övergripande målet krävs att studenten skall ha tillägnat sig: A. Grundläggande värderingar och förhållningssätt. Studenten skall kunna: a) redogöra för huvudprinciperna i FN:s barnkonvention b) ge exempel på barns sårbarhet i samhället, på lagar till deras skydd och sammanfatta de särskilda regler och förhållningssätt som gäller vård av sjuka barn och barn med funktionshinder c) genomföra en etisk analys av situationer inom barn- och ungdomssjukvård B. Grundläggande pediatrik. Studenten skall kunna: a) beskriva normal psykomotorisk utveckling och visa en viss, övad färdighet i att bedöma den psykomotoriska utvecklingen hos barn upp till fyra års ålder b) fylla i tillväxtdiagram och bedöma om en tillväxtkurva avviker från det normala c) ge råd om barns nutrition mot en bakgrund av kunskap om barns näringsbehov och gällande kostrekommendationer samt beskriva och känna igen följder av näringsbrist och övervikt 2 (10)

3 C. Baskunskap om barnsjukvårdens sjukdomspanorama i stort och om sjukdomsmekanismer för vanliga och/eller viktiga sjukdomstillstånd och hälsorisker, som de specificeras i Bilaga A. Studenten skall också kunna förklara den fysiologiska bakgrunden till sjukdomsbetingade rubbningar i homeostasen. D. Förmåga att handlägga vanliga sjukdomstillstånd hos barn, akuta och icke akuta, särskilt i öppenvård. Bilaga B ger en förteckning över symptom och sjukdomstecken. Studenten skall: a) visa en övad, grundläggande färdighet i att genomföra en konsultation med ett empatiskt, professionellt bemötande av sjuka barn i olika åldrar och deras föräldrar. Färdigheten skall innefatta att ta anamnes, undersökning av barn, bedömning samt information och samråd med föräldrar och äldre barn b) kunna redogöra för och följa en medveten modell för diagnostiskt tänkande och handlande c) kunna visa förmåga att känna igen situationer när barn kan misstänkas fara illa och kunna agera professionellt i sådana d) kunna utföra vissa diagnostiska och terapeutiska åtgärder riktigt (Bilaga C) e) kunna redogöra för adekvat behandling av vanliga tillstånd, fr.a. i öppen vård (Bilaga A) f) kunna visa hur man finner evidensbaserad utredning, behandling och vård E. kunskap om förebyggande barn- och skolhälsovård och om habilitering Studenten skall kunna redogöra för barn- och skolhälsovårdens och för habiliteringsorganisationens tanke- och arbetssätt F. Grundläggande barn- och ungdomspsykiatri Studenten ska kunna redogöra för vanliga och/eller viktiga barn- och ungdomspsykiatriska sjukdomstillstånd (inklusive epidemiologi, diagnostik och behandling). Nedanstående bilagor är avsedda att vara en studieguide till ledning för studenters kunskapsinhämtande och för lärare vid olika kursmoment och inför tentamen 3 (10)

4 Bilaga A: BASKUNSKAPER Allergiska sjukdomar Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för behandling av akut anafylaktisk shock symptombild, utredningsprinciper, behandling och differentialdiagnostik vid astma inkl. obstruktiv bronkit och förkylningsastma, rhinokonjunktivit, atopisk dermatit och födoämnesallergi hos barn och ungdom patogenes och epidemiologi ( allergiska marschen, risk och friskfaktorer) vid allergiska sjukdomar handläggning och utredning av misstänkt pencillinallergi Barn- och ungdomspsykiatri vilka psykiska störningar som drabbar barn och ungdomar epidemiologi, diagnostik och evidensbaserad behandling gällande de vanligaste psykiska störningarna hos barn och ungdomar (ADHD, sociala beteendestörningar, affektiva störningar, tvångssyndrom och andra ångestsyndrom, autism och Aspergers syndrom, ätstörningar och psykossjukdomar) barnets tidiga psykiska och sociala utveckling Tourettes syndrom och andra ticssjukdomar Barnkirurgi orsak, symptomatologi och behandling vid ljumskbråck, hydrocele testis, fimosis, retentio testis, pylorostenos och invagination handläggning av akut buk, akut scrotum och av vanliga barnolycksfall (commotio, buktrauma och sår- och brännskador) känna igen symtombilden vid missbildningar: o inom gastrointestinaltraktus (gastroschisis, omfalocele, obstruktion, malrotation och Hirschsprungs sjukdom) o inom urinvägarna (missbildningar av njuren, vesicouretral reflux, obstruktion och hypospadi) 4 (10)

5 Barnortopedi skillnaden mellan frakturer hos vuxna och barn (val av fixationsmetod, tillväxtrubbningar, spontanreposition, anestesival och nerv-/kärlskador) behandlingsprinciper vid de vanligaste barnfrakturerna (handled, clavikel, femur) vanliga kongenitala och förvärvade felbildningar/sjukdomar i rörelseapparaten skelett- och ledinfektioner symptombild vid intoeing, genu varum/valgum, flexibel plattfot, habituell tågång Endokrinologi och rubbningar av tillväxt och viktutveckling Efter genomgången kurs skall studenten kunna föreslå differentialdiagnoser vid avvikande längd- eller viktökning hos barn och ungdomar; Redogöra för: tillväxtens hormonella reglering normal pubertetsutveckling, pubertetsskattning och de vanligaste avvikelserna i gonadfunktionen hos barn differentialdiagnostik och behandling av fetma hos barn och ungdomar diabetes typ I och dess behandling hos barn och ungdomar hypothyreos Gastroenterologi handläggning av diarré och kräkningar, tillståndens orsaker och behandling obstipation celiaki och komjölksproteinintolerans tremånaderskolik recidiverande buksmärtor hos (skol)barn sjukdomsbilden hos barn och ungdom med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom Hematologi och onkologi idiopatisk thrombocytopeni utredning av anemi blödnings- och koagulationsrubbningar Känna igen kliniska situationer när man bör misstänka malignitet hos barn (leukemier, lymfom, neuroblastom, Wilms tumör, hjärntumörer och skelettumörer) 5 (10)

6 Infektionssjukdomar initiala symptom och initial handläggning av meningit, sepsis och andra snabbt förlöpande livshotande infektioner vanliga akuta febersjukdomar hos barn (sjukdomar i övre och nedre luftvägar, urinvägsinfektion, gastroenterit, hudinfektioner och borrelios) och deras orsaker, klinik, behandling och prognos antibiotikas indelning, generiska namn och handelsnamn, hur de skiljer sig åt i antibakteriellt spektrum, deras viktigaste biverkningar och deras användbarhet till barn vilka sjukdomar och vaccintyper som vaccinationsprogrammet i Sverige omfattar Inflammatoriska tillstånd juvenil idiopatisk artrit den kliniska bilden vid Henoch-Schönleins purpura, Kawasakis sjukdom och reumatisk feber Internationell pediatrik dominerande hälsorisker och hälsoproblem för barn som lever under olika sociala och geografiska förhållanden och viktiga strategier och metoder för hälsoarbete bland dessa särskilda risker för invandrar- och flyktingbarn i Sverige Intoxikationer allmänna principer för omhändertagande av barn med intoxikation intoxikationsrisker med järnmedicin, acetylsalicylsyra och paracetamol behandling vid intoxikation med paracetamol Kardiologi & barnhjärtkirurgi Efter genomgången kurs skall studenten kunna: känna igen fysiologiska blåsljud genomföra en fysikalisk hjärtundersökning förklara ductusberoende cirkulation vid hjärtfel och dess konsekvenser 6 (10)

7 Översiktligt redogöra för: de vanligaste medfödda hjärtmissbildningarna symtombild vid supraventrikulär takykardi, lång QT-syndrom, cardiomyopatier, endokardit, myokardit och pericardit hur EKG från barn skiljer sig från det hos vuxna normala vitalparametrar (pulsfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens) hos barn i olika åldrar Klinisk genetik Eftergenomgången kurs skall studenten kunna redogöra för huvudprinciperna för sjukdomars ärftlighet, ge information till föräldrar om detta Metaboliska sjukdomar Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för anledningar till att det bedrivs neonatal screening med avseende på vissa medfödda sjukdomar och kunna ge exempel på något sådant tillstånd Nefrologi/urologi Efter genomgången kurs skall studenten kunna känna igen, redogöra för och initialt handlägga barn med enures glomerulonefriter (poststreptokockglomerulonefrit, IgA-nefrit) hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) nefrotiskt syndrom Neonatologi Efter genomgången kurs skall studenten kunna genomföra en adekvat kroppsundersökning av nyfödda, fullgångna barn; Redogöra för den fysiologiska omställningen från foster till nyfödd, särskilt respiration och cirkulation begreppen gestationsålder, liten resp. stor för tiden, intrauterin tillväxthämning, fullgången, underburen (för tidigt född, prematur), extremt underburen och överburen (postmatur) intrauterin tillväxthämning, orsaker och komplikationer symtom som kan indikera allvarlig sjukdom under de första levnadsdygnen cyanos hos fullgångna barn, orsaker och akut omhändertagande neonatal ikterus: riskfaktorer, patogenetiska mekanismer, diagnostik, behandling och komplikationer neonatal sepsis: riskfaktorer, patogenes, symtom, diagnostik och behandling 7 (10)

8 normal viktutveckling första levnadsveckan, behandling av dålig viktuppgång och amningens betydelse Översiktligt redogöra för: långtidsprognosen för tidigt födda barn pulmonell adaptationsstörning hypoxisk ischemisk encephalopati fosterskaderisker av läkemedel, alkohol och rökning K-vitamintillskott efter födseln vanliga hudåkommor i neonatalperioden (erythema toxicum, blöjdermatit, muntorsk och candidadermatit) vanliga förlossningstraumata (caput succedaneum, cefalhematom, clavikelfraktur, plexusskador) Neurologi och habilitering Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för feberkramper och vanliga epilepsiformer hos barn, inklusive behandlingsprinciper olika former av cerebral pares förekomst och orsaker till mental retardation symtombild vid ryggmärgsbråck och hydrocefalus Duchenne s muskeldystrofi Nutrition behovet av vitaminer och järn och vanliga symptom vid brist livsmedelsverkets rekommendationer för spädbarnskost modersmjölksersättning i jämförelse med bröstmjölk, inkl. u-landsperspektivet Övriga tillstånd symtombild och diagnostik vid cystisk fibros symptom, orsaker och behandling vid hypoglykemi behandling av huggormsbett och getingstick epidemiologi, orsaker och prevention vad avser plötslig, oväntad spädbarnsdöd (SIDS) hälsorisker under adolescensen klinisk värdering av dehydreringsgrad, olika typer av dehydrering, och rehydreringsbehandling 8 (10)

9 Bilaga B: VANLIGA SYMPTOM OCH SJUKDOMSTECKEN Efter genomgången kurs skall studenten kunna redovisa vanliga och viktiga differentialdiagnoser till nedanstående vanliga symptom och kunna anvisa rationella utredningar Andningssvårigheter Akut scrotum Balanssvårigheter Blåmärken/petekier Bristande längd- eller viktutveckling Buksmärtor Diarréer Dubbelseende Enures Feber Fetma Försenad psykomotorisk utveckling Försenad talutveckling Förstoppning Halsont Hematuri Hosta Huvudvärk Hälta Hälsmärta Koncentrationssvårigheter Kramper Kräkningar Ledsmärta /-svullnad Leverförstoring Lymfadenit Matvägran Medvetslöshet Proteinuri Självskadande beteende Stort huvud Svimning Svårigheter med socialt samspel Sömnsvårigheter Utebliven/tidig pubertet Utåtagerande beteende Viktnedgång Ödem Öronsmärtor Överaktivitet Icterus Inlärningssvårigheter 9 (10)

10 Bilaga C: PRAKTISKA FÄRDIGHETER Efter genomgången kurs skall studenten kunna: riktigt utföra hjärt-lungräddning, anpassad för barn riktigt genomföra lumbalpunktion och intraosseös infusion (på fantom) visa och lära föräldrar att hantera hjälpmedel för inhalation av läkemedel koppla upp och läsa av en pulsoximeter och avhjälpa vanliga fel 10 (10)